Fortsatta forskningsfrågor

Syftet med studien var att kartlägga hur några utvalda lärare konstruerar elevgrupper och vad några lärare tänker på när de arbetar med grupper. Detta fick jag delvis svar på, respondenterna berättade hur de delade in eleverna men jag hade velat ha fler exempel och sett detta mer under observationerna. Genom att göra fyra observationer istället för två hade jag troligen fått mer utförliga och olika svar på mina frågor. Något jag personligen skulle vilja studera mera är hur vuxna

68Maltén 1992

69Svedberg 2007

agerar när de sätts samman i en grupp i jämförelse med hur eleverna agerar. Jag skulle även vilja se hur det är i andra kulturer är det någon skillnad om gruppdeltagarna kommer från svensk kultur eller muslimsk kultur eller någon helt annan kultur. Till sist skulle jag även vilja arbeta med detta som verksam lärare jag vill utveckla arbetet med grupper och se hur man kan på bästa sätt ta tillvara på elevers olikheter och lära andra att arbeta med så optimala grupper som möjligt.

7.2 Metoddiskussion

Valet att göra en kvalitativ studie var självklart. Detta för att genom att göra intervjuer kan jag som skribent fråga mina respondenter hur mycket jag vill. Jag har även möjlighet till att ställa följdfrågor och får förklaringar på hur pedagogerna ser på grupper samt hur de arbetar. Pedagogerna får en möjlighet att förklara varför de arbetar som de gör. Är det något jag inte förstår finns de där och kan utveckla eller förklara. I detta arbete passade det även bättre att göra intervjuer och observationer än att göra en enkät. Med en enkät hade jag möjligen fått andra typer av svar. Till en början var det meningen att jag skulle ha kvantitativa inslag med diagram över respondenternas svar men detta gick inte då jag inte fick de svar som jag trodde. När jag arbetade med intervjufrågorna valde jag att läsa all litteratur innan för att ha lite kunskaper och veta vad jag skulle fråga. På så vis kunde jag ”leda” mina respondenter till att tala om det som håller sig inom ramen för denna studies syfte. Hade jag inte läst innan hade mina frågor kanske blivit annorlunda och jag hade kanske fått ett helt annat resultat. Resultatet hade möjligtvis inte varit fel men det hade troligtvis blivit annorlunda i jämförelse med vad jag fick för svar nu. Något annat som hade kunnat påverka mitt resultat kan vara om jag hade valt att skicka ut intervjufrågorna på förhand. Hade jag skickat ut frågorna hade respondenterna kunnat fundera och ta ställning och svara enligt de normer och regler som finns i skolan. Eftersom jag inte skickade ut frågorna fick jag troligtvis ett mer ärligt och naturligt svar. Hade jag skickat ut frågorna innan så hade stämningen kunnat vara lite mer avslappnat, nu visste respondenterna bara vilket ämne som skulle belysas. Frågorna var gjorda i förhand och alla respondenter fick samma frågor, men jag ställde olika följdfrågor till respondenterna. Alla intervjuerna gjordes inte under liknande omständigheter. På grund av klasslärarnas pressade tidsschema gjordes intervjuerna under skoltid. Det är även i slutet på terminen så respondenterna är extra trötta. Detta kan ha påverkat arbetet på ett negativt sätt då de inte orkade lägga mycket energi och tanke på sina svar. Det kan även vara positivt eftersom de har allt färskt i huvudet hur de brukar arbeta i klassrummet samt hur det brukar gå.

Referenser

Arfwedsom Gerd, B, Arfwedson, Gerhard (2000). Arbete i lag och grupp Stockholm : Liber

Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.

Hammar, Chiriac, Eva (2009). Släpp tankarna loss - det är nytt. Linköpings universitet. Harty, Bo & Harty, Mia (2004). Gruppens utveckling Lund: Studentlitteratur.

