Efter att ha tagit del av tidigare forskning och studiens resultat har det uppmärksammats att förskollärarna har använt sig av ett barnperspektiv och lärarperspektiv eftersom förskollärarna har utgått från sina egna tankar och upplevelser. Därför anser vi att vidare forskning kring barns perspektiv hade varit intressant eftersom förskollärarna beskriver att barnen påverkas av könsroller i barnlitteraturen. För att genomföra denna forskning tänker vi att observationer hade varit till fördel att använda eftersom denna metod kan synliggöra barnens tankar och agerande.
Det hade även varit av intresse att undersöka hur de digitala plattformarna som Polyglutt och Ugglo påverkar möjligheterna till att starta boksamtal om normkreativa böcker. Det digitala har blivit en allt större del av förskolans undervisning och hur detta påverkar arbetet med litteraturen kan därför bli ett fortsatt forskningsområde.
REFERENSER
Axell, Cecilia. & Boström, Johan. (2019). Technology in children's picture books as an agent för reinforcing or challenging traditional gender stereotypes. International Journal of
Technology and Design Education, 31, ss.27–39.
DOI: 10.1007/s10798-019-09537-1
Christoffersen, Line & Johannessen, Asbjørn. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter.
Lund: Studentlitteratur.
Davidsson, Birgitta. (2007). Self-report: att använda skrivna texter som redskap. I Dimenäs, Jörgen (red.) Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber, ss. 71–81.
Davies, Bronwyn. (2003). Hur flickor och pojkar gör kön. Stockholm: Liber.
Dolk, Klara. (2013) Bångstyriga barn: Makt, normer och delaktighet i förskolan. Stockholm:
Ordfront.
Edwards, Agneta. (2019). Bilderbokens mångfald och möjligheter. 2. uppl., Stockholm: Natur
& Kultur.
Eidevald, Christian. (2009). Det finns inga tjejbestämmare: att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek. Diss. Jönköping: Jönköping University. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:158528/FULLTEXT01.pdf
Fejes, Andreas. & Thornberg, Robert. (2019). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Fejes, Andreas & Thornberg, Robert. (red.) Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber, ss.
16–43.
Hjalmarsson, Maria. (2014). Enkäter till förskollärare. I Löfdahl, Annica. Hjalmarsson, Maria.
& Franzén, Karin. (red.) Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber, ss.
157–165.
Hultgren, Frances & Johansson, Monika. (2016). Läsmiljö och läsande förebilder i förskolan.
Tillgänglig på internet:
https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-skriv/F%C3%B6rskola/021-Lasa-o-beratta/del_04/Material/Flik/Del_04_MomentA/Artiklar/M21_fsk_04A_01_lasmiljo.docx [2021-05-17].
Kihlström, Sonja. (2007). Fenomenografi som forskningsansats. I Dimenäs, Jörgen (red.) Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik.
Stockholm: Liber, ss. 157–171.
Kihlström, Sonja. (2007). Uppsatsen - examensarbetet. I Dimenäs, Jörgen (red.) Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik.
Stockholm: Liber, ss. 226–241.
Kåreland, Lena. (2013). Barnboken i samhället. Lund: Studentlitteratur.
Kåreland, Lena. (2005). Frihet eller närhet: om Benny och Malla. I Kåreland, Lena (red.) Modig och stark- eller ligga lågt: skönlitteratur och genus i skola och förskola. Stockholm: Natur &
Kultur, ss. 25–51.
Kåreland, Lena & Lindh Munther, Agneta. (2005). Förskolan som litterär miljö. I Kåreland, Lena (red.) Modig och stark- eller ligga lågt: skönlitteratur och genus och skola och förskola.
Stockholm: Natur & Kultur, ss. 77–112.
Kåreland, Lena & Lindh-Munther, Agneta. (2005). (S)könlitteraturen i förskolan. I Kåreland, Lena (red.) Modig och stark- eller ligga lågt: skönlitteratur och genus i skola och förskola.
Stockholm: Natur & Kultur, ss. 113–150.
Lpfö (2018). Läroplanen för förskolan Lpfö 18. Stockholm: Skolverket.
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d5aa/1553968116077/pdf4001.
Lynch, Lisa. (2016). Where are all the Pippis?: The Under-representation of Female Main and Title Characters in Children's Literature in the Swedish Preschool. Sex Roles, 75(9,) ss. 422–
433.
