Denna studie belyser att ett bra samspel mellan intensivvårdssjuksköterskor och närstående är gynnsamt för patienter med intensivvårdsdelirium men att det föreligger brister i kommunikation, kunskap och att närstående inte involveras i omvårdnaden i den utsträckning de önskar. Författarna anser att efter denna litteraturstudie krävs ytterligare forskning för att få fram nya metoder för att nå ut med information och utbildning till närstående, som förhoppningsvis även underlättar intensivvårdssjuksköterskans arbete med patienten och dennes närstående. För att undersöka effekten av kompletterande information bör en empirisk studie genomföras, förslagsvis en RCT-studie som undersöker effekten av nå ut med information angående intensivvårdsdelirium via ett informationsblad eller en webbsida. Litteraturstudiens resultat kan redan nu användas hos intensivvårdsavdelningar, då samspelet kan upplevas som påfrestande och tidskrävande kan en förståelse för vilka faktorer som kan påverka samspelet vara till nytta för intensivvårdssjuksköterskor och annan personal.
22
Referenslista
(* Artiklar inkluderade i resultatet.
Adams, AMN., Mannix, T. & Harrington, A. (2015). Nurses’ communication with families in the intensive care unit – a literature review. Nursing in Critical Care, 22(2), 70-80. https://doi.org/10.1111/nicc.12141
Anhang Price, R. & Elliot, M.N (2018). Measuring Patient-Centeredness of Care for Seriously Ill Individuals: Challenges and Opportunities for Accountability Initiatives. Journal of Palliative
Medicine, 21(2), 28-35. https://doi.org/10.1089/jpm.2017.0452
Arumugam, S., El-Menyar, A., Al-Hassani, A., Strandvik, G., Asim, M., Mekkodithal, A., Mudali, I. & Al-Thani, H. (2017). Delirium in the Intensive Care Unit. Journal of emergencies, trauma
and shock,10(1), 37-46. doi: 10.4103/0974-2700.199520
Arend, E, & Christensen, M. (2009). Delirium in the intensive care unit: a review. Nursing in
Critical Care, 14(3), 145-154. https://doi.org/10.1111/j.1478-5153.2008.00324.x
Athanasiou, A., Papathanassoglou, E. D.E., Patiraki, E., McCarthy, M. S. & Giannakopolou, M. (2014). Family visitations in Greek intensive care units: Nurses’ perspective. American Journal of
Critical Care, 23(4), 326-333. https://doi.org/10.4037/ajcc2014986
Bahn, H. L. (2012). Management of Delirium in Adult Critically ill Patients: An Overview. The
Journal of Pharmacy and Pharmaceutical Sciences, 15(4), 499-509. https://doi.org/10.18433/J3PK69
*Bannon, L., McGaughey, J., Clarke, M., McAuley, D. F. & Blackwood, B. (2018). Designing a nurse-delivered delirium bundle: What intensive care unit staff, survivors, and their families think?
Australian Critical Care, 31(3), 174-179. https://doi.org/10.1016/j.aucc.2018.02.007
Bijttebier, P., Vanoost, S., Delva, D., Ferdinande, P. & Frans, E. (2001). Needs of relatives of critical patients: perceptions of relatives, physicians and nurses. Intensive Care Medicine. 27, 160– 165. https://doi.org/10.1007/s001340000750
Björk, K., Lindahl, B. & Fridh, I. (2019). Family members’ experiences of waiting in intensive care: a concept analysis. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 33(3), 522-539. https://doi.org/10.1111/scs.12660
*Black, P., Boore, J. R.P. & Parahoo, K. (2011). The effect of nurse-facilitated family participations in the psychological care of the critically ill patients. Journal of Advanced Nursing, 67(5), 1091-1101. https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2010.05558.x
Brummel, N. & Girard, T. (2013). Preventing delirium in the intensive care unit. Critical Care
Clin, 29(1), 51-65. doi: 10.1016/j.ccc.2012.10.007
*Bohart, S., MØller, A.N. & Forsyth Herling, S. (2019). Do health care professionals worry about delirium? Relatives’ experience of delirium in the intensive care unit: A qualitative interview study. Intensive and Critical Care Nursing, 53, 84-91. https://doi.org/10.1016/j.iccn.2019.04.010
23
Bourne, R. S. (2008). Delirium and use of sedation agents in intensive care. Nursing in Critical
Care, 13(4), 195-202. https://doi.org/10.1111/j.1478-5153.2008.00278.x
Boot, R. (2011). Delirium: A review of the nurse role in the intensive care unit. Intensive and
Critical Care Nursing, 28(3), 185-189. https://doi.org/10.1016/j.iccn.2011.11.004
Buckley, P. & Andrews, T. (2011). Intensive care nurses’ knowledge of critical care family needs.
