I arbete har vi önskat komma i kontakt med pedagoger där elever i grundsärskolan deltar i
utvecklingssamtalen för att bidra med ökad kunskap om goda exempel där eleverna görs delaktiga. Det har visat sig vara relativt svårt att få tillgång till pedagoger som ville delta i denna studie. En fråga som väckts har varit om förekomsten av utvecklingssamtal, där elever inte deltar, är utbredd. Detta skulle vara en intressant fråga att undersöka vidare. Då vi i resultatet kan se en variation av pedagogers uppfattning om vad som är det egentliga syftet med utvecklingssamtal, skulle även denna fråga vara intressant att följa upp. Utvecklingssamtalet ska vara ett tillfälle att skapa en bild av elevens
33
kunskapsutveckling och lärande. Elever i grundsärskolan får betyg enbart då vårdnadshavare önskar och betygen kan ses som mindre användbara för fortsatta studier. Kan det påverka pedagogers och vårdnadshavares syn på betydelsen av utvecklingssamtal som det tillfälle då elevens
kunskapsutveckling ska behandlas? När Barnkonventionen (SFS 2018:1197) nu blivit lagstadgad skulle det vara angeläget att veta mer om hur lagen påverkat elevers delaktighet. Under arbetet med den här studien har betydelsen av elevens röst vid utvecklingssamtal varit i centrum och för att belysa frågan ytterligare skulle en studie där eleverna får komma till tals vara av stort intresse.
34
Referenser
Andersson, E. (2017). Förutsättningar för elevinflytande i grundsärskolan. Tillit, lyhördhet och vilja (Lic.-avh. Karlstad: Karlstads universitet) Hämtad från
http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1133696/FULLTEXT01.pdf
Andersson, H. (2017). Möten där vi blir sedda: en studie om elevers engagemang i skolan (Diss. Malmö: Malmö högskola). Hämtad från
https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/23423/2043_23423_Andersson_muep.pdf?sequence= 3&isAllowed=y
Andersson, L., & Östlund, D. (2017). Assessments for learning in grades 1-9 in a special school for students with intellectual disability in Sweden. Problems of Education in the 21st Century. -
1822-7864. ; 75:6, 508-524. Hämtad från
http://hkr.diva-portal.org/smash/get/diva2:1169305/FULLTEXT01.pdf
Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur & Kultur Akademisk.
Asp-Onsjö, L. (2006). Åtgärdsprogram - dokument eller verktyg? en fallstudie i en kommun. (Diss. Göteborg: Göteborgs Universitet.). Hämtad från
https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/16941
Assmundson, M. (2016). ”Att vara delaktig i känslan” Lärares uppfattning om elevers
förutsättningar till delaktighet. [Avhandling, Umeå Universitet]. Hämtad från
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1072507&dswid=-9746 Belančić, K. (2020). Language policy and Sámi education in Sweden: ideological and
implementation spaces for Sámi language use. Doctoral thesis, Umea Studies in the Educational
Sciences, 45. Umeå:CityPrint i Norr.Hämtad från
http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1430176/FULLTEXT01.pdf
Bjar, L., & Frylmark, A. (red). (2014). Barn läser och skriver. Lund: Studentlitteratur.
Black, P., Harrison, C., Lee, C., Marshall, B., Wiliam, D. (2004). Assessment for Learning in the Classroom. Phi Delta Kappan, 86 (1), 8–21. Hämtad från
https://www.researchgate.net/profile/Dylan_Wiliam/publication/44835745_Working_Inside_the_B lack_Box_Assessment_for_Learning_in_the_Classroom/links/0c9605262f88548687000000/Worki
ng-Inside-the-Black-Box-Assessment-for-Learning-in-the-Classroom.pdf
Bruse, B., Rubin, M., & Thimgren, P. (2016). Specialpedagogik i professionellt lärarskap: synsätt och
förhållningssätt. Malmö: Gleerups.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Dahlberg, G. (2020–05). Förbered eleven -då blir samtalen bäst. Special pedagogik, 05–2020. 39–41. Elvstrand, H. (2009). Delaktighet i skolans vardagsarbete (Doctoral thesis, Linköping Studies in Behavioural Science, 144). Linköping: LiU-Tryck. Hämtad från
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:229768/FULLTEXT01.pdf
Fleischer, A.V., & From, K. (2016). Exekutiva funktioner hos barn och unga. Lund: Studentlitteratur.
Foster King, A. (2011). Student-Led Conferences: Perceptions Held By Parents of Children Attending
a Christian Elementary School. Pepperdine University, ProQuest Dissertations Publishing. Hämtad
från
https://search-proquest-com.proxy.ub.umu.se/publiccontent/docview/868330240/fulltextPDF/B2B673894F0A4C8EPQ/1?ac countid=14581
35
Garrels, V. (2019). Student – directed learning of literacy skills for students with intellectual disability.
