SKOLSKÖTERSKORS MOTTAGNING SOM ETT OMVÅRDNADSVERKTYG
-Skolsköterskors erfarenhet av att använda fysisk miljö på
skolsköterskemottagningen som stöd i arbetet med skolbarn
THE SCHOOL NURSES´
OFFICE AS A TOOL IN NURSING
- School nurses` experience from using the physical environment in their office supporting schoolchildren
Examensarbete inom huvudområdet omvårdnad Avancerad nivå 15 Högskolepoäng
Vårtermin 2015
Författare: Maria Egnell
Handledare: Stina Thorstensson Examinator: Margaretha Larsson
SAMMANFATTNING
Titel: Skolsköterskemottagningen som ett omvårdnadsverktyg
- Skolsköterskors erfarenhet av att använda fysisk miljö på skolsköterskemottagningen som stöd i arbetet med skolbarn
Författare: Egnell, Maria
Institution: Institutionen för hälsa och lärande, Högskolan i Skövde Program/kurs: Examensarbete i omvårdnad, OM854A, 15 hp Handledare: Thorstensson, Stina
Examinator: Larsson, Margaretha Sidor: 28
Nyckelord: skolsköterskor, miljö, vårdmiljö, omvårdnad, barn,
________________________________________________________________________
Bakgrund: Forskning visar att fysisk miljö påverkar barns välbefinnande. Skolsköterskor erbjuder en mängd omvårdnadshandlingar i ett hälsofrämjande arbete för skolbarns hälsa och skolprestationer. Dessa insatser utförs i skolan som en psykosocial och fysisk miljö.
Skolsköterskors mottagningar utgör en vårdmiljö som har betydelse för de skolbarn och de möten som är där. Den fysiska miljön beskrivs som en del av en vårdatmosfär och fungerar som stöd i skolsköterskors arbete med skolbarn. Den ännu inte beforskats på vilket sätt den har betydelse för arbetet eller hur den används.
Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors uppfattningar av att använda vårdatmosfären på skolsköterskemottagningen som ett omvårdnadsverktyg
Metod: En kvalitativ metod användes i studien och resultatet analyserades fram genom en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Fem skolsköterskor verksamma i Västra Götaland intervjuades genom semistrukturerade intervjuer.
Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier och sex underkategorier.
Huvudkategorierna var: att erbjuda en vårdmiljö för välbefinnande, att finnas där för barnen och att använda miljön för lärande.
Konklusion: Studien visade att skolsköterskorna utformade den fysiska miljön på mottagningen för välbefinnande. Mottagningen användes också som en plats för hälsoinformation, som en fristad och som en kontaktyta som ser till barnens behov av integritet. Hur skolsköterskorna använde miljön verkade vara individkopplat då området inte tidigare är beforskat inom skolan. Hinder i arbetet angavs vara att omgivningen inte hade insikt i skolsköterskornas arbete och i en komplex mening i att kunna vara tillgänglig för barnen.
ABSTRACT
Title: The environment as a tool in nursing
- School nurses experiences from using the physical environment in their office supporting schoolchildren
Author: Egnell, Maria
Department: School of Health and Education, University of Skövde Course: Master Degree project in Nursing, OM854A, 15 ECTs Supervisor: Thorstensson, Stina
Examiner: Larsson, Margareta Pages: 28
Keywords: School nurses, environment, health environment, nursing, children
Background: According to research, the physical environment effects children’s well- being. School nurses offer a range of nursing activities promoting health to schoolchildren and to support school performances. The nursing activities occur at school in a psychosocial as well as a physical environment. The school nurses office as a health environment, affects meetings and schoolchildren that occur within it. School nurses take support in the physical environment in their work with schoolchildren. The field has not yet been researched as an important part of nursing at school.
Aim: The aim of this study was to elucidate the school nurses perceptions of using the ward atmosphere at their office, as a tool in nursing.
Method: A qualitative research method was selected for the study. The result emerged through qualitative content analysis. Five school nurses from various schools in Gothenburg were interviewed, using semi structured interviews.
Results: Three major categories and six subcategories emerged during the analysis. Major categories were: offering a health environment for well-being, to be present in the environment for the children and to use the environment for health education.
Conclusion: The school nurses strived to make the office a place for well-being. They also used it for health information, as a sanctuary and as a connection point that considers children’s need for integrity. How the school nurses used the environment depended on who they were as individuals, as the field until now, not has gone through research. Obstacles depended on all those around, with too little knowledge in what school nurses work consist of and also from a complexity in being available to the children.
Innehåll
INLEDNING 1
BAKGRUND 1
Hälsa och miljö 1
Vårdmiljö 2
Vårdatmosfär 3
Vårdmiljö barn 4
En samlad elevhälsa 5
Skolsköterskors uppdrag och hälsofrämjande omvårdnadsarbete 5
Jean Watson 6
PROBLEMFORMULERING 7
SYFTE 7
METOD 7
Design 7
Urval 8
Datainsamling 9
Analys 10
Etik 11
RESULTAT 13
Att erbjuda en vårdmiljö för välbefinnande 13
att visa omsorg genom en välkomnande miljö 13 att ha möjlighet att utföra sitt arbete som vårdpersonal 14
Att finnas där för barnen 15
att skapa förutsättningar för mötet 16
att synas och kunna nås 17
Att använda miljöer för lärande 18
att använda rummet som redskap 18
att bedriva hälsofrämjande undervisning 19
Resultatsammanfattning 20
DISKUSSION 21
Metoddiskussion 21
Resultatdiskussion 23
Konklusion, kliniska implikationer och fortsatt forskning 28
REFERENSER 29
BILAGOR
Bilaga 1- Informationsbrev/medgivande rektor
Bilaga 2- Informationsbrev/samtycke till skolsköterska Bilaga 3- Intervjuguide
1
INLEDNING
Nationellt centrum för främjande av hälsa för barn och ungdom (NCFF) beskriver att skolmiljön har betydelse för skolbarns hälsa och välbefinnande (NCFF, 2009). Miljön på skolsköterskors mottagning blir således en faktor bland annat för hur barnen lär sig om sin egen hälsa, eftersom det är där dessa möten sker (Borup, 2000). Hösten 2013 finns det totalt ca 1600 000 elever i Sveriges skolor (Skolverket, 2014a). Flertalet elever träffar sin skolsköterska under skoltiden. Dessa möten sker till stor del på skolsköterskans mottagning, där mottagningen här definieras till expeditionen, väntrummet och vilorummet. För att optimera möten med elever använder skolsköterskor olika omvårdnadsverktyg med mål att bedriva en hälsofrämjande verksamhet (Hillman, 2010). En insikt och kunskap i hur den fysiska miljön på mottagningen inverkar på barnet, blir en viktig del i den verktygsarsenal som skolsköterskan kan använda sig av. Den fysiska miljön anses vara en inte tillräckligt utnyttjad resurs i en kvalitativ vård (Fridell, 1998). Forskning på vårdmiljöers betydelse i allmänhet finns och appliceras på denna vårdmiljö i skolans kontext, eftersom området inte ännu är beforskat i någon större omfattning. Hur använder då skolsköterskor den fysiska omgivningen på sin mottagning, i mötet med barnen? Hur ser de på sin fysiska närmiljö?
