Ambitionen för detta projekt har varit att förflytta Fishkin och Luskins modell för fördjupade opinionsundersökningar till den svenska kommunalpolitiska arenan. De resultat som
uppsatsen har framställt indikerar med önskvärd tydlighet att vidare forskning är av intresse. Förhoppningsvis har kommande forskning möjlighet att säkerställa bättre datakvalitet än vad som varit möjligt i denna studentuppsats. Detta avser större och fler samtalsgrupper, mindre bortfall och användandet av en kontrollgrupp.
Det vore önskvärt att undersöka om eventuella fältstudier vore möjliga där kommunala nämnder väljer att över en tid prova deliberation, under sina ordinarie sammanträden, i stället för nuvarande traditionella mötesform. Emellertid går det att diskutera om sådana experiment är etiskt försvarbara givet att det kan påverka vardagen för många svenska invånare. Den etiska övervägningen lämnas dock till eventuella forskningsledare att undersöka.
Studien berör inte genus och könsrollers påverkan på det politiska samtalet trots att det fanns indikatorer som pekade på att en sådan analys var önskvärd. Eventuella fortsatta studier inom forskningsområdet bör ha det i åtanke för att säkerställa att hänsyn tas till dessa faktorers påverkan på deliberation, polarisering och politisk jämställdhet.
41
7 SLUTSATSER
Studien som genomförts visar att deliberation kan tänkas ha viss effekt på kommunpolitikers sakpolitiska ställningstaganden och beslutsfattande. Vad gäller dess effekt på polarisering dras inga generella slutsatser utifrån studien, däremot finns fortsatt ett behov av att
undersöka polarisering bland kommunpolitiker. Detta med anknytning till Oscarssons et al (2021) poängterade av politikers särskilda ansvar för att minska polarisering. Denna studie kan visserligen inte peka på minskad affektiv polarisering, men däremot visar resultaten att deliberationen i övrigt varit framgångsrik bland kommunpolitikerna. Därmed är det inte främmande att utifrån Fishkins forskning fortsatt anta att deliberation är en möjlig åtgärd för att minska polarisering i Sverige.
Studiens övergripande syfte var att undersöka huruvida deliberation kan vara en möjlig väg framåt för att kvantitativt utöka den politiska jämlikheten i samhället. Med stöd av den teori och det resultat som presenteras anses detta tillvägagångssätt fortsatt ha goda
förutsättningar för att med relativt små medel säkerställa att fler synsätt vägs in i det politiska samtalet. På så vis dras slutsatsen att ett ökat inslag av deliberation på den
kommunpolitiska arenan kan leda till ökat samförstånd och ökad politisk jämlikhet. Det är författarnas förhoppning att kommunpolitiker runtom i Sverige ska finna dessa resultat intressanta och undersöka hur deliberation kan genomföras lokalt.
42
REFERENSER
Axelson, J., Axklo, M. 2021. Hörs jag nu? [Opublicerad deluppgift till kursen SKA206]. Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, Mälardalens högskola.
Badger, E., Quealy, K. (2019-10-02). These 526 Voters Represent All of America. And They Spent a Weekend Together. New York Times. http://nyti.ms/3b9L7au
Fishkin, James, Alice Siu, Larry Diamond, and Norman Bradburn. 2020. Is Deliberation an Antidote to Extreme Partisan Polarization? Reflections on America in One Room. [Manuskript under arbete]. APSA Preprints. doi: 10.33774/apsa-2020-l3zwn. Fishkin, J. S. (2011). When the people speak : Deliberative democracy and public
consultation. Oxford University Press, Inc.
Ginsborg, P. (2008). Democracy : crisis and renewal . Profile Books.
