6 Sammanfattning och diskussion
6.4 Fortsatt forskning
Studien undersökte specialpedagoger och speciallärares erfarenheter och tankar kring arbetsminne. Att träning ger effekt har forskning visat och detta är också uppfattningen hos de pedagoger som deltagit i studien. Det vore intressant att titta närmare på de träningar som genomförts och försöka undersöka utfallet av träning i olika åldrar och upplevda effekter hos skolans tre viktigaste intressegrupper elever, föräldrar och undervisande lärare. Resultatet av en sådan studie skulle kunna ge svar på om det har någon betydelse när i elevens skolgång träning genomförs men också ge en uppfattning om det är optimalt att träna så tidigt som möjligt eller om det finns en poäng i att invänta elevens egen motivation och ansvarstagande kring sin träning. För specialpedagoger som har sitt arbetsfält mellan teori och verklighet kan detta vara viktig information.
7 Referenser
Adler, B. (2007). Dyskalkyli & Matematik. Malmö: NU-förlaget
Adler, B., Holmgren, H. (2000). Neuropedagogik – om komplicerat lärande. Lund: Studentlitteratur
Baddeley, A. (1983). Minnet – en bruksanvisning. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur Baddeley, A. (2007). Working memory, thought, and action. New York: Oxford University
Press
cogmed.se . Effekter av arbetsminnesträning. Artikel. Online. Internet.
http://www.cogmed.com/cogmed/articles/se/134.aspx Sökdatum: 080520
Davidson, B., Patel, R. (1994). Forskningsmetodikens grunder. Att genomföra och rapportera
en undersökning. Lund: Studentlitteratur
Duvner, T. (1994). Barnneuropsykiatri. Stockhom: Liber AB Ejlertsson, G. (2005). Enkäten I praktiken. Lund: Studentlitteratur
Enqvist, A. (1996). Om konsten att samtala. Stockholm: Bokförlaget Prisma
Gathercole, S. E. and Alloway, T. P. (2008). Working Memory & Learning. London: SAGE Publications Ltd
Gillberg, C., Ödman, M. (1994). Dyslexi vad är det? Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur
Gustavsson, B. (2004). Kunskapande metoder inom samhällsvetenskapen. Lund: Studentlitteratur
Halldestam, M. (2005). Barn med adhd kan få lättare att lära sig. Skolvärlden. Artikel. Online. Internet. http://www.skolvarlden.se/Article.jsp?article=425 Sökdatum; 081111
Hellberg, A. (2007). Stenåldershjärna i IT-samhället. Uppsala Nya Tidning. Artikel. Online. Internet. http://www2.unt.se/avd/1,,MC=7-AV_ID=698010,00.html Sökdatum: 081111 Høien, T., Lundgren, I. (1999). Dyslexi. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur
Klingberg, T. (2006). Den översvämmade hjärnan. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur Klingberg T, Forssberg H, Westerberg H (2002) Training of Working Memory in Children
with ADHD. Journal of Clinical and Experimental Neuropsychology, 24(6): 781-791. Kullberg, B. (2004). Etnografi i klassrummet. Lund: Studentlitteratur
Lpo 94. (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet Lpo 94. Stockholm: Fritzes
Lundgren, M., Person, B. (2003). Barn och unga i riskzonen – Samverkan och förebyggande
arbete. Stockholm: Svenska Kommunförbundet
Malmgren, H. (2007). Inlärning och minne i neurala nätverk. Lund: Studentlitteratur
Meijer, C. J. W red. (2005). Inkluderande undervisning och goda exempel, del II. Middelfart: European Agency.
Miyake, A and Shah, P. (1999). Models of working memory: mechanisms of active
maintenance and executivecontrol. New York: Cambridge University Press.
Myndigheten för skolutveckling. (2007). Granskning av utvärderingar mot mobbning 2007. Online. Internet.
http://www.skolutveckling.se/digitalAssets/156047_granskning__utvarderingar__progr am_mobbning.pdf
Myrberg, M., Lange, A-L. (2005). Identifiering, diagnostik samt specialpedagogiska insatser
för elever med läs- och skrivsvårigheter. Konsensusprojektet. Stockholm:
Specialpedagogiska institutet
Nadeau, K. (2002). Flickor med AD/HD. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. (2006). Inkludering av elever ” i behov av särskilt stöd” – vad betyder det och
vad vet vi? Forskning i fokus nr 28. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Nilsson, L-G. (2002). Minnessystemen i hjärnan från entitet till mångfald i klassifikationen.