Intentionen är att belysa och medvetandegöra detta kanske outnyttjade kunskapsområde inom skolsköterskors arbetsfält.
BAKGRUND
Hälsa och miljö
Enligt Världshälsoorganisationen definieras hälsa som “Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaro av sjukdom” (WHO, 1948). Svensk Sjuksköterskeförening (2010a) beskriver att en hälsofrämjande omvårdnad innebär att i samarbete och delaktighet med patienten, komma fram till patientens egna resurser och styrkor. Hälsa definieras som något mer än frånvaro av sjukdom och ett humanistiskt synsätt utgår från patientens livsvärld och fokuserar på det som fungerar i individens liv med eller utan inslag av sjukdom och diagnos (a.a.). Antonovsky (1991) beskriver att hälsa är ett tillstånd som är beroende av sitt sammanhang, dess begriplighet, meningsfullhet och hur individen förstår att hantera situationer. Beroende på olika förutsättningar och inneboende resurser är vi enligt Antonovsky, olika rustade för motgångar i livet. Detta ses dock inte som ett statiskt tillstånd, utan det kan delvis förändras över tid bland annat beroende på förutsättningar i människans miljö och omgivning (a.a.). Även begreppet miljö är sammanhangsberoende och Ylikangas (2012) menar att det definieras på olika sätt beroende på vilken vetenskap som beskriver det. Som ett vårdvetenskapligt begrepp, räknas miljö som ett av konsensusbegreppen. Människan ses idag i sin miljö ur ett helhetsperspektiv. Miljö är enligt detta allt som är runt människan och hon är dess mittpunkt. Den ena dimensionen, den fysiska miljön, är allt det som finns i omgivningen och som kan beskrivas utifrån hur det ser ut, doftar, känns eller låter. Den
2
andra dimensionen, den psykosociala miljön innebär hur vi upplever att vara i denna fysiska miljö (a.a.). I en skolmiljö kan detta exemplifieras enligt Hillman (2010) som ett värdegrundsarbete om hur man förhåller sig till kränkande behandling eller hur elever och personal talar till varandra på en skola och den fysiska miljön blir inramningen där detta sker (a.a.). En miljö som på olika plan och i olika dimensioner ger stöd i skolan för en hälsofrämjande verksamhet, har ett salutogent förhållningssätt (Golsäter, Enskär, Lingfors
& Sidenvall, 2009).
Enligt Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF) kan hälsofrämjande arbete med barn definieras som en process där barnen ges förutsättningar för att kunna ta ansvar för att förbättra den egna hälsan. En av dessa förutsättningar är att erbjuda en så stödjande miljö som det är möjligt (NCFF, 2009). Riksdagen har nyligen lagt fram en motion till regeringen om en förstärkt skolhälsovård (Motion 2014/15:1179). Motionen motiveras genom att belysa den alltmer försämrade psykiska hälsan hos unga och då i synnerhet hos flickor. I motionen lyfts den komplexitet som präglar dagens samhälle, som en bidragande orsak till den försämrade hälsan. Målet med motionen är att lagstadga om en hälsofrämjande miljö i stort i den svenska skolan (a.a.). I en handbok för en hälsofrämjande skola framtagen av Folkhälsoenheten (2003) står det:
Trädet är skolan och dess verksamhet, rötterna är den gemensamma värdegrunden.
Alla små förgreningar i rotsystemet tillsammans gör att trädet kan växa och att det står stadigt när det blåser (Folkhälsoenheten, 2003, s7).
Miljön i skolan är också en arbetsmiljö och enligt Arbetsmiljölagen (SFS, 1977:1160) ska elever likställas med arbetstagare. Arbetarskyddsstyrelsens och Arbetsmiljöverkets regler gäller för verksamheten på skolan som arbetsplats (AFS 2001:1). Arbetsmiljölagen ger att skolans huvudman ska se till att skolans insatser ska främja hälsa och hindra olycksfall (Skolverket, 2014b). Svensk Hälso-och sjukvårdslag (SFS 1982:763) reglerar att där det bedrivs hälso- och sjukvård ska det finnas lokaler och utrustning för ändamålet. Det finns lokala föreskrifter i metodhandböcker för insatserna inom elevhälsan, runt om i landet, vilka beskriver skolsköterskans expedition och dess utrustning. Efter omfattande sökningar i databaser, bibliotek och genom telefonkontakt med både Skolverket, Arbetsmiljöverket, arkitektfirma (med vårdbyggnadserfarenhet) och Utbildningsförvaltningen i Göteborg, går det inte att få en uppfattning av hur skolsköterskors närmiljö eller mottagning sett ut historiskt (personlig kommunikation M. Söderström). Skolsköterskans lokaler och närmiljö har inte särskiljts från den kontext där den befinner sig, nämligen en pedagogisk arena. Det verkar inte heller finnas något underlag som beskriver hur detta ser ut idag.
Vårdmiljö
Wijk (2014) beskriver i sin antologi Vårdmiljöns betydelse att på 1700-och 1800-talet rådde en vetenskaplig och traditionell syn på sjukdom. Synsättet var att vårda sjukdomar mer än människor, som istället objektifierades. De vårdande miljöerna, lasaretten, utformades till avskalade och miljöer utan inslag av utsmyckning. I opposition till detta gjorde Florence Nigthingale redan på 1800-talet kopplingen mellan en god miljö och dess effekt för en god fysisk och psykisk hälsa. Nightingale beskriver vikten av frisk luft, ljus, värme, goda dofter, estetik och en bra ventilation för inneliggande patienter i sjukhusmiljö. Nightingales insatser
3
och arbete kring den fysiska vårdmiljön, har bidragit till utformningen av dagens sjukhus och vårdmiljöer (a.a.).
Svensk Sjuksköterskeförening (2010b) beskriver vårdmiljön som en miljö där patienter och anhöriga ska känna sig välkomna, sedda och delaktiga. Inom miljöpsykologi studeras samspelet mellan människan och hennes omgivning (Janssen & Laike, 2006). De omgivningselement som har betydelse för välbefinnandet är helt i linje med de Nightingale presenterade och innefattar grönska, utformningen av byggnader, estetik, inredning, luftkvalitet, buller, fönster, rumsbelysning, färgsättning och möjligheten till avskildhet (a.a.).
Miljöpsykologin ser omgivningen som både social och fysisk. Utgångspunkten är att människor trivs bäst i lagom stimulerande miljöer. För lite stimulans leder till uttråkning och leda och för mycket stimulans till stress. I ett holistiskt synsätt placeras den fysiska miljön som en del av livsupplevelsen. Beroende på vem individen är, vilka resurser, bakgrund och erfarenheter han eller hon har, tolkas omgivningen. Andra aspekter i sammanhanget är den sociala kontexten och vad som görs i miljön (a.a.). Küller (1991) beskriver en modell för mänskliga emotionella reaktioner i en fysisk miljö som: aktivering, orientering, värdering och kontroll. Målet är att få balans i intrycken och reagerar med anpassning, försvar eller resignation när det råder obalans (aa). Ylikangas (2012) menar att en vårdande miljö är en miljö som ger de som befinner sig där, möjligheter till återhämtning och stöd för välbefinnande. Det finns idag alltmer forskning som påvisar vårdmiljöns hälsoeffekter och området växer sig allt större (Wijk, 2014). Den fysiska miljön som en aspekt av en vårdmiljö, beskrivs också som en del i begreppet vårdatmosfär (Edvardsson, 2005b). I föreliggande studie kommer resultatet relateras till begreppet vårdatmosfär enligt Edvardsson (2005b).
