8.3 Pedagogiska implikationer
8.3.1 Fortsatt forskning
Baserat på respondenternas upplevelse av kunskapskravens invecklade formuleringar och svårighet att hinna med allt i kunskapskraven i undervisningen anser jag ytterligare forskning behöver göras om vikten av kunskapskravens formulering för lärares möjlighet att kunna göra
48
att en likvärdig bedömning. Ett förslag är att ta fram praktiska exempel på hur gymnasielärare i ämnet dans kan arbeta för en mer likvärdig bedömning, något som skulle gå att utveckla genom aktionsforskning med sambedömning som utgångspunkt.
49
Referenslista
Andersson, E., & Hamra, N. (2014). Betyg och bedömning i ämnet idrott och hälsa i
grundskolans tidigare år: En kvalitativ studie om hur lärare i ämnet idrott och hälsa uppfattar kursplanen i Lgr11 och dess betygssystem (Examensarbete,
Linnéuniversitetet, Institutionen för idrottsvetenskap). Från http://lnu.diva-portal.org/
smash/get/diva2:703649/FULLTEXT01.pdf
Andersson, N., & Ferm Thorgersen, C. (2015) Bedömning av danskunnande: Uttryck, respons och värderingar inom ett estetiskt ämne. I B.-M. Styrke (Red.), Kunskapande i dans:
Om estetiskt lärande och kommunikation (s. 171-187). Stockholm: Liber.
Andersson, N. (2016). Communication and shared understanding of assessment: A
phenomenological study of assessment in Swedish upper secindary dance education (Doktorsavhandling, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst,
kommunikation och lärande). Från https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:
989920/FULLTEXT01.pdf
Bell, J. (1995). Introduktion till forskningsmetodik (2. rev. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Folkhälsomyndigheten. (u.å.). Öppna frågor. Hämtad 6 April, 2017, från
Folkhälsomyndigheten, https://www.folkhalsomyndigheten.se/somra/kommunikation/
oppna-fragor/
Georgii- Hemming, E. (2005). Berättelsen under deras fötter: Fem musiklärares livshistorier.
Diss. Örebro: Örebros universitet, 2005. Örebro.
Gustavsson, A., Måhl, P., & Sundblad, B. (2012). Betygssättning: En handbok. Stockholm:
Liber.
Hammarlund, J. (2012). Betygssättning I naturkunskap från A till F: De första åren med nytt betygssystem (Självständigt arbete, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogisk, psykologi och idrottsvetenskap). Från http://www.diva-portal.se/smash/get/
diva2:592063/FULLTEXT01.pdf
Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande: Från kunskapsteori till metodteori (2. uppl.).
Lund: Studentlitteratur.
Intentionalitet. I Nationalencyklopedin. Hämtat 20 maj, 2017, från, http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/intentionalitet
50
Johansson, B., & Svedner, P. O. (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen:
Undersökningsmetoder och språklig utformning (4. uppl.). Uppsala:
Kunskapsförlaget.
Jönsson, A. (2014). Lärande bedömning (2. uppl.). Malmö: Geerup.
Jönsson, A., & Thornberg, P. (2014). Samsyn eller samstämmighet? En diskussion om
sambedömning som redskap för likvärdig bedömning i skolan. Pedagogisk forskning i Sverige, 19(4-5). Från http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/viewFile/13169/
11758
Klapp, A. (2015). Bedömning, betyg och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Korp, H. (2006). Lika chanser i gymnasiet?: En studie om betyg, nationella prov och social reproduktion. Diss. Lund: Lunds universitet, 2006. Malmö.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S., & Brinkman, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3. rev. uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Larsson, E., & Prytz, J. (2011). Läroverk och gymnasieskola. I E. Larsson & J. Westberg (Red.), Utbildningshistoria: En introduktion (s. 121-142). Lund: Studentlitteratur.
Lundahl, C. (2014). Bedömning för lärande (2. oförändr. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Lundgren, U. P. (2012). Det livslånga lärandet. I U. P. Lundgren., R. Säljö & C. Lidberg (Red.), Lärande skola bildning: Grundbok för lärare (s. 101-133). Stockholm: Natur
& Kultur.
Lärarnas riksförbund, (2016-11-02), Hämtat 2017-02-17 från, http://www.lr.se/
yrketsforutsattningar/skolansstyrdokument.4.3cb716391262c05111b800075.html Nyberg, R. (2012). Vanliga frågor om uppsatser. I R. Nyberg & A. Tidström (Red.), Skriv
vetenskapliga uppsatser, examensarbeten och avhandlingar (2. uppl, s. 33-56). Lund : Studentlitteratur.
