Nyanlända familjers introduktion i förskolan ur ett föräldraperspektiv

EXAMENSARBETE

Nyanlända familjers introduktion i förskolan ur ett föräldraperspektiv

Johanna Fant Lisa Johansson

2015

Lärarexamen, grundnivå Lärarexamen, 210 hp

Luleå tekniska universitet

Institutionen för konst, kommunikation och lärande

Nyanlända familjers introduktion i förskolan Ur ett föräldraperspektiv

Newly arrived families’ introduction to preschool From a parent’s perspective

Johanna Fant & Lisa Johansson 2014

Handledare: Krister Hertting Förskollärarprogrammet 210 hp

Institutionen för konst, kommunikation och lärande Luleå tekniska universitet

Abstrakt

Syftet med denna C-uppsats är att studera nyanlända föräldrars upplevelser kring familjens introduktion i förskolan. För att svara på syftet formulerade vi tre frågeställningar som handlar om vad föräldrar tycker att en god introduktion är, hur de upplevde sin egen introduktion och vilka svårigheter som fanns under introduktionen. Vi använde livsvärldsfenomenologin som metodologisk utgångspunkt där kvalitativa intervjuer, med nyanlända föräldrar, var vårt metodval. Det resultat som framkom ur vår analys av empirin delade vi upp i tre teman:

information, trygghet och bra utbildning. I alla intervjuer framkom det att föräldrarna var nöjda med den information de fått vid introduktionen, föräldrarna upplevde trygghet under introduktionen och ansåg att Sverige har ett bra utbildningssystem. En slutsats är att vi ser att nyanlända föräldrar kan få mindre information under introduktionen än svenska föräldrar men att nyanlända föräldrar ändå anser att de får en god introduktion.

Nyckelord: Förskola, nyanlända, introduktion, föräldraperspektiv.

Förord

”Förskollärare ska ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan” (s.13). Detta står i Läroplan för förskolan, Lpfö 98, (Skolverket, 2011) och är utgångspunkten i det här arbetet. Utgångspunkten är alltså en god introduktion för alla familjer och vi fokuserar på hur nyanlända föräldrar upplever introduktionen. Vi bor i Boden och har under utbildningen gjort alla våra VFU-perioder (verksamhetsförlagd utbildning) i Bodens kommun. Därför valde vi ett ämne som är stort och väldigt aktuellt i Boden, som vi dessutom vill veta mer om och är intresserade av.

Vi vill börja med att tacka vår handledare Krister Hertting som har varit ett stort stöd i vårt arbete och som verkligen har hjälpt oss när det har behövts. Vi vill även rikta ett stort tack till alla som har ställt upp på våra intervjuer och till de tre förskolor och SFI (svenska för invandrare) som har hjälpt oss att kunna genomföra denna studie. Slutligen vill vi tacka varandra för ett bra samarbete och att vi har lyckats stötta varandra så pass bra när energinivån varit låg.

Tack!

Innehåll

1. Inledning ... 1

2. Avgränsningar och definitioner ... 2

3. Bakgrund ... 3

3.1 Syfte och frågeställningar ... 3

3.2 Teoretisk utgångspunkt ... 3

3.3 Tidigare forskning ... 5

3.4 Att komma till ett nytt land ... 5

3.5 Förankring i styrdokument och lagar ... 7

3.6 Ett vidgat uppdrag ... 7

3.7 Samverkan mellan hem och förskola ... 7

3.8 Sammanfattning ... 9

4. Metod ... 10

4.1 Metodologisk utgångspunkt ... 10

4.2 Metodval ... 11

4.3 Urval ... 12

4.4 Genomförande ... 12

4.5 Analys ... 13

4.6 Etiska överväganden ... 14

4.7 Sammanfattning ... 14

5. Resultat ... 15

5.1 Röster från förskollärare ... 15

5.2 Föräldrars syn på introduktionen ... 16

5.2.1 Information ... 16

5.2.2 Trygghet ... 17

5.2.3 Bra utbildning ... 17

5.3 Sammanfattning ... 18

6. Diskussion ... 19

6.1 Metoddiskussion ... 19

6.2 Resultatdiskussion ... 21

6.3 Kommande yrkesprofession ... 25

6.4 Fortsatt forskning ... 25

6.5 Sammanfattning ... 25 7. Referenser

8. Bilaga 1 Frågor till förskollärare 9. Bilaga 2 Frågor till föräldrar

1

1. Inledning

I Lpfö 98 (Skolverket, 2011) står det att varje barn har rätt till en god introduktion i förskolans verksamhet. Introduktionen är det första som sker när ett barn ska börja förskolan. Det är inte bara barnet som ska introduceras, hela familjen behöver få en god introduktion. Detta är viktigt för barnets och hela familjens trygghet och välmående under fortsatt förskoletid. Enligt egna erfarenheter har vi upplevt att det kan finnas stora olikheter i hur barn med sina familjer blir introducerade i förskolan beroende på bakgrund och om det inte talas samma språk kan viss information försvinna. Genom den här studien hoppas vi kunna få en tydligare bild av hur introduktionen faktiskt går till. Vi kommer att studera nyanlända föräldrars upplevelser av introduktionstiden i förskolan. Vi har valt detta forskningsområde eftersom invandring är en väldigt aktuell fråga, inte minst i Bodens kommun. Enligt Bodens kommun (2014) kom det, år 2013, till Boden 657 personer från utlandet och 28 % av dessa var barn i åldrarna 0-15 år. Enligt 8 kap. 3 § Skollagen (SFS 2010:800) ska alla familjer som är bosatta i Sverige ha rätt till förskola till sina barn som är mellan ett och fem år. Skollagen och Lpfö 98 (Skolverket, 2011) är grunden som varje förskola i Sverige ska vila på. Ett problem som kan uppstå är att läroplanen är vid och tolkningsfri och saknar tydliga riktlinjer som visar hur personalen ska gå tillväga i sitt arbete. Därför anser vi att det är extra viktigt att undersöka det här området då förskollärare kan tolka läroplanen fritt.

En del familjer som nyligen kommit till Sverige kan ha varit med om krig och oroligheter och på grund av det varit tvungna att fly till Sverige. Det kan vara nog svårt att komma in i ett nytt samhälle i ett nytt land om personen inte behärskar språket och det kan bli ännu svårare om personen har erfarenheter av att ha flytt från sitt hemland. Lunneblad (2013) redogör för att för många familjer som anländer till Sverige är förskolan bland det första som familjen möter i det svenska samhället, därför är det extra viktigt att både föräldrar och barn får en god introduktion i förskolan och delvis i samhället. Lpfö 98 (Skolverket, 2011) beskriver som sagt att varje barn har rätt till en god introduktion, för att en introduktion ska vara god betyder det inte att den behöver se likadan ut för varje familj. En god introduktion för en familj kan vara mindre bra för en annan. Det ligger en utmaning hos förskollärarna att se till varje individ och familjens behov och utifrån det utforma en introduktion som gynnar alla parter.

