7.1 Gymnasielärarnas sätt att arbeta med bedömning
I detta tema presenteras vilka metoder respondenterna använder vid insamling av
betygsunderlag, vilka kunskaper respondenterna tar med i sin bedömning samt tidsaspekten när underlaget samlas in och när lärarna tittar på underlaget för att göra bedömningen.
Julia arbetar under terminen med att göra anteckningar från sina lektioner i matriser. Genom den kontinuerliga undervisningen anser hon sig lära känna eleverna och deras kunskaper samt färdigheter inom dans. Julia säger att hon önskar att hon var bättre på att videofilma sina elever då hon anser det vara ett bra sätt att dokumentera eleverna och att filmerna kan utgöra ett bra underlag vid bedömning. Julia berättar att hon tar en elev i taget och tittar på
kunskapskraven var för sig innan hon gör en sammanvägning och en helhetsbedömning av det insamlade betygsunderlaget. Genom att tidigare ha läst och diskuterat Skolverkets
stödmaterial med kollegor förlitar sig Julia på att hon fått med sig de kunskaper hon behöver för att göra de överväganden som krävs i bedömning av de olika betygsstegen.
Fredrika arbetar på ett liknande sätt där hon skuggar kunskapskraven med färg och skriver anteckningar i dokumentets marginal om vad eleven uppnått samt när och hur det gick till.
Utöver minnet av elevernas progression från lektionstillfällena berättar hon att hon även dokumenterar eleverna med hjälp av videofilm. Hon förklarar att hon filmar eleverna i början av terminen och sedan i slutet av terminen. Precis som Julia beskriver Fredrika att hon tycker
30
videofilmning är ett bra sätt att dokumentera eleverna då progressionen blir tydlig och att videofilmerna utgör ett bra betygsunderlag.
Martina använder även hon matriser baserade på kunskapskraven med förklaringen att matriserna synliggör både för henne själv och för eleverna vilka övningar och uppgifter som täcker de olika delarna i kunskapskraven. Däremot säger hon att hon inte tycker att
Skolverkets stödmaterial är till någon hjälp vid bedömning.
Hanna däremot är negativ till att använda matriser och förklarar att hon tror de bidrar till att lärare checkar av sina elever. Hon säger sig dock förstå att nyexaminerade lärare kan tycka detta är viktigt och att deras arbete underlättas av att använda matriser. Själv beskriver Hanna att hon arbetar med elevens utvecklingsprocess utifrån vad hon sett på lektionerna. Hon förklarar det som att hon har en videofilm på varje elev när hen dansar sparat i sitt huvud, som en sammanställning från olika lektionstillfällen där elevens utvecklingsprocess framgår.
Alla respondenter berättar att de bland annat använder sig av inlämningsuppgifter som betygsunderlag för de mer reflekterande och teoretiska delarna av kunskapskraven. Fredrika, Hanna och Martina betonar under sina intervjuer särskilt den sceniska produktionen och dess arbetsprocess som ett betydelsefullt betygsunderlag. Fredrika förklarar att detta är ett
betydelsefullt betygsunderlag både för att produktionen oftast ligger sent på terminen men även för att
… då får man ett kvitto på vad eleven har uppnått för att den under all teknikträning har kunnat fått med sig det upp på scenen tex. Så man ser vad eleven fått med sig eller inte. Vad den arbetar med, om den har uttryck, om den har expressivitet, osv.
Martina uttalar sig på ett liknande sätt som Fredrika och betonar slutproduktionen och den tillhörande arbetsprocessen som viktiga betygsunderlag. På den skola hon arbetar berättar hon att arbetet med slutproduktionen pågår hela sista läsåret. Eftersom slutproduktionens
arbetsprocess innehåller flera olika delar från kunskapskraven samt är det sista eleverna genomför innan sin examen så väger slutproduktionen tungt i bedömningsarbetet förklarar Martina.
