Att studera hur skolor arbetar måste vara en viktig uppgift för den pedagogiska forskningen. Min undersökning har fokus på pedagogernas arbete med matematik på en skola. Jag kan tänka mig två håll där man kan gå vidare. Dels fördjupa förståelsen av den specifika skolans arbete med matematik men även att bredda med fler skolors dito arbete.
En skola har många aktörer. För att fördjupa förståelsen av dess handlingar skulle man kunna undersöka hur de olika aktörerna tänker och agerar i förhållande till matematikundervisningen. Att undersöka elevernas upplevelser och åsikter om matematikundervisningen men även deras föräldrar skulle definitivt vara värdefullt. När det gäller strukturella frågor som organisationen av undervisningen i matematik skulle det vara naturligt att prata med både den operativa ledningen i form av rektor men även politiker och tjänstemän som sätter ramarna för skolans arbete både på komunal och statlig nivå. Man kan även undersöka hur de skolor som avlämnar elever till skolan och de som mottar från skolan upplever samarbetet i fråga om matematik. Dessutom kan man undersöka hur kringaktörerna som arbetar med eleverna som logopeder, kuratorer och psykologer tänker kring matematik. Även om man gjorde en totalundersökning av alla inblandade i en skolas verksamhet med avseende på matematikämnet skulle inte generaliserberheten öka. Därför skulle ett naturligt steg vidare vara att undersöka fler skolors arbete med matematik. Då skulle man kunna se likheter och skillnader, fördelar och nakdelar mellan olika skolors arbetssätt. Om man sedan kunde koppla det till elevernas resulat skulle viktiga resultat kunna uppnås.
Med den kunskap jag fått från min undersökta skola om framför allt missnöjet med matematikundervisningens grundupplägg med nivågruppering, åtgärdsprogrammens otillräcklighet och specialpedagogikens marginalisering i matematikämnet skulle det vara de tre faktorernas förbättring jag skulle vilja undesöka i en fortsatt forskning. I denna forskningen skulle jag vilja involvera pedagoger, elever och ledning. Jag skulle även vilja göra detta på några olika skolor för att kunna se generella mönster.
Referenser
Adler, B. (2005). Vad är dyskalkyli? En bok om matematiksvårigheter. Höllviken: NU- förlaget.
Adler, B. & Holmgren, H. (2000). Neuropedagogik – om komplicerat lärande. Lund: Studentlitteratur.
Ahrenfelt, B (1995). Förändring som tillstånd. Lund: Studentlitteratur.
Andersen, H, Hansen, L. & Wahl, M. (2004). Matematik för mig. Ett undervisningsmaterial
för elever med behov av särskilt stöd i matematik. Stockholm: Bonnier utbildning. Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Engström, A. (2003). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik. En introduktion. Örebro: Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
Kvale, S. (2007). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Ljungblad, A-L. (2003). Att möta barns olikheter. Åtgärdsprogram och matematik. Varberg: Argument förlag.
Matematikdelegationen (2004). Att lyfta matematiken – intresse, lärande, kompetens. SOU: 2004:97.
Merriam, S. B. (2006). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur. Persson, B. (2003). Kartläggning av åtgärdsprogram och särskilt stöd i grundskolan. Stockholm: Skolverket.
Sjöberg, G. (2006). Om det inte är dyskalkyli –vad är det då? En multimetodstudie av elever i
matematikproblem ur ett longitudinellt perspektiv. Umeå: Umeå universitet.
Sterner, G. & Lundberg, I. (2002). Läs- och skrivsvårigheter och lärande i matematik. Göteborg: Nationellt centrum för Matematikutbildning.
Stukat, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Svensson, P-G. & Starrin, B (1996). Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket (2003). Lusten att lära – med fokus på matematik. Nationella
Bilaga 1.
Frågeformulär till intervjuerna. Bakgrund: Kön, år i yrket, utbildning.
Har ni elever som befinner sig i matematiksvårigheter? Hur arbetar ni med dem? Samarbete?
Vilka metoder använder ni för identifiering av elever i matematiksvårigheter? Vilka metoder använder ni för kartläggning av elever i matematiksvårigheter? Hur ställer du dig till diagnosen dyskalkyli?
Hur upprättas ÅP i Matematik? Hur effektueras de?
Bilaga 2
Exempel på önskvärd variation i ett åtgärdsprogram i matematik enligt Ljungblad (2003). Organisationsnivå: Styrdokumenten, skolans värdegrund, skolans syn på elever i svårigheter, se elever i matematiksvårigheter på skolan, skolans starka och svaga sidor, skolans resurser, utbildade matematiklärare och specialpedagoger, arbetslag, samarbete mellan arbetslag, specialpedagogiska kompetens som även innefattar matematiksvårigheter, kompetens att skriva åtgärdsprogram, elevhälsoteam, annan yrkeskompetens, forum för specialpedagogiska frågor i matematik, pedagogisk handledning, timplanen, flexibla gruppstorlekar och lokalernas utformning
Gruppnivå: När under skoldagen uppstår problem för barnet?, relationer mellan eleverna, Arbetet i arbetslaget och mellan arbetslagen, Hur tas den specialpedagogiska kompetensen tillvara?, Reflektion kring elever i svårigheter, är läromedlet styrande i undervisningen?, arbetsformer och arbetssätt, individualisering och/eller individuellt arbete, tematisk undervisning och matematik, pedagogisk differentiering, elevers delaktighet, struktur och gemensam planering, kontinuerlig dokumentation, hur planeras elevernas provtillfällen?, inköp av material och läromedel, vikarier.
Individnivå: Upplever eleven att matematiken är arbetsam?, ger matematiksvårigheterna problem under hela skoldagen?, hur kommunicerar barnet med antal?, tidsuppfattningen, starka och svaga sidor, delaktigheten i matematikarbetet, provsituationerna, matematikarbetet, se sin matematikutveckling, individuella förutsättningar, läs- och skrivsvårigheter och/eller matematiksvårigheter, vad händer när det är svårt?, upplevelsen av matematikarbetet, samtal om svårigheter, tilläggshjälp och laborativt material.
Bilaga 3.
Exempel på önskvärd variation i ett åtgärdsprogram i matematik enligt Engström (2003). Han menar att det är centralt att man när man skriver ett åtgärdsprogram beaktar samtliga dessa punkter. Detta är speciellt viktigt i matematik där det ofta blir ensidigt elevproblematiserat.
• Smågrupp för vissa • Stöd i ett nätverk
• Inriktning på tänkande, problemlösning och andra högre processer • Inte ensidig färdighetsträning
• Utveckla det eleven kan
• Aktivera eleven i sitt eget lärande • Balans mellan olika matematikmetoder • Balans mellan tänkande och övning