Fortsatt forskning och didaktiska implikationer

Tidigare forskning poängterar vikten av diskussion kring skönlitteratur som ett viktigt verktyg kring att utveckla elevers identitet. Resultatet av denna studie visar att lärarna är högst medvetna om detta, och att de arbetar på detta vis i verksamheten idag. Dock har studien visat på att lärare upplever svårigheter i detta arbete. Bland annat när det kommer till elever som provocerar och blir stökiga när det diskuteras känsliga eller normutmanande ämnen. Därför vore det intressant att i framtiden undersöka hur lärare skulle kunna bemöta och arbeta med dessa elever, för att på så sätt öka den egna tryggheten hos läraren. Ett

31 annat möjligt forskningsområde skulle kunna utgå från ett elevperspektiv; det vill säga hur eleverna upplever skolans arbete med identitetsutveckling och skönlitteratur. Genom att utgå från elevernas perspektiv skulle lärare möjligtvis kunna hitta nya angreppssätt och kunna utveckla sin undervisning kring identitetsutveckling och skönlitteratur.

Med grund i studiens resultat har flera implikationer för min kommande yrkesutövning identifierats. Faktumet att skönlitteraturen har en viktig roll i det identitetsutvecklande arbetet var en insikt som jag redan hade innan jag inledde arbetet med studien. Dock var mina kunskaper om hur lärare arbetade med detta i praktiken begränsade. Arbetet har gett mig en djupare förståelse för hur identitetsarbetet kan relateras till skolans värdegrundsuppdrag. Studien har också gett mig en insikt i hur man som lärare kan märka av denna utveckling hos sina elever; genom att höra hur de diskuterar och har förmågan att se bortom sig själva. Detta är något som är abstrakt, som inte kan mätas i prov, och som jag tror att jag kommer att ha nytta av i min framtid som lärare.

32

Referenser

Ahn, J. (2011). Review of Children’s Identity Construction via Narratives. Creative

Education, 2, 415-417. doi: 10.4236/ce.2011.25060.

Andréasson, A., & Sandell Ring, A. (u.å.) Interaktion – tala, samtala och föra dialog. Skolverket. Hämtad 4 maj, 2021, från

https://www.skolverket.se/download/18.32744c6816e745fc5c3201c/1576849240887/arti kel%204_interaktion.pdf

Assarson, I., Ahlberg, A., Andreasson, I., & Ohlsson, L. (2011). Skolvardagens

komplexitet – en studie av värdegrundsarbetet i skolans praktik. Stockholm: Skolverket.

Hämtad 26 maj, 2021, från

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65938c/1553963739510/Sko lvardagens%20komplexitet.pdf

Barton, D. (2007). Literacy. An Introduction to the Ecology of Written Language. Blackwell.

Berger, P., & Luckmann, T. (1991).The social construction of reality: a treatise in the sociology of knowledge(Repr.). Penguin.

Bergöö, K. (2016). Att hitta sin plats – i förskolan, i skolan och i världen. I K. Jönsson (Red.), Bygga broar och öppna dörrar: att läsa, skriva och samtala om texter i förskola

och skola (s. 187-202). Liber.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2. uppl.). Liber. Burr, V. (2003).Social constructionism(2. ed.). Routledge.

Colnerud, G. (2004). Värdegrund som pedagogisk praktik och forskningsdiskurs. Pedagogisk forskning i Sverige, 9(2), 81-98.

Egidius, H. (u.å.). Identitetsutveckling. I Psykologilexikon.

33 Fast, C. (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva: Familjeliv och populärkultur i möte med

förskola och skola. [Licentiatuppsats, Uppsala universitet]. https://www.diva-

portal.org/smash/get/diva2:169656/FULLTEXT01.pdf

Fatheddine, D. (2018). Den kroppsliga läsningen: Bildningsperspektiv på

litteraturundervisning. [Licentiatuppsats, Karlstads universitet].

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-70016

Gallas, K. (1994). The languages of learning. How children talk, write, dance, draw and

sing their understanding of the world. Teachers College Press.

Hall, L. (2016). The Role of Identity in Reading Comprehension Development. Reading

& Writing Quarterly, 32(1), 56–80, https://doi-

org.proxy.library.ju.se/10.1080/10573569.2013.861332

Henriksson, K. (2008). Att skapa identitet genom svenskämnets läsning: Fyra flickors möten med fiktionstext. I S. Granath, B. Bihl, & E. Wennö (Red.), Fönster mot språk och

litteratur (s. 27-39). Centrum för språk och litteraturdidaktik.

Johnson, D. W., & Johnson, R. T. (1999). Making cooperative learning work. Theory

into Practice, 38(2), 67-73. https://doi.org/10.1080/00405849909543834

Jonsson, L., & Svensson, M. (2020). Läsförståelse och identitet genom läsning: En

litteraturstudie om skönlitteraturens möjligheter att utveckla läsförståelse och identitet.

[Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation]. Digitala Vetenskapliga Arkivet. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-48239

Jönsson, K. (2016). Läsning och skrivning som sociala praktiker. I K. Jönsson (Red.),

Bygga broar och öppna dörrar: att läsa, skriva och samtala om texter i förskola och skola (s. 92-118). Liber.

Kulturdepartementet. (2018). Barns och ungas läsning – ett ansvar för hela samhället. https://www.regeringen.se/49f088/contentassets/39759a0cb5234aa08340c7243e371908/ barns-och-ungas-lasning--ett-ansvar-for-hela-samhallet-sou-

34 0c87bd34ea48d7a356c44ccefa0eb1008ba446efc143000db72d08320e1174f827e0fde432 6950dd40ace0db361f3c4e162fc1d2a5bcc6886bfdc1cf0737d0fd6d4c7b94c6d11f3 Kåreland, L. (2016). Sagan och berättelsen som meningsskapare. I K. Jönsson (Red.),

Bygga broar och öppna dörrar: att läsa, skriva och samtala om texter i förskola och skola (s. 64-91). Liber.

