Dnr: 07-192.30 Styrelseärende 4 2007-12-14 Till
Förbundsstyrelsen
GR:s förslag till yttrande över Länsstyrelsens
förslag till beslut angående täktverksamhet i Gråbo
Länsstyrelsen har berett Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) samt Göteborgs och Lerums kommuner tillfälle att yttra sig över ovan rubricerat ärende daterat 2007-10-01. (Bifogas)
En arbetsgrupp bestående av tjänstemän från Göteborgs och Lerums kommuner samt GR:s kansli föreslår gemensamma ståndpunkter i ärendet. GR:s förslag till yttrande, daterat 2007-12-03, bygger på dessa ståndpunkter. För de juridiskt/formella aspekterna på ärendet har advokatfirman Stangdell & Wennerqvist anlitats och för tekniskt/hydrogeologiska aspekterna har Ramböll Sverige AB anlitats. Till arbetsgruppens förslag till yttrande bifogas också ett av Sveriges Geologiska Undersökningar (SGU) lämnat yttrande, daterat 2002-10-11, på ”Förslag till fördjupning av översiktsplanen för Lerums kommun angående området Norra Gråbo” (Bilaga 2)
Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att godkänna förslag till yttrande, daterat 2007-12-03, med utgångspunkt i gemensamma ståndpunkter från GR, Göteborgs och Lerums kommuner.
Göteborg 2007-12-03 Bo Aronsson
Länsstyrelsen för Västra Götalands län Miljöprövningsdelegationen
403 40 GÖTEBORG
YTTRANDE
Ärende 551-7157-1998
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 SAMMANFATTNING 3 1 INSTÄLLNING 7 2 GRUNDER FÖR INSTÄLLNING 7 2.1 Bakgrund 7 2.2 Formella grunder 9 2.2.1 Aktuell prövning 9 2.2.2 Prövningens omfattning 11 2.3 Materiella grunder 12
2.3.1 Kommunala och regionala planer och beslut 13
2.3.2 Vattenskyddsområde och riksintresse 14
2.3.3 Pågående utredningar ang regional vattentäkt 16
2.3.4 Prövningsunderlaget i ärendet 17
2.3.5 Kommunal och regional vattenförsörjning 19
2.3.6 Hydrogeologiska förutsättningar 20
2.3.7 Lerums kommuns vattentäkt 22
2.3.8 Gällande rätt och rättspraxis 23
DEN FORTSATTA HANDLÄGGNINGEN 28
Länsstyrelsen har berett Lerums kommun, Göteborgs Stad (nedan kommunerna) och Göteborgsregionens kommunalförbund (nedan GR) tillfälle att yttra sig över läns-styrelsens förslag till beslut avseende av Sabema Material AB, numera en del av Sand & Grus AB Jehander (Jehander), den 22 februari 1995 ingiven ansökan om grusbrytning.
Kommunerna och GR motsätter sig gemensamt länsstyrelsens förslag till beslut och hemställer att Miljöprövningsdelegationen avslår täktansökan. Som grund härför skall följande anföras.
SAMMANFATTNING
Gråbodeltat i Lerums kommun har tidigare utnyttjats för grustäkt och grusbrytning har pågått fram till år 2003. Sedan 1970-talet har området av Lerums kommun framhållits som lämpligt för utvinning av stora mängder grundvatten, genom infiltration i befintligt naturgrus. Lerums kommun har en kommunal vattentäkt i området och sedan början av 1990-talet har kommunen arbetat för att säkerställa och bevara grus- och vatten-resursen i området för den kommunala vattenförsörjningen, bl a genom ansökan om vattenskyddsområde.
Länsstyrelsen har tidigare medgivit tillstånd till grustäkt ovan grundvattenytan i Gråbo. Genom beslut år 2003 har miljödomstolen dock stoppat grusbrytningen i området. Länsstyrelsen föreslår nu att tillstånd skall ges till grusbrytning under grundvattenytan i Gråbodeltats västra del. En fortsatt grusbrytning i Gråbodeltat - under eller ovan grundvattenytan - är inte förenlig med varken Lerums kommuns befintliga vattentäkt eller föreslagen regional vattentäkt i området. Förevarande ärende avser således frågan om å ena sidan Gråbodeltat skall nyttjas för grustäkt eller å andra sidan de unika vatten- och grustillgångarna skall bevaras, bl a för möjligheten till kommunal och regional vattentäkt.
