Även om denna studie är liten så visar den på tydliga brister kring den rådgivande delen av arbetet kring övervikt och fetma och fynden är värdefulla att bygga vidare på så att vårdcentralens arbete kan förbättras. Då övervikt och fetma är ett växande problem känns ämnet högst relevant idag. Det vore intressant att göra större studier
kring ämnet, bland annat för att utröna vilka typer av rådgivningar som fungerar och inte fungerar. Med tanke på internets växande roll i samhället torde mycket åtgärder kunna utforskas och sedan utvecklas samt implementeras via internet, exempelvis internetbaserade program. Via internet torde stöttning och motivering kunna ske, faktorer som framkom gynnsamt i denna studie. Det finns ett behov av större liknande kvalitativa studier, för att få större insikt i de problem som upplevs finnas bland personalen. Därtill vore det även intressant att göra liknande studier på
patientgruppen. Oavsett metod så bör det hälsofrämjande arbetet prioriteras, bland annat med mer resurser och tid primärvården, för individen och samhällets skull.
Slutsats
Primärvården har en stor betydelse i bemötande och behandling av patienter med övervikt och fetma (Yao, 2013; Socialstyrelsen, 2018), men dessvärre visar denna studie på ett antal utmaningar för läkarna. Tidsbrist återkom som ett påfallande bryderi som präglade läkarnas vardag, andra faktorer som framkom som svårigheter var möten med omotiverade patienter och att ämnet var känsligt. Faktorer som utbildning och teamarbete mellan olika personalkategorier uppenbarades som underutvecklade.
Fetma och övervikt är ett växande hot mot folkhälsan
(Folkhälsomyndigheten, 2018) och denna studie visar att det finns ett akut behov av att se över primärvårdens rutiner för behandling av patienter med övervikt och fetma. Trots att det idag finns styrdokument som ska hjälpa vårdpersonal att bemöta och behandla patienter med övervikt och fetma så fungerar det uppenbart inte. Det behövs således ytterligare tydliggörande av riktlinjer och policys, samt fortlöpande utbildning av personal att dessa finns och bör användas. Författaren till denna studie finner det beklämmande att detta område inte prioriteras högre och är av uppfattningen att det hälsofrämjande arbetet kommer i skymundan och ges mindre plats på grund av det patologiska arbetet, som på grund av en åldrande population säkerligen tar upp enorma resurser inom sjukvården. En effektiv vård av primärvårdspatienter med övervikt och fetma är i allra högsta grad viktigt för att förbättra individers hälsa, vilket torde leda till positiva utvecklingar i form av bättre folkhälsa och mindre belastningar på vården, bland annat på grund av mindre följdsjukdomar. Med tanke på dagens globalisering som sker är det akut nödvändigt att mobilisera resurser till det arbete
som kan förebygga konsekvenserna av livsstilssjukdomarna övervikt och fetma. Det är tydligt att det behövs vidare forskning för att utveckla området vidare, så att samtliga individer har förutsättning att få jämställd vård och hälsa som alla har rätt till.
Tillräckligt med tid måste avsättas, så att hälsofrämjande arbete och resurser kring detta prioriteras, för att förbättra folkhälsan.
Referenser
Aboueid, S., Bourgeault, I., & Giroux, I. (2018). Nutrition care practices of primary care providers for weight managment in multidisciplinary primary care settings in Ontario, Canada - a qualitative study. BMC Family Practice, 19(69), 1-19. Andersson, E., Welin, K. & Steen Karlsson, K. (2018). Kostnader för fetma i Sverige idag
och år 2030. Hämtat från Institutet för Hälso-och sjukvårdsekonomi:
https://ihe.se/wp-content/uploads/2018/06/IHE-Rapport-2018_3_.pdf [04.01.2020]
Asselin, J., Osunlana, A., Ogunleye, A., Sharma, A., & Campbell-Scherer, D. (2015). Missing an opportunity: the embedded nature of weight managment in primary care. Clinical Obesity, 5(6), 325-332.
Barnes, R. & Ivezaj, V. (2015). A systematic review of motivational interviewing for weight loss among adults in primary care. Obesity reviews, 16(4), 304-318. Beeken, J., Leurent, B., Vickerstaff, V., Wilson, R., Croker, H., Morris, S., Omar, R.Z.,
Nazareth, I. & Wardle, J. (2017). A brief intervention for weight control based on habit-formation theory delivered through primary care: results from a randomised controlled trial. International Journal of Obesity, 41(2), 246-254. Befort, C., Nollen, N., Ellerbeck, E., Sullivan, D., Thomas, J. & Ahluwalia, J. (2008).