Medikament, 2/02, 78-81.
Nilsson, B. (2005). Samspel i grupp. Lund: Studentlitteratur.
Nyström, I. (2002). Eleven och lärandemiljön – en studie av barns lärande med fokus på
läsning och skrivning. Acta Wexionesia No 20/2002. Växjö: Växjö University Press.
Olesen P, Macoveanu J, Tegnér J, Klingberg T (2007) Brain activity related to working memory and distraction in children and adults. Cerebral Cortex, 17(5): 1047-1054. Olesen P, Westerberg H, Klingberg T (2004) Increased prefrontal and parietal brain activity
after training of working memory. Nature Neuroscience, 7(1): 75-79. SFS, Svensk författningssamling, nr 2007:638. Online. Internet.
http://62.95.69.3/SFSdoc/07/070638.PDF Sökdatum: 080520
Skolverket (2006). För arbetet med att främja likabehandling och för att motverka
diskriminering och annan kränkande behandling. Allmänna råd och kommentarer.
Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2007). Behov av tydligare reglering av särskilt stöd och elevinflytande. Dnr 69- 2007:592. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2008). För arbete med åtgärdsprogram. Allmänna råd och kommentarer. Stockholm: Skolverket.
Socialstyrelsen (2002). ADHD hos vuxna och barn. Stockholm: Socialstyrelsen Stadler, E. (1994). Dyslexi. Lund: Studentlitteratur
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm:Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet. (2006). Möten? Forskning om specialpedagogik i ett internationellt
perspektiv. Rapport 9:2006. Stockholm:Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet. (2007a). Dyslexi – en kunskapsöversikt. Rapport 2:2007. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet. (2007b). Reflektioner kring specialpedagogik – sex professorer om
forskningsområdet och forskningsfronterna. Rapport 5:2007.
Stockholm:Vetenskapsrådet.
Westerberg H, Jacobaeus H, Hirvikoski T, Clevberger P, Ostensson ML, Bartfai A, Klingberg T (2007) Computerized working memory training after stroke - a pilot study. Brain
Injury, 21(1): 21-29.
www.minneslek.se Information kring program. Online. Internet.
http://www.minneslek.se/main.asp?pageid=HOME&prod=junior&lang=swedish Zetterqvist Nelson, K. (2003). Dyslexi – en diagnos på gott och ont. Lund: Studentlitteratur
Bilaga 1 Hej!
Mitt namn är Maria Seger och jag är verksam som speciallärare XXXXXXXXXXXX samtidigt som jag läser specialpedagogik genom Lärarlyftet. Just nu håller jag på att samla in data för min C-uppsats som handlar bland annat handlar om att träna arbetsminne på skoltid. Jag har för avsikt att undersöka i vilken utsträckning det förekommer att elever tränar arbetsminne på skoltid. Jag vill därför komma i kontakt med skolans
specialpedagoger/speciallärare eller annan lärare som är intresserad av
arbetsminnesträning. Jag vore tacksam om du som rektor skulle kunna vidarebefordra denna e-postenkät till den/de på skolan som du finner lämplig/lämpliga att svara på mina frågor. Givetvis kommer inte svaren kunna spåras tillbaka till den enskilda skolan.
Till den som får delegeringen att svara på enkäten
Deltagandet i den här studien är helt frivilligt men jag hoppas att du tar dig tid att svara på frågorna. När du ska svara tycker du först på knappen ”Vidarebefordra” i verktygsfältet och sedan på knappen ”Till” där du söker Seger Maria och markerar namnet. Tryck på ”Ok ” för att fälla in mitt namn i mottagarlistan. Sedan svarar du på enkäten och sätter då ett kryss mellan parenteserna ovanför det svar som bäst motsvarar förhållandet på din skola. När du är klar klickar du på knappen ”Skicka” så får jag ta del av dina svar. Jag vill utöver denna e- postenkät också komma i kontakt med personer som vill svara på ytterligare frågor vad gäller arbetsminne och är du intresserad är jag tacksam om du fyller i dina uppgifter i slutet av enkäten. Datainsamlingen kommer enbart att användas som underlag till min C-uppsats och det kommer inte att vara möjligt att spåra svaren till enskild skola eller enskild lärare.