Skolsköterskors mottagning begränsas i studien till expedition, väntrum och eventuellt tillhörande vilorum. Det är den vårdmiljö som finns konkret representerad i skolans fysiska värld och som i denna studie kommer kallas skolsköterskans mottagning.
Edvardsson, Rasmussen & Sandman (2005a) anger att för vuxna patienter hade vårdmiljön starkt existentiell och symbolisk inverkan. Vidare visade sig olika teman i miljön vara viktiga, som till exempel lokalplacering i sjukhusbyggnaden av behandlingsrum. När detta låg i källaren upplevdes som oerhört negativt och jämfördes av patienter som att gå ned i katakomber. En annan aspekt var att den nyrenoverade delen av lokalerna symboliserade att miljön och därmed brukarna av miljön var värdefull. Även de små detaljerna i miljön hade betydelse. Deltagarna beskrev upplevelsen som negativ om de kom till en miljö som var sliten och ostädad. Dammtussar i hörnen exemplifierade en verksamhet som inte gick att lita på eller som sågs som oviktig. Om inte miljön togs om hand gjordes kopplingen till en sämre kvalitet av den vård som erbjöds. I motsats till detta uppgavs det som mycket positivt om patienter kunde ägna sig åt distraktion vilken talade till de som individer mer än som patienter eller bara en diagnos (a.a.). En avslappnande, lugnande vårdmiljö med mjuka färger beskrivs ge ett snabbare återhämtande och läkande process vid sjukdom (Caspari, 2004).
Vidare bedömdes att den estetiska miljöns påverkan på hälsan var stor. Det största missnöjet gällde att inte själv få välja böcker, musik, bildkonst på väggarna samt hur sjukhuset och patientrummen var utsmyckade (a.a.). Forskning visar hur närvaron av växtlighet påverkar hur vi förhåller oss till vår omgivning och då särskilt i utsatta situationer som i en vårdmiljö (Ulrich, 2012). Betydelsen av växter och natur och dess effekter betecknas som stora för hälsa i form av sänkta oros- och smärtnivåer samt i forma av mindre upplevelse av stress.
Fysiologiskt sänkt stress ses som ett sänkt blodtryck, påverkad andhämtning och ändrad
4
hjärtaktivitet. Psykologiskt anges mindre grad av ilska eller rädsla och en ökad nivå av positiva upplevelser (Ulrich, 1991).
Vårdatmosfär
Edvardsson (2005b) behandlar fenomenet eller begreppet vårdatmosfär. Avhandlingen syftar till att beskriva och förstå fenomenet som det erfars av patienter, personal och närstående. En vårdatmosfär består enligt Edvardsson av två sammanflätade dimensioner:
den fysiska vårdmiljön och människors görande och varande i miljön. Den fysiska miljön bestäms av fem olika aspekter; ”fysisk miljö som symbol, fysisk miljö som innehåller symboler, fysisk miljö som influerar interaktion, den fysiska miljön som kan befrämja att få flytta fokus sig själv till miljön” och sist ”den fysiska miljön som innehållande lukter och ljud” (Edvardsson, 2005b, s.70). Människors görande och varande i miljön är ofrånkomligt sammanhängande med miljön som sådan. Det ena existerar inte utan det andra. Fridell (1998) beskriver vårdatmosfär som det som sitter i väggarna eller som den upplevelse patienter, anhöriga eller personal får direkt när de kommer till en vårdinrättning av något slag. Det är en upplevelse som består av många komponenter. Edvardsson (2005b) definierar erfarenheter av vårdatmosfären i att göra och vara i miljön vilket belyses i aspekter som att vara välkomnad, av att bli sedd och att se, av en villighet att tjäna och av ett lugnt tempo hos personal som då signalerar att vara tillgänglig samt i att få känna sig trygg och säker. Den fysiska miljön påverkar hur människan är och vad hon gör och hon påverkar i sin tur den fysiska miljön. Vårdatmosfären ses som en aktiv del i en omvårdnad och uttrycks i budskap som signalerar en god eller mindre god omvårdnad. Både den fysiska miljön och ett görande och varande i miljön påverkar interaktionen mellan patienter, vårdare och närstående. Detta påverkar i sin tur erfarenheten av att erbjuda omvårdnad. Det är en upplevelse som består av fler komponenter (a.a.).
Vårdmiljö barn
Forskning visar att barns välbefinnande påverkas av sin vårdmiljö och att barn i hög grad lägger märke till vad de har runt sig i sin fysiska miljö (Pelander, 2010; Carney, 2003;
Bishop, 2010). I Bishops studie (2010), anges att barnen ville ses som individer som styr över sin egen tillvaro i vårdmiljön. En fysisk miljö som svarar mot barnet som individ med personliga behov av stimulans och lagom aktivitet anges som ett exempel på en viktig faktor för en stödjande miljö på sjukhus (a.a.). Borup (2000) belyser hur faktorer i elevers miljö, mer specifikt skolsköterskans mottagningsrum, påverkar hur väl hälsosamtalet med skolsköterskan faller ut. Elever angav hur viktigt det var med en skolsköterskemottagning som var mysig och bekväm. Det var viktigt att få sitta med vid skolsköterskans skrivbord och att mottagningen inte var mörk och tråkig. En allmän positiv reflektion som görs är att atmosfären är viktig. Studien tar tillvara barns perspektiv, det är de själva som uttalar sig om hur de såg på den fysiska miljön. Tydligt blir att miljön som de ser den, har betydelse för hur de ser på själva hälsosamtalet. Traditionellt så är skolsköterskemottagningar små och dystra och ofta placerade i en avsides del av skolan. Hur inredningen ser ut och omhändertas speglar vem skolsköterskan är som individ och blir därmed också ett verktyg i möten. Det summeras att skolsköterskan måste bli medveten om stödjande- eller icke stödjande funktioner och
5
effekter i omgivningens utformning. Detta styr hur lärandeprocessen i hälsosamtalet blir fruktbar eller inte för barnen (a.a.).
