Fortsatt forskning

Bara för att ett fenomen är svårt att teoretisera innebär det inte att det är omöjligt. Det kan bli bra också. Förslag till fortsatt forskning med empirisk relevans är en flerfallstudie där uppsatsens teoretiska ramverk appliceras på andra statsaktörer i motsvarande tidsperiod som denna uppsats avser. Förekommer samma grad av anpassning som Sverige uppvisar? Är solidaritet ett gemensamt delat intresse runt Östersjön eller avviker Sverige? Hur trovärdigt uppfattas svenskt försvarspolitiskt handlande av andra länder? En flerfallstudie skulle ge en bredare teoretisk applikation av avskräckningsteori i nutida säkerhetskontext, och bredare förståelse för småstaters avskräckningsstrategiska val.

Förslag till fortsatt forskning med teoretisk relevans är att pröva uppsatsens bidrag, hypotesen om att det som påverkar en potentiell angripares kostnadskalkyl är försvarssamarbetenas karaktär i fall av utökad avskräckning utan förpliktelser. Närvaro av förmåga att kunna agera gemensamt påverkar kalkylen mer än frånvaron av förpliktelser. Vid kvantitativa, såväl som kvalitativa studier ses hur politisk vilja med grad av aktivitet och ingångna försvarssamarbetens omfattning som variabler kunna utformas att stärka eller falsifiera hypotesen. Tidsperioder som studeras kan utöver att avse dagens säkerhetspolitiska kontext även omfatta historiska skeden där lyckade och misslyckade försök att avskräcka kan påvisas. Sammantaget skulle fortsatt forskning kunna utgöra teoriutvecklande bidrag till fenomenet kollektiv avskräckning i dagens säkerhetskontext.

REFERENSFÖRTECKNING

Andrén, K. (2014). Krigsavhållande tröskelförmåga: det svenska försvarets glömda huvuduppgift. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). https://www.foi.se/rest- api/report/FOI-R--3852--SE

Aronsson, A., Bergstrand, B-G., Dalsjö, R., Engvall, J., Gustafsson, J., Jonsson, M., Lepp, D., Lundquist, V., Ottosson, B., & Sundberg, A. E. Hagström Frisell & K. Pallin (red.). (2021). Western Military Capability in Northern Europe 2020, Part 1: Collective Defence. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). https://www.foi.se/rest-

api/report/FOI-R--5012--SE

Axelsson, J. (2014). Avskräckning inom svensk försvars- och säkerhetspolitik. [Examensarbete/Magisteruppsats, Försvarshögskolan]. DiVA.

http://fhs.diva-portal.org/smash/get/diva2:725262/FULLTEXT01.pdf

Axelsson, J., Sörenson, K., & Ångström, J. (2016). Strategisk teoris bidrag till förståelse av svensk säkerhets- och försvarspolitik. Statsvetenskaplig Tidskrift, 118(4), 445-470. https://journals.lub.lu.se/st/article/view/16437

Bak, D. (2018). Alliance Proximity and Effectiveness of Extended Deterrence. International Interactions, 44(1), 107-131. https://doi.org/10.1080/03050629.2017.1320995

Bergstrand, B-G., Dalsjö, R., Eriksson, P., Hagström Frisell, E., Jonsson, M., Lindström, M., Nordstrand, E., Rossbach, N. H., Sundberg, A., Wikström, P., & Winnerstig, M. K. Pallin (red.). (2018). Västlig militär förmåga: En analys av Nordeuropa 2017. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). https://www.foi.se/rest-api/report/FOI-R-- 4563--SE

Binnendijk, H., & Rodihan, C. (2020). Geometries of Deterrence Assessing Defense Arrangements in Europe’s Northeast. Atlantic Council.

https://www.jstor.org/stable/resrep24665

Boyle, J. (2018). Tröskelutmaningar i en gråzonskontext. [Examensarbete/Magisteruppsats, Försvarshögskolan]. DiVA.

http://fhs.diva-portal.org/smash/get/diva2:1214539/FULLTEXT01.pdf

Dalsjö, R. (2017). Fem dimensioner av tröskelförsvar. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). https://www.foi.se/rest-api/report/FOI-R--4458--SE

Danilovic, V. (2001). The Sources of Threat Credibility in Extended Deterrence. Journal of Conflict Resolution, 45(3), 341-369. https://doi.org/10.1177/0022002701045003005 della Porta, D., & Keating, M. (2008). Approaches and Methodologies in the Social Sciences.

Cambridge University Press.

Dellham, A. (2016). Drivkrafter bakom Sveriges fördjupade försvarssamarbete med Finland. [Examensarbete/Magisteruppsats, Försvarshögskolan]. DiVA.

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:911201/FULLTEXT01.pdf Denscombe, M. (2017). The Good Research Guide (6 utg.). Open University Press. Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A. E., & Wängnerud, L. (2017).

Metodpraktikan. Wolters Kluwer.

Fejes, A., & Thornberg, R. (red.). (2019). Handbok i kvalitativ analys (3 utg.). Liber AB. Försvarsmakten. (2016). Militärstrategisk doktrin: MSD 16. Försvarsmakten.