Langer, J. (2017). Litterära föreställningsvärldar: litteraturundervisning och litterär

förståelse (2. uppl.). Daidalos.

Larsen, A. (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod (1. uppl.). (B. Kärnekull, & E. Kärnekull, övers.). Gleerup.

Lindholm, A. (2019). Flerspråkiga elevers läsförståelse på svenska: Om lässtrategier

och läsutveckling på mellanstadiet [Licentiatuppsats, Göteborgs universitet] Hämtad från

http://hdl.handle.net/2077/60056

Lyman, F. (1981). The Responsive Classroom Discussion. I A. S. Anderson (Red.),

Mainstreaming Digest (s. 109-113). University of Maryland College ofEducation. Löthagen Holm, A. (2016). Att utforska verkligheten.

https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-

v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-skriv/Förskoleklass/029- vardagssprak-

amnessprak/del_02/Material/Flik/Del_02_MomentA/Artiklar/M29_Gr_02A_01_utforska .docx

McAdams, D. P., & McLean, K. C. (2013). Narrative Identity. Current Directions in

Psychological Science, 22(3), 233–238. https://doi.org/10.1177/0963721413475622

Moses, L., & Qiao, X. (2018). Literate Identity Development in First Grade: A Cross- Case Analysis of Students with Strong and Emerging Decoding Skills. Journal of

Language and Literacy Education, 14(2), 1-30, https://files-eric-ed-

35 Nationalencyklopedin. (u.å.). Konstruktionism. Hämtad 15 april, 2021, från

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/konstruktionism

Puroila, A., & Estola, E. (2014). Not babies anymore: Young children's narrative identities in finnish day care centers. International Journal of Early Childhood, 46(2), 187-203. doi:http://dx.doi.org.proxy.library.ju.se/10.1007/s13158-013-0096-z

Schachter, E.P., & Galili-Schachter, I. (2012). Identity Literacy: Reading and Teaching Texts as Resources for Identity Formation. Teachers College Record, 114(5), 2-66, https://www.researchgate.net/profile/Elli_Schachter/publication/233817471_Identity_Lit eracy_Reading_and_Teaching_Texts_as_Resources_for_Identity_Formation/links/5bf52 b829285 1c6b27cef800/Identity-Literacy-Reading-and-Teaching-Texts-as-Resources- for-Identity- Formation.pdf

Schmidt, C. (2013). Att bli en sån som läser: barns menings- och identitetsskapande

genom texter [Licentiatuppsats, Örebro universitet].

DiVA. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-32042

Skerrett, A. (2012). "We hatched in this class": Repositioning of identity in and beyond a reading classroom. The High School Journal, 95(3), 62-75.

http://proxy.library.ju.se/login?url=https://www-proquest-

com.proxy.library.ju.se/scholarly-journals/we-hatched-this-class-repositioning- identity/docview/935750055/se-2?accountid=11754

Skolverket. (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska. Skolverket.

Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:

Reviderad 2019. Skolverket.

Säljö, R. (2013). Lärande och kulturella redskap: om lärprocesser och det kollektiva

minnet (3. uppl.). Studentlitteratur.

Taylor, C. (1989). Sources of the self. The making of modern identity. Cambridge: University Press.

36 Varga, A. (2013). Metakognitiva perspektiv på skolans litteratursamtal: Hur kan elever stödjas i att utveckla metakognition via samtal om skönlitteratur? Didaktisk Tidskrift,

23(1), 493–512, http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-1717

Vasquez, V. (2014).Negotiating critical literacies with young children(10. ed.). Routledge.

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådet.

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf

Williams, P, Sheidan, S, Pramling, I. (2000). Barns samlärande - En forskningsöversikt. Skolverket.

Bilagor

Bilaga 1. Intervjuguide

Vad tänker du på när du hör ordet identitetsutveckling? Hur arbetar du med identitetsutveckling i din undervisning?

- Hur kan elevernas identitetsutveckling ta sig uttryck i din undervisning? Hur tänker du när du väljer böcker som ni ska arbeta med?

- Hur tänker du kring innehåll och handlingen i böckerna du väljer? - Hur tänker du kring karaktärer i böckerna du väljer?

- Hur tänker du kring variation av innehåll och karaktärer i böckerna du väljer? Kan du beskriva hur ni arbetar efteråt med de böcker ni har haft som högläsning?

- På vilket sätt ges eleverna möjlighet att bearbeta sina intryck från läsningen? På vilket sätt kan du märka att eleverna kan identifiera sig med det ni läst? Hur kan det visa sig?

- På vilket sätt tror du att eleverna kan gynnas när de kan känna igen sig, eller koppla egna erfarenheter, till det ni har läst? På vilket sätt kan det visa sig? - Hur arbetar du för att alla ska kunna känna igen sig i de texter som används? Hur skulle du beskriva att identitetsutveckling tar sig uttryck hos eleverna?

- Hur vet man som lärare om eleverna har utvecklat sin identitet? Vilka svårigheter upplever du att det finns kopplat till arbete med elevers identitetsutveckling genom skönlitteratur?

- Hur kan du motverka att svårigheter uppstår?

Vilka möjligheter upplever du att det finns kopplat till arbete med elevers identitetsutveckling genom skönlitteratur?