En samlad elevhälsa
I Skollagen (SFS 2010:800) regleras att det på skolor inom det svenska skolväsendet, ska finnas en samlad elevhälsa som består av skolläkare, skolsköterska samt psykolog, kurator och tillgång till specialpedagog. Som kunskapsstöd och beslutsunderlag för elevhälsans arbete används Vägledning för elevhälsan (Skolverket, 2014b). Detta ersätter Socialstyrelsens tidigare riktlinjer från 2004. Det anges bland annat att elevhälsans arbete främst är förebyggande och hälsofrämjande. Alla elever ska erbjudas en miljö som stödjer och ger förutsättningar för ett optimalt lärande (a.a.). Borup (2000) lyfter att skolmiljön i sig påverkar skolresultaten samt barnens hälsa i stort. Goda skolprestationer påverkar hälsan i positiv riktning och kan ses som en stark resurs mot den annars ökande psykiska ohälsan bland ungdomar (Bremberg, 2010). Gustafsson (2009) uttrycker att hälsa och lärande kan ses som två sidor av samma mynt. Elevhälsans uppdrag innebär bland annat att skapa en så god lärandesituation för alla elever som är möjligt. Genom ett hälsofrämjande arbete knyts insatserna på detta sätt allt närmre det pedagogiska uppdraget (a.a.). Det bekräftas att tonårsflickornas hälsa påverkade hur bra de klarade sig i skolan och skolresultatet i sin tur påverkade deras upplevda hälsa (Larsson, Ekebergh & Johansson Sundler, (2014).
Skolsköterskors uppdrag och hälsofrämjande omvårdnadsarbete
Skolsköterskans kompetensbeskrivning (2011) beskriver att skolhälsan ska omfatta både psykosociala och medicinska insatser. Arbetet är hälsofrämjande och preventivt och innefattar bland annat att tidigt identifiera behov hos skolbarn för att främja hälsa och stödja goda skolprestationer. Den medicinska delen av en samlad elevhälsa, består av skolläkare och skolsköterska (Hillman, 2010). Arnesdotter, Olander och Ragneskog (2008) belyser att skolsköterskor har en särskild position genom att vara i barn och ungdomars absoluta närhet varje dag. Skolsköterskor har en unik möjlighet i att därigenom bedriva en hälsofrämjande verksamhet (a.a.). Hillman (2010) belyser att skolsköterskor i sitt dagliga arbete har en mängd olika omvårdnadsverktyg för att upptäcka när något inte står rätt till och kan med rätt kompetens åtgärda eller främst förebygga ickefungerande företeelser. Redskapen är hälsoscreeningsfunktioner i skolans basprogram som kontroll av vikt, längd, syn och fysisk utveckling samt hälsosamtal, undervisning och samtal med andra professioner och anhöriga rörande barnen (aa). Skolsköterskor utför hälsoundervisning i grupp inom specifika ämnen, men enligt Larsson et al. (2014) sker det mestadels på en individuell basis. Skolsköterskor ger råd och uppmuntrar till en hälsosam livsstil i en dialog präglad av respekt och öppenhet (a.a.).
Arnesdotter et al. (2008) beskriver också skolsköterskans hälsofrämjande insatser och lyfter då specifikt hälsosamtalet som ett särskilt viktigt verktyg i ett hälsofrämjande omvårdnadsarbete. Studien beskriver vad som bidrar till ett bra möte mellan skolsköterska och elev. Elever uppfattade att samtalen var bra när de blev tagna på allvar och när skolsköterskan gav sig tid och lyssnade ordentligt samt gav konkreta råd. Centralt för ett bra hälsosamtal var att det inte blev avbrutet utan att mötet kunde fortgå ostört samt att det fanns en positiv atmosfär i samtalet. Samtalen förutsätter kompetens och insikt hos skolsköterskan
6
för att vara givande för eleven (a.a.). Det är också viktigt att skolsköterskan har kunskap i barns socioemotionella utveckling för att kunna använda adekvat språk och symboler i samtalen (Fossum, 2007). Både Arnesdotter et al. (2008) och Borup (2002) beskriver vidare att skolsköterskan måste försöka skapa ett kommunikativt rum i samtalsstunden. I det kommunikativa rummet tas hänsyn till skolsköterskans egen personlighet, barnets egen historia och barnets ålder och utveckling. Borup (2002) kommer fram till att det kommunikativa rummet kan utvecklas om det innehåller: kompetens, äkthet, reflektion, öppenhet och ett stöd i omgivningen.
Omgivningen lyfts också i ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (2012) genom att det anges att sjuksköterskor aktivt ska sträva efter en hållbar miljö och vara medvetna om miljöns betydelse för hälsan. I sjuksköterskans kompetensbeskrivning (Socialstyrelsen, 2005). anges att sjuksköterskan har ansvar för en vårdmiljö som värnar om estetiska aspekter och att sjuksköterskan ska medverka, reflektera och utveckla en god vårdmiljö
Jean Watson
Watson (Watson, 1993) är en samtida omvårdnadsteoretiker med en humanistisk och holistisk syn på människan. Watsons teori kallas för en teori för mänsklig omsorg eller en transpersonell teori. Med detta menas att det som individer gör mot varandra och det människor gör mot sig själva, får global betydelse för hela mänskligheten. Omsorgen är en ömsesidig process där sjuksköterskans förmåga att också ta hand om sig själv är en förutsättning för att kunna erbjuda en god omvårdnad (a.a.). Watson (1993) menar att omsorg om en annan människa ska vara fritt från förmyndarmentalitet och förespråkar autonomi och valfrihet. Stor vikt läggs vid att synen på hälsa och ohälsa är en subjektiv upplevelse både för vårdare och patient. Sjuksköterskan är högst delaktig i den omsorg som ska präglas av självkännedom och självläkande för patienten. Den omvårdnad som ska utföras innebär ett genuint vårdande och blir då mer av en konstart (a.a.).
I teorin läggs tyngd vid begreppet miljö. Watson (2006) menar att sjuksköterskan ska bidra med att skapa läkande miljöer i olika dimensioner. Både en inre och yttre miljö är viktig.
Den yttre miljön ska vara ren, bekväm, präglad av trygghet och integritet och inte minst ska den vara estetiskt utformad. Den inre miljön är den andliga och den psykiska. Dessa båda dimensioner existerar och fungerar i ett beroende av varandra. Miljön existerar självt men också särskilt i samband med det som utförs, sägs och görs i miljön i interaktion mellan sjuksköterska och patient. Hennes teori syftar till att vi ska se på människan som en unik individ värd all respekt. Människan ska ses som mer än sina delar, hon ska ses som en enhet bestående av kropp, själ och ande. Alla delar bidrar till det personen är. Watson beskriver omsorg som det centrala och själva hjärtat i omvårdnad (a.a.).
Omvårdnaden baseras på tio carativa omvårdnadsfaktorer (Watson, 2006). Dessa faktorer har sedan utvecklats till tio Caritas processer. Utvecklingen har gått från att de carativa omvårdnadsfaktorerna utgör ett teoretiskt avstamp, till de tio Caritas processer som ska ses som en grund för vad sjuksköterskan faktiskt kan göra i sin omvårdnad (a.a.). Caritas processer berör miljön och relationer mellan människor i miljön som och beskrivs av Wiklund (2012) som att vara autentiskt närvarande, i hjälpsamma och tillitsfulla omsorgsrelationer, i att tillämpa kunskap på ett kreativt sätt samt personlig mening som grund för lärande interventioner. Caritas nummer åtta benämns att skapa en helande miljö
7
och här märks synen på hur viktigt det är med en vårdande yttre och inre miljö (a.a.). Watson (2006) menar att människan lever i samspel med sin miljö och att sjuksköterskan ska vara medveten om denna faktor för att ge en så bra omvårdnad som möjligt. De estetiska inslagen i miljön har betydelse för människans välbefinnande och det ingår i sjuksköterskans ansvar att tillämpa detta. Om sjuksköterskan har insikt i vad estetik representerar för individen, så kan hon använda eller utesluta det i sitt arbete. Miljön ska också vara hygienisk och utformad så att patienten kan orientera sig och sköta sig själv om han eller hon så vill (a.a.).