DOI: 10.1007/s11199-016-0637-7
Löfdahl, Annica. (2014). God forskningssed- regelverk och etiska förhållningssätt. I Löfdahl, Annica. Hjalmarsson, Maria. & Franzén, Karin. (red.) Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber, ss. 32–43.
Magnusson, O Lena. (2020). Barn, böcker, delaktighet och inflytande: rapport från ett bokstartprojekt i Gävleborgsregionen. Gävle: Region Gävleborg.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1458109/FULLTEXT02.pdf
Odenbring, Ylva. (2010). Kramar, kategoriseringar och hjälpfröknar. Diss. Göteborg:
Göteborgs universitet.
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/22144/1/gupea_2077_22144_1.pdf
Odenbring, Ylva. (2012). Könade kategoriseringar i samtal- könskonstruktioner på mikronivå i förskoleklassen. Norsk pedagogisk tidskrift. 96(6), ss. 453–464.
DOI: 10.18261/issn.1504–2987
Odenbring, Ylva. (2014). Emmaboken, den jämställda familjen och förskolan - En historisk och samhällskritisk studie. Tidskrift for nordisk barnehageforskning,7(2), ss. 1–14.
DOI: https://doi.org/10.7577/nbf.707
Odenbring, Ylva. (2015). Kön, sexualitet och klass i bilderboken. Exemplet Lill-Zlatan och morbror raring. Barn- Forskning om barn og barndom i Norden, 33(1), ss. 59–71.
DOI:10.5324/barn.v33i1.3437
Palm, Linda. (2018). Genuspedagogik är varken flum eller onödigt. Läraren.se. Tillgänglig på internet:
https://www.lararen.se/nyheter/debatt/genuspedagogik-ar-varken-flum-eller- onodigt?fbclid=IwAR2AxO82cWXl0-7VZ_zVWTUQPam6WufKbnobcU065agdQoec_1-IuHvHiVA [2021-05-17].
Pihlgren, S Ann. (2017). Samtala om texter. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på internet:
https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-skriv/F%C3%B6rskola/021-Lasa-o-beratta/del_02/Material/Flik/Del_02_MomentA/Artiklar/M21_fsk_02A_01_samtal.docx [2021-05-17].
Pihlgren, S Ann. (2019). Högläsning. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på internet:
https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-skriv/F%C3%B6rskola/021-Lasa-o-beratta/del_01/Material/Flik/Del_01_MomentA/Artiklar/M21_fsk_01A_01_hoglasning.docx [2021-05-17].
Quast, Erin. (2018). “And He Could Wear a Dress?”: A Preschool Transformative Book Conversation. The Reading Teacher, 72(4), ss. 445–451.
DOI: 10.1002/trtr.1740
Rennstam, Jens. & Wästerfors, David. (2015). Att analysera kvalitativt material. I Ahrne, Göran. & Svensson, Peter (red.) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber, ss. 220–234.
Salmson, Karin. (2015). Normkreativitet - vad är det?. Tillgänglig på internet:
https://forskoleforum.se/artiklar/normkreativitet-vad-ar-det [2021-06-07]
Salmson, Karin & Ivarsson, Johanna. (2015). Normkreativitet i förskolan: om normkritik och vägar till likabehandling. Linköping: Olika.
Sandström, Margareta., Stier, Jonas. & Sandberg, Anette. (2013). Working with gender pedagogics at 14 Swedish preschools. Journal of Early Childhood Research, 11(2), ss. 123–
132. DOI: 10.1177/1476718X12466205
Thornberg, Robert. & Fejes, Andreas. (2019). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I Fejes, Andreas & Thornberg, Robert. (red.) Handbok i kvalitativ analys. Stockholm:
Liber, ss. 273–293.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Reviderad utgåva (2017). Stockholm:
Vetenskapsrådet. Tillgänglig på internet: https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html [2021-05-17].
Wedin, Ewa-Karin. (2018) Jämställdhetsarbete i förskola och skola. Stockholm: Norstedts Juridik.
Åkesson, Emilia. (2016). Normer, normmedvetenhet och normkritik. Stockholm: Skolverket.