Freedman, L. (2004). Deterrence. Polity.

Harvey, J. (1997). Conventional deterrence and national security. Air Power Studies Centre, Royal Australian Air Force. https://airpower.airforce.gov.au/Publications/Conventional- Deterrence-and-National-Security

Holm, C-J. (2016). Svensk militär avskräckning, en tröskel eller déjà vu från kalla kriget? [Examensarbete/Magisteruppsats, Försvarshögskolan]. DiVA.

http://fhs.diva-portal.org/smash/get/diva2:907912/FULLTEXT01.pdf

Hultqvist, P. (2019). Tal av Peter Hultqvist vid Folk och Försvars rikskonferens 2019. https://www.regeringen.se/tal/20192/01/tal-av-peter-hultqvist-vid-folk-och-forsvars- rikskonferens/

Johnson, J. C. (2016). Alliance treaty obligations and war intervention. Conflict Management and Peace Science, 33(5), 451-468. https://doi.org/10.1177/0738894215577557

Kilgour, D. M., & Zagare, F. C. (1991). Credibility, Uncertainty, and Deterrence. American Journal of Political Science, 35(2), 305. https://doi.org/10.2307/2111365

Leeds, B. A. (2003). Do Alliances Deter Aggression? The Influence of Military Alliances on the Initiation of Militarized Interstate Disputes. American Journal of Political Science, 47(3), 427-439. https://doi.org/10.2307/3186107

Lindström, M., & Lindvall, F. (2015). ”Vill du ha fred, rusta för krig”: perspektiv på en svensk tröskel. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). https://www.foi.se/rest- api/report/FOI-R--4047--SE

Månsson, F. (2020). Nordiska småstaters avskräckningsanpassning: Norges respektive Sveriges avskräckning i jämförelse mellan perioden innan Rysslands agerande i Georgien år 2008 och perioden efter Rysslands annektering av Krim år 2014. [Examensarbete/Masteruppsats, Försvarshögskolan]. DiVA.

http://fhs.diva-portal.org/smash/get/diva2:1449830/FULLTEXT01.pdf Mazarr, M. J. (2018). Understanding Deterrence. RAND Corporation.

https://doi.org/10.7249/PE295

Morgan, P. M. (2003). Deterrence Now. Cambridge University Press.

http://search.ebscohost.com.proxy.annalindhbiblioteket.se:2048/login.aspx?direct=true &db=e000xww&AN=120307&site=ehost-live

Morgan, P. M. (2012). The State of Deterrence in International Politics Today. Contemporary Security Policy, 33(1), 85-107. https://doi.org/10.1080/13523260.2012.659589

Prop. 2008/09:140. Ett användbart försvar. Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025.

Rienecker, L., & Jørgensen, P. S. (2018). Att skriva en bra uppsats (A. Lagarhammar, övers. 4 utg.). Liber AB.

Schelling, T. C. (1980). The Strategy of Conflict. Harvard University Press. Schelling, T. C. (2008). Arms and Influence. Yale University Press.

http://search.ebscohost.com.proxy.annalindhbiblioteket.se:2048/login.aspx?direct=true &db=nlebk&AN=642447&site=ehost-live

Skr. 2020/21:56. Internationella försvarssamarbeten.

https://www.regeringen.se/4af5ce/globalassets/regeringen/dokument/forsvarsdeparteme ntet/skrivelser/internationella-forsvarssamarbeten-skr-20202156webb.pdf

Snyder, G. H. (1961). Deterrence and Defense. Princeton University Press.

http://search.ebscohost.com.proxy.annalindhbiblioteket.se:2048/login.aspx?direct=true &db=e000xww&AN=1078537&site=ehost-live

Soeters, J., Shields, Patricia M., & Rietjens, S. J. H. (red.). (2014). Routledge handbook of research methods in military studies. Routledge.

Statsrådsberedningen. (2017). Nationell säkerhetsstrategi. Regeringskansliet.

https://www.regeringen.se/48e36d/contentassets/a02552ad9de94efcb84154b0f6ed76f9/ nationell-sakerhetsstrategi.pdf

Stone, J. (2012). Conventional Deterrence and the Challenge of Credibility. Contemporary Security Policy, 33(1), 108-123. https://doi.org/10.1080/13523260.2012.659591 Tolgfors, S. (2010). Den svenska solidaritetsförklaringen.

https://web.archive.org/web/20130222075928/https://www.regeringen.se/sb/d/9497/a/1 38094

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådet. Wallström, M. (2019). Utrikesdeklarationen 2019.

https://www.regeringen.se/tal/20192/02/utrikesdeklarationen-2019/ Westberg, J. (2015). Svenska säkerhetsstrategier: 1810–2014. Studentlitteratur. Widén, P. (2019). Kvalitativ textanalys. I A. Fejes & R. Thornberg (red.), Handbok i

kvalitativ analys (3 utg., s. 193-210). Liber AB.

Yin, R. K. (2017). Case Study Research and Applications: Design and Methods (6 utg.). SAGE Publications, Incorporated.