PROBLEMFORMULERING
Skolsköterskor möter de flesta av de barn som finns i skolor i Sverige. De finns i barns direkta närhet i deras skolmiljö, mer eller mindre varje dag. Vår närmiljö påverkar oss i stor omfattning. I utsatta lägen som när vi är sjuka eller befinner oss i svåra möten, blir detta ännu mera påtagligt. Forskningen visar att den fysiska vårdmiljön har betydelse för vår hälsa, vårt välbefinnande och för de möten som sker där. Undersökningar som är gjorda är i stor utsträckning utförda för sjukhusmiljöer och andra vårdformer. Skolsköterskans mottagning som en vårdmiljö, är en arena för möten, medicinska, preventiva och hälsofrämjande insatser för barn. Det finns endast lite forskning på denna vårdmiljö. Därmed saknas också underlag för hur den fysiska miljön kan ha betydelse för skolsköterskors hälsofrämjande arbete med barn och för hur den används. I och med det finns det en risk att viktiga redskap som kan ha betydelse för barnens välbefinnande och skolsköterskans arbete inte uppmärksammas.
Barnens hälsa och välbefinnande i stort har betydelse för hur väl de presterar i skolan.
Intentionen med föreliggande undersökning är att belysa hur skolsköterskan använder sin mottagning som stöd i en hälsofrämjande omvårdnad.
SYFTE
Belysa skolsköterskors uppfattningar av hur vårdatmosfären på skolsköterskemottagningen används som ett omvårdnadsverktyg
METOD
Design
Då syftet med studien var att belysa skolsköterskors uppfattningar av hur vårdatmosfären på skolsköterskemottagningen användes som ett omvårdnadsverktyg, valdes en kvalitativ metod. Kvalitativa studier ämnar ge en återberättad erfarenhetsbaserad bild av ett område.
Det är den personliga berättelsen, upplevelsen av ett fenomen, en film eller bilder som utgör underlag. Metoden är vanlig inom vårdvetenskapliga ämnen (Lundman & Graneheim, 2012). Som datainsamlingsmetod valdes semistrukturerade intervjuer. Genom att utföra semistrukturerade intervjuer eftersöktes en bred bild av ämnesområdet (Kvale & Brinkman, 2014). Intervjumaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv
8
ansats enligt Elo och Kyngas (2008). Materialet analyserades således så förutsättningslöst som det var möjligt, med intention att ge svar på studiens syfte. Den kvalitativa innehållsanalysen beskriver variationer genom att analysera fram likheter och olikheter i datamaterialet (a.a.). Insikt i forskarens förförståelse och noggrannhet i metodologisk beskrivning, blir den kvalitativa forskningens väg till trovärdighet (Danielsson, 2013).
Urval
I studien användes ett strategiskt urval för att erhålla en så vid och innehållsrik förståelse av det undersökta fenomenet som möjligt (Polit & Beck, 2011). Lundman och Graneheim (2012) menar att när det finns en så stor bredd som möjligt i urval, ökar studiens giltighet.
En kvalitativ innehållsanalys ämnar beskriva variationer och likheter och med en bredd bland informanter ges möjlighet att det studerade ses ur så många synvinklar det är möjligt.
Att beskriva urvalet ger i sig en god giltighet (a.a.).
Ett grundläggande inklusionskriterie i studien var att de blivande deltagarna skulle varit verksamma skolsköterskor i mer än ett år. Det bedömdes utgöra en rimlig undre gräns för att inhämtat tillräcklig erfarenhet för att kunna svara an mot studiens syfte. I övrigt eftersöktes en så stor variation som möjligt i demografisk data gällande blivande informanters yrkeserfarenhet i tid, ålder och specialisering inom yrket, att de arbetade på skolor med olika upptagningsområde och även ålder på barnen i informanternas skolor. Genom privata kontakter togs kontakt via telefonsamtal med skolsköterskor som skulle kunna ha mycket information att ge med anledning av studiens syfte och ämnesområde. Urvalet kunde därefter ses ha vissa likheter med ett snöbollsurval, vilket beskrivs av Polit och Beck (2011) som en variant av ett strategiskt urval. De först kontaktade skolsköterskorna gav i sin tur förslag på andra skolsköterskor som skulle kunna bidra till ett rikt material utifrån ämnet för studien.
Bland förslagen togs det kontakt med de som verkade uppfylla studiens intention med variation i demografisk data. Det resulterade initialt i åtta skolor inom Göteborgs stad. Dessa fick i första skedet muntlig information om studien via telefon. En av de tillfrågade skolsköterskorna visade sig inte uppfylla inklusionskriterie i att ha varit verksam under minst ett år som skolsköterska. Tre skolsköterskor avböjde deltagande med hänvisning till tidsbrist eller ointresse. Till de fyra skolor som blev aktuella för deltagande i studien, överlämnades skriftlig information till skolornas rektorer om studien och skriftligt medgivande inhämtades gällande respektive skolsköterskas deltagande (Bilaga1). Information kring studiens syfte, skolsköterskans deltagande, konfidentialitet, möjligheten att avbryta deltagande samt kontaktuppgifter överlämnades i informationsbrevet. Skolsköterskorna fick samma informationsbrev och gav sitt skriftliga samtycke till deltagande och datainsamlingen kunde påbörjas (Bilaga 2). Ytterligare en skola kom i ett något senare skede, att ingå i studien.
Skolan fanns bland de tidigare föreslagna men som i det skedet ännu inte kontaktats. Således deltog fem skolsköterskor i studien. Enligt Elo och Kyngäs (2008) bestäms antalet informanter i en studie utifrån hur rikt ett datamaterial är.
Trost (2010) menar att vid kvalitativa studier ska antalet intervjuer begränsas till ett fåtal för att materialet ska vara hanterligt att bearbeta. Risken är annars att överblick och innehåll missas (a.a.). Antal informanter enligt Kvale och Brinkman (2014) brukar i en kvalitativ studie vara mellan 5-25. Antalet deltagande skolsköterskor bestämdes till fem då det
9
bedömdes att det framkomna intervjumaterialet var tillräckligt rikt för analys och att syftet i studien också ansågs besvarat.
Årskurser på de skolor som ingick i studien var från och med förskoleklass till och med gymnasiet. Skolorna drevs både i privat och kommunal regi och en skola hade internationell inriktning. Skolsköterskorna hade en spridning i ålder på mellan 40-59 år och hade arbetat som skolsköterskor 5-13 år. Alla var kvinnor. Fyra av de fem deltagarna hade specialistutbildning inom omvårdnad med olika inriktning mot intensivvård, ambulans, öppen- hälsosjukvård samt barnsjukvård. Sysselsättningsgrad var 75-100%.
