Studiens resultat kan fungera som ingång till vidare forskning men i större omfattning.
Önskvärt är då att det ses som en del i fortsatta studier där barnens åsikter främst men även pedagogers och föräldrars upplevelse och erfarenhet av skolsköterskors mottagning belyses.
Ytterligare forskning inom vårdmiljö i stort med barn som informanter, är också av intresse för området.
29
Referenser
:AFS 2001:1- Systematiskt arbetsmiljöarbete. Stockholm: Arbetsmiljöverket.
Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium, Stockholm: Natur & Kultur
Arnesdotter, Å., Olander, Å., & Ragneskog, H. (2008). Hälsosamtalet – en utmaning för skolsköterskan. Vård i Norden, 88(28), 57-66.
Bishop, K. (2010). Through the eyes of children and young people: the components of a supportive hospital environment. Neonatal, Paediatric and Child Health Nursing, 13(2), s17-25.
Borup, I. K. (2000). Danish pupils’ perceived satisfaction with the health dialogue:
Association with the office and work procedure of the school health nurse. Health Promotion International,15(4), 313-320.
Borup, I.K. (2002). The school health nurse´s assessment of a successful health dialogue.
Blackwell Science Ltd, Health and Social Care in the Community 10 (1) 10-1.
Bossi, K., & Porter, S (2011). Calming and Coping Strategies for the School nurse´s Environment. NASN, School Nurse 2011, 26:96.
Bremberg, S. (2010). Investera i barns hälsa. Stockholm: Gothia.
Caspari, S. (2004) Det gyldne snitt. Den estetiske dimensjon, en kilde til helse og et etisk anliggende. Akademisk avhandling, ÅboAkademi, Åbo: Åbo Akademis Förlag.
Carney, T., Murphy, S., & McClure, J. (2003) Children´s Views of Hospitalization- An exploratory Study of Data Collection. Journal of Child Health Care 7 (1) 27-4.
Danielsson, Ella. (2013). Henricson, M (Red) (2013). Vetenskaplig teori och metod- från idé till examination inom omvårdnad. Kvalitativ innehållsanalys s 329-342. Polen:
Studentlitteratur AB.
Edvardsson, D., Rasmussen, B & Sandman, P.O. (2005a). Caring or uncaring- the meaning of being in an oncology environment. The Journal of advanced Nursing 55(2) 188-197.
Edvardsson, D. (2005b). Atmosphere in Care Settings- Towards a broader understanding of the Phenomenon (Doctoral thesis). Umeå: Umeå universitety.
Eisen, S., Ulrich, R.S., Shepley, M.M., Varni, J.W & Sherman, S. (2008). The stress-reduction effects of art in pediatric health care: art preferences of healthy children and hospitalized children, Journal of Child Health Care, 12:173-190.
Elo, S & Kyngäs, H. (2008). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced Nursing 62 (1), 107-115.
30
Elo, S., Käärinen, M., Kanste, O., Pölkki, T., Utriainen, K & Kyngäs, H. (2014).
Qualitative Content Analysis: A Focus on Trustworthiness. Sage Open January- March 2014: 1-10. DOI: 10.1177/2158244014522633.
Etikprövningsnämnden (2015). Hämtad 20150131 från:
http://www.epn.se/media/45467/vagledning_till_forskningspersonsinformation 2012-03-27.doc.
Fossum, B. (2007). Kommunikation: Samtal och bemötande i vården. Lund:
Studentlitteratur.
Folkhälsoenheten (2003). Hälsofrämjande skola - en handbok som ger fria händer.
Hämtad 2015040 från:.
https://www.skane.se/upload/Webbplatser/folkhalsa/Handboken_halsoforebyggande_skola .pdf
Fridell, S. (1998). Rum för vårdens möten- om utformning av fysisk vårdmiljö för god vård (Doktorsavhandling). Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan.
Golsäter, M., Enskär, K., Lingfors, H., & Sidenvall, B.(2009). Health counselling:
parental-oriented health dialogue-an innovation for child health nurses. Journal of Child Health Care. 13(1), 75-88.
Graneheim, U & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, s 105-112.
Gustafsson, L (2009). Elevhälsa börjar i klassrummet. Lund: Studentlitteratur AB Hillman, O. (2010). Skolhälsovård-en introduktion. Stockholm: Gothia.
ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (2012). Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening.
Janssen, J & Laike, T. (2006). Rum för återanpassning- den fysiska miljöns betydelse inom ungdomsvården- en miljöpsykologis översikt. Stockholm: Statens institutions styrelse, SiS:
Edita Stockholm.
Jones, R., Finaly, F., Kreitman, T., & Simpson, T. (1997). How a adolescents´ health needs and concerns best me met? British Journal of General Practice, 47, s 631-634.
Kvale, S & Brinkman, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Polen:
Studentlitteratur AB.
Küller,R. (1991). (via Laike, 2006). Environmental assessment from a neuropsychological perspective. (In: Gärling, T. &. Evans, G. W. (Eds)), Environment, Cognition, and Action, Oxford University Press, New York, pp. 78–95.
31
Larsson, M., Ekebergh, M & Johansson Sundler, A. (2014). Striving to Make a Positive Difference: School Nurses´ Experiences of Promoting the Health and Well-being of Adolescent Girls. The Journal of School Nursing, Vol 30 (5) 358-36.
Lightfoot, J & Bines, W. (2000), Working to keep schoolchildren healthy: the
complementary roles of school staff and school nurses, Journal of Public Health Medicine, 22 (1) pp. 74-80.
