DEN FORTSATTA HANDLÄGGNINGEN - GR:s förslag till yttrande över Länsstyrelsens förslag till besl

På sätt framgår ovan under avsnitt 2.3.4 torde bottnen inom täktområdet i Gråbo-deltat på flera ställen ligga för nära grundvattenytan. I av länsstyrelsen tidigare meddelade beslut om täkttillstånd anges uttryckligen att grusbrytning endast får ske till en nivå av 1 m respektive 3 m ovan högsta grundvattenytan. Det föreligger därför skäl att kontrollera grundvattennivåerna inom området i förhållande till tidigare täkttillstånd, varför kommunerna och GR hemställer av länsstyrelsen föranstaltar därom innan beslut fattas i ärendet.

Kommunerna och GR hemställer också om att länsstyrelsen inhämtar yttrande från SGU i ärendet, varvid SGU bör yttra sig om bl a betydelsen av vatten- och grus-förekomsten i Gråbodeltat för vattenförsörjningen samt riskerna för vattenintresset vid en ny grustäkt i den västra delen av området.

Bilagor

1 Granskningsyttrande, upprättat av Ramböll den 3 december 2007 2 Yttrande, upprättat av Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) den

11 oktober 2002 1441102/lst-1203

Bilaga 1

Göteborgsregionens kommunalförbund

Gråbodeltat

Göteborg 2007-11-05, rev 2007-12-03

Granskning av Länsstyrelsens yttrande över

grustäkt i Gråbo - hydrogeologiska aspekter

Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan 6 402 27 Göteborg Telefon 031-335 33 00 Fax 031-40 39 52 www.ramboll.se Organisationsnummer 556133-0506 Göteborgsregionens kommunalförbund

Gråbodeltat

Granskning av Länsstyrelsens yttrande över grustäkt i Gråbo – hydrogeologiska aspekter

Datum 2007-11-05, rev 2007-12-03 Uppdragsnummer 61470725329

Olov Holmstrand Per Sander

Granskning av Länsstyrelsens yttrande över grustäkt i Gråbo – hydrogeologiska aspekter Gråbodeltat 61470725329 g :\f ör b und sl ed ning \s ty re ls e\ st yr el se 2 007 \14 d ec emb er \r am b ö ll_g rå b o0 712 03 ( 3 ).d oc Innehållsförteckning Den här rapporten 1

1. Sammanfattning och slutsatser 2

2. Bakgrund 4

3. Länsstyrelsens yttrande över grustäkt 4 4. Undersökningar av Gråbodeltat 5

4.1 Tidigare undersökningar 5

4.2 Geosigmas undersökningar 2005-2006 5

5. Klimat- och sårbarhetsutredningen 7

6. Granskningsaspekter 8

6.1 Grustäktsplanens relevans 8

6.2 Täkt av grus över grundvattenytan 9 6.3 Behovet av naturgrus som betongballast 11

6.4 Krossning av naturgrus 12

6.5 Gråbodeltats betydelse för den regionala vattenförsörjningen 12 6.6 Avvägning mellan grusintresse och vattenintresse 13 6.7 Gråbodeltats kapacitet för grundvattenproduktion 13

6.8 Hydrogeologisk barriär 15

6.9 Behovet av att utföra pilotanläggningar 16 6.10 Påverkan på Lerums kommuns vattentäkt i Gråbo 16

7. Konsekvenser av föreslaget täktområde 17

8. Referenser 19

BILAGOR

1 av 1

Granskning av Länsstyrelsens yttrande över grustäkt i Gråbo Gråbodeltat 61470725329 g :\f ör b und sl ed ning \s ty re ls e\ st yr el se 2 007 \14 d ec emb er \r am b ö ll_g rå b o0 712 03 ( 3 ).d oc Gråbodeltat

Granskning av Länsstyrelsens yttrande över grustäkt i Gråbo – hydrogeologiska aspekter

Den här rapporten

Gråbodeltat är en mycket stor grusavlagring och den viktigaste

grundvattenreserven i någon närhet av Göteborg. Deltat är emellertid av intresse både med avseende på täkt av grus och för utvinning av grundvatten. Fram till idag har huvudsakligen grustäktsintresset fått företräde, vilket har gjort att större delen av deltat över grundvattenytan är bortschaktat.