Enkät
Jag arbetar som ( ) ( ) ( ) ( )
Specialpedagog Speciallärare Lärare Annat
På skolan där jag arbetar finns möjlighet
att träna arbetsminne med hjälp av dataprogram ( ) ( ) ( ) Ja Nej Vet ej
Om ja; vilket program används? ( ) ( ) ( ) Minneslek RoboMemo Annat Om annat; vilket _____________________
Om ja; ca hur många elever har tränat? ( ) ( ) ( ) ≤5 ≤10 ≥10 Ja, jag är intresserad av att delta i ett samtal kring träning av arbetsminne.
Namn: E-postadress:
Tack för din medverkan!/Maria Seger XXXXXXXXXX
Bilaga 2
Intervjuguide för att belysa frågeställningarna:
• Hur ser specialpedagogers, speciallärares och/eller lärares erfarenheter som coacher för träning av arbetsminne ut?
• Hur tänker specialpedagoger, speciallärare och/eller lärare kring elever, specialundervisning samt klassundervisning i förhållande till arbetsminne?
Inledning:
Presentation och information om: • syfte • uppläggning • användning av resultaten • återkoppling • etik Överenskommelse - samtycke Bakgrund: Berätta om dig själv: • utbildning, • vidareutbildning,
• hur länge du varit yrkesverksam, • hur länge på denna skolan, • huvudsakliga arbetsuppgifter, • hur ser du på ditt uppdrag? (kort)
Vilken är specialpedagogers, speciallärares och/eller lärares erfarenheter av träning av arbetsminne?
• När och hur har du kommit i kontakt med arbetsminnesträning?
• Vilken erfarenhet har du av att vara handledare/coach för någon som tränat? • Vilket program har använts?
• Hur har träningen varit utformad – en elev/en coach ev flera elever? • Hur ser fördelningen pojkar/flickor ut?
• Vilka för-/nackdelar kan du se då det gäller träning av arbetsminne? • Vilka effekter upplever du att träningen har haft för individen? • Är det något annat du vill belysa då det gäller träningen?
Vilka elever kan komma i fråga då det gäller att träna arbetsminne?
• Vilka elever tänker du på då det gäller träning av arbetsminne? • När kan det bli aktuellt med arbetsminnesträning på din skola?
Vilken hänsyn till arbetsminnessvårigheter tas vid planering av undervisning?
• Hur planerar du för barn som har svårigheter med arbetsminnet vad gäller specialundervisningen? • Hur ser planeringen ut för dessa elever i klassrumssituationen?
Har möjligheten att träna arbetsminnet med hjälp av dataprogram förändrat specialundervisningen?
• Har möjligheten att träna arbetsminne med hjälp av dataprogram fått några konsekvenser för specialundervisningen?
Bilaga 3
Databearbetningsmatriser
• Hur ser specialpedagoger, speciallärare och/eller lärares erfarenheter som coacher för träning av arbetsminne ut?
Beskrivning av pedagog
När och hur har du kommit I kontakt med arbetsminnes- träning? Vilka erfarenhete r har du av att vara coach? Vilket program har använts? Hur har träningen varit utformad? Hur ser fördelninge n pojkar/flic kor ut? 1 Specialpedagog med övergripande ansvar inom förskola och år 1 Rekommenderat från psykolog i utredning. Initierat och följt upp träning för 2 elever.
Minneslek Träning varje dag i fem veckor, en elev – en coach. 2 pojkar 2 Lärare som arbetar som speciallärare i år 1-3, studerar till speciallärare Rekommenderat från psykolog i utredning. Varit coach för 5 elever. Minneslek och RoboMemo
Träning varje dag i fem veckor, en elev – en coach, försökt ha lite undervisning bredvid – svårt. 5 pojkar 3 Speciallärare i år 1-3 Rekommendation från BUH samt utskickad reklam. Är coach för en elev där träning pågår.
Minneslek Träning varje dag i fem veckor, en elev - en coach. 1 flicka 4 Lärare som arbetar som speciallärare i år 1-6, studerar till speciallärare Såg programmet RoboMemo för flera år sedan på Skolforum. Planerar träning för två elever. Minneslek samt Minneslek Senior En elev ska försöka träna hemma i fem veckor, för en elev planeras träning i fem veckor, en elev – en coach men delas av två personer. 2 pojkar 5 Speciallärare i år 7-9 Kollega körde RoboMemo med elev för flera år sedan. Det har tidigare varit för dyrt. Har erfarenhet av 6 träningar, har tillsammans med kollega erfarenhet av 8 träningar.