Journal of Research in Special Educational Needs 19 (3), 197 – 206. Hämtad från
https://nasenjournals-onlinelibrary-wiley-com.proxy.ub.umu.se/doi/epdf/10.1111/1471-3802.12442 Granath, G. (2008). Milda makter! Utvecklingssamtal och loggböcker som disciplineringstekniker. (Doctoral thesis, Gothenburg, Studies in Educational Sciences, 263). Göteborg: Acta Univerisitatis Gothoburgensis. Hämtad från
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/10128/1/gupea_2077_10128_1.pdf
Grunewald, K. (2008). Från idiot till medborgare. De utvecklingsstördas historia. Stockholm: Gothia Förlag.
Gustavsson, A. (Red). (2004). Delaktighetens språk. Lund: Studentlitteratur.
Göransson, K., Hellblom-Thibblin, T., & Axdorph, E. (2016). A conceptual approach to teaching mathematics to students with intellectual disability. Scandinavian Journal of Educational Research,
volym (2), 182–200. Doi: 10.1080/00313831.2015.1017836
Hattie, J. (2012). Synligt lärande – för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.
Heister Trygg, B., & Andersson, I. (2009). Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) i
teori och praktik. Ljungby: Jomagp.
Hjelm, M., Lindgren, S., & Nilsson, M. (2019). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. Malmö: Gleerups.
Hofvendahl, J. (2006). Riskabla samtal – en analys av potentiella faror i skolans kvarts- och
utvecklingssamtal. Arbetslivsinstitutet. Hämtad från
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:21706/FULLTEXT01.pdf
Ineland, J., Molin, M., & Sauer, L. (2019). Intellektuell funktionsnedsättning, samhälle och välfärd. Malmö: Gleerups.
Ineland, J. & Silfver, E. (2018). Bedömning och betygsättning av elever med utvecklingsstörning-attityder och erfarenheter från pedagogers perspektiv. Pedagogisk Forskning i Sverige, volym (23), (nr 1–2) 107–126. Hämtad från
https://open.lnu.se/index.php/PFS/issue/view/134/Helt%20nummer
Jakobsson, A. (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling. Lärande som
begreppsmässig precisering och koordinering. Pedagogisk Forskning i Sverige, volym (23), (nr 3–4) 152–170. Hämtad från
http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/15890/sociokulturella_perspektiv.pdf?sequence=2&isAl lowed=y
Jönsson, A. (2013). Lärande bedömning. (3:e uppl.) Malmö: Gleerups
.
Kocken, U., & Larsson Lindholm, M. (2001). Kvalité, vad är det? Inspirationskälla till
kvalitetsutveckling i skolan. Stockholm: Johansson och Skyttmo förlag.
Kvale, S., & Brinkmann. S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Landstinget. (21 november 2020). Sjukdomsinformation om intellektuell funktionsnedsättning. Hämtad från
https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/hjarna-och-nerver/larande-forstaelse-och-minne/intellektuell-funktionsnedsattning---utvecklingsstorning/
Lilja, A. (2013). Förtroendefulla relationer mellan lärare och elev. (Doctoral thesis, Gothenburg Studies in Educational Educational Sciences, 338). Göteborg: Acta universitatis Gothoburgensis. Hämtad från
36
Lind, R. (2019). Vidga vetandet. Teori, metod och argumentation i samhällsvetenskapliga
undersökningar. Lund: Studentlitteratur.
Martinsson Niva, M. (2016.) Det demokratiska uppdraget - en utmaning för pedagogen i
grundsärskolan? En studie om elevinflytande i träningsskolan där TAKK används som
kommunikationsverktyg. (Licentiatavhandlingar vid Pedagogiska institutionen, Umeå universitet).
Hämtad från
http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:899085/FULLTEXT01.pdf
Maxwell, G. (2012). Bringing more to participation: Participations in school activities of persons
with disability within the framework of the International Classifications of Functioning, Disability and Health for Children and Youth (ICF-CY). (Doktorsavhandling) Jönköping: Högskolan i
Jönköping. Hämtad från
Molin, M. (2004). Att vara i särklass – om delaktighet och utanförskap i gymnasiesärskolan. (Doktorsavhandling). Linköping: Linköpings universitet.
Netterbladt, U., & Salameh, E-K. (red) (2014). Språkutveckling och språkstörning hos barn.
Pragmatik- teorier, utveckling och svårigheter. Lund: Studentlitteratur.