Länsstyrelsen i Västra Götaland har i ett yttrande 2007-10-01 till

Miljöprövningsdelegationen tillstyrkt att Sand & Grus AB Jehander skall få fortsatt tillstånd till täkt av sand och grus även under grundvattenytan i Gråbodeltat. Huvudsyftet med den här rapporten är att på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund granska Länsstyrelsen yttrande. Granskningen avser i första hand geologiska och hydrogeologiska förhållanden med utgångspunkt från vad som är känt om Gråbodeltat i dessa avseenden.

Genom min medverkan i utredningar om Gråbodeltat sedan 1970 har jag följt ärendet någorlunda kontinuerligt på nära håll och till stor del kunnat utgå från egen förstahandsinformation. Kunskapsunderlag har hämtats från tidigare rapporter och redovisningar samt inte minst från de senaste omfattande

geologiska och hydrogeologiska undersökningarna som genomfördes av Geosigma 2005-2006.

2 av 2

1. Sammanfattning och slutsatser

Gråbodeltat har sedan 1930-talet utnyttjats för grustäkt och åtminstone sedan 1970 framhållits som lämpligt för att utvinna större mängder grundvatten genom infiltration av ytvatten från Mjörn. Grustäkt har hittills endast skett över

grundvattenytan, delvis till större djup än tillåtet. Länsstyrelsen föreslår nu att grustäkt under grundvattenytan skall tillåtas i deltats västra del, medan den östra delen i så fall föreslås kunna utnyttjas för grundvattenproduktion. Det finns betydande invändningar mot Länsstyrelsens överväganden och slutsatser. • Länsstyrelsen har inte tillräckligt beaktat aktuella utredningar som framhåller

grundvattnets allmänna betydelse för vattenförsörjningen och Gråbodeltats särskilda betydelse för vattenförsörjningen i Göteborgsregionen. Sådana utredningar är Klimat- och sårbarhetsutredningens betänkande 2007 samt de båda utredningarna 2003 om Göteborgsregionens grusförsörjning respektive vattenförsörjning.

• Geosigmas undersökningar i Gråbodeltat 2005-2006 styrker tidigare utredningars slutsats att det finns möjlighet att producera cirka 1000 l/s grundvatten i deltat och att hela deltat med undantag av en zon i mitten går att utnyttja.

• Länsstyrelsen utgår från den ursprungliga täktplanen från 1995, vilken senare konstaterades ha sådana brister ifråga om beskrivningen av området att konsekvenserna av fortsatt täktverksamhet inte kan bedömas med tillräcklig säkerhet.

• Länsstyrelsens förslag till verksamhetsområde går utanför begränsningen för täktplanen enligt Jehanders (Sabema) ansökan 1995.

• Länsstyrelsen beaktar inte att allt kvarvarande material över grundvattenytan erfordras för optimal produktion av grundvatten.

• Länsstyrelsen anser att grustäkt i Gråbodeltat fordras under en

övergångsperiod för att tillfredsställa ett långsiktigt behov av betonggrus. Behovet kan ifrågasättas och måste ändå lösas långsiktigt på annat sätt än täkt i Gråbo, vilket i så fall helt eller delvis långsiktigt förhindrar optimal grundvattenproduktion.

• Länsstyrelsen anser att tillstånd inte erfordras för att ta ut ca 400 000 ton grusmaterial över grundvattenytan inom området för den tilltänkta grundvattensjön.