Gråbodeltat i Lerums kommun är unikt ur vattenförsörjningsperspektiv – både sett ur nationell, regional och kommunal synpunkt. Området har unika förhållanden för uttag av stora mängder grundvatten av god kvalitet. En förutsättning härför är att vatten från sjön Mjörn kan infiltrera i det naturgrus, som finns i området. Allt det befintliga
naturgruset måste bevaras för att kunna få ut tillräckligt med grundvatten (cirka 1.000 l/s) av en godtagbar kvalitet.
Kommunerna och GR har sedan lång tid tillbaka arbetat för att säkerställa och bevara grus- och vattenresursen i Gråbodeltat bl a för den befintliga och framtida vatten-försörjningen. Detta framgår av kommunernas översiktsplanering samt de regionala vatten- och grusförsörjningsplaner, som man gemensamt i Göteborgsregionen tagit fram och publicerat så sent som år 2003. Det gemensamma arbetet för att skydda Gråbodeltat för bl a den framtida vattenförsörjningen överensstämmer med syftet med de nationella och regional miljömålen, vilka blivit antagna av riksdag respektive Länsstyrelsen för Västra Götaland. Miljömålen - liksom gällande lagstiftning på området - anger att en långsiktig, uthållig dricksvattenförsörjning skall eftersträvas och ha högsta prioritet. Områden särskilt lämpade för stora, regionala grund-vattenuttag – såsom Gråbodeltat – skall skyddas från olika typer av exploaterings-verksamheter.
Grustäktsverksamhet har tidigare bedrivits i Gråbodeltat, men miljödomstolen har i beslut den 28 april 2003 undanröjt länsstyrelsens grustäktstillstånd. Under de sista 4 åren har således inte någon grustäkt bedrivits i Gråbo, vilket i sig visar att den
regionala grusförsörjningen kan säkerställas på annat sätt. En ny grustäkt i Gråbo-deltat innebär bl a exploatering av det skyddsvärda naturgruset och en förorenings-risk för grundvattnet och Lerums kommuns befintliga vattentäkt. Med hänsyn till de hydrogeologiska förhållandena i området kommer länsstyrelsens förslag till grustäkt att omintetgöra möjligheten till en kommunal och regional vattentäkt i Gråbodeltat, varvid hänvisas till bilagda granskningsyttrande, upprättat av Ramböll den 3 decem-ber 2007 (bilaga 1).
Gråbodeltat bedöms vara det bästa alternativet för att säkerställa reservvatten-försörjningen för Göteborgsregionen och det saknas alternativa möjligheter att förse Göteborgsregionen med en motsvarande vattenförsörjning, med avseende på vattenkvalitet och vattenmängd. Med anledning härav och ur resurshushållnings-synpunkt måste såväl de befintliga grundvatten- som grustillgångarna i Gråbodeltat bevaras. Gråbodeltat måste bevaras för kommande generationer med hänsyn till dess unika naturresurser och förutsättningar för bl a storskalig vattenproduktion. Så
snart det är möjlighet att klassa grundvattenförekomster som riksintresse kommer detta med all sannolikhet att ske för Gråbodeltat. Lerums kommun har även påbörjat arbete med att skydda sin befintliga vattentäkt i området genom ett vattenskydds-område. Kommunerna och GR motsätter sig att prövning sker av tillstånd till grustäkt i Gråbodeltat innan skyddet av grundvatten- och grustillgångarna i området är
prövade som riksintresse och vattenskyddsområde. Inga nya exploateringsverksam-heter, som kan skada vatten- eller grusförekomsten i Gråbo, kan tillåtas. Länsstyrel-sens förslag till ny grustäkt i Gråbodeltat kommer att skada både vatten- och grus-förekomsten samt främjar inte heller en hushållning med naturresurserna i ett lång-siktigt perspektiv, varför förslaget inte kan godtas.