Ohlsson, E. (2012). Från G till E: Perspektiv på läroplansbyte (Magisteruppsats, Linnéuniversitetet, Institutionen för språk och litteratur). Från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:537150/FULLTEXT02
51
Patel, R., & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning (3. uppdaterad. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Prop. 2008/09:66. En ny betygsskala. Stockholm: Regeringen. Från http://www.regeringen.se/
rattsdokument/proposition/2008/11/prop.-20080966/
Rennstam, J., & Wästerfors, D. (2015). Från stoff till studie: Om analysarbete i kvalitativ forskning. Lund: Studentlitteratur.
Rinne, I. (2015). Pedagogisk takt i betygssamtal: En fenomenologisk hermeneutisk studie av gymnasielärares och elevers förståelse av betyg (Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession). Från https://gupea.
ub.gu.se/bitstream/2077/37426/1/gupea_2077_37426_1.pdf
Selghed, B. (2011). Betyg i skolan: Kunskapssyn, bedömningsprinciper och läropraxis (2.
uppl.). Stockholm: Liber.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket. (2011a). Kunskapsbedömning i skolan: Praxis, begrepp, problem och möjligheter.
Stockholm: Elanders. Från http://www.skolverket.se/om-skolverket/ publikationer/
visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket. se%2Fwtpub%
2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk% 3D2660 Skolverket. (2011b). Läroplan, examensmål, gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskolan 2011. Stockholm: Edita. Från
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F% 2Fwww5.
skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak% 2FRecord%
3Fk%3D2705
Skolverket. (2011c). Hur når man likvärdig bedömning?. Hämtad 2015-10-05, från Skolverket, http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/bedomning/tema- bedomning/hur-nar-man-likvardig-bedomning-1.157709
Skolverket. (2012). Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan. Skolverket: Edita. Från https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_
xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2841
52
Skolverket. (2013). Programstruktur och examensmål. Hämtad 2017-02.28, från Skolverket, https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/ gymnasieutbildning/
gymnasieskola/programstruktur-och-examensmal
Skolverket. (2014a). Tidigare betygssystem. Hämtad 2017-02-28, från Skolverket, https://www.skolverket.se/bedomning/betyg/tidigare-betygssystem-1.46885 Skolverket. (2014b). Ämnesplanens struktur. Hämtad 2017-02-21, från Skolverket,
http://www.skolverket.se/skolformer/vuxenutbildning/kommunal-vuxenutbildning/
gymnasial-niva/amnesplanens-struktur-1.197987
Skolverket. (2016a). Betygsskala och betygen B och D (2. rev. uppl.). Stockholm: Taberg Media Group. Från http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/ visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%
2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2953 Skolverket. (2016b). Estetiska programmet. Hämtad 2017-02-28, från Skolverket,
https://www.skolverket.se/skolformer/gymnasieutbildning/gymnasieskola/program- och-utbildningar/nationella-program/estetiska-programmet/estetiska-programmet-1.196479
Skolverket. (2016c, April). Hur fungerar ämnesplanen och kunskapskraven? (Video). Hämtad från https://www.youtube.com/watch?v=Ug4QWtmyHGM
Skolverket. (2016d). Hur kan bedömning användas som ett verktyg för inlärning?. Hämtad 2017-04-19, från https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/bedomning/
tema-bedomning/hur-kan-bedomning-anvandas-som-ett-verktyg-for-inlarning-1.157708
Skolverket. (2016e). Lärare som saknar legitimation får inte sätta betyg självständigt.
Hämtad 2017-03-16, från Skolverket, https://www.skolverket.se/bedomning/betyg/
betyg-och-lararlegitimation
Skolverket. (2016f). Skolverkets allmänna råd med kommentarer: Prövning- för grundskola, specialskola, gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning. Stockholm: Ineko AB.
Från https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?
_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3677
53
Skolverket. (2016g). Vilka är syftena med bedömning och betyg?. Hämtad 2017-04-03, från Skolverket, https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/bedomning/tema-bedomning/vilka-ar-syftena-med-bedomning-och-betyg-1.157699
Skolverket. (2017a). Betygssättning. Hämtad 2017-02-21, från Skolverket, http://www.skolverket.se/bedomning/betyg
Skolverket. (2017b). Lärarnas uppfattningar om gymnasieskolan efter 2011 års
gymnasiereform (Skolverkets rapportserie, nr 453) Stockholm: Skolverket. Från https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?