Eftersom vi är säkra på att vi kommer att uppleva introduktioner med nyanlända familjer i vårt kommande yrke anser vi att det är viktigt att belysa hur föräldrar upplever introduktionen. Det är inte ’bara’ barnet som behöver känna trygghet med förskollärarna, det handlar även om att hela familjen ska känna sig trygga med att lämna sina barn på förskolan. Lpfö 98 (Skolverket, 2011) beskriver att förskolan ska arbeta i ett tätt samarbete med föräldrarna. Vi vill med denna studie göra oss själva, och förhoppningsvis andra förskollärare, uppmärksamma på hur nyanlända föräldrar upplever introduktionen i förskolan.

Den här uppsatsen har vi skrivit tillsammans. Vi delade upp läsningen och empiriinsamlingen till en början för att vara så effektiva som möjligt och sedan diskuterade vi ihop det vi hade funnit. Alla förberedelser för intervjuerna samt alla intervjuer har vi gjort båda två. Vi har även valt att inte dela upp skrivandet, alla delar är skrivna av oss tillsammans.

2

2. Avgränsningar och definitioner

Under den här rubriken beskriver vi vad vi har valt att avgränsa oss till då vissa delar inte är relevanta för vårt arbete. Vi beskriver också varför vi använder specifika ord och vad vi menar med dem.

Det här arbetet handlar om nyanlända barn och deras familjers introduktion i förskolan. Vi har valt att inte fokusera på hur en inskolning kan se ut och beskriver därför inga inskolningsmetoder och inte heller hur barnets språkutveckling i modersmålet och det svenska språket kan se ut. Vårt fokus är på föräldrarnas upplevelse av det första mötet och den första tiden i förskolan.

Vi har valt att använda begreppet nyanlända och inte invandrare där vi utgår från nedanstående definition av nyanlända. Skolverket (2008) definierar nyanlända elever som barn och ungdomar som inte kan tala eller förstå det svenska språket, som har ett annat modersmål än svenska och som kommer till Sverige tätt inpå eller under sin skoltid. Bunar (2010) reder ut frågan om hur länge ett barn eller en elev räknas som nyanländ. Han utgår från att när en nyanländ flykting fått permanent uppehållstillstånd är introduktionstiden två år. Bunar menar dock att ett barn kan räknas som nyanländ längre än två år eftersom barnet får börja skola och förskola direkt familjen kommer till Sverige och behöver inte vänta på att få ett uppehållstillstånd för att börja.

En person som kommit till Sverige för tio år sedan kan fortfarande betraktas som en invandrare eftersom denne har invandrat till Sverige. Eftersom vårt fokus är på familjer som kommit till Sverige relativt nyligt använder vi begreppet nyanlända. De barn som kommer till förskolan kan befinna sig i Sverige på olika villkor, bland annat kan det handla om asylsökande barn, flyktingbarn, arbetskraftbarn eller papperslösa barn. Vi kommer inte att gå in på någon av dessa kategorier och inte heller beskriva av vilken anledning de befinner sig i Sverige. Även om vi använder nyanlända som samlingsnamn är vi medvetna om att det inte är en homogen grupp där alla kommer från samma land, samma kultur och med samma erfarenheter vilket vi tar stöd i det som Lahdenperä (2004a) skriver om att det bör finnas en komplementär hållning i vilken det är fel att se på elever och föräldrar som multietniska människor utan att se till individen.

3

3. Bakgrund

I bakgrunden kommer vi först att presentera vårt syfte och de frågeställningar som det här arbetet har utgått från. Sedan kommer vi att gå in på vår teoretiska utgångspunkt där vi redogör för kulturella identiteter. En identitet är en ständigt föränderlig process och för barn och föräldrar som möter en ny kultur och ett nytt land kan komponenterna i identiteten förändras och bör tas i beaktande. Under rubriken att komma till ett nytt land beskriver vi kort hur invandringen har sett ut genom tiderna samt hur asylprocessen fungerar. Vi kommer att göra en kort presentation om vad styrdokument och lagar skriver om nyanlända och introduktionen i förskolan, samt ge en kort överblick över hur många nyanlända som kom till Sverige respektive Bodens kommun under 2013. Under rubriken ett vidgat uppdrag beskriver vi läroplanen som tolkningsfri samt att förskollärare som arbetar med nyanlända familjer vidgar sitt uppdrag och ofta får ta ansvar för familjens introduktion i det svenska samhället. Vidare kommer vi in på samverkan mellan hem och förskola där vi förklarar vikten av ett fungerande samarbete mellan de båda parterna, där kommer vi även in på tolksamtal som en viktig del av informationsutbytet.

Under vår empiri-insamling har vi upptäckt att det saknas viss forskning i Sverige om introduktionen i förskolan för nyanlända. Det finns dock forskning i Sverige som tar upp detta ämne, men det handlar mer om skolans värld. I den forskning vi hittat står det mycket om den kommunikativa relationen mellan lärare och förälder och hur viktig den är, men hur fungerar den kommunikativa relationen om det inte pratas samma språk? Vi har hittat en kunskapslucka, dels anser vi att det ska finnas mer forskning om detta och dels hur lärare och föräldrar ska kunna hålla en bra kontakt när den verbala kommunikationen inte är möjlig.

3.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med detta arbete är att studera nyanlända föräldrars upplevelser kring familjens introduktion i förskolan. Studien grundar sig på föräldrarnas upplevelser och deras olika kulturella identiteter.

- Vad anser förskollärare kännetecknar en god introduktion?

- Vad anser föräldrarna kännetecknar en god introduktion?

- Hur upplevde föräldrarna familjens introduktion i förskolan?

- Vilka svårigheter kan, utifrån föräldrarnas perspektiv, uppstå vid introduktionen?

3.2 Teoretisk utgångspunkt

Vi har valt att förhålla oss till kulturella identiteter som grund i det här arbetet. Förskollärare måste se till varje individ och dess historia när de tar emot nyanlända barn och deras familjer.

Nyanlända familjers historia och bakgrund kan vara väldigt olik förskollärarnas egna, vilket personalen bör ta hänsyn till i bemötandet.

Lundin och Karlsson (2006) menar att en identitet består av en persons historia, den har en början som sedan har fyllts på och förändrats beroende på vad personen varit med om i sitt liv.

Goldstein-Kyaga och Borgström (2009) beskriver vad begreppet identitet innebär och menar att det handlar om att hitta sig själv där olika komponenter i ens liv tas i beaktande. När en person hamnar i en ny främmande situation börjar den fundera över sin identitet vilket oftast inte sker i vardagliga situationer. Vidare beskriver författarna att globaliseringen och när

4

människor rör sig över landsgränser skapar möjligheter för ständiga identitetsbeslut. De menar även att den globalisering som sker har skapat en så kallad tredje identitet. En tredje identitet kan innebära att alla olika kulturer som en människa stöter på och alla möten som sker skapar en del i en människas identitet. En identitet påverkas av den sociala omgivning som personen befinner sig i menar Lundin och Karlsson (2006), detta styrker även Jepson Wigg (2008) som skriver att identitet inte är en medfödd kärna som är förhandlingsbar, det är något som skapas av vår sociala, moderna värld. Lundin och Karlsson (2006) menar även att en identitet kan upplevas som positiv då den är värd att bekräfta på ett lustfyllt sätt, negativ då den upplevs som ett obehag eller både och.