3 av 3

• Länsstyrelsen har inte klargjort hur mycket av materialet i Gråbodeltat som verkligen skulle användas för betongtillverkning. Länsstyrelsen vill inte tillåta krossning, men klargör inte hur grövre material skall hanteras eller användas. • Med utgångspunkt från Geosigmas utredning hävdar Länsstyrelsen att

vattentäktsintresset kan tillgodoses enbart i Gråbodeltats östra del, om den västra används för grustäkt under grundvattenytan. En sådan lösning medför sämre förutsättningar att utvinna optimal mängd grundvatten med tillräckligt god kvalitet i förhållande till om hela deltat utnyttjas för grundvattenutvinning. Länsstyrelsens förslag försvårar eller förhindrar dessutom möjligheten att om förutsättningarna så kräver utvinna mer grundvatten än 1000 l/s.

• Infiltrationsbassänger och brunnar kan med avseende på att det naturliga markmaterialet varierar inom området inte placeras fritt för att uppnå erforderlig uppehållstid. Anpassning måste göras till de lokala variationerna. Från denna synpunkt är det av stor vikt att det område som är möjligt att utnyttja inte förminskas genom täktverksamhet.

• Länsstyrelsen hävdar med utgångspunkt från Geosigmas utredning att det finns en sådan geologisk barriär i Gråbodeltat att grusbrytning under grundvattenytan i deltats västra del inte försämrar möjligheterna att

producera grundvatten i östra delen. Geosigmas undersökningar visar inte att den geologiska barriären är så tät som Länsstyrelsen förutsätter.

• Geosigmas utredning visar tydligt grundvattenströmning från västra delen av Gråbodeltat genom den geologiska barriären till östra delen. Grundvattensjön i västra delen skulle hamna på båda sidorna av en vattendelare med

grundvattennivå över nivån i den geologiska barriären och avsevärt över grundvattennivån i östra delen. Konsekvenserna av detta är inte utredda. • För att slutligt utreda förutsättningarna för storskalig grundvattenproduktion i

Gråbodeltat fordras bland annat genomförande av pilotinfiltration i två anläggningar i östra respektive västra delen av deltat. Grustäkt i västra delen skulle förhindra utförande av den västra pilotanläggningen.

• Länsstyrelsen anser att grustäktsverksamhet i Gråbodeltats västra del inte skulle inverka menligt på den kommunala vattentäkten för Gråbo i samma del av deltat. Länsstyrelsen hävdar med hänvisning till skyddsavstånd mellan enskilda avlopp och grundvattentäkter att den kommunala vattentäkten inte kan påverkas. Flödeshastigheten är enligt Länsstyrelsens yttrande uppskattad till 200-300 meter på 60 dagar, vilket innebär att den blivande

grundvattensjön till stor del skulle ligga väl inom den primära skyddszonen för nuvarande grundvattentäkt, när ett skyddsområde upprättas för denna i enlighet med nu gällande krav. Den primära skyddszonen definieras av 100 dagars uppehållstid. Det är uppenbart att grundvattensjön därmed är ett hot mot vattenkvaliteten i den kommunala vattentäkten.

4 av 4

Göteborgsregionens vattenförsörjning är i allt för hög grad baserad på Göta älv som råvattentäkt och har inte önskvärd uthållighet. Målinriktat arbete har genomförts för att etablera alternativ, komplement eller reserver till nuvarande vattenförsörjning. Systematisk utvärdering av regionens yt- och

grundvattenresurser har resulterat i förordande av infiltration av ytvatten från Mjörn i Gråbodeltat för att minska försörjningens sårbarhet och öka uthålligheten. Gråbodeltat är en av västkustens största isälvsavlagringar med totala

jordlagermäktigheter på ca 100 meter. Åtminstone de övre delarna består av sand och grus med stor vattengenomsläpplighet och goda förutsättningar för

grundvattenutvinning. Isälvsavlagringens areal är ca 1,2 km2 och den naturliga grundvattenbildningen inklusive tillströmning från omgivningarna har uppskattats till ca 40 l/s (Scandiaconsult, 2004). Av detta utnyttjas ca 10 l/s för Gråbo samhälles kommunala vattenförsörjning. Dessutom finns ett antal privata vattentäkter.