Tillgänglig på internet:
https://www.skolverket.se/download/18.653ebcff16519dc12ef362/1539586793376/Normer-normmedvetenhet-och-normkritik.pdf [2021-06-07]
Ärlemalm-Hagsér, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid. (2009). Många olika genusmönster existerar samtidigt i förskolan. Pedagogisk forskning i Sverige. 14(2), ss. 89–109.
BILAGOR
Bilaga 1 Missivbrev
Hej!
Vi heter Nathalie Ronge och Denise Fogborg och går sista terminen på förskollärarprogrammet vid Högskolan i Borås. Det är nu dags för oss att skriva vårt examensarbete vilket kommer att handla om hur förskollärare använder sig av barnlitteratur i undervisningen.
Vi är mer specifikt intresserade av att skapa större kunskap om hur förskollärare resonerar kring genus vid användandet av barnlitteratur i förskolans undervisning. Metoden som vi tänkt använda är self-report som är en intervju där respondenterna kommer att svara på̊ frågorna med en berättande text i ett frågeformulär som vi har skapat. Formuläret består av fem frågor som besvaras utförligt.
Vi hoppas att två̊ förskollärare från olika avdelningar på̊ er förskola vill delta i vår studie genom att svara på̊ dessa frågor vi har tagit fram. Förskolan, var den ligger och du som deltar i undersökningen kommer inte att kunna identifieras och det insamlade materialet kommer endast att användas för detta examensarbete. Medverkan är frivillig och de som deltar kan när som helst välja att avbryta.
Hoppas att ni har möjlighet att delta!
Hälsningar Nathalie Ronge och Denise Fogborg
Har ni några frågor kan ni kontakta oss via mejl:
Nathalie Ronge: Sxxxxxx@student.hb.se Denise Fogborg: Sxxxxxx@student.hb.se
Bilaga 2 Missivbrev
Hej! Vi heter Nathalie Ronge och Denise Fogborg och går sista terminen på förskollärarprogrammet vid Högskolan i Borås. Det är nu dags för oss att skriva vårt examensarbete vilket kommer att handla om hur förskollärare utifrån ett genusperspektiv använder sig av barnlitteratur i undervisningen. Metoden som vi tänkt använda är self-report som är en skriftlig intervju där vi vill att du svarar på frågorna med en berättande text. Svara därför gärna så utförligt som möjligt då textrutorna har rum för obegränsad mängd text.
Vi utgår ifrån Vetenskapsrådets forskningsetiska principer och vi vill utifrån dessa informera om att du och förskolan du arbetar på inte kommer att kunna identifieras. Det insamlade materialet kommer endast att användas för detta examensarbete och det kommer att raderas efter arbetets slut. Att medverka i studien är helt frivilligt.
Hälsningar Nathalie Ronge och Denise Fogborg.
Har ni några frågor kan ni kontakta oss via mejl:
Nathalie Ronge: Sxxxxxx@student.hb.se Denise Fogborg: Sxxxxxx@student.hb.se
Bilaga 3 Frågor i self-reporten
Är du förskollärare? *
Vårt urval för denna studie är att de deltagande ska ha en förskollärarutbildning. Om du inte har det önskar vi därför att du inte svarar, men tack för att du visat intresse!
❏ Ja
1. Vilken åldersgrupp arbetar du med? *
Ditt svar
2. Förklara hur ni använder er av barnlitteratur i undervisningen för att väcka frågor hos barnen om könsroller/könsnormer. Ge exempel på någon situation där det blivit diskussioner utifrån boken. *
Ditt svar
3. Utifrån att vi i vår studie vill veta mer om genus; vem väljer vilka böcker som ska finnas tillgängliga för barnen? På vilket sätt väljs böckerna? Hur resonerar ni kring genus vid val av böcker? *
Ditt svar
4. Nämn ca tre boktitlar ni använt/använder som du anser normbrytande. Ge exempel på hur ni arbetade med dem. *
Ditt svar
5. Startar ni boksamtal kring böcker som du anser normbrytande? Ge exempel på hur dessa samtal kan se ut. *
Ditt svar
6. På vilka sätt tror du att barn påverkas av hur könsroller/könsnormer framställs i böcker?
Beskriv vid vilka situationer du sett att barnen påverkats (Tex i barnens lek, barns samtal, vid högläsning). *
Ditt svar
Besöksadress: Allégatan 1 · Postadress: 501 90 Borås · Tfn: 033-435 40 00 · E-post: registrator@hb.se · Webb: www.hb.se