Lorentz (2009) redogör för att synen på kulturell identitet tidigare sågs som detsamma som etniskt ursprung och att det land som en person växte upp i skapade ett visst beteende och ett visst tänkande som inte gick att ändra på. Jepson Wigg (2008) betonar även att förr sågs identitet som något som stämde precis överens med den ställning som familjen hade i samhället, samt de yrke som föräldrarna hade och att en person därför aldrig behövde reflektera över sin identitet. Lorentz (2009) menar att synen ser annorlunda ut idag där alla människor har så kallade överlappande identiteter. I möten med andra människor finner vi det vi har gemensamt och även det som frånskiljer oss från andra. Både Goldstein-Kyaga och Borgström (2009) samt Lorentz (2009) påpekar att en identitet är i en pågående process som är föränderlig. Lahdenperä (2004b) lyfter den tredje identiteten som ett slags mellanläge mellan de olika kulturer som en människa tillhör. För att nå en tredje identitet måste en människa lära sig att se världen utifrån flera perspektiv. Goldstein-Kyaga och Borgström (2009) slår fast att den tredje identiteten inte handlar om flera olika identiteter utan att det är en identitet med flera olika komponenter i.

Författarna redogör för att en människa kan framhäva eller dölja delar av sin identitet beroende på i vilken situation han befinner sig i. Goldstein-Kyaga och Borgström (2009) och Chen (2010) påpekar att beroende på vilket sammanhang en människa är i kan han ta fram vissa delar av identiteten för att känna samhörighet med någon annan. Hundeide (2006) kallar dessa komponenter för del-själv som innebär att en person kan plocka fram vissa egenskaper och sidor hos sig själv i en viss situation, till exempel skolan. När personen kommer hem kan han ta fram andra egenskaper och sidor som han anser passar in i hemmet. Även Lundin och Karlsson (2006) redogör för att om en person strävar efter att tillhöra en viss grupp eller en person kan personen skapa delar av sin identitet så att det kan passa den andre.

Goldstein-Kyaga och Borgström (2009) menar att identitet och språk hänger tätt samman.

Språket är en stor del av människans identitet och när en människa lämnar sitt hemland lämnar de även sin trygghet bakom. En familj som nyligen kommit till Sverige kan tappa en del av sin identitet eftersom det nu i det nya landet är mest fokus på att lära sig det nya språket, för att på så sätt bli en del av samhället. Författarna menar vidare att risken finns att nyanlända utesluts ur samhället om de inte kan behärska språket. När ett barn börjar i svensk förskola blir det direkt inkastat i svenska normer, regler och beteenden vilka oftast skiljer sig från hemlandet och hur det ser ut i hemmet med familjen. Goldstein-Kyaga och Borgström menar att barn som har vuxit upp i en miljö med många kulturer kan känna sig vilsen och känna saknaden av en trygg punkt.

Författarna påpekar att barnet fortfarande har en identitet men som nu består av flera olika delar

5

utifrån de olika kulturerna som barnet lever i, barnet är inte antingen eller, det ena eller det andra.

3.3 Tidigare forskning

Valdés (1998) beskriver i sin studie hur nyanlända upplever det att komma till ett nytt land.

Författaren visar på att många upplever att den nya skolan skiljer sig från hemlandets skola mer än de trodde. En nyanländ kvinna berättar att hon kände sig skyldig och att hon svek sina barn när hon lät dem genomgå en så pass stor förändring som det är att flytta till ett nytt land (Valdés, 1998). Tyrer och Fazel (2014) menar att när en familj kommer till ett nytt land utsätts familjen för många nya utmaningar. De ska lära sig ett helt nytt språk, hur kulturen ser ut och vilka normer som finns. Detta menar författarna kan vara extra svårt med tanke på vad vissa nyanlända har med sig för erfarenheter från hemlandet. Det kan handla om till exempel undernäring och dålig hälsa, låg utbildning samt erfarenheter av våld och övergrepp. De menar vidare att alla dessa förändringar och erfarenheter i vissa fall kan leda till psykosociala besvär.

Valdés (1998) beskriver att ytterligare svårigheter med att komma till ett nytt land är saknaden av hemlandet, släktingar och vänner. Även om det är oroligheter eller krig i hemlandet finns det ändå anledning att sakna det. Det är där personen vuxit upp och släkt och vänner kan fortfarande vara bosatta där. Rao och Yuen (2001) styrker detta och menar att det ofta inte är hela familjen som kommer till ett nytt land så risken finns att en del kan vara kvar i hemlandet.

En utmaning som många upplever är att försöka anpassa sig efter det nya samhället samtidigt som det är viktigt att fortfarande försöka behålla vissa traditioner och värderingar från hemlandet, det kan bli en kulturkrock (Rao & Yuen, 2001).

3.4 Att komma till ett nytt land

Enligt Migrationsverket (2014a) har Sverige, sedan 1930-talet med undantag på några få år, årligen haft större invandring än utvandring. Under andra världskriget kom många människor från Tyskland, Baltikum och de nordiska grannländerna till Sverige för att fly från kriget.

Många av dessa invandrare återvände dock till sina hemländer efter krigets slut. I slutet av 1960-talet startades statens invandrarverk, nuvarande migrationsverket, som behandlade invandrarfrågor. I samband med att statens invandrarverk bildades ändrades reglerna för invandringen. De som nu ville komma för att arbeta i Sverige var tvungna att ha både arbete och bostad färdiga innan flytt. Om det dock fanns personer i Sverige som kunde göra samma jobb så fick inte personen som ville komma till Sverige uppehållstillstånd. År 1985 fördes ett nytt system in som behandlade asylsökningar då dessa ökade markant under 80-talet. På 1990- talet blev flera länder lugnare, såsom Libanon och Eritrea, vilket ledde till att Sverige inte fick lika många asylsökningar. Sverige blev år 1995 medlem i europeiska unionen, EU. Några år senare beslutade europeiska rådet att alla länder inom EU tillsammans skulle bilda en migrations- och asylpolitik. År 2000 ökade asylsökningarna igen och har, med undantag för år 2005 och 2006, legat högt sedan dess. 2001 skedde två förändringar, dels kunde en person komma till Sverige för att arbeta en tid och sedan återvända till sitt hemland och dels blev det möjligt att ha medborgarskap i Sverige och även i sitt hemland, så kallat dubbelt medborgarskap. År 2006 ökade antalet asylsökande ensamkommande barn från några hundra till flera tusen per år. Eftersom det nu var kommunerna som hade ansvaret för att tillhandahålla boende för barnen blev denna ökning en stor belastning för kommunerna. Personer som kom

6

från krigsdrabbade Syrien fick i slutet av 2013 permanent uppehållstånd i Sverige av migrationsverket (Migrationsverket, 2014a).