Ett beslut i enlighet med länsstyrelsens förslag skulle strida mot tidigare och nu gällande lagstiftning (både naturresurs- och naturvårdslagen samt miljöbalken), gällande nationella och regionala miljömål, EG:s ramdirektiv för vatten, gällande rättspraxis, kommunernas översiktsplanering samt de antagna regionala vatten- och grusförsörjningsplanerna.
Av ovan nämnda materiella/sakliga skäl bestrider kommunerna och GR länsstyrel-sens förslag att bevilja nytt tillstånd till grustäkt i Gråbodeltat.
Även av följande formella/processuella skäl motsätter sig kommunerna och GR länsstyrelsens förslag.
Länsstyrelsen har valt att pröva förevarande tillståndsärende enligt de år 1995 gällande naturvårds- och naturresurslagarna. Detta är inte rimligt med tanke på att dessa lagar blivit upphävda i samband med miljöbalkens ikraftträdande år 1999, dvs för mer än 8 år sedan. Av allmänna rättsgrundsatser följer att ärendet skall prövas enligt miljöbalkens regler. Beslut i ärendet bör först fattas efter att ett
samråds-förfarande enligt miljöbalken hållits. För att få ett bättre beslutsunderlag i ärendet bör under detta samråd även berörda myndigheter med sektoransvar för vatten- och grusresurser (Naturvårdsverket, SGU och Livsmedelsverket), beredas tillfälle att yttra sig.
Länsstyrelsen har valt att pröva ärendet utifrån en tillståndsansökan som är 12 år gammal. Miljökonsekvensbeskrivningen i ärendet är 8 år gammal. Det av sökanden i ärendet redovisade underlaget är undermåligt och redovisar inte de faktiska
förhållanden som idag gäller i Gråbodeltat. Underlaget är också bristfälligt i flera andra avseenden, bl a vad gäller beskrivningen av konsekvenserna på grundvatten-nivåer, grundvattenkvalitet, påverkan på Lerums kommuns befintliga vattentäkt i Gråbo m m av en ny grustäkt.
Slutligen finns det inte heller en laglig möjlighet för Miljöprövningsdelegationen att bevilja tillstånd till grustäkt under grundvattenytan förrän det meddelats tillstånd till brytning av gruset ovan grundvattenytan. Miljödomstolen har i beslut den 28 april 2003 upphävt länsstyrelsens täkttillstånd ovan grundvattenytan, varför det i ärendet endast återstår att pröva grustäkt under grundvattenytan. All kommersiell grustäkts-verksamhet - oavsett hur mycket grus som bryts - är tillståndspliktig både enligt tidigare gällande naturresurs- och naturvårdslag samt nuvarande miljöbalken.
Länsstyrelsen har föreslagit ny grustäkt under grundvattenytan i den västra delen av Gråbodeltat. Det råder dock inte någon tvekan om att det alltjämt finns grus kvar att bryta ovan grundvattenytan i detta område. Mängden grusmaterial ovan grundvatten-ytan bedöms uppgå till cirka 400.000 ton (cirka 220.000 m3). Länsstyrelsens beslut förutsätter felaktigt att det redan skulle finnas ett tillstånd att bryta detta grus ovan grundvattenytan. Miljödomstolen har i sitt beslut år 2003 förklarat att endast pröv-ningen av grusbrytning under grundvattenytan återstår i ärendet. Miljöprövnings-delegationen – som underinstans till miljödomstolen – kan därför inte i strid mot domstolens lagakraftvunna beslut meddela tillstånd till brytning ovan grundvatten-ytan. Länsstyrelsens beslutsförslag är lagstridigt. Redan av denna anledning skall Miljöprövningsdelegationen avslå ansökan om täkttillstånd.