Intensive and Critical Care Nursing. 27(5), 263-272. https://doi.org/10.1016/j.iccn.2011.07.001
Carlson, E. B., Spain, D. A., Muhtadie, L., McDade-Montez, L. & Marcia, K. S. (2015). Care and caring in the intensive care unit: Family member´s distress and perceptions about staff skills, communication, and emotional support. Journal of Critical Care, 30(3), 557–561. https://doi.org/10.1016/j.jcrc.2015.01.012
Carlström, E., Kvarnström, S. & Sandberg, H. (2013). Teamarbete i vården. I. Edberg, A-K., Ehrenberg, A., Friberg, F., Wallin, L., Wijk, H. & Öhlén, J. (red.) Omvårdnad på avancerad nivå:
kärnkompetenser inom sjuksköterskan specialistområden. Lund: Studentlitteratur, ss. 63–102.
Cass, A., Lowell, A., Christine, M., Snelling, P L., Flack, M., Marrnganyin, B. & Brown, I. (2002). Sharing the true stories: improving communication between Aboriginal patients and healthcare workers. The Medical Journal of Australia, 176(10), 466-470. https://doi.org/10.5694/j.1326-5377.2002.tb04517.x
Davidson, J-E., Powers, K., Hedayat, K-M., Tieszen, M., Kon A-A., Shepard, E., Spuhler, V., Todres, I-D., Levy, M., Barr, J., Ghandi, R., Hirsch, G. & Armstrong, D. (2007). Clinical practice guidelines for support of the family in the patient-centered intensive care unit: American College of Critical Care Medicine Task Force 2004 –2005. Critical Care Medicine, 35(2), 605-622. doi: 10.1097/01.CCM.0000254067.14607.EB
*Eberle, C. C., dos Santos, A. A., de Macedo Júnior, L. J. J. & Martins, J. B. (2019). Non-Pharmacological Management of Delirium From The Perspective of Nurses in an Adult Intensive Care Unit. Revista Online de Pesquisa, 11(5), 1242–1249. doi: 10.9789/2175-5361.2019.v11i5.1242–1249
Ekman, I. & Nordberg, A. (2013) Personcentrerad vård - teori och tillämpning. I Edberg, A-K., Ehrenberg, A., Friberg, F., Wallin, L., Wijk, H. & Öhlén, J. (red.) Omvårdnad på avancerad nivå:
kärnkompetenser inom sjuksköterskan specialistområden. Lund: Studentlitteratur, ss. 29–62
Eldh, A.C., Ekman, I. & Ehnfors, M. (2008). Considering patient non-participation in health care. Health Expectations, 11(3), 263-271 https://doi.org/10.1111/j.1369-7625.2008.00488.x Forsberg, C. & Wengström, Y. (2015) Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys
och presentation av omvårdnadsforskning. 4. uppl. Stockholm: Natur & Kultur.
Fröjd, C., Larsson, I-M. & Wallin, E. (2016). Omvårdnad av intensivvårdspatienter. I Larsson, A. & Rubertsson, S. Intensivvård. 2. uppl. Stockholm: Liber, ss. 732–742.
Garrouste-Orgeas, M., Willems, V., Timsit, J-F., Diaw, F., Brochon, S., Vesin, A., Philippart, F., Tabah, A., Coquet, I., Bruel, C., Moulard, M-L., Carlet, J. & Misset, B. (2010). Opinions of
24
families, staff, and patients about family participations in care in intensive care units. Journal of
Critical Care, 25(4), 634-640. https://doi.org/10.1016/j.jcrc.2010.03.001
Girard, T., Pandharipande, P., Wesley, E. (2008). Delirium in the intensive care unit. Critical
Care. 12(3), 3. doi:10.1186/cc6149
Gray-Toft, P. &. Anderson, J G. (1981). Stress among hospital nursing staff: Its causes and effects.
Social Science & Medicine. Part A: Medical Psychology & Medical Sociology, 15(5), 639-647.
https://doi.org/10.1016/0271-7123(81)90087-0
Hamdan-Mansour, A., Farhan, N A., Othman, E H. & Yacoub, M I. (2010) Knowledge and Nursing Practice of Critical Care Nurses Caring for Patients With Delirium in Intensive Care Units in Jordan. The Journal of Continuing Education in Nursing. 41(12), 571-576. https://doi.org/10.3928/00220124-20100802-01
Helsingforsdeklarationen. (2013). Declaration of Helsinki: Ethical principles for medical reserach
involving human subjects. https://www.wma.net/wp-content/uploads/2018/07/DoH-Oct2008.pdf
[2019-12-18]
Henderson, V. (1991). Grundprinciper för patientvårdande verksamhet. 3. uppl. Borås: Almqvist & Wiksell förlag
Hogg, M-A. & Vaughan, G-M. (red.) (2002) Social psychology. 3. uppl. Essex: Ashford Colour Ldt, Gosport.