Sverige är ett land som många människor från andra delar av världen söker sig till. Enligt Migrationsverket (2014c) fick Sverige år 2013 in 54259 asylsökningar varav 24498, alltså 67

%, fick uppehållstillstånd i Sverige. Bodens kommun är en av många kommuner som tar emot ett högt antal invandrare och enligt Bodens kommun (2014) kom det år 2013 till Boden 657 utrikesfödda personer varav cirka 185 var barn upp till femton år.

I grova drag beskriver Migrationsverket (2014b) asylprocessen. Enligt migrationsverket ska en familj som kommer till Sverige söka asyl hos migrationsverket det första de gör. Om det finns barn i familjen har de rätt till förskola och skola så fort familjen anländer till Sverige. När en familj har ansökt om asyl tar migrationsverket beslut om familjen får stanna eller inte. Den här processen kan ta upp till åtta månader då de vuxna ofta går sysslolösa. Under den här processen blir familjen erbjuden boende om behov för det finns och de får även dagsersättning om det behövs. Det boende som erbjuds delas oftast med andra människor och inte sällan med människor från andra kulturer. Det kan handla om människor vars olika länder krigar mot varandra eller boende där män och kvinnor som inte känner varandra får dela lägenhet. Om familjen får ett nej från migrationsverket kan de välja att återvända till sitt hemland, överklaga hos migrationsdomstolen eller vid speciella fall fortsätta asylutredningen. Om familjen får ett positivt besked uppmanas de att folkbokföra sig samt blir placerade i anvisad kommun. När familjen fått permanent uppehållstillstånd blir de vuxna anmälda till SFI, svenska för invandrare, dock kan det ta minst tre månader innan de vuxna får börja läsa svenska, detta beror på de långa köer som finns. I och med att familjen får permanent uppehållstillstånd får även barnen skolplikt precis som alla svenska barn (Migrationsverket, 2014b).

Bunar (2010) skriver att alla nyanlända har en sak gemensamt, det är att alla har brutit upp från tidigare hemförhållanden och rest till ett nytt land. Ellneby (2007) redogör för att många nyanlända familjer har flytt från sina hemländer bland annat på grund av krig och rädsla. När familjerna väl nått Sverige känner de ofta befrielse och hopp om framtiden. Vidare skriver Ellneby att verkligheten kommer ikapp och många upplever saknad och oro för eventuella släktingar som kan finnas kvar i hemlandet. Hundeide (2006) visar i sin undersökning som handlar om nyanländas uppfattningar om att komma till ett nytt land, att många av föräldrarna anser att lära sig ett nytt språk är en stor svårighet. En annan stor svårighet är saknaden av sin familj och de religiösa högtider som firas i hemlandet. Ytterligare en sak som många av föräldrarna upplever som en stor skillnad är synen på barnuppfostran. Ellneby (2007) beskriver att när en familj har varit en tid i Sverige kan hoppet blekna och istället ersättas av en oro för framtiden i ett land där mycket skiljer sig från hemlandet. Något som många upplever som någonting bra är att barnen har en plats i förskolan, vilket ändå kan upplevas som ett steg i rätt riktning.

Bunar (2010) anser att det sker försvenskning i vårt samhälle där vi strävar efter att hitta likheter hos olika människor, detta leder till att nyanlända barn och elever behandlas utifrån vad de inte kan och fokus ligger på kunskapsluckorna istället för att skillnaderna lyfts fram på ett positivt sätt. Lunneblad (2009) styrker detta och menar att pedagoger ofta söker efter det som barnen

7

har gemensamt istället för att lyfta fram skillnaderna. Böhm (1993) redogör däremot för att eftersom många saker ofta skiljer sig mellan en person som är nyanländ till Sverige och en person som är född i Sverige, till exempel språk, mat och kultur, tar många för givet att allt är olikt, istället för att hitta det som finns gemensamt.

3.5 Förankring i styrdokument och lagar

I skollagen (SFS 2010:800) 8 kap. 4§ står det att alla barn som bor i Sverige har rätt till en plats i förskolan under minst femton timmar per vecka och enligt Lpfö 98 (Skolverket, 2011) ska alla barn få en god introduktion i förskolan tillsammans med sina familjer. Vidare står det att det ska finnas en respektfull och tillitsfull relation mellan familj och förskola. Skolverket (2013) beskriver att det är förskollärares ansvar att se till varje förälders olika förutsättningar och möjligheter att påverka och delta i verksamheten. Förskollärare bör då kontrollera att det finns olika former för inflytande och information så att varje förälder får det den behöver. Även skollagen (SFS 2010:800) 1 kap 4§ lyfter fram vikten av att ett fungerande samarbete med hemmen finns då det gynnar barnets utveckling. I diskrimineringslagen (2008:567) står det att det inom all utbildning ska ske lika behandling samt arbeta mot diskriminering oavsett till exempel religion och etnisk tillhörighet.

3.6 Ett vidgat uppdrag

Lunneblad (2013) tar upp komplexiteten med att ta emot nyanlända barn i förskolan. Vidare redogör han för att komplexiteten ligger i att många pedagoger kan ha olika syn och argument för hur ett sådant mottagande ska gå till. Förskollärare kan tolka läroplanen relativt fritt vilket kan skapa dessa komplexa problem. Simonsson och Markström (2013) betonar att förskolans läroplan är vid och att läroplanen slår fast att vissa saker ska göras i förskolan men att den lämnar ute på vilket sätt förskollärarna ska göra. Det är upp till förskollärarna att bestämma hur nyanlända barn och deras familjer ska tas emot på bästa sätt. Skolverket (2008) skriver att varje kommun ska göra en plan för hur introduktionen för nyanlända elever ska gå till utifrån varje barns olika behov, erfarenheter och intressen vilket i sin tur leder till att varje introduktionsplan bör vara olik den andra. Vidare skrivs det i Skolverket (2008) att det ofta är förskolan och skolan som får ta större ansvar över barnets introduktion än vad som egentligen är tänkt.

Introduktionen handlar dels om barnets inskolning i förskolan och skolan men även om familjens ’inskolning’ i samhället. Broberg, Hagström och Broberg (2012) beskriver att många nyanlända föräldrar ser förskolan som det första steget in i det svenska samhället. Många av föräldrarna saknar kontaktnät i Sverige och därför blir det ofta så att förskolepersonalen får informera föräldrarna om sådant som vanligtvis inte ingår i deras uppdrag. Andersson (2007) menar att det kan bli problematiskt med introduktionen eftersom föräldrar och pedagoger kan ha olika förväntningar på hur en introduktion kan gå till i förskolan. Vidare beskriver Andersson att både föräldrar och pedagoger bör vara uppmärksamma på att inte ta över den andres roll, det gäller att vara involverad men dock inte för mycket så att den andre känner sig åsidosatt.

