Fortsatt forskning

Av dilemmaperspektivet framgår att verksamheten ska grundas på forskning och att det synsätt och de metoder som används för att arbeta med olika grupper ska ha visat sig ha positiva effekter i forskningen. (Nilholm, 2007). En viktig uppgift för dilemmaperspektivet är enligt Nilholm, att ”poängtera vikten av hur utbildningsmässiga dilemman gestaltas.”

(Nilholm, s. 117) Att dokumentera vad som händer i klassrummet anser jag kan vara ett sätt att göra detta. Min undersökning har lagt grunden för ett större arbete om arbetsmetoder för barn med ADHD, som jag eller någon annan i framtiden kanske kan genomföra med just klassrumsstudier.

Man skulle kunna göra ett experimenttest med kontrollgrupp och experimentgrupp och använda någon av min undersöknings (eller annan) arbetsmetod för barn med ADHD i experimentgruppen medan kontrollgruppen undervisas traditionellt. Stukat föreslår ett sådant förfaringssätt för utprövande av nya undervisningsmetoder. ”Om vi vill pröva effekten av en ny undervisningsmetod på inlärning kan vi exempelvis låta en skolklass undervisas på det nya sättet (experimentfaktorn) medan den förhållandevis identiska parallellklassen undervisas på det gamla vanliga sättet. I övrigt bör allt vara likadant...”(Stukat, 2005, s.56)

42 Litteratur

Andersson Birgitta. (2000 ) Bygga upp ett erfarenhetsbibliotek genom sociala berättelser och seriesamtal Ängelholm : Specialpedagog Birgitta Andersson AB

Andersson Birgitta. (2000) Vägledning, Ängelholm: Tryckeriservice Ängelholm AB Axengrip Kristina och Jens. (2004) Pedagogiska strategier, handbok för DAMP/ADHD

problematik.Umeå: Axengrips förlag

Axengrip Kristina och Jens. (2004) Tillrättalagd skola. Umeå: Axengrips förlag

Bengtner Annika och Iwarsson Birgitta (2000) Varför vill ingen leka med Dennis? Att tala med barn om DAMP/ADH, Tips och råd i vardagen. Säve Förlag, Sävedalen, Kristianstad Bocktryckeri.

Ekström, Brittmarie. (2000) Diagnos ADHD/DAMP –vad händer sedan? Norra länets produktionsområde, Stockolm

Duvner, Tore (1997) ADHD, Impulsivitet, överaktivitet, koncentrationssvårigheter. Stockholm: Liber AB

Gillberg, Christoffer (2005) Ett barn i varje klass/Om ADHD och DAMP Stockholm: Cura Juul, Karin. (2000). Börn med DAMP/ADHD. Kompetenceprojektet om DAMP. Odense Nilholm (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur

Nylin, Anna. & Wesslander, Elin. (2003) Lärarbaserade insatser för elever med ADHD/DAMP/ADD- diagnos, en randomiserad studie. FoU-rapport 2003:5,

Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003) Forskningsmetodikens grunder. Att planera genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Stukát, Staffan. (2005) Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Socialtjänstförvaltningen, forsknings och utvecklingsenheten, 10664 Stockholm. Socialstyrelsen (2004) Kort om ADHD hos barn och vuxna En sammanfattning av

Socialstyrelsens kunskapsöversikt, ISBN 91-7201-854-2, kan beställas genom Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm.

”Trestegsmodellen” av Mats Edin och Nick Drummond Nordic Integral Education, www.nordicintegral.com Hämtad 09-05-20

43 Bilaga 1

Diagnoskriterier för ADHD

För att diagnosen ADHD ska vara uppfylld ställs följande krav:

• Närvaron av många symtom under lång tid, där vart och ett av symtomen avviker markant från vad man väntar sig utifrån barnets ålder, kön och utvecklingsnivå. • Problemen ska ha börjat visa sig före sju års ålder och får inte vara tillfälliga utan ska

ha funnits under minst ett halvår.

• Svårigheterna ska ha allvarlig inverkan på barnets sätt att fungera (”innebära

signifikant funktionsnedsättning”) och ge betydande problem i minst två olika typer av vardagssituationer, t.ex. i skolan och hemmet. (Socialstyrelsen, 2004, s.17)

Om symtomen bättre förklaras av någon annan psykisk störning, som utvecklingsstörning eller autism, ska diagnosen ADHD inte användas som huvuddiagnos. Den kan däremot vara ”bidiagnos”. (Socialstyrelsen, 2004, s.17)

Enligt DSM-IV finns det tre olika undergrupper av ADHD: • ADHD med i huvudsak uppmärksamhetsstörning. • ADHD med i huvudsak hyperaktivitet/impulsivitet. • ADHD med kombination av båda.