Imanipour, M., Kiwanuka, F., Rad, S.N., Masaba, R. & Alemayehu, Y. H. (2019). Family members’ experiences in adult intensive care units: a systematic review. Scandinavian Journal of
Caring Sciences, 33(3), 569-581. doi: 10.1111/scs.12675.
Kirkevold, M. & Strømsnes Ekern, K. (red.) (2002). Familjen: I ett omvårdnadsperspektiv. Liber: Stockholm
Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier, analys och utvärdering. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Kydonaki, K., Kean, S. & Tocher, J. (2019). Family INvolvement in inTensive care: A qualitative exploration of critically ill patients, their families and critical care nurses (INpuT study). Journal
of Clinical Nursing, 29(7-8), 1115-1128. https://doi.org/10.1111/jocn.15175
*LeBlanc, A., Fothergill Bourbonnais, F., Harrison, D. & Tousignant, K. (2017). The experience of intensive care nurses caring for patients with delirium: A phenomenological study. Intensive
and Critical Care Nursing, 44, 92-98. https://doi.org/10.1016/j.iccn.2017.09.002
Lincoln, Y. S. & Guba, E. G. (1986). But Is It Rigorous? Trustworthiness and Authenticity in Naturalistic Evaluation. New Directions for Program Evaluation, 30, 73-84. https://doi.org/10.1002/ev.1427
25
Locihová, H., Axmann, K., Padyšáková, H. & Pončíková, V. (2018). Perception of intensive care stressors by patient, nurses and family. Central European Journal of Nursing and Midwifery, 9(1). 758–766. doi: 10.15452/CEJNM.2018.09.0002
Lynn, M.R. & McMillen, B.J (1999) Do Nurses Know What Patients Think is Important in Nursing Care? Journal of Nursing Care Quality, 13(5), ss. 65-74.
Marshall, J. C., Bosco, L., Adhikari, N. K., Connolly, B., Diaz, J. V., Dorman, T., Fowler, R. A., Meyfroidt, G., Nakagawa, S., Pelosi, P., Vincent, J-L., Vollman, K. & Zimmerman, J. (2017). What is an intensive care unit? A report of the task force of the World Federation of Societies of Intensive and Critical Care Medicine. Journal of Critical Care, 37, 270-276. https://doi.org/10.1016/j.jcrc.2016.07.015
Marshall, M-C. & Soucy, M-D. (2003). Delirium in the Intensive Care Unit. Critical Care Nursing
Quarterly, 26(3), 172–178. doi: 10.1097/00002727-200307000-00002
Martinez, F. T., Tobar, C., Beddings, C. T., Vallejo, G. & Fuentes, P. (2012). Preventing delirium in an acute hospital using a non-pharmacological intervention. Age and Ageing, 41(5), 629-634. https://doi.org/10.1093/ageing/afs060
*Martins, S. Pinho, E., Correia, R., Moreira, E., Lopes, L., Paiva, J A., Azevedo, L. & Fernandes, L., (2017). What effect does delirium have on family and nurses of older adult patients? Aging and
mental health, 22(7), 903-911. https://doi.org/10.1080/13607863.2017.1393794
*Mitchell, M. L., Kean, S., Rattray, J. E., Hull, A. M., Davis, C., Murfield, J. E. & Aitken, L. M. (2017). A family intervention to reduce delirium in hospitalised ICU patients: A feasibility randomised controlled trial. Intensive and Critical Care Nursing, 40, 77-84. https://doi.org/10.1016/j.iccn.2017.01.001
Mistraletti, G., Umbrello, M., Mantovani, E. S., Moroni, B., Formenti., P., Spanu, P., Anania, S., Andrighi, E., Di Carlo, A., Martinetti, F., Vecchi, I., Palo, A., Pinna, C., Russo, R., Francesconi, S., Valdambrini, F., Ferretti, E., Radeschi, G., Bosco, E., Malacarne, P. & Iapichino, G. (2016). A family information brochure and dedicated website to improve the ICU experience for patients’ relatives: an Italian multicenter before-and-after study. Intensive Care Medicine, 43, 69-79. doi: 10.1007/s00134-016-4592-0
Nilsson, B. (2016). Samspel i grupp: introduktion till gruppdynamik. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Ning, J. & Cope, V. (2019). Open visiting in adult intensive care units - A structure literature review. Intensive & Critical Care Nursing, 56, https://doi.org/10.1016/j.iccn.2019.102763
Riksföreningen för anestesi och intensivvård & svensk sjuksköterskeförening. (2012).