3.7 Samverkan mellan hem och förskola

Simonsson och Markström (2013) redogör för att samverkan mellan hem och förskola har blivit allt viktigare sedan förskolan fick en egen läroplan. Niss (1988) menar, i enlighet med Lpfö 98 (Skolverket, 2011), att samverka med föräldrarna är en stor del av förskollärarnas uppdrag och

8

att samarbetet mellan dessa två startar i samband med introduktionen. Niss (1988) tar upp att introduktionen handlar om två lika viktiga delar, dels att barnets start i förskolan ska vara positiv och även att föräldrarna ska känna sig delaktiga i och kunna påverka verksamheten. Simonsson och Markström (2013) skriver att det är under introduktionen som det första och viktiga informationsutbytet sker bland annat om barnet, normer och regler men även om det svenska samhället. Niss (1988) påpekar att det inte finns enbart en metod för hur introduktion och samverkan med föräldrarna ska gå till, flera olika metoder kan göra barnet delaktig i verksamheten på ett positivt sätt.

I lpfö 98 (Skolverket, 2011) står det att förskolan ska arbeta i ett tätt samarbete med föräldrarna för att barnet ska må bra och utvecklas. Bunar (2010) skriver att man i verksamheten ska behandla alla lika men att det inte fungerar när en ny familj ska introduceras till förskolan. Alla familjer är olika och det är förskollärarnas uppgift att se till att barnet såväl som föräldrarna får en god introduktion och känner trygghet i förskolans verksamhet. Lahdenperä (2004b) skriver att många pedagoger är osäkra på sin roll när de möter föräldrar från andra länder och kulturer samt att föräldrarna kan känna sig ovälkomna i den främmande svenska förskolan där deras bristande språk och kompetens om det svenska samhället syns allt tydligare. Lahdenperä menar att ett bra samarbete mellan föräldrar och förskola är en viktig del för att barnet ska få en bra och trygg tid i förskolan. Vidare beskriver författaren att förskolan bör ha en komplementär hållning istället för en etnocentrisk hållning. En etnocentrisk hållning innebär att en person ser ner på en kultur som inte är ens egen och att till exempel förskolepersonal behandlar föräldrarna som inkompetenta. Om förskolepersonalen däremot har en komplementär hållning innebär det att förskolan verkar som ett komplement till hemmens fostran av barnet samt att de visar respekt för föräldrarna och är medveten om att förskolan inte kan ersätta den trygghet och uppfostran som barnen får hemma (Lahdenperä, 2004b).

Ellneby (2007) redogör för att introduktionstiden i förskolan är viktig eftersom det är där den grundläggande tryggheten för familjen skapas. Även Bunar (2010) påpekar att samverkan mellan föräldrar och pedagoger ger barnen en bra start i livet. Vidare skriver Ellneby (2007) att det är viktigt att barnet och föräldrarna får vara delaktiga i och uppleva verksamheten istället för att endast få det förklarat för sig. Viktigt är också att föräldrarna får tid till att känna trygghet och skapa ett förtroende för förskollärarna, på så vis kan det kännas lättare att i sin egen takt dela med sig av sina erfarenheter (Ellneby, 2007). Erikson (2009) visar i sin studie att ett högt antal av de intervjuade pedagogerna anser att en bra relation mellan pedagog och förälder bygger på en positiv kommunikation där det finns ömsesidigt förtroende för varandra.

Partnerskapsprincipen är ett begrepp som återkommer i diskussionen om föräldrasamverkan och Bouakaz (2009) menar att ordet partnerskap med koppling till föräldrasamverkan har sedan 1970-talet vuxit fram mer och mer. Simonsson och Markström (2013) redogör för att partnerskapsprincipen handlar om att förskolan erkänner föräldrarna som en jämbördig, kompetent partner. Inom partnerskapsprincipen bör föräldern ses som kunnig och som en expert vad gäller barnets behov (Simonsson & Markström, 2013).

Andersson (2004) lyfter fram tre byggstenar i ett bemötande med den andre; respekt, bekräftelse och lyssnande. Att visa respekt innebär att försöka förstå och acceptera den andres upplevelser

9

och åsikter trots att man själv är medveten om att det finns två olika perspektiv. Att ge den andre bekräftelse innebär att ge feedback som visar att den andre blir sedd och hörd. Att lyssna på den andre innefattar att värderingar och förutbestämda åsikter läggs åt sidan och att intresse för vad den andre har att säga kommer fram (Andersson, 2004). Ellneby (2007) menar att en av samverkans byggstenar är dialogen mellan pedagoger och föräldrar där dialogen består av tvåvägskommunikation. Även Simonsson och Markström (2013) lyfter fram att föräldrarna ska vara en del av den dialog som förs och att pedagogerna kan underlätta dialogerna genom att uppmuntra föräldrarna att komma med sina egna tankar, funderingar och idéer. Andersson (2007) skriver att dialogen kan bli problematisk om pedagogen använder ett yrkesrelaterat språk som för föräldrarna kan vara svårt att förstå. Detta kan leda till att pedagogernas budskap inte når fram samtidigt som föräldrarna känner sig vilsna.

I samverkan med nyanlända föräldrar är tolksamtal en viktig del. Andersson (2007) har gjort studier som innefattar hur användandet av tolk fungerar. Studierna visar att trots att tolksamtal är ett väldigt bra sätt för personalen och föräldrarna att förstå varandra kan de båda parterna aldrig vara helt säkra på att de får fram sitt budskap. Budskapet kanske inte alltid blir korrekt översatt samtidigt som tonläge och betoning på vissa ord kan försvinna. Andersson menar även att det är viktigt att tolken har kunskap om Sveriges samhälle, det svenska språket och även om familjens modersmål för att de båda parterna ska få ut så mycket som möjligt vid användning av tolksamtal.

3.8 Sammanfattning

Vår teoretiska utgångspunkt som handlar om kulturella identiteter kommer vi att använda oss av när vi gör våra intervjuer. Vi tänker på att se till varje individ och deras erfarenheter samt försöka ha i beaktande att personen kan känna sig vilsen då han kan befinna sig i sökandet efter sin identitet i ett nytt land. Eftersom det är i nya situationer som en person börjar fundera över sin identitet är det även viktigt för förskolans personal att ha i åtanke att familjen kan vara i ett annat skede i livet. I det här arbetet kommer vi att återkomma till hur kulturella identiteter måste tas i beaktande när förskolan tar emot en nyanländ familj. Sedan 1930-talet har Sverige årligen haft större invandring än utvandring. År 2013 fick Sverige 54259 asylsökningar och en del familjer som kommer till Sverige kan ha varit med om krig och oroligheter och har kanske lämnat en del av sin släkt i hemlandet. I och med att barnen får plats på förskolan nästan direkt som familjen kommer till Sverige är förskolan bland det första som familjen möter i det svenska samhället. På grund av detta kan förskollärarna ibland behöva ta ett större ansvar utöver sitt egentliga uppdrag och introducera familjen även i samhället. Vid introduktionen sker det första och viktiga informationsutbytet om barnet, normer och regler men även om det svenska samhället. Det är även vid introduktionen som den grundläggande tryggheten skapas för familjen. Alla nyanlända familjer har en sak gemensamt och det är att de har brutit upp från tidigare hemförhållanden och rest till ett nytt land.

