Fortsatt forskning

I studien framkommer vikten av lärares kunskaper och kompetens för att undervisa elever i läs- och skrivsvårigheter. En bredare forskning om läs- och skrivsvårigheter på mellanstadiet skulle kunna undersöka hur lärare kan hjälpa elever ur dessa svårigheter eller undvika att elever hamnar i läs- och skrivsvårigheter. Eftersom tidigare forskning om läs- och skrivsvårigheter finns främst på elever på lågstadiet behövs mer forskning om läs- och skrivsvårigheter på mellanstadiet för att gynna både elever i läs- och skrivsvårigheter och arbetande lärare på mellanstadiet. Den begränsade forskning som fanns inom vad lärare gör när läs- och skrivsvårigheter

upptäcks hos en elev visar att ytterligare forskning inom detta område kan behövas.

Ett annat forskningsområde skulle kunna vara att undersöka lärarens kompetens om läs- och skrivsvårigheter. Det skulle även vara intressant att se hur lärare lägger upp sitt lektionsinnehåll för att se hur digitala verktyg

används för att hjälpa elever i läs- och skrivsvårigheter. Detta hade kunnat undersökas genom att göra klassrumsobservationer och intervjua fler lärare.

Referenser

Akdal, D. & Sahin, A. (2014). The Effects of Intertextual Reading Approach on the Development of Creative Writing Skills, Eurasian

Journal of Educational Research, no. 54, pp. 171–186.

Bastug, M. & Demirtas, G. (2016). Child-Centered Reading Intervention: See, Talk, Dictate, Read, Write!, International Electronic Journal of

Elementary Education, vol. 8, no. 4, pp. 601–616.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Tredje upplagan). Stockholm: Liber.

Cassidy, B. & Cassidy, L. (2019). Early Screening and Intervention for Students with Dyslexia, State Education Standard, vol. 19, no. 2, pp. 28–32.

Costa, L.C., Edwards, C.N. & Hooper, S.R. (2016). Writing Disabilities and Reading Disabilities in Elementary School Students, Learning

Disability Quarterly, vol. 39, no. 1, pp. 17–30.

Egidius, H. (2021). Natur & Kulturs psykologilexikon. Stockholm: Bokförlaget Natur och kultur.

Eriksson Barajas, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Systematiska

litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid

examensarbeten och vetenskapliga artiklar. (Första upplagan).

Stockholm: Natur & Kultur.

Hornstra, L., Denessen, E., Bakker, J., van den Bergh, L. & Voeten, M. (2010). Teacher Attitudes toward Dyslexia: Effects on Teacher Expectations and the Academic Achievement of Students with Dyslexia, Journal of learning disabilities, vol. 43, no. 6, pp. 515– 529.

Johansson, B. & Svedner, P.O. (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. (5. uppl.) Uppsala: Kunskapsföretaget.

Larsen, A. K. (2018). Metod helt enkelt: en introduktion till

samhällsvetenskaplig metod. (Andra upplagan). Malmö:

Gleerups.

Lundberg, I. (2010). Läsningens psykologi och pedagogik. (första upplagan). Stockholm: Natur & kultur.

Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan samt för förskolan och

fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2020). Tidiga insatser viktigt mot läs- och skrivsvårigheter.

https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och- utvarderingar/forskning/tidiga-insatser-viktiga-mot-las--och-skrivsvarigheter

Skolverket. (2001). Att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter. https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65 4037/1553957259669/pdf791.pdf

Snowling, M.J. & Hulme, C. (2012). Interventions for Children's Language and Literacy Difficulties, International Journal of Language &

Communication Disorders, vol. 47, no. 1, pp. 27–34.

Specialpedagogiska myndigheten. (2021). Läs- och skrivsvårigheter. https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/las--och-skrivsvarigheterdyslexi/

Säljö, R. (2015). Lärande: en introduktion till perspektiv och metaforer. (Första upplagan). Malmö: Gleerups.

Säljö, R. (2017). Den lärande människan, - teoretiska traditioner. I Lundgren, U. P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) Lärande, skola, bildning. (Fjärde upplagan, reviderad). Stockholm: Natur & Kultur, ss. 203–264.

Taube, K., Fredriksson, U. & Olofsson, Å. (2015). Kunskapsöversikt om läs-

och skrivundervisning för yngre elever. Stockholm:

Tjernberg, C. (2013). Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande: en

praxisorienterad studie med utgångspunkt i skolpraktiken. Diss.

Stockholm: Stockholms universitet.

Taube, K. (2007). Läsinlärning och självförtroende: psykologiska teorier,

empiriska undersökningar och pedagogiska konsekvenser.

(Fjärde upplagan). Stockholm: Norstedts akademiska förlag Tunmer, W.E. & Hoover, W.A. (2019). The Cognitive Foundations of

Learning to Read: A Framework for Preventing and Remediating Reading Difficulties. Australian Journal of Learning Difficulties, vol. 24, no. 1, pp. 75–93.

Van Staden, A. (2011). Put Reading First: Positive Effects of Direct Instruction and Scaffolding for ESL Learners Struggling with Reading. Perspectives in Education, vol. 29, no. 4, pp. 10–21. Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom

humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wanzek, J. & Roberts, G. (2012). Reading Interventions with Varying Instructional Emphases for Fourth Graders with Reading Difficulties. Learning Disability Quarterly, vol. 35, no. 2, pp. 90–101.