Omfattande grustäktsverksamhet har förekommit i Gråbodeltat sedan åtminstone 1930-talet. Med hänsyn till grundvattenskyddet har schaktdjupet i täkttillstånden begränsats till lägst 1 meter över högsta grundvattennivå. Större delen av deltat är idag nedschaktat till ca 1 meter över grundvattenytan, delvis ännu lägre i strid mot tillstånden (se kartan i figur 1, avsnitt 7).

Grusexploatören har sedan mitten av 1990-talet planerat för grustäkt under grundvattenytan. Emellertid har ända sedan ca 1970 framhållits förutsättningarna att utnyttja Gråbodeltat för storskalig grundvattenutvinning genom konstgjord infiltration (Lerums kommun, 1970). Konflikten mellan grustäktsintresset och grundvattenintresset är inte slutligt avgjord.

År 2003 redovisades två regionala utredningar, Grusförsörjningsplan respektive Vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen (Göteborgsregionens

kommunalförbund, 2003a och 2003b). Dessa båda planer visade tydligt att kvarvarande naturgrus generellt behöver reserveras för

vattenförsörjnings-ändamål och att Gråbodeltat är den viktigaste grundvattenreserven i någon närhet av Göteborg.

3. Länsstyrelsens yttrande över grustäkt

Länsstyrelsen föreslår i yttrandet 2007-10-01 att Miljöprövningsdelegationen lämnar Sand & Grus AB Jehander tillstånd enligt naturvårdslagen att bedriva täkt

5 av 5

av grus under grundvattenytan på västra delen av fastigheten Hjällsnäs 52:13 i Lerums kommun. Tillståndet skulle omfatta grundvattensjö A1-A2 enligt den bilagda ursprungliga täktplanen, vilket har förtydligats i beslutskartan som också biläggs yttrandet.

Det föreslagna tillståndet omfattar uttag av högst 1 800 000 ton naturgrus såväl över som under grundvattenytan inom området för grundvattensjö A1-A2.

4. Undersökningar av Gråbodeltat

4.1 Tidigare undersökningar

I rapporten ”Gråboprojektet – Kunskapsläge december 2003” sammanfattade Scandiaconsult (2004) kortfattat vad som då var känt om Gråbodeltat och vilka undersökningar som hade genomförts till och med 2003. Sammanfattningsvis konstaterades att geologiska och hydrogeologiska undersökningar i olika omgångar har genomförts i Gråbodeltat åtminstone sedan 1950-talet. I en

förteckning beskrevs 43 olika redovisningar eller rapporter. Undersökningarna har huvudsakligen omfattat själva deltat och i mindre omfattning närmast omgivande områden. Undersökningarna har genomförts av ett flertal olika konsulter och även högskolor. Därmed fanns redan 2003 ett gott underlag för att värdera

förutsättningarna att genom infiltration av ytvatten från Mjörn producera grundvatten i Gråbodeltat.

4.2 Geosigmas undersökningar 2005-2006

Under 2005-2006 genomförde Geosigma (2006) kompletterande hydrogeologiska undersökningar i enlighet med tidigare utarbetade planer. Undersökningarna omfattade ursprungligen följande huvudsakliga moment:

− Geofysiska mätningar med refraktionsseismik och resistivitetsmätningar för att kartlägga geologisk lagerföljd

− Undersökningsborrning till ca 20 m

− Design och anläggande av provpumpningsbrunnar − Provpumpningar

− Design av pilot-infiltrationsanläggning − Förslag till fullskalig infiltrationsanläggning Dessutom genomfördes följande moment: − Markradarmätningar

− Jord-bergsondering (Jb1) till ca 80 m − Provdike

− Infiltrationsmätningar

6 av 6

Sammantaget visade de genomförda undersökningarna att förutsättningar för bassänginfiltration finns och att pilotförsök med denna metod bör genomföras. Utredningen har bidragit till en avsevärt mer detaljerad kunskap om Gråbodeltats hydrogeologi. Inget av det som framkommit i utredningen förändrar emellertid tidigare positiva bedömningar om möjligheterna att anlägga och driva en fullskalig infiltrationsanläggning.