Kompetensbeskrivning: legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot intensivvård. https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/anestesi.och.intensivvard.kompbeskr.pdf. [2019-12-17]
26
Schmidt, M. & Azoulay, E. (2012). Having a loved one in the ICU: the forgotten family. Current
Opinion in Critical Care, 18(5), 540-547. doi: 10.1097/MCC.0b013e328357f141
Sessler, N., Gosnell, S-M., Grap, M., Brophy, M., O’Neal, P., Keane, K., Tesoro, E. & Elswick, R. (2002). The Richmond Agitation–Sedation Scale Validity and Reliability in Adult Intensive Care Unit Patients. American Journal of Respiratory and Critical Care Medicine, 66, 1338–1344. doi: 10.1164/rccm.2107138
SFS 2017:30 Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet. SFS 2014:821 Patientlagen. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Stockholm: Socialdepartementet
Shorofi, S A., Jannati, Y., Moghaddam, H R. & Yazdani-Charati, J. (2016) Psychosocial needs of families of intensive care patients: Perceptions of nurses and families. Nigerian Medicine Journal. 57(1) 10–18. doi: 10.4103/0300-1652.180557
*Smithburger, P. L., Korenoski, A. S., Alexander, S. A. & Kane-Gill, S. L. (2017) Perceptions of Families of Intensive Care Unit Patients Regarding Involvement in Delirium-Prevention
Activities: A Qualitative Study. Critical Care Nurse, 37(6), 1-9.
https://doi.org/10.4037/ccn2017485
*Smithburger, P. L., Korenoski, A. S., Kane-Gill, S. L. & Alexander, S. A. (2017). Perceptions of Family Members, Nurses, and Physicians on Involving Patients’ Families in Delirium Prevention.
Critical Care Nurse, 37(6), 48–57. https://doi.org/10.4037/ccn2017901
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (SBU). Utvärdering av metoder i hälso-
och sjukvården och insatser i socialtjänsten: En handbok.
https://www.sbu.se/contentassets/d12fd955318f4feab3709d7ebcc9a72b/sbushandbok.pdf [2020-01-04].
Stubberud, D-G. (2009). Intensivvårdssjuksköterskans målgrupp och arbetsplats. I Gulbrandsen, T. & Stubberud, D-G. Intensivvård: Avancerad omvårdnad och behandling. Lund: Studentlitteratur, ss. 19–23.
Stubberud, D-G. (2009). Närstående. I Gulbrandsen, T. & Stubberud, D-G. Intensivvård:
Avancerad omvårdnad och behandling. Lund: Studentlitteratur, ss. 61–70.
Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård [SFAI] (2015). Riktlinjer för svensk intensivvård. https://sfai.se/wp-content/uploads/2015/02/Riktlinjer-Svensk-Intensivvård_-rev-2015.pdf [2020-03-09].
Svensk sjuksköterskeförening (2016). Personcentrerad vård. [broschyr].
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/svensk_sjukskoterskeforening_om_personcentrerad_vard_oktober_2016.pdf [2020-04-08].
27
Svenska intensivvårdsregistret [SIR] (2019). Vad är intensivvård.
https://www.icuregswe.org/patient-och-narstaende/Intensiv/ [2020-03-09].
Sveriges Kommuner och Regioner [SKR] (2011). Råd för bättre kommunikation - mellan patient
och vårdpersonal. [broschyr] https://webbutik.skr.se/bilder/artiklar/pdf/5236.pdf?issuusl=ignore [2020-04-08].
Sävenstedt, S. & Florin, J. (2013). Informations och kommunikationsteknik. I Edberg, A-K., Ehrenberg, A., Friberg, F., Wallin, L., Wijk, H. & Öhlén, J. (red.) Omvårdnad på avancerad nivå:
kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden. Lund: Studentlitteratur. ss. 217–260.