Motivational interviewing fails to improve outcomes of a behavioral weight loss program for obese African American women: a pilot randomized trial.
Journal of behavioral medicine, 31(5), 367-377.
Bennet, W., Gudzune, K., Lawrence, A. & Clark, J. (2014). Insights from the POWER practice-based weight loss trial: A focus group study on the PCP's role in weight management. Journal of General Internal Medicine, 29(1), 50-58.
Blackburn, M., Stathi, A., Keogh, E. & Eccleston, C. (2015). Raising the topic of weight in general practice: perspectives of GPs and primary care nurses. BMJ Open,
5(8), 1-10.
Bocquier, A., Verger, P., Basdevant, A., Andreotti, G., Baretge, J., Villani, P. & Paraponaris, A. (2012). Overweight and Obesity: knowledge, attitudes, and practices of general practitioners in France. Obesity, 13(4), 787-795.
Brobeck, E., Bergh, H., Odencrants, S. & Hildingh, C. (2011). Primary healthcare nurses' experiences with motivational interviewing in health promotion practice.
Journal of clinical nursing, 20, 3322-3330.
Brobeck, E., Bergh, H., Odencrants, S. & Hildingh, C. (2015). Lifestyle advice and lifestyle change: to what degree does lifestyle advice of healthcare professionals reach the population, focusing on gender, age and education? Scandinavian
Journal of caring science, 29(1), 118-125.
Claridge, R., Gray, L., Stubbe, M., Macdonald, L., Tester, R. & Dowell, C. (2014). Genereal practitioner opinion of weight management interventions in New Zealand. Journal of Primary Health Care, 6(3), 212-220.
Dahlberg, K., & Segersten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis . Stockholm: Natur & kultur .
Dahlberg, K., Todres, L. & Galvin, K. (2009). Lifeworld-led healthcare is more than patient-led care: an existential view of well-being. Medicine, Health Care and
Philosophy, 12(3), 265-271.
Distriktssköterskeföreningen i Sverige. (2019). Kompetens. Avancerad nivå
distriktssköterska [Broschyr]. Hämtad från https://distriktsskoterska.com/wp-
content/uploads/2019/05/Kompetensbeskrivning-avancerad-nivå-distriktssköterska-reviderad-2019.pdf [04.06.2020]
Duncan, S., Goodyear-Smith, F., McPhee, J., Zinn, C., Grontved, A. & Schofield, G. (2016). Family-centered bried intervention for reducing obesity and
cardiovascular disease risk: A randomized controlled trial. Obesity A research
journal, 24(11), 2311-2318.
Eaton, B., Hartman, J., Perzanowski, E., Pan, G., Roberts, B., Risica, M., Gans, M.K., Jakicic, J.M. & Marcus, H. (2016). A randomized clinical trial of a tailored lifestyle intervention for obese, sedentary, primary care patients. Annals of
family medicine, 14(4), 311-319.
Elfhag, K. & Rössner, S. (2005). Who succeeds in maintaining weight loss? A conceptual review of factors assiciated with weightloss maintenance and weight regain. Obesity reviews: an official journal of the International Association for
the study of obesity, 6(1), 67-85.
Elo, S. & Kyngäs, H. (2008). The qualitative content analysis process. Journal of advanced
nursing, 62(1), 107-115.
Elo, S., Kääriäinen, M., Kanste, O., Polkki, T., Utriainen, K. & Kyngäs, H. (2014). Qualitative Content analysis: A focus on trustworthiness. SAGE journals, 1-10.
Epstein, M.R & Street, L.M Jr. (2011). The Value and value of Patient-centered care.
Annals of Family Medicine, 9(2), 100-103.
Falvo, M., Philp, H. & Eid, M. (2018). Primary care provider management of patients with obesity at an integrated health network: A survey of practices, views, and knowledge. Surgery for obesity and related disease, 14(8), 1149-1154.
Ferrante, J., Piasecki, A., Ohman-Strickland, P. & Crabtree, B. (2009). Family physicians' practices and attitudes regarding care of extremely obese patients. Obesity
(Silver Spring), 17(9), 1710-1716.