_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3769
Skolverket. (2017c, April). Att sätta betyg (Video). Hämtad från https://www.youtube.com/
watch?v=pFihr5gKcMg
Skolvärlden. (2015, Mars). Vanliga missuppfattningar vid bedömning (Video). Hämtad från https://www.youtube.com/watch?list=PLGNqCqN6LUzaZWTlDp5l2lhci9tWftlh5&v
=rs78xgvrlZA#t=410
Stensmo, C. (2002). Vetenskapsteori och metod för lärare: En introduktion. Uppsala:
Kunskapsförlaget.
Styrke, B.-M. (2013). Dans, didaktik och lärande: Om lärares möjligheter och utmaningar inom gymnasieskolans estetiska program. Stockholm: Dans och cirkushögskolan.
Svtplay (2016, Augusti). Estet program allt mindre populära på gymnasiet (Video). Hämtad från http://www.svt.se/kultur/estetprogram-allt-mindre-populara-pa-gymnasiet Tidström, A., & Nyberg, R. (2012). Beskriv material och metod. I R. Nyberg & A. Tidström
(Red.), Skriv vetenskapliga uppsatser, examensarbeten och avhandlingar (2. uppl, s.
115-138). Lund: Studentlitteratur.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer (4. omarb. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (u.å.). Forskningsetiska principer: Inom humanistisk- och
samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 24 mars, 2017, från Vetenskapsrådet:
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR
Wahlström, N. (2015). Läroplansteori och didaktik (1. uppl.). Malmö: Geerup.
54
Ödman, P. (2007). Tolkning, förståelse, vetande: Hermeneutik i teori och praktik (2. omarb.
uppl.). Stockholm: Norstedts Akademiska förlag.
Bilagor
Bilaga 1
2017-02-22
Hej.
Mitt namn är Jenny Strandberg och jag studerar till danslärare vid Luleå tekniska universitet.
Just nu skriver jag mitt examensarbete som syftar till att öka förståelse för lärares erfarenheter av att tillämpa begreppet till övervägande del vid betygssättning på estiska programmet inriktning dans. Studien avser att öka förståelse för hur danslärare uppfattar begreppet till övervägande del och vilka metoder danslärare använder sig av vid betygssättning av betygen D & B. Jag söker därför efter danslärare som kan tänka sig att bli intervjuade av mig. Du behöver inte aktivt undervisa eller betygssätta just denna termin, men en förutsättning är att du har erfarenhet av betygssättning i dans inom ramen för Gy11. Under intervjun kan frågor och formuleringar från någon av danskursernas kunskapskrav förekomma.
Intervjun kommer att spelas in med hjälp av ljudupptagning och informationen som jag får in kommer att behandlas konfidentiellt, vilket innebär att materialet kommer att transkriberas så att det inte kommer gå att identifiera dig. Ett fingerat namn på dig och på skolan kommer att användas. Materialet kommer enbart att användas till denna studie och först efter att
transkriberingen är gjord kommer min handledare Ninnie Andersson ta del av materialet utöver mig själv. När examensarbetet är godkänt kommer det finnas tillgängligt via Luleå Tekniska Universitets hemsida.
Studien följer Vetenskapsrådets etiska riktlinjer. Deltagandet i studien är frivilligt och du kan avbryta din medverkan när du vill utan vidare förklaring. Vid ändrat samtycke till studien kontaktar du mig via mail.
Längst ned i dokumentet finner du en rad för namnunderskrift, samt datum och ort, för
samtycke som jag önskar att du tar ställning till. Om du vill delta mailar du mig ditt godkännande och blanketten skrivs på och scannas in senast vid intervjutillfället.
Du får gärna vända dig till mig eller min handledare om du har frågor!
Med vänliga hälsningar Jenny Strandberg
Student vid Danslärarutbildningen, Luleå tekniska universitet.
Mailadress: Jenstr-2@student.ltu.se
Jag ___________________________________________ har tagit del av information om studien och godkänner att Jenny Strandberg intervjuar mig om mina erfarenheter av betygssättning på estiska programmet inriktning dans enligt ovan.
Datum och ort
_____________________________________
Handledare
Ninnie Andersson Universitetslektor ninnie.andersson@ltu.se
Bilaga 2
Intervjufrågor
Hur skulle …?
Vad har …?
Vilka tankar … ?
Eller inbjudan:
Berätta Beskriv (Motivera)
Utveckla genom fraser som:
Skulle du kunna/ kan du:
kan du utveckla?
kan du exemplifiera?
(använd tystnad för att få respondenten att prata vidare)
Exempel
Vilken erfarenhet har du av undervisning på gymnasiets estetiska program?
(genre, hur länge)
Hur tolkar du begreppet till övervägande del?
TEMAN – mindmap
(begreppet) Till övervägande del – tolkning Betygsskalan – D & B
Insamlat material - betygsunderlag Metoder för att sätta betyg.