10

4. Metod

I det här kapitlet kommer vi att presentera vår metodologiska utgångspunkt som är livsvärldsfenomenologin där vi beskriver vad den innebär samt hur vi kopplar den till vårt undersökningsområde. Vi beskriver sedan den metod vi har valt för att samla in information om nyanländas introduktion i förskolan. Vi kommer att förklara varför vi valt just den metoden samt vad vi har tagit i beaktande vad gäller fallgropar med metoden. Nästkommande delar handlar om vårt urval där vi förklarar hur vi valt ut våra informanter samt hur vi har genomfört vår studie. Sedan kommer en del som handlar om hur vi har bearbetat och analyserat vårt material. Till sist kommer vi att förklara de etiska överväganden som vi har gjort i vår studie.

4.1 Metodologisk utgångspunkt

Vår studie grundar sig i den livsvärldsfenomenologiska teorin som handlar om människors olika livsvärldar. Szklarski (2013) redogör för att livsvärldsfenomenologin grundar sig i att forskaren ska tolka de svar han får utifrån sig själv, men att forskaren ska vara öppen och försöka förstå den andre människans livsvärld och erfarenheter och vad det handlar om.

Författaren fortsätter och menar att en livsvärldsfenomenologisk teori fokuserar på kärnan i en människas erfarenheter och upplevelser. En fenomenologisk studie karaktäriseras av att forskaren använder sig av kommunikativa metoder, till exempel intervjuer, vid insamling av material. Intervjuerna bör vara öppna och likna ett samtal där forskaren tar reda på den intervjuades erfarenheter och upplevelser genom följdfrågor (Szklarski, 2013). Bengtsson (2005) redogör för Husserls tankar om att en livsvärldsansats går ut på att forskaren inte kan mäta en annan människas värld, därför krävs det en kvalitativ metod för att få tag i en annans livsvärld och dess perspektiv.

Johansson (2003) menar att livsvärldsfenomenologin handlar om människan och världen.

Oavsett vad som studeras är det personernas upplevelser i studien som är centrala. Vi ska lägga våra egna fördomar och åsikter åt sidan för att försöka förstå den andres livsvärld och erfarenheter. Dock går det aldrig att förstå den andre fullt ut eftersom vi är olika människor med olika perspektiv, vi måste ändå tolka svaren vi får utifrån oss själva eftersom vi aldrig kan ta den andres perspektiv (Johansson, 2003).

Bengtsson (2005) beskriver fenomenologins grundare Husserls filosofi om att en människas livsvärld är historisk, den skiljer sig från person till person. En människa har en egen livsvärld och blir till i hans fysiska och psykiska upplevelser, den grundar sig i en människas uppväxt så som i uppfostran och erfarenheter. Både vår egen livsvärld och andras går att studera, men vi måste tänka på att vi alltid själva är en del av livsvärlden då vi inte kan ’lägga den åt sidan’.

Livsvärlden är något som vi inte kan skilja oss från, den är vår verklighet som alltid finns där och alltid är med (Bengtsson, 2005).

Bengtsson (2005) skriver att Merleau-Ponty, en frontperson för fenomenologin i Frankrike, menar att kommunikation och samspel är grundstenar för att nå en annan människas livsvärld, här räcker det inte med att observera en annan människa, det måste ske ett sorts möte mellan forskare och personen vars livsvärld de studerar. Detta har vi tagit beaktande när vi valt vår metod för insamling av data. Kvale och Brinkmann (2014) menar att när forskaren vill ha ut

11

den intervjuades perspektiv på olika sociala fenomen och uppfattning om världen så är det passande att använda den kvalitativa metoden ur ett fenomenologiskt perspektiv.

4.2 Metodval

Vi har använt oss av den kvalitativa metoden med intervjuer som det främsta tillvägagångssättet för insamling av information. Bjørndal (2005) och Nyberg och Tidström (2012) poängterar att det är avgörande att metoden väljs med koppling till det som ska undersökas. Eftersom vårt syfte är att studera föräldrars upplevelser kring introduktionen i förskolan valde vi intervjuer som vår metod. Starrin och Renck (1996) menar att den kvalitativa intervjun är en bra metod att använda sig av när forskaren vill ha ut en förståelse om något. Forskaren är intresserad av vad som inträffar och hur den andra upplever det. Håkansson (2013) beskriver att intervjuer kan ses som ett planerat samtal där information om människors bedömningar, erfarenheter och uppfattningar kommer fram. Bjørndal (2005) menar att genom en kvalitativ metod ges den intervjuade större möjlighet till att uttrycka sina egna åsikter och erfarenheter kring ämnet.

Bengtsson (2005) skriver att det kan komma fram tre olika teman inom den kvalitativa intervjun, forskaren kan få reda på en människas uppfattningar, självförståelse och oreflekterade erfarenheter. Det är vårt mål att få reda på dessa tre, därför har vi riktat in oss på en kvalitativ intervju.

Vi har läst om för- och nackdelar med intervjuer som metod och kom fram till att fördelarna vägde mest i relation till vårt område. Vi är dock medvetna om de nackdelar som finns och har tänkt på dessa. Bjørndal (2005) menar att den som leder intervjun kan påverka den som blir intervjuad genom sättet intervjuaren pratar och ställer frågor på. Detta har vi tagit till oss och tänkt på under intervjuerna genom att vi har använt oss av öppna frågor och inte lagt in våra egna värderingar. Även Kvale och Brinkmann (2014) menar att ett aktivt lyssnande och öppenhet är viktigt om det är intervjupersonens erfarenheter som forskaren vill få reda på.

Starrin och Renck (1996) skriver att intervjun är ett samspel mellan den som blir intervjuad och den som intervjuar, på så sätt får intervjuaren fram den information som han är ute efter.

Håkansson (2013) och Bjørndal (2005) lyfter fram att intervjuer kan ta mycket tid samtidigt som intervjuerna inte når ut till stort antal personer. Bjørndal beskriver olika former av intervjuer och vi har använt oss av det han kallar för ’samtal med hjälp av en intervjuguide’.

Den metoden innebär att de som intervjuar har en så kallad guide med frågor som ska tas upp under intervjun. Intervjuaren kan vara flexibel med användandet av sin guide och ställa frågorna i den följd som passar in i situationen. Vidare kännetecknas den här typen av intervju av att den innehåller många uppföljnings- och fördjupningsfrågor. Trost (2010) beskriver en liknande form av intervju, men han kallar den för ’låg grad av standardisering’, han beskriver den som att intervjuaren är flexibel i samtalet med den intervjuade, frågorna behöver inte komma i den ordning de är skrivna i och följdfrågor och fördjupningsfrågor är baserade på den intervjuades svar. Kvale och Brinkmann (2014) menar att uppföljningsfrågor kan handla om ytterligare frågor på de svar som just sagts eller bara en bekräftelse i form av till exempel en nick som kan leda till att intervjupersonen fortsätter berätta.

Vi vill ha ut den intervjuades erfarenhet och upplevelser kring deras introduktion i förskolan, därför har vi valt att ställa frågor om deras tankar, det finns alltså inget rätt eller fel svar. Detta

12

skriver även Trost (2010) om och menar att en fråga där intervjupersonen får berätta fritt skapar ofta en positiv känsla hos den intervjuade och behöver inte känna att de ska svara på ’rätt’ sätt eller prestera på något vis. Vårt syfte är att få fram nyanlända föräldrars upplevelser av introduktionen i förskolan och därför har vi intervjuat föräldrar från andra länder och kulturer.