Söderström, I-M., Saverman, B-I. & Benzein, E. (2006). Interactions between family members and staff in intensive care units - An observation and interview study. International Journal of
Nursing Studies, 43(6), 707-716. https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2005.10.005
Söderström, I-M., Benzein, E. & Saverman, B-I. (2003). Nurses’ experiences of interactions with family members in intensive care units. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 17(2), 185-192. https://doi.org/10.1046/j.1471-6712.2003.00222.x
Tingsvik, C., Bexell, E., Andersson, A-C. & Henricson, M. (2013). Meeting the challenge: ICU-nurses’ experiences of lightly sedated patients. Australian Critical Care. 26(3), 124 – 129. https://doi.org/10.1016/j.aucc.2012.12.005
Turner-Cobb, JM., Ramchandani, S.P., Begen, M. & Padkin, A. (2015). The acute psychobiological impact of the intensive care experience on relatives. Psychology, Health &
Medicine. 21(1), 20-26. https://doi.org/10.1080/13548506.2014.997763
van Eijk, M. M. J. & Slooter, A. J. C. (2010). Delirium in Intensive Care Unit Patients. Seminars
in Cardiothoracic and Vascular Anesthesia, 14(2), 141-147. doi: 10.1177/1089253210371495
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf [2019-12-18].
Wenham, T. & Pittard, A. (2009). Intensive care unit environment. Continuing Education in
Anaesthesia Critical Care & Pain, 9(6), 178-183. https://doi.org/10.1093/bjaceaccp/mkp036
Wesley, E., Shintani, A., Truman, B., Speroff, T., Gordon, S., Harrell, F., Inouye, S., Bernard, G. & Dittus, R. (2004). Delirium as a Predictor of Mortality in Mechanically Ventilated Patients in the Intensive Care Unit. Caring for the Critically Ill Patient, 291(14), 1753-1762. doi:10.1001/jama.291.14.1753
Whittemore, R. & Knafl, K. (2005). The integrative review: updated methodology. Journal of
Advanced Nursing, 52(5), 546-553. https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2005.03621.x
Åstedt-Kurki, P., Paavilainen, E., Tammentie, T. & Paunonen-Ilmonen, M. (2001). Interaction between adult patients’ family members and nursing staff on a hospital ward. Scandinavian
28
Öhrn, A. (2013). Säker vård. I. Edberg, A-K., Ehrenberg, A., Friberg, F., Wallin, L., Wijk, H., Öhlén, J. (red.) Omvårdnad på avancerad nivå: kärnkompetenser inom sjuksköterskan
Bilaga 1
. Bedömning av studier
med kvalitativ metodik
Författare: __________________________ År: ____________________ Granskare: ____________________________________________________
Sammanvägd bedömning av metodologiska brister: Obetydliga eller mindre ❑
Måttliga ❑
Stora brister, studien ingår inte i syntesen ❑ Kommentarer:
1. Överensstämmelse mellan filosofisk hållning/teori och urval och metodik i studien1
Vilken teori eller filosofisk hållning utgick författarna från?
Hänger syfte och fråga ihop med teori/filosofisk hållning? Ja
❑ Nej❑ Oklart❑ Kommentarer:
2. Deltagare Hur gjordes urvalet?
Stödfrågor för bedömning av brister i urvalsförfarandet:
Är urvalet lämpligt för att besvara frågan?
Är rekryteringsmetoden lämpligt vald och genomförd?
Ja ❑ ❑ Nej ❑ ❑ Oklart ❑ ❑ Finns det allvarliga brister som kan påverka tillförlitligheten? ❑ ❑ ❑ Kommentarer:
3. Datainsamling
Vilka metoder användes för datainsamling?
Finns det allvarliga brister i datainsamlingen som kan påverka tillförlitligheten?
Ja
❑ Nej❑ Oklart❑ Kommentarer:
2 sbu – statens beredning för medicinsk och social utvärdering
4. Analys
Vilka metoder användes för analys?
Stödfrågor för bedömning av brister i analyssteget:
Är vald analysmetod lämplig och genomförd på ett lämpligt sätt? Var forskarna reflexiva vid tolkning av data?
Validerades tolkningarna? Ja ❑ ❑ ❑ Nej ❑ ❑ ❑ Oklart ❑ ❑ ❑ Finns det allvarliga brister i analysen som kan påverka tillförlitligheten? ❑ ❑ ❑ Kommentarer:
5. Forskaren
Vilken bakgrund och kompetens hade forskarna?
Stödfrågor för bedömning av brister:
Har forskarna någon relation till studiedeltagarna som kan påverka datainsamlingen?
Har forskarna hanterat sin förförståelse på ett acceptabelt sätt? Var forskarna oberoende av finansiella eller andra förutsättningar som kunde påverka analysen?
Ja ❑ ❑ ❑ Nej ❑ ❑ ❑ Oklart ❑ ❑ ❑
Finns det allvarliga brister som kan påverka tillförlitligheten? ❑ ❑ ❑ Kommentarer:
bedömning av studier med kvalitativ metodik 3