Skolsköterskornas respektive mottagningar var belägna på olika ställen i skolbyggnaderna;
dels i markplan med direktkontakt till skolgård, dels flera våningar upp i skolbyggnaden, dels i källarplan och dels mitt i själva skolbyggnaden. Alla mottagningar hade väntrum, men ett av dem bestod snarare av en avgränsad del av en korridor, än ett regelrätt rum. Alla mottagningar utom en hade tillgång till vilorum och två saknade toalett i direkt anslutning till väntrummet.
Datainsamling
Kvale och Brinkman (2014) anger att intervjuer som datainsamlingsmetod kan ge en djup innebörd av eftersökta fenomen och valdes utifrån studiens syfte, som skulle belysa skolsköterskors egna erfarenheter. Den semistrukturerade intervjun menar att förstå informanters egna beskrivningar av upplevelser och erfarenheter inom bestämda teman.
Frågor formulerades i en intervjuguide (Bilaga 3). Intervjuguiden sökte belysa utvalda teman med koppling till studiens syfte. Genomgående i intervjuerna fanns ett reflekterande och följsamt förhållningssätt gentemot deltagarnas och deras svar, vilket Kvale och Brinkman (2014) förespråkar som stöd i intervjun. Den ideala intervjun analyseras redan när den pågår.
Utmaningen ligger i att hitta en balans i analysen i intervjustunden och den induktiva innehållsanalysens förutsättningslösa sökande efter kunskap (a.a.).
En provintervju genomfördes för att kontrollera hur väl de formulerade frågorna fungerade.
Intervjun föll väl ut och endast några små förändringar i formulering av frågorna gjordes efteråt. Förändringarna ändrade inte huvudkärnan i frågorna, så även provintervjun togs med som del av resultatet (Trost, 2010). Enligt Elo et al. (2014) kan en provintervju utföras för att testa frågornas kvalitet gentemot syftet och för att därigenom öka tillförlitligheten i informationsmaterialet.
Samtliga intervjuer genomfördes på skolsköterskornas expedition. Detta bedömdes vara av vikt då miljön i sig kunde fungera som stöd och ge ytterligare en väsentlig dimension till informationsunderlaget. Trost (2010) beskriver att intervjuer helst ska utföras i informantens naturliga miljö eller i en miljö som informanten väljer. Vid intervjutillfället gavs personlig bakgrund och ytterligare information om syftet med studien och intervjuns förutsättningar.
Alla intervjuer inleddes med en öppen fråga och därefter följde ytterligare frågor för att täcka in eftersökta områden i datamaterialet enligt intervjuguiden (bilaga3). Följdfrågor som berätta mer, hur, vad, på vilket sätt användes genomgående för att inte missförstå eller missa viktig information (Kvale & Brinkman, 2014). Reflektioner och sammanfattande kommentarer användes om än sparsamt, mer som repetition och bekräftelse på att det sagda uppfattats korrekt. Intervjuerna tog mellan 30 och 45 minuter. Alla intervjuer spelades in med hjälp av en diktafonapp på mobiltelefon och transkriberades ordagrant inkluderat
10
utskrivna pauser, suckar och andra ljudande uttryck. När pauser, miner, gester tas med som del i det transkriberade datamaterialet, ges information också till tolkningen av dess latenta innehåll (Elo & Kyngäs, 2008). För detta gjordes också stödanteckningar när intervjun pågick.
Analys
I arbetet användes en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Elo och Kyngäs (2008) anger att den induktiva ansatsen lämpar sig när det finns otillräcklig eller ingen kunskap kring undersökt fenomen. Kvalitativ innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs är ett flexibelt sätt att analysera data och detta var vägledande i studien.De menar att det inte finns en enda absolut väg att systematiskt analysera data. Kärnan i innehållsanalys är att få nya insikter, kunskap och underlag för framtida handlande (aa).
Enligt Elo och Kyngäs (2008) består analysprocessen av tre steg; förberedelse, organisering och rapportering. I förberedelsefasen bestämdes vad som skulle analyseras, i detta fall hela intervjuer. Första steget i analysen bestod i att upprepade gånger läsa igenom det transkriberade materialet för att få en känsla för helheten. Därefter markerades delar i texten som på något sätt svarade mot studiens syfte eller som på något sätt hade med fysisk miljö att göra, som meningsbärande enheter. Detta för att inte missa något som kunde ha med syftet att göra. Sedan lästes materialet igenom igen för att få en känsla för det som verkligen sades. I nästa steg utfördes det som Elo och Kyngäs (2008) i organiseringsfasen kallar öppen kodning. Noteringar och korta anteckningar skrevs i marginalen genom hela datamaterialet.
Denna del utfördes nära textens lydelse för att inte gå miste om data. Det omfattande resultatet från den öppna kodningen organiserades i kodgrupper och sedan koder utifrån innehåll. De meningsbärande enheterna kondenserades och resulterade i koder utifrån sitt innehåll. Koderna abstraherades ytterligare till underkategorier och huvudkategorier.
Kategorierna bildades således genom tolkning av textens innehåll och dess betydelse i sitt sammanhang. Underkategorierna jämfördes löpande mot studiens syfte och intervjuguidens frågor samt med intervjun som helhet. Återkopplingen till intervjuguidens frågor fyllde funktionen att i analysprocessen hålla tydligt vad skolsköterskorna faktiskt svarat på i förhållande till studiens syfte. Genom att jämföra likheter och olikheter i underkategorierna kunde sedan vissa av dem gå samman och till slut efter ytterligare abstraktion bilda huvudkategorier. Rapportering var den sista fasen i vilken redovisning av resultatet samt beskrivning av analysprocessen visas. De markerade meningsbärande enheterna visas nedan som exempel för att förtydliga processen (a.a.). Syftet i studien gjorde detta förfarande nödvändigt och det är syftet i en studie som enligt Elo och Kyngäs (2008) ska styra tolkningsprocessen. Med det menas i denna studie att delen i syftet: "använda en fysisk miljö" innebar dels att analysera vad ur den fysiska miljön som skolsköterskor angav att det använde sig av. Dels innebar det parallellt analys av en omvårdnadsintention med att använda miljön som ett redskap.
11 Tabell 1. Exempel på analysprocess
Del av
text/meningsbärande enhet Kondensering Kod Underkategori Huvudkategori
… och det märker jag att de uppskattar mycket. ... att de blir tagna på allvar...
respektera den eleven som är härinne det är dennes tid.
2#
Det ska inte vara de där typiska tavlorna som du förväntar dig på en
vårdcentral. ...
barnteckningar det tycker barnen om 5#
bli tagen på allvar och respekterad
tavlor för barnen som de tycker om
gardiner mot insyn
rum för möten Ge bekräftelse genom användande av miljön
Interiör för möten
Att skapa
förutsättningar för mötet
Att finnas där för barnen
... man måste ha gardiner nere, i och med att vi är på bottenvåningen så att ingen kan titta in 5#
...Jag skulle ha föredragit två fåtöljer ... om man är två här så möblerar jag om eller flyttar min plats 3#
Etik
En etisk grundprincip inom forskning är att bedömning måste göras om forskningen är etiskt försvarbar, riskfri för informanter och att informanter är tillräckligt informerade i vad deltagandet innebär. Enligt Lagen om etikprövning på forskning som avser människor (SFS 2003:460) så krävs dock ingen etisk prövning för forskning på arbeten som bedrivs på högskolenivå oavsett grund- eller avancerad nivå. I Sverige har humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR), formulerat etiska principer för forskning.