Kvale och Brinkmann (2014) redogör för olika saker som forskaren bör tänka på när han intervjuar personer från andra kulturer. Författarna menar att forskaren bör använda ett enklare språk och begrepp samt undvika metaforer och speciella uttryck för att inte skapa missförstånd mellan parterna. Kvale och Brinkmann ger exemplet ”Till exempel uppfattas det enkla ordet

’ja’ i vissa kulturer som ett instämmande, medan det i andra bara är ett svar som bekräftat att frågan har uppfattats…” (s.184). Vidare menar författarna att gester, tonlägen och ordval kan skilja sig från kultur till kultur. Detta är något som intervjuaren måste tänka på.

4.3 Urval

När vi gjort vårt urval har vi använt oss av det som Trost (2010) kallar för nyckelpersoner. Det innebär att vi har tagit kontakt med personer som kan hjälpa oss att få tag i personer som kan passa som våra informanter, i det här fallet nyanlända föräldrar. Våra nyckelpersoner är lärarna på SFI, svenska för invandrare, samt förskollärare på en förskola. Det finns vissa risker när forskaren väljer att använda sig av nyckelpersoner. En risk är att nyckelpersonen vill hjälpa till alldeles för mycket och styr in urvalet på de personer som han tror är mest intressanta eller mest kunniga inom det valda området. En annan risk är tidsaspekten. Det kan ta lång tid att få fram personer och bestämma tid för intervjuerna eftersom något oväntat kan dyka upp för nyckelpersonen som forskaren inte räknat med, till exempel sjukdom (Trost, 2010). Vi valde att ta kontakt med SFI eftersom vi vet att många föräldrar läser där och då behövde vi inte störa föräldrarna i lämning eller hämtning på förskolan. Vi upptäckte det som Trost skriver om att det kan ta lång tid när man använder sig av nyckelpersoner. För att inte bara sitta och vänta på att få våra intervjuer på SFI tog vi även kontakt med en förskola som ligger i ett område med ett högt antal nyanlända familjer. Det visade sig att både SFI och förskolan ordnade allt på ett väldigt bra sätt för oss. Vi fick ett grupprum där vi kunde sitta och ta emot föräldrar en och en, totalt elva föräldrar. Trost (2010) menar att när en forskare gör kvalitativa studier vill han oftast få fram så stor variation som möjligt bland informanterna. Han skriver ”urvalet ska helst vara heterogent inom den givna homogeniteten.” (s.137). Den variation vi fick fram var att av de elva föräldrarna, fanns det tio olika nationaliteter. Föräldrarna har varit i Sverige mellan ett och nio år. Det som de alla har gemensamt är att alla har barn på förskolan och har varit med om en introduktion. Eftersom vi kan ha svårt att kommunicera med alldeles nyanlända föräldrar valde vi att även intervjua föräldrar som varit i Sverige några år. Det vi gjorde då var att prata om den tid som de var nyanlända och när de introducerades i den svenska förskolan.

4.4 Genomförande

Som en del av vår empiri-insamling har vi gjort två olika intervjuer med två olika förskollärare på två olika förskolor. Inför intervjun skickade vi ut ett mejl med de frågor vi ville samtala om (se bilaga 1). Detta gjorde vi för att hela arbetslaget skulle ha chans att prata ihop sig kring frågorna och vi fick då ut allas åsikter via en förskollärare. Genom detta sparades det in tid både för oss och för förskolan eftersom vi är medvetna om att det kan vara svårt att gå ifrån en barngrupp samt att det kan vara svårt att få tag på vikarier. Varje intervju var cirka 30 minuter

13

lång och spelades in via telefon som en hjälp för oss att både vara delaktiga och även kunna gå tillbaka och lyssna på intervjun. Trost (2010) diskuterar för-och nackdelar med inspelning av en intervju. Han menar att fördelar kan vara att det är lätt att gå tillbaka i inspelningen och lyssna till vad personen sa och hur personen sa det vilket du inte kan göra med till exempel anteckningar. En annan fördel är att genom att lyssna på det inspelade materialet får intervjuaren en inblick i hur han har förhållit sig och vad han kan förbättra till nästa gång.

Nackdelar menar Trost är att det tar tid att lyssna igenom inspelningarna och det är mödosamt att spola fram och tillbaka. Även att gester och mimik försvinner genom inspelning av endast ljud är en nackdel. Detta har vi tagit till oss, men anser ändå att den är en bra metod och passar bra in på vårt syfte då vi upplever att många har svårare att vara med på bild-och ljudinspelning än på en intervju med enbart inspelning av ljud. Vi valde att göra intervjuerna med förskolepersonalen på deras arbetsplatser, detta tar vi stöd i det som Trost (2010) skriver om att intervjupersonerna ska känna sig trygg i den miljö där intervjun sker.

I samband med intervjuerna med förskollärarna läste vi in oss på väldigt mycket litteratur, vetenskapliga artiklar och forskningsrapporter om introduktion i förskolan, föräldrasamverkan, invandring, mångkultur och nyanlända familjer. Genom att vi gjorde detta före och efter intervjuerna med förskollärarna fick vi en helhetsbild av vad forskning säger om ämnet relaterat till hur förskollärare upplever samma ämne fast i verkligheten. Vi fick en bra blandning av teori och praktik som en grund för fortsatt arbete.

När vi kommit en bit in i arbetet var det dags för föräldraintervjuer. Hälften av våra föräldraintervjuer har vi gjort via SFI, svenska för invandrare. För att inte störa föräldrarna vid lämning och hämtning på förskolan tog vi kontakt med SFI eftersom många nyanlända föräldrar läser där. Lärarna på SFI hjälpte oss att få tag på frivilliga föräldrar med barn på förskolor som ville ställa upp på intervjuer. Vi fick ett grupprum i SFI:s lokaler där vi kunde ta emot en förälder i taget och ställa våra frågor (se bilaga 2). Vi tog även kontakt med en förskola som ligger i ett område med ett högt antal nyanlända familjer. Även de var väldigt hjälpsamma och gav oss en eftermiddag på deras förskola. Under den eftermiddagen fick vi ett rum dit personalen kom med föräldrar som var villiga att ställa upp på en intervju. Alla intervjuer med föräldrarna blev mellan tio och femton minuter långa. Alla dessa intervjuer har sedan transkriberats och analyserats.

4.5 Analys

Vi har använt oss av en hermeneutisk tolkning och Kvale och Brinkmann (2014) beskriver några olika saker som forskaren bör förhålla sig till när han gör en hermeneutisk tolkning. En av de sakerna är att kunna ta hela materialet, ta ut och urskilja delar av helheten och sedan kunna se delarna som en del av helheten igen. Genom att ta ut delar ur helheten har vi till slut kunnat urskilja tre återkommande teman eller mönster och Kvale och Brinkmann menar att när forskaren kan upptäcka sammanhängande kategorier kan tolkningen slutföras. En annan sak som författarna menar är viktigt att tänka på inom en hermeneutisk tolkning är att forskaren aldrig kan tolka en text eller en intervju helt utan förutsättningar. Det är viktigt att vara medveten om att forskaren alltid har en egen förståelse som inte går att komma undan. Detta ligger väldigt nära vår metodologiska utgångspunkt som är livsvärldsfenomenologin.