Folkhälsomyndigheten. (2018). Folkhälsans utveckling - årsrapport 2018. Hämtat från www.folkhalsomyndigheten.se:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/f/folkhalsans-utveckling--arsrapport-2018/ [19.12.2019]
Folkhälsomyndigheten. (2019). www.folkhälsomyndigheten.se. Hämtat från Folkhälsopolitikens åtta målområden:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/om- folkhalsomyndigheten/folkhalsopolitikens-mal/de-atta-malomradena-inom-folkhalsopolitiken/ [15.12.2019]
Geller, J., Dube, E., Cruz, G., Stevens, J. & Keating Bench, K. (2015). Pediatric Obesity Empowerment Model group medical visits (POEM-GMV) as treatment for pediatric obesity in an underserved community. Childhood Obesity, 11(5), 638-646.
Gill, P., Stewart, E., Treasure, E., & Chadwick, B. (2008). Methods of data collections in qualitative research: interviews and focus groups. British Dental Journal, 204(6), 291-295.
Graneheim, U., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education
Today, 24, 105-112.
Green, J., Keith, T., Cross, R., & Woodall, J. (2015). Health Promotion: Planning strategies. London: SAGE.
Hansson, M., Rasmussen, F., & Ahlstrom, I. (2011). General practitioners' and district nurses' conceptions of the encounter with obese patients in primary health care . BMC Family Practise, 12(7), 1-10.
Haslam, D., & James, W. (2005). Obesity. Lancet, 366(9492), 1197-1209.
Henricsson, M. (2012). Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom
omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30). (2017). Hämtat från Riksdagens webbplats:
www.riksdagen.se:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30 [06.12.2019]
Iwamoto, S., Saxon, D., Tsai, A., Leister, E., Speer, R., Heyn, H., kealey, E., Juarez-Colunga, E., Gudzune, K., Bleich, S., Clark, J. & Bessesen, D. (2018). Effects of Education and Experience on Primary Care Providers' Perspektives of obesity treatment during a pragmatic trial. Obesity A research journal , 26(10), 1532-1538. Jackson, S., Beeken, R., & Wardle, J. (2015). Obesity, perceived weight discrimination,
and psychological well-being in older adults in England. Obesity, 23(5), 1105-1111.
Jallinoja, P., Absetz, P., Kuronen, R., Nissinen, A., Talja, M., Uutela, A., & Patja, K. (2009). The dilemma of patient responsibility for lifestyle change: Perceptions among primary care physicians and nurses. Scandinavian Journal of Primary
Health Care, 25(4), 244-249.
Jamshed, S. (2014). Qualitative research method-interviewing and observation. Journal
of Basic Clinical Pharmacy, 5(4), 87-88.
Lenoir, L., Maillot, M., Guilbot, A., & Ritz, P. (2015). Primary care weight loss maintenance with behavioral nutrition: An observational study. Obesity - A
research journal, 23(9), 1771-1777.
Lindhe Söderlund, L., Nilsen, P., & Kristensson, M. (2008). Learning motivational interviewing: Exploring primary health care nurses'training and counselling experience. Health Education Journal, 67(2), 102-109.
Lundman, B. & Hällgren-Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M.
Granskär & Höglund-Nielsen (Red). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso-och
sjukvård. Lund: Studentlitteratur.
Lutfiyya, N., Nika, B., Ng, L., Tragos, C., Won, R. & Lipsky, S. (2008). Primary prevention of overweight and obesity: An analysis of national survey data .
Marmot, M. (2015). The health gap: the challenge of an unequal world. London : Bloomsbury Publishing .
McTiernan, A., Sorensen, B., Irwin, M. M., Yasui, Y., Rudolph, R.E., Surawicz, C., Lampe, W.J., Lampe, D.P, Ayub, K. & Potter, J. (2007). Exercise effect on weight and body fat in men and women. Obesity (Silver Spring), 15(6), 1496-1512. Melin, I., Karlström, B., Berglund, L., Zamfir, M. & Rössner, S. (2005). Education and
supervision of health care professionals to initiate, implement and improve management of obesity. Patient Education and counseling, 58(2), 127-136. Mårild, S., Olbers, T., & Torgerson, J. (2018). Läkemedelsboken. Göteborg:
Läkemedelsverket. E-bok tillgänglig
https://lakemedelsboken.se/kapitel/nutrition/fetma.html#Epidemiologi. [02.02.2019].
