Det finns stora möjligheter att bygga vidare på denna studies slutsatser kring revisons oberoende. Eftersom denna studie hade som mål att identifiera hur revisorn säkerställer sin oberoende ställning gentemot klienten, samt rollen som analysmodellen har i säkerställandet av oberoendet och hur konsultationer påverkar revisorns obeoroende, anser vi att det skulle vara intressant att genom en enkätundersökning testa om våra slutsatser kan generaliseras i en högre grad.
7 Egna Reflektioner
I detta avsnitt kommer det att redogöras för vad studien har bidragit med till samhället, samt ge en internationell diskussion om ämnet också.
Vår uppsats bidragande till samhället, gällande revisorns oberoende och dess problematik, är en viktig fråga för hela samhället. Revisorns roll i samhället är att de skall kontrollera att företagen sköter sig och är ärliga med de ekonomiska räkenskaperna dem sänder ut till den externa omgivningen och intressenterna. Företagen är en stor del i näringslivet och för oss människor, på många olika sätt. Dels genom att dem anställer personal, där dem ger ut lön, samt att människor köper aktier i företagen och på så sätt har dem sin förmögenhet bundna i företagen. Detta gör att samhället har ett stort intresse av att redovisningshandlingarna som företagen sänder ut genom deras årsredovisningar stämmer överens med verkligheten. Därför är frågan om revisorns oberoende en väldigt viktig fråga för samhället. För visar det sig att en revisor är i en beroende ställning gentemot klienten, samtidigt som denne reviderar ett företag där många människor i samhället har delar av sin förmögenhet bundna hos, eller där en stor population av samhället jobbar, kan det få stora konsekvenser för dessa människor och hela samhället i stort. Man kan dra denna liknelse med Enron – skandalen, där människor hade sina pensioner och förmögenheter bundna i företaget på grund av att Enron visade sådana positiva siffror, att intressenterna kände ett tillförlit för bolaget och dess framtida stabilitet. Men Enrons räkenskaper stämde inte överens med hur verkligheten var, bolaget hade manipulerat siffrorna och det i sin tur resulterade i en företagsskandal. Hade revisorn varit oberoende i sina ställningstaganden gentemot klienten, och hade påpekat de fel som fanns i revisionen, hade denna skandal kanske aldrig inträffat och tusentals människors liv i samhället hade inte förstörts. Därför är vår studie väldigt viktigt ur ett samhällsperspektiv. Det är en viktig fråga som måste tas upp och diskuteras och därför tycker vi att genom att skriva om detta ämne har det bidragit med en liten bit i diskussionen om revisorns oberoende och hur dem säkerställer sin oberoende ställning gentemot sina klienter, och förhoppningsvis har det hjälpt till att lyfta frågan ytterligare.
Frågan om revisorns oberoende är inte bara kopplad till Sverige, utan detta problem finns runt om hela världen och är en fråga som diskuteras flitigt ur ett internationellt perspektiv. Vår studie har bidragit med, ur ett internationellt perspektiv, att klargöra hur revisorerna i dem större revisionsbyråerna säkerställer sin oberoendeställning gentemot sina klienter. Detta är ett led i att lösa den oberoendeproblematik som finns världen över, framförallt för den externa parten, att få en inblick och förståelse i hur revisorerna gör för att säkerställa oberoendet. Denna studie kommer att ge en bild för allmänheten i hur viktigt oberoendet är för att förhindra exempelvis stora redovisningsskandaler, och att säkerställningen av oberoendet är en led i att förstärka allmänhetens förtroende för revisorernas arbete och oberoendeproblematiken i stort.
Referenser
American Institute of Certified Public Accountants (AICPA). (1978). “The Commission
on Auditors’ Responsibilities: Report, Conclusions and Recommendations”. New York,
NY: AICPA.
Antle, R., Gordon, E., Narayanamoorthy, G. & Ling, Z. (2006). “The joint determina- tion of audit fees, non-audit fees and abnormal accruals”. Review of Quantitative Fi-
nance & Accounting. Vol. 27, No 3. s. 235-266.
Arruñada, B. (1999). “The provision of Non-Audit Services by Auditors: Let the market envolve and decide”. International Review of Law and Economics. Vol. 19, No 4. s. 513-531.
Arruñada, B., Paz-Ares, C. (1997). ”Mandatory rotation of company auditors: A critical examination”. International Review of Law and Economics. Vol. 17, No 1. s. 31-61. Ashbaugh, H., LaFond, R., Mayhew, B.W. (2003). “Do non audit services compromise auditor independence? Further evidence”. The Accounting Review. Vol.78, No 3. s. 611- 639.
Ax, C., Johansson, C., Kullvén, H. (2009). ”Den nya ekonomistyrningen”. 4:e uppl. Malmö: Liber.
Bakar, A.B.N., Rahman, A.R.A., & Rashid, A.M.H. (2005). ”Factors influencing audi- tor independence: Malaysian loan officers’ perceptions”. Managerial Auditing Journal. Vol. 20, No 8. s. 804-822.
