Under studien hade förskollärarna nämnt förskolans rektor som central i alla slags av pedagogiska samtal i förskolan. De nämnde att det är rektors ansvar att utmana deras tankar och beskrivningar. När vi ser på läroplanen (Lpfö, 2018) ser vi även där att “ huvudmannen har ett ansvar för att utbildningen i förskolan ska utvecklas. Rektorns ledning samt
förskollärarnas ansvar för att undervisningen bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och arbetslagets uppdrag att främja barns utveckling och lärande är förutsättningar för att
utbildningen ska utvecklas och hålla hög kvalitet. En sådan utveckling kräver att rektorn och alla som ingår i arbetslaget systematiskt och kontinuerligt dokumenterar, följer upp,
utvärderar och analyserar resultaten i utbildningen (s.11). Därför skulle det vara intressant för oss att göra en undersökning på hur förskolerektor och även utvecklingsledare ser på vikten av språkutveckling hos flerspråkiga barn, och hur deras bidrag till förskolepersonalen utvecklar flerspråkiga barns möjligheter till språkutveckling samt deras livslånga lärande. Resultatet hade förmodligen riktats åt annat håll om vi skulle ha observerat effekten av kollegialt lärande i arbetet med flerspråkiga barn och kunnat se flerspråkiga barns språkutveckling på sikt. Förslag till vidare undersökning är att vi skulle kunna göra en
49
kombination av fler sätt att inhämta empirisk data med hjälp av intervjuer, observationer och dokumentationer till exempel. En möjlighet vore att spela in några reflektionstider eller APT, samt att observera effekten av kollegialt lärande över tid genom att se över pedagogers arbetssätt och förhållningssätt i en flerspråkig förskola.
50
6 REFERENSLISTA
Alatalo, Tarja, Meier, Joanna, & Frank Elisabeth (2017). Information sharing on children's literacy learning in the transition from swedish preschool to school. Journal of Research in
Childhood Education, 1-13. doi: 10.1080/02568543.2016.1274926
Avery, Helen (2016). Moving Together – Conditions for Intercultural Development at a
Highly Diverse Swedish School. Doctoral Thesis. Jönköping University, School of Education
and Communication. No. 032.
Ashby, Elvira (2019). Språkstimulera mera! Att stötta barns språkutveckling. Lund: Studentlitteratur AB.
Barker, Michael R; Akaba, Sanae; Brady, Nancy & Thiemann-Bourque, Kathy (2013).
Support for AAC Use in Preschool, and Growth in Language Skills, for Young Children with Developmental Disabilities. Augmentative and Alternative Communication, 29(4), 334–346.
doi: 10.3109/07434618.2013.848933
Björklund, Elisabeth (2008). Att erövra litteracitet: små barns kommunikation möten med
berättande, bilder, text och tecken i förskolan (Doktorsavhandling, Göteborg Studies in
Educational Sciences, 270). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Tillgänglig:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/18674/1/gupea_2077_18674_1.pdf?q=aatt
Björk- Willén, Polly & Puskás, Tünde (2020). Flerspråkighet och andraspråksutveckling. Stockholm: Statens Kulturråd. Tillgänglig:
https://www.google.com/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=2&ved=2ahUKEwid xK-
Krb3pAhXBwsQBHdKCCSoQFjABegQIARAB&url=https%3A%2F%2Fwww.bokstart.se% 2Fglobalassets%2Fflersprakighet_andra_spraksutveckling.pdf&usg=AOvVaw0A41sk3GgBs B5wtOS5a739
51
Chizuko, Konishi (2007). Learning English as a Second Language: A Case Study of a
Chinese Girl in an American Preschool, Childhood Education, 83:5, 267-272, DOI:
10.1080/00094056.2007.10522930
Carlhed, Carina, & Göransson, Kerstin (2012, April). Sekvensmodellen – en ny metod för att studera institutionella villkor och ömsesidiga förväntningar avseende samverkan mellan professionella och föräldrar. Fokus på familjen, 40.
Druten-Frietman, Loes van, Strating, Heleen, Denessen, Eddie, & Verhoeven, Ludo (2016). Interactive storybook-based intervention effects on kindergartner´s language development.
Journal of Early Intervention, 38(4), 212-229. doi:10.1177/1053815116668642
Davidson, Bo & Patel, Runa (2019). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur AB.
David, Matthew., & Sutton, Carole D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlittaratur.
Ekholm, Mats, & Scherp, Hans-Åke (Red.). (2014). Det goda lärandets grunder. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Eidevald, Christian (2017). Hallå, hur gör man? Systematiska analyser för utvärdering och
utveckling i förskolan. Stockholm: Liber AB.
Eidevald, Christian & Engdahl, Ingrid (2018). Utbildning och undervisning i förskolan-
omsorgsfullt och lekfullt stöd för lärande och utveckling. Stockholm: Liber AB.