Gunn, P. (2017). Deliberative Democracy and the Systemic Turn: Reply to Kuyper. Critical Review (New York, N.Y.), 29(1), 88–119.
https://doi.org/10.1080/08913811.2017.1296065
Held, D., & Schott, G. (2006). Models of Democracy. Polity Press. ISBN: 9780745631462 Kommunallag (SFS 2017:725). Finansdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/kommunallag-2017725_sfs-2017-725
Kulturdepartementet (2018a). Regeringen kraftsamlar för demokratin [pressmeddelande]. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/06/regeringen-kraftsamlar-for- demokratin/
Kulturdepartementet (2018b). Strategi för en stark demokrati – främja, förankra, försvara Artikel nr: Ku18:02).
https://www.regeringen.se/49f2a8/contentassets/64308b0cc8a14ddb8532ff54136 9c602/strategi-for-en-stark-demokrati---framja-forankra-forsvara.pdf
Kuyper, J. (2017). The Means and Ends of Deliberative Democracy: Rejoinder to Gunn. Critical Review (New York, N.Y.), 29(3), 328–350.
https://doi.org/10.1080/08913811.2017.1402471
Li, Y., & Marsh, D. (2008). New Forms of Political Participation: Searching for Expert Citizens and Everyday Makers. Cambridge University Press, 38(2), 247–272. doi: 10.1017/S0007123408000136
Micheletti, M, (2017). Samhällsplaneringens demokratiska utmaning. Samspelet mellan medborgare och staden i förnyelseprojekt som ombyggnaden av Slussenområdet. Statsvetenskaplig tidskrift. 119 (3). 465-498
43
Montin, S. (1998) Lokala demokratiexperiment. Demokratiutredningens skrift nr 9, (SOU 1998:155)
https://www.regeringen.se/49bb7b/contentassets/3f2077e63d9d4e0e86732a8a1a 59a873/lokala-demokratiexperiment--exempel-och-analyser
Oscarson, H., Bergman, T., Bergström, A., Hellström, J. (2021). Demokratirådets rapport
2021: Polarisering i Sverige (ISBN 978-91-88637-56-7). SNS förlag.
https://snsse.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2021/03/demokratiradets-rapport-2021- polarisering-i-sverige.pdf
Sanne, M. (2004) Fritidspolitikern i den deliberativa demokratin. I Premfors, R. & Roth, K. (Red.), Deliberativ demokrati (s 115 - 139). Studentlitteratur. ISBN 91-44-04287-6 Regeringsformen (SFS 174: 152). Justitiedepartementet .
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/kungorelse-1974152-om-beslutad-ny-regeringsform_sfs-1974- 152
Stanford Center for Deliberative Democracy. (2021-04-26). High School Toolkit: Citizenship in 21st Century America. https://cdd.stanford.edu/classroom-toolkit/
Statistiska Centralbyrån. (2018). Allt färre medlemmar i politiska partier.
https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2018/allt-farre-ar-medlemmar-i- politiska-partier/
Statistiska Centralbyrån. (2 september 2020). Valdeltagande i Sverige.
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/valdeltagande-i- sverige/
Sunstein, C. R. (2000). Deliberative trouble? Why groups go to extremes. The Yale Law Journal, 110(1), 71-119. http://ep.bib.mdh.se/login?url=https://www-proquest- com.ep.bib.mdh.se/scholarly-journals/deliberative-trouble-why-groups-go- extremes/docview/198464327/se-2?accountid=12245
Sveriges kommuner och regioner (2016). Kommungruppsindelning 2017. (ISBN 978-91- 7585-455-7). https://webbutik.skr.se/bilder/artiklar/pdf/7585-455-
7.pdf?issuusl=ignore
The Economist Intelligence Unit (2021). Democracy Index 2020: In sickness and in health?
https://www.eiu.com/n/campaigns/democracy-index-2020/#mktoForm_anchor
Valmyndigheten. (2020). Valresultat 2018 [Tabell].
https://www.val.se/valresultat/riksdag-region-och- kommun/2018/valresultat.html
Vetenskapsrådet (2002). forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Elanders Gotab
44
https://www.vr.se/download/18.68c009f71769c7698a41df/1610103120390/Forsknin gsetiska_principer_VR_2002.pdf
Västerås stad. (2018, 22 maj). Dialoger för ortsutveckling i Västerås [Pressmeddelande].
https://www.mynewsdesk.com/se/vasteras_stad/pressreleases/dialoger-foer- ortsutveckling-i-vaesteraas-2514009Wahlin, K. (2011). Tillämpad statistik: En grundkurs. Sanoma Utbildning.
Waldemarsson, C. (2019). Don’t worry, be happy. En lägesrapport för de nordiska
demokratierna. (Nord 2019:029). Nordiska ministerrådet. https://bit.ly/3pRqDrb
45