Beck, P.J. & Wu, M.G.H. (2006). “Learning by doing and audit quality”. Contemporary
Accounting Research. Vol. 23, No 1. s. 1-30.
Bell, J. (2006). ”Introduktion till Forskningsmetodik”. Studentlitteratur AB, Lund. Bell, T., Marrs, F., Solomon, I., Thomas, H. (1997). “Auditing Organizations through A
Strategic Lens: The KPMG Business Measurement Process”. Montvale, NJ: KPMG
Peat Marwick, LLP.
Bode, S. (2006). “Auditor Independence and Regulation”. GRIN Verlag.
Brody, R. G., Moscove, S. A. (1998). “Mandatory auditor rotation”. National Public
Accountant. Vol. 43, No 3. s. 32-35.
Bryman, Alan., Bell, Emma. (2005).”Företagsekonomiska forskningsmetoder”. Liber (Ekonomi) AB, Malmö.
Cassel, Filip. (1996). ”Den reviderade revisorsrollen – en oren berättelse”. Nerenius & Santérus Förlag, Stockholm.
Catanach Jr, A. H., Walker, P. L. (1999). “The International Debate Over Mandatory Auditor Rotation: A Conceptual Reasearch Framework”. Journal of International
Accounting, Auditing & Taxation. Vol. 8, No 1. s. 43-66.
Darmer, P., Freytag, P. V. (1995). ”Företagsekonomisk undersökningsmetodik”. Lund: Studentlitteratur.
Deegan, C. & Unerman, J. (2011). “Financial accounting theory”. 2 uppl. Meidenhead: McGraw-Hill Education.
Deegan, C. (2002). “The Legitimising Effect of Social and Environmental Disclosures: A Theoretical Foundation”. Accounting, Auditing & Accountability Journal. Vol. 15, No 3. s. 282-311.
DeFond, M.L., Raghunadan, K. & Subramanyam, K. (2002). ”Do non-audit services fees impair auditor independence? Evidence from some going concern audit opinions”.
Journal of Accounting Research. Vol. 40, No 4. s. 1247-1275.
Diamant, Adam. (2004). ”Revisorns oberoende”. Iustus Förlag AB, Uppsala.
DiMaggio, P. J., Powell, W. W. (1991). “The New Institutionalism in Organizational
Analysis”. Chicago: University of Chicago Press.
DiMaggio, P. J., Powell, W. W. (1983). “The iron cage revisited: institutional isomor- phism and collective rationality in organizational fields”. American sociological review. Vol. 48, No 2. s. 147-160.
Direktivet om lagstadgad revision (2006/43/EG) - http://eur-
lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2006:157:0087:0107:SV:PDF (Hämtad 2013-02-27)
EC (2011) - http://ec.europa.eu/sverige/eu_facts/sweden_in_eu/index_sv.htm (Hämtad 2013-01-31)
Ejvegård, R. (1996). ”Vetenskaplig metod”. Lund: Studentlitteratur.
Engerstedt, U., Strömqvist, A. (2003). ”Revisorns opartiskhet och självständighet – en jämförelse mellan gamla och nya oberoenderegler”. Balans nr 10.
EtikR 1 (2009) Fars yrkesetiska regler -
http://www.farakademi.se/Global/FAR/Dokument/ETIKR01_JAN_2012.PDF (Hämtad 2013-02-28)
FAR, (2006). ”Revison – En praktisk beskrivning”. FAR Förlag, Stockholm. FAR, (2004). ”FAR:s Revisionsbok 2004”. FAR Förlag, Stockholm.
FAR, (2002). ”Analysmodellen – för prövning av revisorers opartiskhet och
självständighet”.
Firth, M. (1980). “Perceptions of auditor independence and official ethical guidelines”.
The Accounting Review. Vol. 55, No 3. s. 451-466.
Freeman, R. E. (2010). “Strategic management: a stakeholder approach”. Cambridge University Press, Cambridge 2010.
Freeman, R. E. (1988). “A stakeholder theory of the modern corporation”. Tata McGraw-Hill Education, 1988.
Frey, J. H., Oishi, S. M. (1995). ”How to Conduct Interviews by Telephone and in Per- son”. Sage, Thousand Oaks.
Geiger, M. A., Raghunandan, K. (2002). ”Auditor Tenure and Audit Reporting Fail- ures”. Auditing: A Journal of Practice & Theory. Vol. 21, No 1. s. 67-78.
Ghosh, A., Moon, D. (2005). “Auditor tenure and perception of audit quality”. The
Accounting Review. Vol. 80, No 2. s. 585-612.
Hatch, M. J. (2002). “Organisationsteori, Moderna, symboliska och postmoderna
perspektiv”. Lund: Studentlitteratur.
Hjalmarsson, D. & Johansson, A.W. (2003). ”Public advisory services: theory and prac- tice”. Entrepreneurship & Regional Development. Vol. 15, No 1. s. 83-98.