Woods, L. & Graham, K.K. (2020). Are Scientific Reading Instruction and Dyslexia Interventions the Same? Distinctions for Elementary Education Preparation Programs, SRATE Journal, vol. 29, no. 1, pp. 1–11.

Bilaga 1 – Intervjuguide

1. Vilka svårigheter finns hos elever med läs- och skrivsvårigheter på mellanstadiet? Svårigheter inom exempelvis läsförståelse, avkodning, fonologisk medvetenhet och språkförståelse.

a. (Vilken typ svårigheter upptäcker ni eller vilken typ av svårighet kan eleverna utveckla?)

b. Hur upptäcker du dessa svårigheter?

2. Hur går du som lärare tillväga när en läs- och skrivsvårighet upptäcks?

Exempel: Tar du hjälp och stöd av en medarbetare på skolan, använder du dig av något speciellt material, behöver du kontakta någon speciell person inom skolan eller utanför?

3. Hur kan du som lärare stimulera lärandemiljön för elever med läs- och skrivsvårigheter för att utveckla deras förmågor?

a. Ge konkreta exempel på hur ni arbetar med era elever

med läs- och skrivsvårigheter.

4. Finns det språkaktiviteter som gynnar elever med läs- och skrivsvårigheter? Finns det någon språkaktiviteter som är missgynnar för elever med läs- och skrivsvårigheter?

a. Exempel på språkaktiviteter kan vara: muntliga prov, varierande arbetssätt för att träna alla förmågor,

läsförståelse, grammatikundervisning, högläsning,

diskutera texter, förklara ord, bildstöd till texter, samtal,

skriva texter eller använda ordlista.

5. Får ni, som lärare, de rätta förutsättningarna att främja elevernas läs- och skrivutveckling?

a. Exempel: tid, insatser, resurser (specialpedagog eller elevstödjare/resurs), material.

b. Får ni vägledning när ni ska undervisa elever med läs- och skrivsvårigheter? - Om ja, hur?

Bilaga 2 - Informationsbrev

Informationsbrev och förfrågan om medverkan i en

intervjustudie

Våra namn är Amilia Byström och Sofie Björell, vi är två studenter som läser sista terminen på grundlärarprogrammet inriktning årskurs 4–6 på Linneuniversitetet i Växjö. Vi ska skriva vår kandidatuppsats där studiens syfte är att undersöka vilka svårigheter lärare finner hos elever med läs- och skrivsvårigheter på mellanstadiet. Men även hur lärare går tillväga när läs- och skrivsvårighet upptäcks samt hur lärare kan stimulera lärandemiljön för eleverna med läs- och skrivsvårigheter. Vi vill därför intervjua utbildade mellanstadielärare i ämnet svenska som har 2 års arbetserfarenhet eller mer.

Om du accepterar att delta i studien kommer det att ske en intervju med dig som beräknas ta 20–30 min. Intervjun kommer att spelas in och transkriberas för att inte missa betydelsefulla delar av samtalet och för att intervjuerna ska ge en trovärdig och fördjupat resultat till studien. Utifrån de forskningsetiska principerna så kommer intervjun behandlas konfidentiellt, vilket betyder att intervjun kommer att avidentifieras och behandlas enligt sekretesslagen. Detta innebär att obehöriga inte har tillgång till det inspelade intervjumaterialet, utan kommer enbart att användas av studenterna till studiens ändamål. Därefter kommer det inspelade materialet att raderas. När kandidatuppsatsen är godkänd av examinator så kommer den att laddas upp och publiceras i Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA).

Vid intresse av att delta i studien kan ni kontakta oss, studenterna Amilia och

Sofie, via mailadresserna nedan.

Amilia Byström E-post: … Studerande: Sofie Björell E-post: … Handledare: Asbjørg Westum

Universitetslektor på institutionen för svenska språket, Fakulteten för konst och humaniora

Bilaga 3 - Samtyckesblankett

Samtyckesblankett för att delta i intervjustudie

Forskning visar att elever med läs- och skrivsvårigheter som inte upptäcks i tidig ålder kan hamna efter i fler ämnen än svenska. Därför syftar studien till att undersöka vilka svårigheter lärare finner hos elever med läs- och skrivsvårigheter på mellanstadiet. Men även hur lärare går tillväga när läs- och skrivsvårighet upptäcks samt hur lärare kan stimulera lärandemiljön för eleverna med läs- och skrivsvårigheter.

Genom att skriva under den här samtyckesblanketten godkänner du att dina uppgifter kommer att behandlas inom ramen för studien som beskrivs i informationsbrevet. Deltagandet i studien är frivilligt och du kan när som helst avsluta ditt samtycke genom att kontakta någon av studiens kontaktpersoner, enligt uppgifter i informationsbrevet. Dina uppgifter kommer därefter inte längre att bevaras eller behandlas vidare utan annan laglig grund. Du som medverkar i studien har alltid möjlighet att få information om vad som registrerats om dig eller ha synpunkter på behandlingen eller de uppgifter som samlats in genom att kontakta någon av kontaktpersonerna.

__________________________________ Underskrift

__________________________________ Namnförtydligande

__________________________________ Ort och datum