14

Livsvärldsfenomenologi innebär bland annat att en människa aldrig kan förstå den andre fullt ut, forskaren måste alltid tolka svaren utifrån sig själv eftersom han aldrig kan förstå den andres perspektiv. Eftersom vi har valt att använda livsvärldsfenomenologin som vår metodologiska utgångspunkt blev det naturligt att göra en hermeneutisk tolkning i vår analys då Hertting (2007) menar att det måste ske en tolkning när forskaren vill analysera och närma sig en annan människas livsvärld. Detta kan vi i sin tur koppla till vår teoretiska utgångspunkt, kulturella identiteter, där vi vill komma åt en individs erfarenheter och bakgrund och hur det kan påverka individens upplevelse av den svenska förskolans introduktion.

Vi valde att samla in all information och utföra alla intervjuer innan vi analyserade dessa. Detta tar vi stöd i det som Trost (2010) skriver att det inte är rekommenderat att göra analyserna under eller tätt efter intervjuerna eftersom intervjuaren kan behöva skapa distans till intervjun. Under alla intervjuer spelade vi in det som sades, med den intervjuades samtycke, vi gjorde även vissa minnesanteckningar. Minnesanteckningarna och det inspelade materialet har legat till grund för vår transkribering av alla intervjuer. Materialet som vi fick ut genom att transkribera har vi sedan analyserat och försökt urskilja mönster genom att flera gånger gå igenom och titta vilka svar som var återkommande i våra intervjuer, vilket ledde till våra tre teman. Det transkriberade materialet har vi brutit ned i mindre bitar och skalat bort irrelevanta delar som inte hör till vår studie. Våra tre teman som kom fram i analysen kommer vi att presentera i resultatet där vi även kopplar de till våra frågeställningar.

4.6 Etiska överväganden

I vår studie har vi grundat oss på det som Vetenskapsrådet (1990) tar upp vad gäller forskningsetiska principer. Alla berörda inom undersökningen har fått information om vad vår studie handlar om, berörda personer har själva fått bestämma om och i vilken utsträckning de vill delta i vår studier, vi har behandlat namn och personuppgifter med försiktighet och har inte spridit dessa till obehöriga samt att informationen som vi har samlat endast har använts till denna studie och inte till någonting annat. I vårt arbete har vi valt att alla intervjupersoner kommer vara anonyma för läsarna på grund av de etiska principerna. Trost (2010) beskriver att en forskare ska tillämpa konfidentialitet som innebär att läsarna inte kan få tillgång till materialet som visar vem som gjort och sagt vad. Vi har varit noga med att använda de etiska övervägandena eftersom inblandade personer kan leva under skyddad identiteter och på hemlig ort.

4.7 Sammanfattning

Det här kapitlet har handlat om vårt metodval som vi har valt utifrån vårt syfte. För att få reda på människors upplevelser har vi valt kvalitativa intervjuer med utgångspunkt från livsvärldsfenomenologin som beskriver att varje människa har en egen livsvärld som är nästintill omöjlig för en annan människa att förstå. För att få tillgång till en människas erfarenheter och upplevelser och för att göra ett försök att komma in i den andres livsvärld är kvalitativa intervjuer en bra metod att använda sig av. Urvalet har vi gjort med hjälp av nyckelpersoner på SFI och en förskola. Det ledde till att vi fick elva föräldraintervjuer med tio olika nationaliteter. Vi har analyserat våra intervjuer med hjälp av våra ljudinspelningar som vi sedan har transkriberat och vidare brutit ned i mindre delar. På så sätt har vi kunnat urskilja tre

15

olika teman som vi kan koppla till våra frågeställningar. Till sist har vi beskrivit att vi har utgått från Vetenskapsrådets etiska forskningsprinciper.

5. Resultat

Som en del av vår empiri-insamling har vi intervjuat två olika förskollärare på två olika förskolor. Förskollärarna fick frågorna innan intervjuerna så de fick chansen att diskutera frågorna med sina arbetslag, på så vis fick vi flera personers tankar och åsikter genom dessa två förskollärare. Varför vi valde att intervjua förskollärare först var för att få en allmän bild av hur de ser på en god introduktion och mottagandet av nyanlända familjer. Dessa intervjuer, tillsammans med vår insamling av forskning, har legat som grund för vårt fortsatta arbete. När vi hänvisar till förskollärarna har vi använt oss av alias Kajsa och Anna. I den första delen av resultatet kommer vi att beskriva några av de saker som framkom i intervjuerna med förskollärarna. I den andra delen beskriver vi svaren på frågeställningarna samt det resultat som har framkommit när vi har analyserat och bearbetat föräldraintervjuerna. Där går vi djupare in på de tre huvudteman som vi fått fram, de handlar om information, trygghet och Sveriges utbildningssystem.

5.1 Röster från förskollärare

Enligt förskollärarna är trygghet och förtroende de viktigaste delarna i en introduktion i förskolan. De menar att familjer som kommer till Sverige kan ha det svårt, vara i kris och känna oro och därför är det viktigt att skapa en god relation där trygghet är i fokus istället för att direkt informera om läroplanen och förskolans uppdrag. Förskolläraren Kajsa berättar:

Det första vi gör är att se till att barnet har en hylla med sitt namn på där de kan hänga sina kläder. Vi vill skapa en trygghet för barnet så att de kan känna att det finns en plats för honom (personlig kommunikation, 7 november 2014).

Förskollärarna menar vidare att till en början handlar informationen mest om tider, vilka kläder barnen ska ha och vad barnet får äta eller inte äta. Information om vad barnen och personalen arbetar med i verksamheten kommer senare under terminens gång, i och med hur relationen mellan förskollärare och föräldrar utvecklas. Förskolläraren Kajsa berättade att kommunens introduktionsplan poängterar att förskollärare, vid det första mötet, bör begränsa informationen om verksamheten eftersom föräldrarna ofta befinner sig i ett annat skede i livet.

Förskolläraren Kajsa berättar att det sker ett utbyte av information där båda parter ger och får upplysningar om både barnet och verksamheten. Hon menar vidare att användningen av tolk leder till att de når fram till föräldrarna på ett bättre sätt än om de själva skulle försöka få fram samma information via kroppsspråk och gester. Hon fortsätter berätta att de får mycket hjälp av föräldrarna på avdelningen som tolkar åt varandra, ’gamla’ föräldrar, som kan ha slutat på förskolan men har vänner kvar där, hjälper till att tolka mellan de ’nya’ föräldrarna och förskollärarna. Förskolläraren Anna tar upp vissa svårigheter som kan uppstå vid användning av tolk. Hon berättar att ”Det kan ju bli missförstånd när man översätter och vi får ju bara hoppas att tolken säger rätt.” (personlig kommunikation, 7 november 2014). Anna menar även