De överslagsberäkningar av grundvattenmagasinets vattenledande förmåga som gjorts vid framtagning av förslaget till en fullskalig infiltrationsanläggning visar att det finns förutsättningar att uppnå ett önskat uttag från en sådan anläggning på 1000 l/s.

Den uppskattade operativa kapaciteten från infiltrationsförsöken uppgår till 4-9 m3/m2/dygn vilket indikerar att infiltrationskapaciteten inom området är tillräcklig för en fullskalig infiltrationsanläggning. Detta kan jämföras med värden för fullskaleanläggningar som normalt är i storleksordningen 1-3 m3/m2/dygn. Större delen av området är möjligt att utnyttja till bassänginfiltration. Undantaget är det område i mitten där en hydrogeologisk barriär har kartlagts. I detta

område, vilket sträcker sig i nord-sydlig riktning tvärs över grustäkten, finns ett tämligen brant stupande lager, vilket även är vattengenomsläppligt, men inte tillräckligt för bassänginfiltration.

Dessa bedömningar behöver verifieras i större skala i form av en

pilot-infiltrationsanläggning där hela systemet från infiltration till uttag kan testas. En design av en anläggning med två bassänger och två uttagsbrunnar har utarbetats. En konceptuell hydrogeologisk modell av undersökningsområdet har arbetats fram och viktiga slutsatser är:

• Den huvudsakliga vattenförande formationen utgörs av ett relativt ytligt lager med sand och grus, vars mäktighet uppgår till åtminstone 20 m. Under detta lager finns ett lager med hårt packat friktionsmaterial, vars hydrauliska egenskaper ej är kända. Under detta lager, på 45-50 m djup, påträffas ett utbrett lerlager som troligen sträcker sig ned till bergytan. Eventuellt kan det finnas morän närmast bergytan.

• Västra och östra området av grustäkten utgör mer eller mindre separata hydrauliska system åtskilda av en hydrogeologisk barriär med lägre vattengenomsläpplighet.

• De centrala delarna i östra området har högre vattenförande förmåga jämfört med andra delar av grustäkten. Området i övrigt kännetecknas allmänt av måttlig vattenförande förmåga.

Den föreslagna pilot-infiltrationsanläggningen syftar till att ge fördjupad kunskap om:

• Infiltrationskapacitet i större skala. • Funktion hos omättad zon.

7 av 7

• Mäktighet och genomsläpplighet på vattenförande lager.

• Uppehållstider – spårämnesförsök genomförs för att få en uppskattning av uppehållstiden.

• Vattenkvalitet, d v s hur påverkas det infiltrerade ytvattnets kemiska sammansättning, mikrobiologi och fysikaliska egenskaper under transporten mellan infiltrationsbassäng och uttagsbrunn.

Eftersom det finns behov av att höja marknivån för att öka den omättade zonens mäktighet och att använda fyllmaterial kring bassänger rekommenderas att allt kvarvarande sand- grusmaterial i täktområdet lämnas kvar. Det rekommenderas även att sammansättning hos det ej utschaktade materialet i höjdpartier närmare undersöks för att kartlägga dess användbarhet.

Gråbodeltat har stor potential att användas till vattenförsörjning och det är av stor vikt att fortsätta mäta och kontrollera grundvattenförhållandena. Geosigma rekommenderar att observations- och undersökningsrör och pumpbrunnar inom täktområdet lämnas intakta dels för att man ska kunna förlänga de mätserier som finns och dels för att dessa kan utgöra viktiga observationspunkter i samband med framtida undersökningar och kontroller.

Sammanfattningsvis är resultaten av Geosigmas undersökningar trovärdiga. Utredningen har tillfört värdefull information som fördjupar kunskapen om Gråbodeltats geologiska och hydrogeologiska förhållanden. Utredningen har i förhållande till tidigare beräkningar bestyrkt och snarast ökat uppskattningen av möjlig grundvattenutvinning i deltat. Därmed framstår Gråbodeltat som än mer angeläget att reservera som långsiktig regional vattentäkt.