Kvale, Steinar. & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:

Studentlitteratur Lycken, Margareta (1999). Effektiva arbetslag i skolan, tankar, idéer, verktyg. Brain Books AB

Maltén, Arne (1992). Grupputveckling. Lund: Studentlitteratur. Nilsson, Björn (1993). Individ och grupp. Lund: Studentlitteratur. Svedberg, Lars (2007). Gruppsykologi. Lund: Studentlitteratur. Skolverket, LPO 94.

Thornberg, Robert (2004). Grupprocesser och social påverkan. Socialpsykologi med fokus på

skolan. Linköping Institutionen för beteendevetenskap.

Vetenskapsrådet: http://www.vr.se/etik/oredlighetiforskningen.4.9232df81081e742f7e800049.html. 9/12 2010

Bilaga 1. Intervjuguide

Intervjuguide

Denna intervjuguide innehåller frågor som behandlar vad olika lärare anser om grupper.

Syfte

Syftet med arbete är att kartlägga hur grupper fungerar och vad man bör tänka på när man arbetar med grupper.

Intervjufrågor

1. Vilken storlek på grupp brukar du arbeta med? 2. Vilket storlek trivs du bäst att arbeta med?

Varför?

3. Brukar du variera storleken på grupperna?

4. Märks det någon skillnad på arbetsklimatet om du har en stor eller en liten grupp?

5. Har du alltid eleverna i samma grupp eller brukar du variera så att alla får arbeta med alla? 6. Vilket tror du eleverna föredrar?

7. Hur delar du in eleverna i grupper, alltså får eleverna sitta hur de vill eller delar du upp dom i grupper?

8. Har du några tankar angående hur du delar upp eleverna eller sker det bara slumpvis? 9. Är det något man skall tänka på när man delar in elever i grupper?

Bilaga 2. Brev till respondenterna

Brev till respondenterna.

Hejsan !

Tack för att du ställer upp på intervju!

Den 25/11 kommer jag ut till din skola för att göra en intervju med dig. Intervjun kommer att handla om grupper, grupper av elever.

I mitt examensarbete har jag några etiska punkter att rätta mig efter. Det är att jag tar ansvar för mitt eget arbete och för dig som respondent, även att motverka diskriminering och mobbning. Intervjun är högst frivillig och du har rättighet att avbryta arbetet. Intervjun är anonym och du kommer att benämnas som man/kvinna. Om det är möjligt så önskar jag att få göra en röstinspelning, då detta är mer effektivt och det underlättar för mig som forskare. Inspelningen kommer inte publiceras utan den kommer att vara till hjälp för att tolka det du säger på ett rättvist sätt.

Tack! Då ses vi den 25/11.

Bilaga 3. Brev till föräldrar

Brev till föräldrar.

Hej!

Mitt namn är Elin Svensson och jag är en lärarstudent som studerar på Linneuniversitetet här i Växjö. Jag är inne på min sista termin och just nu skriver jag mitt examensarbete. I arbetet försöker jag kartlägga hur olika pedagoger arbetar med olika typer av grupper i klassrummet.

För att kunna se hur pedagoger arbetar med grupper så skall jag göra observationer. Det kommer att ske i klass 4 där ditt elever går. Dessa observationer kommer att ske i slutet på denna eller i början på nästa vecka. Jag kommer att vara i klassen vid två tillfällen för att se hur det pedagogiska arbetet sker.

Som lärarstuderande har jag några etiska regler att följa, jag har självklart tystnadsplikt och får inte benämna eleverna med namn i denna rapport som examensarbetet resulterar i. Allt mitt råmaterial som jag samlar in på skolan är det ingen mer än jag och eventuellt min handledare som kommer att ha tillgång till. Det är alltså lärarna som är mitt fokus och inte eleven i sig.

Här nedan kommer en talong där du tar ställning om du tycker att det är ok att jag observerar klassen. Klipp på den streckade linjen och skicka tillbaka talongen till skolan snarast.

Har du några frågor eller funderingar, ta gärna kontakt med mig, Elin Svensson på telefon XXXX Tack! Med vänlig hälsning Elin.

---Får jag komma och observera klassen?

Ja, du får observera grupper som mitt elever ingår i. Nej, du får inte observera mitt elever.