RoboMemo Ofta träning varje dag i fem veckor, satt med i början men nu kör eleverna själva, vuxen finns i närheten 6 pojkar 2 flickor 6 Lärare med vidareutbildning inom special- pedagogik samt magisterexamen i läs- och skriv I kontakt med Aspbergerklass samt rekommenderat från psykolog. Har erfarenhet av flera träningar, skolan har fler än tio träningar. RoboMemo Träning så komprimerat som möjligt upp till 25 gånger, vad elevens schema tillåter, vuxen finns i närheten. 10 pojkar 3 flickor 7 Specialpedagog med en övergripande funktion vid flera skolor Var på föreläsning för flera år sedan, intressant. Har ännu ingen erfarenhet av träning. Planerar träning för flera skolor. RoboMemo Av aktuella elever är 25 pojkar 12 flickor
Vilka fördelar kan du se då det gäller arbetsminnnesträning?
Vilka nackdelar kan du se då det gäller
arbetsminnnesträning??
Vilka effekter upplever du att träningen har haft för individen?
Är det något annat du vill belysa då det gäller träningen? 1 De positiva effekterna. Strukturen i träningen.
Att gå ifrån den ordinarie undervisningen.
Ett barn har haft stor nytta av träningen, både vad gäller koncentrationen och att komma ihåg. 2
De positiva effekterna för eleven.
Att eleverna missar en del undervisning särskilt då det är temaperioder.
För eleven som körde RoboMemo såg föräldrar och lärare att eleven hade lättare för att koncentrera sig.
Programmen går inte att köra på tunna klientdatorer. Det är svårt att köra Minneslek om man är färgblind. RoboMemo ger eleven mer pepping. 3 Koncentrationen av träning. Det är uppbundet för både elev och coach och
back-up är svårt att hitta om coachen är sjuk. Programmets manual har varit svår att sätta sig in i.
Ännu inga effekter pga ej avslutad träning.
4 Strukturen i träningen samt att det sker på dator vilket ökar elevens motivation.
Det har tagit en del tid att sätta sig in i programmet samt att planera
träningarna.
Ännu inga effekter pga att träning är i planeringsstadiet.
5 De positiva effekterna för eleven. Programmet höjer ribban och gör att eleven tänjer sin kapacitet.
Eleverna förlorar undervisning som ligger till grund för
betygsättning.
För eleverna som har tränat har mycket fallit på plats.
6 Det är lite status att träna vid datorn och eleverna får positiv uppmärksamhet under träningsperioden.
Det är svårt att hitta tider som passar och det är svårt att motivera eleverna att träna utanför skoltid.
En elev har kunnat sitta själv och läsa en text. Några elever uttrycker själva att de kan följa vad läraren säger i klassrummet på ett bättre sätt. För en del är det lättare att klara sin
klassundervisning och en elev har höjt sina betyg.
Det finns elever som har blivit erbjudna träning men som inte vill.
7 De positiva effekterna för eleven. Eleverna får gå från undervisning och kan känna sig utpekade.
Ännu inga effekter pga att träning är i planeringsstadiet.
• Hur tänker specialpedagoger, speciallärare och/eller lärare kring elever, specialundervisning samt klassundervisning i förhållande till
arbetsminnessvårigheter? Vilka elever tänker du på då
det gäller träning av
arbetsminne?
När kan det bli aktuellt med arbetsminnesträning på din skola?
Har möjligheten att träna arbetsminne med hjälp av dataprogram fått några
konsekvenser för specialundervisningen?
Finns det något du vill tillägga?
1 Kan passa för fler elever. Skulle det gå att göra det i förskolan eller förskoleklass men vilka elever skulle vara aktuella och vilka resurser skulle tas i anspråk?
Fler ej aktuella i dagsläget. Träningen har genomförts av elev tillsammans med ”hjälp- jag”.
Arbetsminnet är basen för inlärning. Det är svårt att urskilja minnesvårigheter för barn med tvåspråkig bakgrund.
2
Rekommendationerna kom från övergripande
specialpedagog.