Orso, C. L. (2013) Students', guardians', and teachers' perceptions of student-led
conferences.University of Houston-Clear Lake, ProQuest Dissertations Publishing. Hämtad från
https://search-proquest-com.proxy.ub.umu.se/docview/1287044993/fulltextPDF/EC9EB235B3E447DAPQ/1?accountid=1458 1
Palla, L. (2018). Characteristics of Nordic research on special education in preschool: a review with special focus on Swedish conditions, International Journal of Inclusive Education, 23 (4), 436-453, Doi: 10.1080/13603116.2018.1441337. Hämtad från
https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/13603116.2018.1441337
Robertson Pearce,C. (2008) Vägar till delaktighet: Öppningar, möjligheter och skyldigheter. Projektet Egen Växtkraft. Handikappförbundet. Hämtad från
http://www.harryshier.net/docs/Shier-Vagar_till_delaktighet.pdf
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
SFS 2018:1197. Lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet. Hämtad från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-20181197-om-forenta-nationernas-konvention_sfs-2018-1197
Shier, H. (2001). Pathways to Participation: Openings, Opportunities and Obligations. Children &
Society, 15(2), 107–117.
Simonsson,M., Markström, A-M. (2013).The Parent-Teacher Conference as a Task and Tool in the Pre-school Teachers' Professional Practice in Interaction with Parents. Nordic early childhood education
research Journal, 6 (12,). 1-18. Hämtad från
https://journals.hioa.no/index.php/nbf/article/view/355/594
Skolverket. (2011). Kunskapsbedömning i skolan- praxis, begrepp, problem och möjligheter. Stockholm: Skolverket. Hämtad från
https://www.skolverket.se/publikationsserier/stodmaterial/2011/kunskapsbedomning-i-skolan---praxis-begrepp-problem-och-mojligheter
Skolverket. (2013). Allmänna råd med kommentarer om utvecklingssamtalet och den skriftliga
37
https://www.skolverket.se/publikationsserier/allmanna-rad/2013/allmanna-rad-med-kommentarer-om-utvecklingssamtalet-och-den-skriftliga-individuella-utvecklingsplanen
Skolverket. (2015). Kunskapsbedömning i träningsskolan. Hämtad från
https://www.skolverket.se/publikationsserier/stodmaterial/2015/kunskapsbedomning-i-traningsskolan?id=3425
Skolverket. (2018). Läroplan för grundsärskola 2011: reviderad 2018. (4:e upplagan). Stockholm: Nordstedts.
Specialpedagogiska Skolmyndigheten (2019) Delaktighetsmodellen hämad från
https://www.spsm.se/stod/tillganglighet-delaktighet-och-inkludering/delaktighet/delaktighetsmodellen/
Swärd, A-K., & Florin, K. (2016). Särskolans verksamhet- uppdrag, pedagogik och bemötande. (2 uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Szönyi, K., & Söderqvist Dunkers, T. (2015). Delaktighet - arbetssätt i skolan. Härnösand: Specialpedagogiska myndigheten.
Szönyi, K., & Söderqvist Dunkers, T. (2012). Där man söker får man svar: Delaktighet i teori och
praktik för elever med funktionsnedsättning. Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten, ISBN:
978-91-28-00388-9. Hämtad från
https://webbutiken.spsm.se/dar-man-soker-far-man-svar/
Säljö, R. (2013). Lärande och kulturella redskap: om lärprocesser och det kollektiva minnet. Lund: Studentlitteratur.
SÖ 2008:26. Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Stockholm: Utrikesdepartementet. Hämtad från
https://www.regeringen.se/4ae1cb/globalassets/regeringen/dokument/socialdepartementet/funktion shinder/konvention-om-rattigheter-for-personer-med-funktionsnedsattning.pdf
Tegler, H. (2020). Social Interaction Involving Non-speaking Children with Severe Cerebral Palsy
and Intellectual Disability: The role of communication partners and speech-generating devices.
(Doctoral thesis, Uppsala Studies from the Faculty of Medicine, 1639). Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. Hämtad från
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1392438/FULLTEXT01.pdf Unesco (2006) Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Hämtad från https://www.unesco.se/?infomat=salamancadeklarationen-och-salamanca-10
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html
Villanueva Gran, T. (2020–05). Utvecklingssamtal: Miljardkostnad som stjäl tid. Special pedagogik,
05–2020. 34–38.
Wilder, J. (2014). Kommunikation hos barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning: en
systematisk kunskapsöversikt. Nationellt kunskapsstöd, Kalmar. Hämtad från
http://remote.anhoriga.se/Global/St%C3%B6d%20och%20kunskap/Publicerat/Kunskaps%C3%B6ve rsikter/Dokument/Kunskapsoversikt_Kommunikation_FFN_Wilder_webb.pdf
Word Health Organization, WHO. (2007). International classification of functioning, disability and health: Children and youth version. Geneva: World Health Organization. Hämtad från
https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/43737/9789241547321_eng.pdf;jsessionid=47B34 3120A04413D7F78B5BB57333523?sequence=1
Östlund, D. (2012). Deltagandets kontextuella villkor: fem träningsskoleklassers pedagogiska
38
Östlund, D. (2017). Alla elevers inflytande över sitt eget lärande. Hämtad från https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1067189/FULLTEXT01.pdf