31
Både Hanna och Martina tar också upp möjligheten med rest- eller extrauppgifter för de elever som vill försöka nå ett högre betyg. Martina förklarar att det underlaget kan hjälpa henne att fatta ett beslut gällande en elev som ligger mellan två betygssteg. Om en elev har ambitionen att nå något av betygen D och B förklarar Martina att hon arbetar i dialog med eleven. ”Det är också väldigt viktigt att eleverna förstår vad det är de betygssätts för och hur det här ska gå till, vad är det för konkreta uppgifter, vad ska de jobba på och vad jag letar efter”. Enligt Martina är elevens förståelse för vad som krävs av henne/honom och elevens förståelse för kunskapskraven samt betygsnivåerna viktiga i elevens lärande- och
utvecklingsprocess. Det underlag Martina får fram genom dialog med eleven, där eleven ges chans att redogöra för sina kunskaper, blir också ett av de betygsunderlag som hon beskriver väger tyngre, för henne, vid bedömning.
För mig är dialog med eleven det viktigaste när jag hör hur hen tänker, hur hen resonerar kring dans, hur hen kan analysera men kanske inte per automatik kan utföra fyra piruetter.
Det är inte viktigt för mig (.) att det är det tekniska. Utan att de förstår i huvudet och kan analysera och verbalisera det dem ska göra.
Genom att föra en dialog med eleverna upplever Martina att hon ger de elever som inte har en stark dansbakgrund möjlighet att nå ett högre betyg. Martina berättar utifrån sina erfarenheter att det kan ta flera år innan de kunskaper eleverna förstått rent teoretiskt går att applicera och utföra kroppsligt. Hon beskriver att hon alltid försöker konstruera övningar som möjliggör att eleverna kan bedömas både i det teoretiska och i det praktiska för att ge alla elever goda förutsättningar till att få höga betyg.
Hanna förklarar att eleverna i hennes undervisning aldrig ställs inför examinationstillfällen utan att det är arbetsprocessen och det ständiga arbetet med feedback som lägger grunden till både hennes undervisning och bedömning. Hon förklarar också att elevens engagemang, driv och ambition är viktigt för henne vid bedömning av eleven.
Fredrika beskriver att hon vid bedömning tittar på om eleven är trygg i materialet och med vilken kvalitet eleven utför något samt om eleven arbetat och utvecklats utifrån den
återkoppling eleven fått under terminen. Utöver detta berättar hon att hon tittar på elevens uttryck och expressivitet, spatiala förmåga, musikalitet, samarbetsförmåga, improvisation, rörelsekvaliteter och själva utvecklingsprocessen.
32
Julia uttrycker i intervjun att hon, som tidigare nämnts, upplever betygssystemet svårtolkat och luddigt och att hon för en diskussion med sig själv kring vad som bör väga tyngre i bedömning av elevens kunskaper.
Jag tänker att om jag tittar på en dansare och bortser från kunskapskraven och tycker någon är duktig och är värd ett högre betyg så är det ju någon som har musikalitet, är jätteviktigt. (.) Det är så svårt att säga att ett är viktigast eller två. (..) Sen behöver man behålla en viss kroppskontroll, teknik, dansteknik (.) att man följer genrens konventioner, och jobba med tekniken på ett genre typiskt sätt >skratt<. Jag menar är det någon av de här som saknas så kommer det inte uppfattas som en bra dansare på samma sätt. Så (..) det är svårt att säga att någon är viktigare. Jag skulle nästa vilja säga att alla är lika viktiga.
Diskussionen för Julia utifrån sina egna värderingar men hon har svårt att se att någon färdighet skulle vara viktigare än andra färdigheter när det kommer till att bedöma dem.