Centralt i dessa principer är individskyddkravet som består av fyra underkrav:
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Nyberg, 2000), (Vetenskapsrådet, 2015). I praktiken i studien innebar detta att skriftligt tillstånd för att få intervjua skolsköterskor på aktuell skola inhämtades av rektor. Även skriftligt samtycke fås av informanter. Både rektorer och informanter delgavs skriftlig information om studiens upplägg, syfte, etiska förutsättningar i ett i förväg formulerat informationsunderlag (Bilaga 1 och 2). Ett förtydligande till skolsköterskorna om att närsomhelst kunde avbryta sitt deltagande gjordes innan datainsamlingen påbörjades. Allt material behandlades konfidentiellt och kodades till siffror. Materialet förvarades på så sätt att det inte var möjligt att identifiera informanter med respektive intervjumaterial.
12
Nyttjandekravet innebär att resultatet av studien inte kommer användas i annat syfte än det som angivits, det vill säga i ett examinationsarbete. Enligt Etikprövningsnämnden (2015) som finns i Sverige, så ska vidare informanterna inte utsätts för risker i och med deltagandet.
Nyttan med denna studie kan vara att skolsköterskor redan vid intervjutillfället får syn på ett effektivt eller ineffektivt omvårdnadsarbete med fysisk miljö som redskap, som de utför. I ett vidare perspektiv är förhoppningen att få fram en generaliserad bild av vad som kan fungera som omvårdnadsverktyg i den fysiska miljön. Därigenom fås ytterligare redskap i det hälsofrämjande omvårdnadsarbetet.
13
RESULTAT
Resultatet presenteras i tre kategorier med sex underkategorier. Kategorierna visas i tabellen nedan. I resultatet används citat vilka betecknas med en kod som hänvisar till respektive informant.
Tabell 2. Kategorier utifrån skolsköterskors uppfattningar av att använda vårdatmosfären på sin mottagning som ett omvårdnadsverktyg
Huvudkategori Underkategori att erbjuda en
vårdmiljö för välbefinnande
att visa omsorg genom en välkomnande miljö
att ha möjlighet att utföra sitt arbete som vårdpersonal att finnas där för
barnen
att skapa förutsättningar för mötet
att synas och att kunna nås att använda miljöer
för lärande
att använda rummet som redskap
att bedriva hälsofrämjande undervisning
Att erbjuda en vårdmiljö för välbefinnande
Resultatet i denna kategori består av två spår. Dels handlar det om att utforma en välkomnande miljö för barnen. Dels handlar det om att ha förutsättningar för att kunna utföra sitt eget arbete som skolsköterska. Det innebär bland annat att vara respekterad i sin profession. Skolsköterskor upplever inte alltid att så är fallet. Det finns en utmaning i att behöva erbjuda en miljö som både ska vara hemlik men som samtidigt också innehåller en professionell vårdverksamhet. Det anges som en svår balansakt.
Att visa omsorg genom en välkomnande miljö
Skolsköterskorna i studien är engagerade i hur det ser ut på skolsköterskemottagningen.
Utifrån de egna kunskaperna och förutsättningarna utformas inredning och utrustning. Det finns en önskan om att det ska vara estetiskt tilltalande och genomtänkt på mottagningen.
Skolsköterskorna använder sig av färger både i inredningsdetaljer och i val av väggfärger.
Grönt anges som en färg för lugn och ro och därför används den gröna färgen i väntrum.
Resonemang kring hur färg kan fungera avslappnande förs. Vidare är doft en återkommande aspekt i miljön. Detta kommenteras som viktigt och som en del i att känna sig trygg. Doftljus tas som exempel men då också som något som inte får lov att användas. Lampor i fönstren, tavlor och växter nämns som viktiga detaljer för att skapa en välkomnande miljö.
14
När man öppnar dörren och kommer in ska man känna sig välkommen. Men det är ju en konst för det ska samtidigt inte vara som att man kliver in i ett hem. Det ska heller inte vara en steril miljö utan något mittemellan. Det ska vara ombonat och välkomnande men det är inte köket hemma hos mig... det är en balansgång… man ska kunna se att det är hos skolsköterskan man kommer till och då är det medicinska saker man ser 2#
Det bedöms som centralt att eleverna ska uppleva skolsköterskemottagningen och då väntrummet i synnerhet, som inbjudande och hemtrevligt. Skolsköterskorna vill inge en känsla av omsorg kring en miljö som är till för barnen. Att se till att mottagningen är ren och städad lyfts som ytterligare exempel på att miljön för barnen värderas och är viktig, inte minst som en signal till barnen om deras värde. Det är inte tillräckligt väl städat på skolsköterskemottagningar, vilket är ett problem
Jag tycker att det ska vara rent också ... det är ju ändå inslag av sjukvård och att det inte ligger dammtussar och är någorlunda plockat och så ... att hålla efter blir som en signal till de att de är viktiga 2#
Skolsköterskorna har erfarenheter och önskningar om kreativa inslag för välbefinnande på mottagningen. Skolsköterskorna har använt sig av musik, radio, dämpad belysning och har en nyfikenhet att få prova beprövade avslappningsmetoder som ljud av natur i högtalare och golvvärme. Miljön ska upplevas som trygg, ombonad och snäll. Om eleverna får en upplevelse av en mer personligt inredd miljö, är de mer aktsamma och respekterar det som skolsköterskan brytt sig om att utforma. Miljön och interiören anges också som något oviktigt och framförallt underordnat skolsköterskans bemötande. Här återges skolsköterskans närvaro och omvårdnad som det viktiga och inte hur mottagningen är inredd.
Det uppges att inredningen kunde varit roligare men att det är svårt när det är en institution som bestämmer hur det ska se ut. Bland annat innebär detta att interiören består av möbler typiska för en offentlig verksamhet, som till exempel utformas för hållbarhet och med ett slätstruket utseende då detta ska kunna appliceras i många olika miljöer.
Att ha möjlighet att utföra sitt arbete som vårdpersonal
Skolsköterskorna poängterar att de är representanter för en vårdverksamhet. De utför och vill ha förutsättningar för att kunna utföra ett professionellt omvårdnadsarbete. För detta arbete är det centralt att det finns en konkret möjlighet i form av medicinsk utrustning och rätt förutsättningar i lokalen. Skolsköterskorna är genomgående nöjda med sin tekniska utrustning i form av medicintekniska produkter. Dessa anges som tillräckliga för att kunna bedriva den sjuk-och hälsovårdande verksamhet som förekommer. En annan dimension av den tekniska utrustningen är att den används för att signalera till elever att det är en sjukvårdande verksamhet som bedrivs på skolsköterskemottagningen. Skolsköterskorna är medvetna om att viss del av utrustningen inte bör synas då den kan uppfattas som skrämmande där exempel ges som kanyler, saxar och andra produkter som representerar något som skulle kunna vara smärtsamt. Utrustningen representerar både något otrevligt men också något som elever tycker är spännande. Det ges exempel både på att ha stetoskop och blodtrycksmanschett liggande framme men också på att det göms och låses in.