ADHD med uppmärksamhetsstörning

För att diagnosen ADHD med uppmärksamhetsstörning krävs enligt DSM-IV minst sex av följande symtom:

a. Är ofta ouppmärksam på detaljer eller gör slarvfel i skolarbete, yrkesliv eller andra aktiviteter

b. Har ofta svårt att bibehålla uppmärksamheten inför uppgifter eller lekar c. Verkar ofta inte lyssna på direkt tilltal

d. Följer ofta inte givna instruktioner och misslyckas med att genomföra skolarbete, hemsysslor eller arbetsuppgifter (beror inte på tros eller på att personen inte förstår instruktionerna)

e. Har ofta svårt att organisera sina uppgifter och aktiviteter

f. Tappar ofta bort saker som är nödvändiga för olika aktiviteter (t.ex. leksaker, läxmaterial, pennor, böcker och verktyg)

g. Är ofta lättdistraherad av yttre stimuli

h. Är ofta glömsk i det vardagliga livet (Socialstyrelsen, 2004, s.18) ADHD med hyperaktivitet/impulsivitet

För att diagnosen ADHD med hyperaktivitet/impulsivitet krävs enligt DSM-IV minst sex av följande symtom:

a. Har ofta svårt att vara stilla med händer eller fötter eller kan inte sitta still

b. Lämnar ofta sin plats i klassrummet eller i andra situationer där personen förväntas sitta kvar på sin plats en längre stund

c. Springer ofta omkring, klänger eller klättrar mer än vad som anses lämpligt för

situationen (hos ungdomar och vuxna kan det vara begränsat till en subjektiv känsla av rastlöshet).

d. Har ofta svårt att leka eller utöva fritidsaktiviteter lugnt och stilla e. Verkar ofta vara ”på språng” eller ”gå på högvarv”

f. Pratar ofta överdrivet mycket

g. Kastar ofta ur sig svar på frågor innan frågeställaren pratat färdigt h. Har ofta svårt att vänta på sin tur

i. Avbryter eller inkräktar ofta på andra (t.ex. kastar sig in i andras samtal eller lekar) (Socialstyrelsen, 2004, s.18)

44 Bilaga 2 Enkät

Utvärdering av arbetsmetoder för elever med ADHD

Ange skolform där Du jobbar (förskola/barnskola/högstadium el. likn.) __________________ 1. Hur stor är din erfarenhet av att arbeta med elever med ADHD (/DAMP/ADD)?

• SVAR:______________(ungefärlig uppskattning av antal barn med diagnos) ______________(ungefärlig uppskattning av antal med ADHD symtom, men utan diagnos)

Ange Dina svar med en siffra från 1 till 10

• Anser Du att det har betydelse om ett barn har diagnos (när det gäller ADHD)? SVAR:______________(1=liten betydelse, 10=mycket stor)

Motivera

gärna:_____________________________________________________________ __________________________________________________________________

• Hur stor är din kunskap om ADHD?

SVAR:______________(1=mycket liten, 10=mycket stor) Hur har Du fått Din kunskap om

ADHD?___________________________________________________________ __________________________________________________________________

• Vad har Du för utbildning?

SVAR;____________________________________________________________ Anser Du att denna utbildning gett Dig tillräckliga kunskaper för hantering av barn med ADHD- eller liknande problematik?

SVAR:______________(1=mycket liten, 10=mycket god)

• Anser Du att forskning kring olika arbetssätt i skolan för barn med ADHD är viktigt?

SVAR:______________(1=inte viktigt, 10=mycket viktigt) Skulle Du kunna tänka dig att ställa upp för en personlig intervju? Ja____________ Nej__________

45 Nedan följer enkätfrågor gällande arbetsmetoder för ADHD, som jag ber Dig besvara efter erfarehet!

Utvärdering av arbetsmetoder som kan användas vid ADHD Här kommer frågor kring några olika arbetsmetoder som kan användas vid ADHD. Frågorna är samma för de olika metoderna och jag ber Dig göra en uppskattning av respektive metods användbarhet. Ange Dina svar med en siffra från 1 till 10

2. I hur stor utsträckning har Du använt ”sociala berättelser” som metod i hanteringen av