Lundman, B & Graneheim, U. (2012). Granskär, M., Höglund, B. (red)(2012) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso-och sjukvård. Kvalitativ innehållsanalys, s 187-196. Lund.
Studentlitteratur AB.
Lundblad, B.(2009). Skall jag gå eller är det bättre att jag väntar? Förutsättningar för barns toalettbesök i skolan (Doktorsavhandling) Göteborg: Göteborgs universitet. Hämtad 20150215 från: http://hdl.handle.net/2077/20356
Motion 2014/15 1179. Skolhälsovården. Hämtad 20150215 från:
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Ovriga-dokument/Ovrigt-dokument/Skolhalsovarden_H2021179/
Nationellt centrum för främjande av hälsa för barn och ungdom (NCFF), Fokus på hälsofrämjande insatser i skolan. Hämtad 20141216 från:
http://www.oru.se/ExternalWebsites/NCFF/L%c3%a4stips/NCFF%20publikationer/Fokus
%20h%c3%a4lsofr%c3%a4mjande%20insatser%20i%20skolan%20webb2.pdf
Nyberg, R. (2000). Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar- med hjälp av IT och Internet. Lund: Studentlitteratur.
Pelander, T & Leino-Kilpi, H. (2010). Children´s best and worst experiences during hospitalization. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24, s 726-733.
Piaget, J. (1952). The origin of intelligence in children. New York: University Press Polit, D.F. & Beck, C.T. (2011). Nursing Research: Generating
and Assessing Evidence for Nursing Practice. (9th ed.) Philadelphia: Lippincott Williams
& Wilkins.
Riksföreningen för skolsköterskor och svensk sjuksköterskeförening.
Kompetensbeskrivning för skolsköterskor. (2011). Hämtad 150317 från:
http://www.skolskoterskor.se/wp/wp-content/uploads/2013/02/Kompetensbeskrivning-legitimerad-sjuksk%C3%B6terska-med-speci.pdf
SFS 1982:763. Hälso-och sjukvårdslag. Hämtad 20150130 från:
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/
SFS 1977: 1160. Arbetsmiljölag. Hämtad 2015-01-30 från:
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-32
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Arbetsmiljolag-19771160_sfs-1977-1160/#K6Arbetsmiljölag
SFS 2003:460, Lag om etikprövning på forskning som avser människor. Hämtad 20150126 från: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2003460-om-etikprovning_sfs-2003-460/ .
SFS 2010:800 Skollag. Hämtad 20150326 från: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/
Skolverket, (2014a). Publikationer. Hämtat 20141212 från: http://skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/snabbfakta-1.120821
Skolverket, (2014b). Vägledning för elevhälsan. Hämtat 20141212 från:
http://www.skolverket.se/skolutveckling/statsbidrag/grundskole-och- gymnasieutbildning/personalforstarkningar-inom-elevhalsan/vagledning-for-elevhalsan-1.218752
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för Sjuksköterskor. Hämtad 20150505 från:
http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf
Svensk Sjuksköterskeförening, (2010a). Indikatorer för en hälsofrämjande omvårdnad, Hämtad 150317 från: http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer/ssf-om-publikationer/om.indikatorer.for.halsoframjande.omvardnad_webb.pdf
Svensk Sjuksköterskeförening, (2010b). Vårdmiljöns betydelse. Hämtad 20141211 från:
http://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/Publikationer/SSF-om/Vardmiljons-betydelse
Tivorsak, T., Britto, M., Klostermann, B., Nebrig, D & Slap, G. (2004). Are Pediatric Practice Settings Adolescent Friendly? An Exploration of Attitudes and Preferences.
Clinical Pediatrics (Phila) 43;55. DOI: 10.1177/000992280404300107 Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Ungern: Studentlitteratur AB.
Ulrich, R. (1991). Effects of health facility interior design on wellness: Theory and recent scientific research. Journal of Health Care Design, 3, s 97-10.
http://www.sciencedirect.com.login.libraryproxy.his.se/science/article/pii/S014067 Ulrich, R. (2012). Evidensbas för vårdens arkitektur 1.0- Forskning som stöd för utformning av den fysiska vårdmiljön. Institutionen för arkitektur, Centrum för vårdens arkitektur. Malmö: Exakta.
Wiklund- Gustin, G., Lindwall, L. (2012). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis, Stockholm:
Natur&Kultur
33
Watson, J. (1993). En teori för omvårdnad - Omvårdnad och humanvetenskap. Lund:
Studentlitteratur
Watson, J. (2006). Watson´s theory of human caring and subjektive livig experiences:
Carative factors/ Caritas processes as a disciplinary guide to the professional nursing practice. Texto Contexto Enferm, Floriano´polis, 2007 Jan-Mar;16 (1):129-35 Ylikangas, C., (2012) . Miljö-ett vårdvetenskapligt begrepp. (I .Wiklund Gustin, L &
Bergbom, I (Red.)), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik., s 265-276, Polen:
Studentlitteratur AB.
Wijk, H (Red) (2014). Vårdmiljöns betydelse. Lund: Studentlitteratur AB.
Vetenskapsrådet (2015). Forskningsetiska principer. Hämtad 20150126 från:
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf,
Världshälsoorganisationen, WHO. (1948). Hämtad 150515 från:
http://www.who.int/trade/glossary/story046/en/
34
20150204 Göteborg Bilaga 1