15
Vidare vill skolsköterskorna själva trivas på sin arbetsplats för att och i med det kunna erbjuda en god omvårdnad. Om skolsköterskan mår väl på sin arbetsplats är det lättare att ge den som kommer till mottagningen ett bra bemötande. Skolsköterskorna menar att elever märker om deras skolsköterska inte mår väl eller har en dålig dag. Som stöd för att kunna trivas belyser skolsköterskor olika företeelser i sin fysiska miljö. Skolsköterskorna återger att de är nöjd men sin egen arbetsmiljö på mottagningen. Den beskrivs som ljus, och rymlig.
Det har betydelse för det egna välbefinnandet. Även yrkesstoltheten blir synlig i att vara nöjd med sin miljö och i att representera en sjukvårdsmiljö i skolans värld.
... men det är viktigt för mig att trivas. ... jag är ju här nio timmar varje dag och måste trivas och då speglar jag ju det tillbaks till barnen att här trivs jag och jag tycker om dig som kommer hit 2#
Ett hinder i att kunna utföra sitt arbete som skolsköterska beskrivs bland annat som att inte få arbeta ostört. Det anges som ett stort problem ur fler synvinklar. Bland annat beskrivs det som att skolsköterskornas mottagning inte respekteras eller ses som en vårdmiljö. Andra professioner på skolan kommer oannonserat in på mottagningen vid upprepade tillfällen.
Alternativt avbryts möten, samtal eller undersökningar av elever som behöver träffa sin skolsköterska och knackar på.
Man tänker att skolsköterskemottagningen är som vilket rum som helst. Man har inte respekt för att det är en skolsköterskemottagning 2#
Även om skolsköterskorna försöker freda eleven och använda attribut i miljön som att låsa sin mottagningsdörr, använda upptaget-skyltar eller tända den röda lampan som signalerar upptaget, så räcker inte det. När så annan skolpersonal låser upp och kommer in eller andra elever knackar på dörren eller det ringer i telefonen, så blir det ett avbrott i ett pågående förtroende för den elev som sitter med skolsköterskan. Häri anges också en frustration som i att inte vara tillräcklig på sin arbetsplats, att inte räcka till. Genom att vara behövd såpass att ett pågående arbete inte kan slutföras eller ens påbörjas, blir arbetet inte tillfredsställande utfört.
Att finnas där för barnen
När skolsköterskorna har insikt och förståelse i vad som är viktigt i barnens liv, kan det hjälpa till att göra val av inredning på mottagningen. Kategorin belyser hur viktigt det är att se barnen som de är som individer och i att förstå var de befinner sig utvecklingsmässigt.
Det innebär att möta barnen där de är. Härigenom ges förutsättningar för att de ska känna sig sedda och respekterade. Detta ligger också till grund för riktiga möten. Skolsköterskorna har också erfarenheter och tankar kring konkreta företeelser i rummet som har betydelse för hur mötet blir. Kategorin beskriver att placeringen av skolsköterskans mottagning i skolbyggnaden, påverkar tillgängligheten i stor utsträckning. Detta påverkar i sin tur om och hur barnen går till sin skolsköterska överhuvudtaget.
Att skapa förutsättningar för mötet
Intentionen hos skolsköterskorna är att respektera barnet som den individ han eller hon är.
Att försöka möta barnet där han eller hon är anges som en förutsättning för att få deras
16
förtroende. Skolsköterskorna lyfter att integritet för barnen anges som mycket centralt och som en förutsättning för ett bra möte. För att förhålla sig till sekretessen placeras skrivbord så att dataskärmen inte kan ses från dörren när någon kommer in i rummet. De är medvetna om hur viktigt det är att begränsa insyn vid möten och undersökningar och förstår att det är en förutsättning för att skapa förtroende i en relation med barnen. Arkitektoniskt är det återkommande att skolsköterskor anger det som uppskattat av barnen om det finns små vrår, smuttar och andra krypin. Här tillbringar barnen gärna tid och skolsköterskorna uppmärksammar detta genom att inreda för att inbjuda till användning. För de äldre barnen beskrivs vilorummet fungera på liknande sätt. Skolsköterskorna uppfattar här behovet av en fristad i skolan som mycket stort och vilorummet är frekvent använt. Vilorummet och skrymslen och vrår fungerar som utrymmen för återhämtning och andningspaus i en kravfylld skoltillvaro.
Det är mensvärk och migrän och ångest för prov, pojkvänner ... mycket ångest därinne ... det är ett rum vi skulle sakna om det inte fanns ... det var en förälder som ringde och tackade för att sonen kunde använda vilorummet 1#
Genom olika tillvägagångssätt i miljön strävar skolsköterskorna efter att möta de olika behov av individualisering som barnen har. De lyfter att den konst och de bilder som finns på väggarna ska spegla de barn som finns där. Därigenom blir bilderna ett sätt att kommunicera med barnen. Utsmyckning anpassas efter de åldrar som barnen har på den specifika skolan.
Syftet är att skapa igenkänning hos barnen och att de genom det dels får ett ökat välbefinnande allmänt, men att detta också kan fungera som en ingång till vidare kontakt.
Budskapet är att skolsköterskor vill visa att miljön på mottagningen i grunden är till för barnen.
... det är ju därför jag är här, för att stödja och hjälpa elever så att de kan nå sin utbildning ... så jag är ju ett verktyg som de kan använda och det här rummet är ju egentligen deras 2#
På en gymnasieskola har skolsköterskan placerat en bild av Zlatan vid utgången. Detta är ett medvetet val för elevernas skull och fungerar också som ingång till fortsatta diskussioner kring hälsa.
... när killarna är på väg ut så ser de bilden och då frågar de om jag gillar fotboll!…
så jag bad bibliotekarien att beställa den boken för vi har många med invandrarbakgrund på språkintroduktion och den boken har varit utlånad hela tiden sedan dess ... och till tjejerna brukar jag säga att titta på Zlatan så fina tandhalsar han har och han röker inte 1#
Skolsköterskornas insatser baserar sig på möten med elever. Bemötandet beskrivs som det viktigaste i kontakten med barnen. De definierar detta som att kunna lyssna, ha tid för barnen och respektera dem och ta dem på allvar. Den fysiska miljön kan på olika sätt ha betydelse för hur möten blir. I resultatet anges storleken på själva expeditionen som en av faktorerna av vikt. Skolsköterskorna vill gärna ha en stor expedition för att kunna skapa olika funktioner i rummet. En rumsfunktion för undersökningar och åtgärder, en för möten bara med den enskilda eleven och så en rumsfunktion för möten med grupper. Grupperna kan bestå av anhöriga, mindre grupper av elever eller möten med elevhälsan i övrigt. Önskvärt är någon slags sittgrupp för denna funktion. För möten med det enskilda barnet är informanter