Nammi, S., Koka, S., Chinnala, M., & Boini, M. (2004). Obesity: An overview on its current perspectives and treatment options. Nutrition Journal, 3(3), 1-8. Nordiska Näringsrekommendationer [NNR], (2012). www.livsmedelsverket.se.
Hämtat från Nordiska näringsrekommendationer: rekommendationer om näring och fysisk aktivitet:
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/broschyrer/ nordiska-naringsrekommendationer-2012-svenska.pdf [11.01.2020]
Nymberg, P. & Drevenhorn, E. (2016). Patients' experiences of a nurse-led lifestyle clinic in a Swedish health centre. Scandinavian Journal of Caring Science, 30(2), 349-355.
Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen, Kvalitativa och kvantitativa
perspektiv. Stockholm: Liber AB.
Onerup, A., Arvidsson, D., Blomqvist, Å., Daxberg, L., Jivegård, L., Jonsdottir, H., Lundqvist, S., Mellén, A., Sjögren, P., Svanberg, T. & Borjesson, M. Physical activity on prescription in accordance with the Swedish model increases physical activity: a systematic review. British Journal of Sports Medicine, 53(6), 383-388.
Patton, M. (2015). Qualitative research & evaluation methods. London: Sage Publications Inc.
Segula, D. (2014). Complications of obesity in adults: A short review of the litterature .
Malawi Medical Journal, 26(1), 20-24.
Smith, A., Borowski, L. L., Galuska, D., Signore, C., Klabunde, C., Huang, T., Krebs-Smith, S.M., Frank, E., Pronk, N. & Ballard-Barbash, R. (2011). U.S Primary care physicians' diet-, physical activity- and weight-related care of adult patients.
American Journal of preventive medicine, 41(1), 33-42.
Socialstyrelsen. (2011). Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 -
Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor - Stöd för styrning och ledning. Hämtat från:
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/levnadsvanor/socialstyrelsens.nationella.riktlinjer.for.sju kdomsforebyggandemetoder.pdf [10.01.2020]
Socialstyrelsen. (2016). www.socialstyrelsen.se. Hämtat från: Primärvårdens uppdrag - En kartläggning av hur landstingens uppdrag till primärvården är formulerade:
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2016-3-2.pdf. [01.02.2020]
Socialstyrelsen. (2018). www.socialstyrelsen.se. Hämtat från: Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor:
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-6-24.pdf [06.01.2020] Sonntag, U., Brink, A., Renneberg, B., Braun, V., & Heintze, C. (2012). GPs' attitudes,
objectives and barriers in counselling for obesity - a qualitative study. European
Journal of General Practice, 18(1), 9-14.
Statens beredskap för medicinsk utvärdering [SBU]. (2013). Mat vid fetma. En
systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk
utvärdering (SBU). Rapportnummer 218.
Stockholms läns landsting. (2016). Regionalt vårdprogram - Övervikt och fetma. Hämtat från www.vardgivarguiden.se
https://vardgivarguiden.se/kunskapsstod/halsoframjande-arbete/overvikt-och-fetma/hpo-och-rvp/om-rvp/ [08.06.2020]
Sutton, J. (2015). Qualitative Research: Data collection, analysis, and management. The
canadian Journal of Hospital Pharmacy, 68(3), 226-231.
Vetenskapsrådet. (2002). www.vr.se. Hämtat från Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhälssvetenskaplig forskning:
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [01.02.2020]
Vård i Norden. (2003). www.ssn-norden.dk. Hämtat från SSNs etiske retningslinjer: https://elearn20.miun.se/moodle/mod/url/view.php?id=485779 [01.12.2019] Wadden, T., Anderson, D., Foster, G., Bennett, A., Steinberg, C. & Sarwer, D. (2000).
Obese women's perceptions of their physicians' weight managment attitudes and practices. Arch Family Medicine, 9(9), 854-860.
Wisur-Hokkanen, C., Glasberg, A., Mäkelä, C., & Fagerström, L. (2015). Experiences of working as an advanced practice nurse in Finland - the substance of advanced nursing practice and promoting and inhibiting factors. Scandinavian Journal of
Caring Sciences, 29(4), 793-802.