Hanna berättar att hon vid bedömning av elevens kunskaper bland annat tittar på dansteknik, personligt och sceniskt uttryck, dansens grundmoment utifrån den verklighet eleverna
kommer möta efter studierna samt om de arbetar och tar till sig den feedback hon gett. Utöver detta beskriver hon hur viktigt det är att hon som lärare granskar sig själv vid bedömning för att det hon anser vara korrekt inte ska avgränsa och smalna av elevernas chanser att få ett betyg. Hanna berättar att hon känner sig trygg i sin yrkesroll och säger att hon aldrig haft problem med att sätta betyg. Hon beskriver att hon alltid börjar med att se över vilka krav hon kan ställa på varje årskurs för att kunna ha en progression mellan årskullarna. Sedan förklarar hon att hon informerar eleverna så att de konkret vet vad som utgör de olika betygsnivåerna och vad som krävs av dem för att uppnå de olika nivåerna. Både Hanna och Martina klargör i intervjun att de hellre ger det högre betyget än det lägre om eleven ligger på gränsen mellan två betyg. Hanna berättar att den gestaltande delen i dans samt de tillfällen eleven varit på topp väger tyngre i bedömning. Martina däremot beskriver att hon baserar sin bedömning på elevernas utvecklingsprocess. Hanna förklarar att hon anser att en elev inte ska behöva prestera på den eftersträvade betygsnivån varje dag för att få betyget. Hon berättar även att hon ser en möjlighet med att ta in andra tillfällen i sin bedömning då eleven exempelvis medverkar som dansare i en föreställning utanför skolan. Hanna förklarar också att hon ser över elevens kunskaper för att ta ställning till om det är något hon kan tillgodoräkna från exempelvis en annan genre om det är något eleven inte klarat av.
33
Både Martina och Fredrika förklarar att de tycker att det svåra är att sätta en nivå för de olika betygsstegen samt att avgöra vad och hur progressionsuttryck som välgrundat och nyanserat eller med gott resultat kan ta sig uttryck. Fredrika förklarar att hon tittar på elevens
progression och jämför hens kunskaper från tidigare på terminen och senare. Det insamlade betygsunderlaget förklarar Fredrika att hon jämför mot sitt minne av elevens prestationer för att bekräfta att allt stämmer. Stödmaterialet förklarar Fredrika hjälper henne att konkretisera kunskapskraven för att se vad det faktiskt är eleven uppnått. Kunskaper uppnådda med en högre kvalitet väger, enligt henne, tyngre och kan exempelvis fälla ett avgörande för
tillämpningen av till övervägande del. Ju senare materialet är insamlat desto tyngre väger det, särskilt om det är en videoinspelning som gör det möjligt enligt Fredrika att titta på elevernas prestationer flera gånger. Hon förklarar att hon med videoinspelat material till hjälp kan se vilka kunskaper eleven har och kan använda sig av samt jämföra detta med sitt minne av elevens tidigare prestationer och påvisade kunskaper.
Julia berättar att hon alltid försöker var ute i god tid med betygssättning för att ha möjlighet att titta extra på eleverna under lektionstid om det är något kunskapskrav hon är osäker på eller för att göra det möjligt för eleven att komplettera. Videobaserat material beskriver hon är ett bra betygsunderlag och något hon gärna granskar flera gånger vid betygssättning för att bedöma elevens kunskaper. Dock förklarar hon, som tidigare nämnts, att hon är dålig på att dokumentera med hjälp av videofilm vilket innebär att hon inte alltid har tillgång till videobaserat material i sitt bedömningsarbete.
7.1.1 Sammanfattning av gymnasielärarnas sätt att arbeta med bedömning
I arbetet med bedömning använder majoriteten av respondenterna matriser där de markerar vilka kunskapskrav de arbetat med på lektionerna samt noterar vilken betygsnivå eleven befinner sig på. Till sin hjälp använder de bland annat videofilm, anteckningar,
inlämningsuppgifter, dialog med eleven samt sitt minne av eleven från lektioner. Elevens utvecklingsprocess värdesätts och genom att föra en dialog med eleven blir det dessutom tydligt för läraren vilket betyg eleven vill uppnå samt för eleven vad som krävs av hen för att nå dit. Dialog med eleverna, menar en av respondenterna ger elever med en kortare
dansbakgrund möjlighet att uppnå ett högre betyg. Eleven ges då möjlighet att visa sin
kunskap verbalt istället för genom det kroppsliga gestaltandet. Studien visar även att det finns
34
skillnad i hur trygga respondenterna känner sig i sin lärarroll. Den osäkerhet som uttrycks baserar sig på de tolkningssvårigheter respondenterna upplever finns i Gy11 vilket, enligt respondenterna, medför att likvärdig bedömning inte går att uppnå.