Holmqvist, B. (2001) ”Revisorn, oberoendet & analysmodellen”. Balans nr 10.
Jacobsen, D., Thorsvik, J. (2008) ”Hur moderna organisationer fungerar”. Lund: Studentlitteratur.
Jacobsen, Dag. (2002).” Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och
andra samhällsvetenskapliga ämnen”. Studentlitteratur AB, Lund.
Johnstone, K. M., Sutton, M. H., Warfield, T. D. (2001). “Antecedents and Conse- quences of Independence Risk: Framework for Analysis”. Accounting Horizons. Vol. 15, No 1. s. 1-18.
Kinney jr, W.R, Palmrose, Z.V. & Scholz, S. (2004). “Auditor independence, non audit services and restatements: Was the U.S government right?”. Journal of Accounting Re-
search. Vol. 42, No 3. s. 561-588.
Langested, L. (1999). ”Revisorns kompetens och oberoende”. Balans, nr 2.
Mautz, R. K., Sharaf, H. A. (1961). “The Philosophy of Auditing”. American Account- ing Association Monograph. No 6. Sarasota, FL: American Accounting Association. Moberg, K. (2006). ”Bolagsrevisorn: Oberoende, Ansvar, Sekretess”. Uppsala,
Moberg, K. (2003). ”Bolagsrevisorn: Oberoende, Ansvar, Sekretess”. Uppsala, Norstedts juridik AB.
Myers, J.N., Myers, L.A. & Omer, T.C. (2003). “Exploring the term of auditor-client re- lationship and the quality of earnings: A case for mandory auditor rotation?”. The
Accounting Review. Vol. 78, No 3. s. 779-799.
Nyström, P. (1996). ”Anpassning av stöd till småföretag”. Doktorsavhandling. Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.
Oliver, C. (1997). “Sustainable competitive advantage: combining institutional and re- source-based views”. Strategic management journal. Vol. 18, No 9. s. 697-713.
Pany, K. and Reckers, P.M.J. (1980), “The effects of gifts, discounts and client size on perceived auditor independence”. The Accounting Review. Vol. 55, No 1. s. 50-61. Patel, R., Davidsson, B. (2011). ”Forskningsmetodikens grunder – Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning”. (4:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Patel, R., Davidson, B. (2003). ”Forskningsmetodikens grunder – Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning”. (3: e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Petty, R., Cuganesan, S. (1996). ”Auditor rotation: Framing the debate”. Australian Ac-
countant. (May): s. 40-41.
Ping, Y., Carson, E. & Simnett, R. (2006). “Threats to auditor independence: The im-
pact of nonaudit services, tenure and alumni affiliation”. Working paper, University of
NSW, Sydney, Australia.
Proposition 2000/01:146. ”Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet”. RNFS (2003) -
http://www.revisorsnamnden.se/rn/showdocument/documents/foreskrifter/uttalande_do kumentationskrav.pdf (Hämtad 2013-01-30)
SOX (Sarbanes Oxley Act) of (2002). Section 201: Services Outside The Scope of Prac- tice of Auditors; Prohibited Activities.
Securities and Exchange Commission (SEC). (1994). “Staff Report on Auditor Inde-
pendence”. March. Washington, D.C.: Government Printing Office.
Senkow, D.W., Rennie, M.D., Rennie, R.D. & Wong, J.W. (2001). The audit retention decision in the face of deregulation: Evidence from large Canadian corporations. Audit-
ing: A journal of Practice & Theory. Vol. 20, No 2. s. 101-113.
Simunic, D. A. (1984). “Auditing, Consulting and Auditor Independence”. Journal of
Sjöström, C. (1994). ”Revision och lagreglering: ett historiskt perspektiv”. Linköpings Universitet, Linköping.
SOU, Statlig Offentlig Utredning 1999:43. (1999). ”Betänkande av Revisionsbolagsutredningen, Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet”.
Stockholm: Nordstedts AB.
SRS, (2002). ”Vägledning för revisorer: Analysmodellen”. SRS Service AB, Stockholm.
Svanström, T. (2004). ”Revisorn som rådgivare – En studie av mindre och medelstora
företags relation till revisorn”. Umeå Universitet, Umeå.
Thurén, T. (2003). ”Källkritik”. Liber AB, Stockholm.
Trost, J. (2010). ”Kvalitativa intervjuer”. (4:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Vanasco, R. R., Skousen, C.R., & Santagato, L.R. (1997). ”Auditor Independence: an international perspective”. Managerial Auditing Journal. Vol. 12, No 9. s. 498-505. Vanasco, R. R. (1996). “Auditor independence: an international perspective”.
Managerial Auditing Journal. Vol. 11, No 9. s. 4-48.
Wennberg, I. (2003). ”Han tvivlar på analysmodellen”. Balans nr 8-9.
Öhman, P., Wallerstedt, E. (2012). ”Revisorsprofessionens framväxt i Sverige”. Mittuniversitetet, Sundsvall.