Fler ej aktuella i dagsläget. Det har blivit mindre specialundervisning för andra elever under träningsperioden eftersom ytterligare resurser ej är tillförda. 3 Funderar nu på fler elever som skulle ha nytta av träningen på
grund av svårigheter med koncentrationen, instruktioner, språket och sviktande
självförtroende.
Specialundervisningen får periodläggas mer eftersom tid ej finns i ”vanlig” utsträckning för andra elever under träningsperioden. 4 Bra för fler elever med kartlagda svårigheter men
framför allt för de elever som har den diagnos där
uppmärksamhetssvårigheter ingår.
Bra att lyfta fram arbetsminnes betydelse för inlärning och att det går att träna detta. Det vore bra att få in mer minnesträning i ordinarie arbete och att använda bilder på ett annat sätt än idag. 5 Elever med diagnos ADHD men också elever med läs- och
skrivsvårigheter, framför allt svårigheter med läsförståelsen.
Då det rekommenderas av psykolog eller då det framgår i åtgärdsprogram att svårigheter finns inom koncentrationen eller läs- och skriv och då i samråd med andra speciallärare.
Specialundervisningen får periodläggas mer eftersom tid ej finns i ”vanlig” utsträckning för andra elever under träningsperioden.
Licensen går ut och nu har man ”betat” av de som för tillfället behöver träning.
6 Det är framför allt elever med koncentrationssvårigheter. Det är ett komplement till ordinarie specialundervisning och erbjuds till de elever som har stöd och som skulle kunna ha nytta av den typen av träning.
Specialundervisningen tas i anspråk för träning och det gör att tiden blir mer effektiv.
7 De elever som har störst svårigheter att klara sitt skolarbete.
På de skolor där detta ska genomföras har rektor, specialpedagog, psykolog, skolsköterska och speciallärare utifrån sina professioner upprättat förteckning över vilka elever som kan vara aktuella för att köra RoboMemo.
Extra resurser kommer ej att tillföras vilket för att viss tid kommer att tas från
specialundervisningen samt att speciallärarna kommer att agera coacher.
Fördelarna för individen kommer förhoppningsvis att väga upp eventuella nackdelar och här kommer de äldre eleverna som är på väg att lämna skolan att prioriteras.
Hur planerar du för barn som har svårigheter med arbetsminnet vad gäller specialundervisningen?
Hur ser planeringen ut för dessa elever i klassrumssituationen?
1
Anpassning av undervisningen utifrån eleven och med hänsyn tagen till koncentrationssvårigheter.
Förstärka med visuellt stöd samt dagsschema och seriesamtal då det behövs.
2 Mer visuellt stöd och kortare texter. Arbetslaget arbetar tight runt dessa elever för att ge bästa förutsättningar och utgår ifrån vad eleven behöver.
3 Tar extra pauser för att fånga uppmärksamheten och anpassar efter vad just den eleven behöver. Dagsschema och egen arbetsplats. 4 Viktigt med samarbete eleven, föräldrar och personal. Jobbar med att sätta upp tydliga mål och följer upp dessa.
Intensivtränar ibland för att kunna koncentrera sig på ett mål i taget. Går igenom planering i början av veckan och följer upp mål i slutet av veckan. Planerar arbetspass med någon form av ”belöning” eller avkoppling efter utfört arbete.
Utgår ifrån eleven och det kan handla om extra arbetsplats, alternativ förvaring av material eller att tänka till extra då man sätter ihop arbetsgrupper. En lapp på bänken med påminnelse eller tecken kan flytta fokus från tjat och
uppmärksamhet av elev. 5
Extra stöd i matematik och hjälp då det gäller att läsa i alla ämnen.
Tillgång till lektionsplanering i förväg.
6
Arbetar utifrån att eleverna ska lyckas på prov som är betygsgrundande med att lägga upp studieteknik inför inläsning samt anpassa provsituationen efter elevens förutsättningar. Mycket tid läggs kring de yngre eleverna på skolan medan de vet om att stödet finns och mer får efterfråga det själv.
Anpassning av material för att plocka bort oväsentligheter samt samtal med eleverna för att tydliggöra vilka konsekvenser visst beteende kan få. Elever får färdiga anteckningar eller får hjälp med att anteckna.
7
Har inte egen undervisning. Visuellt stöd samt extra genomgång av instruktioner.