5. Klimat- och sårbarhetsutredningen

FNs klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) har

konstaterat att klimatet på Jorden med all sannolikhet har påverkats av utsläppen av växthusgaser till atmosfären och att påverkan kommer att fortsätta och öka i form av global uppvärmning. Uppvärmningen påverkar i sin tur bland annat nederbördens storlek och fördelning, havsytans nivå, förutsättningarna för livsmedelsproduktion mm.

Den svenska Klimat- och sårbarhetsutredningens rapport ”Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter” (SOU 2007:60) redovisades 2007-10-01. Parentetiskt var det samma dag som Länsstyrelsens yttrande över täktverksamheten i Gråbo är daterat. Sårbarhetsutredningen konstaterar att Sverige kommer att påverkas kraftigt av klimatförändringarna i en rad avseenden, bland annat vattenförsörjningen, och att anpassningen bör påbörjas redan idag. Ifråga om vattenförsörjningen konstaterar Sårbarhetsutredningen bland annat följande:

8 av 8

● Sjöar och vattendrag får högre halter av näringsämnen och humus. ● Risken för översvämningar ökar kraftigt längs vattendrag i landets

västra/sydvästra delar. Bland särskilt skredkänsliga områden framhålls Göta älvdalen.

● Ökad benägenhet för ras, skred, erosion och ravinutveckling.

● Ökad risk för urlakning av kemikalier och gifter och tillförsel av dessa till vattendrag.

● Dricksvattenkvaliteten försämras om inte ny teknik införs i vattenverken mot humus, virus och parasiter.

● Dricksvattenreningen måste förbättras.

Göta älv är idag huvudvattentäkt för Göteborgsregionen. Alternativ och reserver är begränsade och ytvattentäkter betraktades även före Sårbarhetsutredningens rapport generellt som sårbara vattentäkter. Därför har Gråbodeltat med infiltration av vatten från Mjörn utretts som säkrare reserv och komplement i relativt stor skala.

Sårbarhetsutredningens slutsatser innebär att rena ytvattentäkter framstår som ännu osäkrare vattentäkter både från långsiktig kvalitetssynpunkt och med hänsyn till tillgänglighet exempelvis i samband med skred. Mot bakgrund av Sårbarhetsutredningen framstår alternativet Mjörn och Gråbodeltat som ännu fördelaktigare, inte minst med hänsyn till att vattenbehandling i form av grundvatteninfiltration är effektiv både från teknisk synpunkt och kostnadssynpunkt.

6. Granskningsaspekter

6.1 Grustäktsplanens relevans

Länsstyrelsens yttrande utgår från och refererar till täktplanen i Jehanders

(Sabemas) ursprungliga ansökan från 1995. Denna täktplan ger emellertid inte en korrekt bild av de verkliga förhållandena i täktområdet och tar inte hänsyn till de hydrogeologiska förutsättningarna.

Inom ramen för utredningarna av förutsättningarna att utnyttja Gråbodeltat för storskalig grundvattenutvinning värderade Scandiaconsult (2001) hur mycket grusmaterial som fanns kvar över grundvattenytan inom delen av täktplanen söder om väg 190. Som ett led i detta arbete utarbetades en karta med då aktuella höjdförhållanden. Kartan grundades på okulärbesiktning av personal med

9 av 9

omfattande rutin från att framställa detaljkartor för orienteringstävlingar. Det konstaterades att täktplanen inte gav en korrekt bild av förhållandena och delvis avvek kraftigt från de verkliga förhållandena som framgår av följande avsnitt ur Scandiaconsults rapport:

”Då den i täktplanen bifogade efterbehandlingsplanen innehåller en rad konstigheter kunde denna inte användas som beräkningsyta.

Efterbehandlingsplanen stämmer inte med omgivningens topografi på några platser. Detta gäller bland annat i anslutningen mot fornminnesområdet där det

In document GR:s förslag till yttrande över Länsstyrelsens förslag till beslut angående täktverksamhet i Gråbo (Page 29-53)