Gruber, Sabine & Puskás, Tünde (2013). Förskolan i det mångkulturella samhället. Från invandrarbarn till flerspråkiga barn. I Polly Björk-Willén, Sabine Gruber & Tünde Puskás (Red.). Nationell förskola med mångkulturellt uppdrag (s. 24-44). Stockholm: Liber AB.
52
Hwang, Philip & Frisén, Ann (2017). Barns psykologiska utveckling från nyfödd till skola. I Anne-Li Lindgren, Niklas Pramling & Roger Säljö (Red.), Förskolan och barns utveckling.
Grundbok för förskollärare (s.75-90). Malmö: Gleerups.
Infoteket om funktionshinder. (2015). Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK)
för personer med kommunikationssvårigheter. Hämtad 2020-05-27, från
http://www.lul.se/sv/Kampanjwebbar/Infoteket/Funktionsnedsattningar/Sprak--och- kommunikationsproblem/Alternativ-och-Kompletterande-Kommunikation-AKK-for- personer-med-kommunikationssvarigheter/
Kultti, Anne (2014b). Mealtimes in Swedish preschools: pedagogical opportunities for toddlers learning a new language. Early Years, 34(1), 18-31.
doi:10.1080/09575146.2013.831399
Kultti, Anne (2012). Flerspråkiga barn i förskolan: Villkor för deltagande och lärande (Doctoral thesis, Gothenburg studies in Educational Sciences, 321). Goteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Tillgänglig:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/29219/1/gupea_2077_29219_1.pdf
Kultti, Anne (2014a). Flerspråkiga barns villkor i förskolan- lärande av och på ett andra
språk. Stockholm: Liber
Kultti, Anne (2013). Singing as language learning activity in multilingual toddler groups in preschool. Early child development and care, 183(12), 1955-1969.
doi:10.1080/03004430.2013.765868
Ljunggren, Åsa (2015). Multilingual Affordances in a Swedish Preschool: An Action Research Project. Early Childhood Education Journal, 605-612. doi: 10.1007/s10643-015-
0749-7
53
M. Wright, Linda (2016). How does play in dramatic play centers help preschool children
develop oral language and literacy skills? (Doctoral thesis, Walden University scholar
works). Walden: Walden Dissertations & Doctoral Studies.
Markström, Ann-Marie (2006). Utvecklingssamtalet - ett möte mellan hem och institution. Linköpings universitet: Skapande vetande, Volym nr 46, ISSN 0284-1266 .
Nettelbladt, Ulrika & Salameh, Eva-Kristina (Red.) (2018). Språkutveckling och
språkstörning hos barn. Lund: Studentlitteratur AB.
Region Uppsala. (2020). Kom igång med kommunikation. Hämtad 2020-05-15, från
https://www.regionuppsala.se/sv/Kampanjwebbar/Kom-igang/Kom-igang-med- kommunikation/
Riddersporre, Bim & Erlandsson, Magnus (2018). Beprövad erfarenhet i förskolan. Stockholm: Natur & Kultur.
Sandell Ring, Anniqa (2018). Språk, lärande och identitet. Skolverket.
Säljö, Roger (2014). Lärande i praktiken - ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlittaeratur AB.
S. Vygotskij, Lev (2001). Tänkande och Språk. Göteborg: Daidalos AB.
Stedt, Lisbeth (2013). Samarbete och lärande: Om friktion, uppgifters komplexitet och
erfarenhetsutbyten i samarbete (Doktorsavhandling, Institutionen för pedagogik och didaktik,
17). Stockholm: Stockholms universitet. Tillgängling: FULLTEXT01.pdf
Stoll, Louise, Bolam, Ray, Mcmahon, Agnes, Wallace, Mike & Thomas Sally (2006). Professional Learning Communities: A Review of the Literature. Journal of Educational
54
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Säljö, Roger (2011). L. S. Vygotskij – forskare, pedagog och visionär. I Anna Forsell (Red.),
Boken om pedagogerna (s. 153-177). Stockholm: Liber AB.
Svensson, Ann-Katrin (2012). Med alla barn i fokus - om förskolans roll i flerspråkiga barns språkutveckling. Paideia, nr. 04, (29-37). Corpus ID: 107729595. Tillgänglig:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:869525/FULLTEXT01.p
Skolverket. (2019). Forskningsbaserat arbetssätt, några nyckelbegrepp. Hämtad 2019-10-23, från https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskningsbaserat- arbetssatt/forskningsbaserat-arbetssatt-nagra-nyckelbegrepp
Skolverket. (2018). Läroplanen för förskolan Lpfö18. Stockholm: Norstedts Juridik.
Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2020). Flerspråkighet i förskolan. Hämtad 2020-06-08, från
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i- arbetet/flersprakighet-i-forskolan
Skolverket. (2017). Flerspråkighet och andraspråksutveckling. Hämtad 2020-08-01, från
https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-v2/document/name/P03WCPLAR078397
Skolinspektionen. (2010). Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat
modersmål än svenska. Rapport 2010: 16.Tillgänglig:
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/0-si/01-inspektion/kvalitetsgranskning/sprak- kunskapsutveckling/kvalgr-sprakutv-samf.pdf
Skans, Anders (2011). En flerspråkig förskolas didaktik i praktiken (Licentiatuppsats, Malmö Studies in Educational Sciences, 16). Holmbergs: Malmö Högskola. Tillgänglig: 2043_11603 Skans.pdf
55
Specialpedagogiska Skolmyndigheten. (2018). AKK och flerspråkighet. Hämtad 2020-06-01, från https://www.spsm.se/stod/specialpedagogiskt-stod/sprak-och-kommunikation/alternativ- och-kompletterande-kommunikation/akk-och-flersprakighet2/
Skolverket. (2020). Kollegialt lärande- individutveckling eller skolutveckling?. Hämtad 2020- 03-11, från kollegialt-larande---individutveckling-eller-skolutveckling
-Lindö, Rigmor. (2009). Det tidiga språkbadet. Lund: Studentlitteratur.
Thomassen, Magdalene (2018). Vetenskap, kunskap och praxis. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Åsén Nordström, Elisabeth (2014). Pedagogisk handledning i tanke och handling - en studie
av handledarens lärande. Diss., Stockholms Universitet. Stockholm: University. Tillgänglig: FULLTEXT02.pdf
56
7 BILAGOR
7.1 Bilaga A
Hej!
Vi är två studenter, Sarita Singh och Anna Larsson, som nu läser termin 6 på
förskollärarprogrammet på Örebro universitet. Det är nu dags för examensuppsats, och vårt ämne handlar om språkutveckling hos flerspråkiga barn. Vi är intresserad av att ta reda på hur pedagoger skaffar kunskap fram att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Vi skulle gärna vilja genomföra intervjua två förskollärare på din förskola. En som jobbar med äldre grupp och en som jobbar med yngre grupp. Intervjun kommer ta ca 20-30 min.
Du som rektor får gärna vidarebefordra detta till dina anställda och det vore oerhört hjälpsamt om någon ville ställa upp med sin kunskap för att hjälpa oss göra denna undersökning. Under den rådande omständigheter finns det också möjlighet att genomföra intervjun på telefon. Hör gärna av dig.
Tack på förhand.
Med vänliga hälsningar
Anna Larsson, annalarsson88@hotmail.com
57
7.2 Bilaga B
Hur går studien till?
Att delta innebär att du kommer att intervjuas vid ett tillfälle och denna kommer att innehålla frågor om dina erfarenheter av flerspråkiga barn i förskolan. Intervjun kommer att ta ca 20-30 minuter och den genomförs av en förskollärarstudent som befinner sig i slutet av sin
utbildning. Intervjun kommer att spelas in via ljud som därefter kommer att transkriberas. När studien är avslutad kommer ljudinspelningarna och transkriberingen att raderas. De uppgifter du delar med dig av i intervjun kommer att avidentifieras, det vill säga alla som deltar
kommer att vara anonyma. Ditt deltagande är frivilligt och du kan när som helst välja att avbryta deltagandet. Om du väljer att inte delta eller vill avbryta ditt deltagande under intervjun behöver du inte uppge varför.
Vid frågor kan du kontakta annalarsson88@hotmail.com eller saritashivdharsingh@gmail.com
58
7.3 Bilaga C
Intervjufrågor
1. Hur länge har du arbetat som förskollärare?
2. Hur stor erfarenhet har du av att arbeta med flerspråkiga barn? 3. Hur många flerspråkiga barn finns på avdelningen där du arbetar?
4. Hur skaffade du fram kunskapen som ni behöver för att främja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn? (diskussioner i arbetslaget, testa sig fram, litteratur, (vidare)utbildning, diskussionsforum för förskollärare på sociala media?)
5. Är det något särskilt arbetssätt ni tycker speciellt gynnar språkutvecklingen för barn som inte har svenska som modersmål?
6. I vilka situationer kan ni använda er av kunskapen som ni har? 7. I vilka situationer blir det svårt att använda er av kunskapen?
8. Vilket stöd har ni fått när det gäller att främja språkutveckling hos flerspråkiga barn? (Har ni stöd av rektor, letar ni litteratur, frågar ni andra förskollärare?)
9. Vilken kunskap saknar ni?
10. Är det något stöd ni saknar angående detta (får ej stöd från rektor, har ej tid för samtal med varandra tex)?