I övrigt vill kommunerna och GR hänvisa till bilagda granskningsyttrande, upprättat av Ramböll (bilaga 1) samt yttrande från Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), upprättat den 11 oktober 2002 med anledning av Lerums kommuns nya översikts-plan (bilaga 2).
1 INSTÄLLNING
Kommunerna och GR bestrider Jehanders tillståndsansökan och hemställer att Miljöprövningsdelegationen avslår ansökan.
2 GRUNDER FÖR INSTÄLLNING
2.1 Bakgrund
Sabema Material AB, numera Jehander, ingav den 22 februari 1995 en ansökan om tillstånd till grustäkt ovan och under grundvattenytan i Gråbodeltat i Lerums kommun. Länsstyrelsen för Älvsborgs län resp Länsstyrelsen för Västra Götalands län med-delade i två delbeslut – den 20 december 1996 resp den 21 december 1998 – Sabema tillstånd till grustäkt ovan grundvattenytan. Tillståndsbesluten överklagades av Lerums kommun. Innan dessa tillståndsbeslut hann bli överprövade av miljödom-stolen har täkttillstånden upphört att gälla den 31 oktober 2001, varför miljödommiljödom-stolen tvingats att avskriva ärendena utan att pröva dem i sak. Eftersom länsstyrelsens tillståndsbeslut gällt omedelbart har Lerums kommun förtagits sin rätt till överpröv-ning. I praktiken har betydande mängder naturgrus kunnat brytas sedan 1996 utan ett gällande lagakraftvunnet tillstånd. Det innebär också att någon prövning inte skett av grusintresset i förhållande till de andra berörda motstående intressena i området, däribland vattenintresset. Dessa motstående intressen har därför under dessa år lidit en betydande skada och rättsförlust.
Med hänsyn härtill förutsätter kommunerna och GR att alla kommande beslut i förevarande ärende endast skall äga verkställighet efter att de vunnit laga kraft.
Länsstyrelsen har härefter i beslut den 24 oktober 2001 medgivit Sabema tillstånd till ny grustäkt ovan grundvattenytan i området samt förordnat att beslutet skall gälla omedelbart. Kommunerna och GR har överklagat länsstyrelsens beslut till miljö-domstolen, som avslagit Lerums kommuns respektive avvisat Göteborgs Stads och GR:s överklaganden. Efter överklagande till Miljööverdomstolen har domstolen
inledningsvis inhiberat länsstyrelsens beslut, dvs stoppat verkställigheten av beslutet. Vid den slutliga prövningen har Miljööverdomstolen återförvisat målet till miljödom-stolen för fortsatt handläggning. Miljööverdommiljödom-stolen har också fastställt att såväl Göteborgs Stad som GR har sakägarställning i ärendet, dvs de företräder ett
regionalt intresse som skall beaktas i ärendet. Miljödomstolen har därefter i beslut den 28 april 2003 undanröjt länsstyrelsens tillstånd till grustäkt. Beslutet om undan-röjande har vunnit laga kraft.
Något gällande tillstånd till grustäkt ovan eller under grundvattenytan i Gråbodeltat finns sålunda ej.
I inlaga den 23 juni 2004 har sökanden Jehander yrkat att länsstyrelsen skall med-dela tillstånd till grustäkt i enlighet med tillståndsansökan, daterad den 22 februari 1995. Jehander begär i inlagan att länsstyrelsen slutligen skall pröva tillstånd till grustäkt såväl ovan som under grundvattenytan. På sid. 3, sista stycket i inlagan antyder bolaget att Sabemas ursprungliga ansökan från år 1995 i dess helhet skulle anses oprövad. Kommunerna och GR gör gällande att detta är felaktigt med hänvis-ning till den tidigare handlägghänvis-ningen i länsstyrelsen, miljödomstolen och Miljööver-domstolen, se ovan.
Miljödomstolen har i beslut den 28 april 2003 undanröjt länsstyrelsens täkttillstånd. I sitt beslut, sid. 3, konstaterar miljödomstolen uttryckligen att: ”Vad som återstår av Sabemas ansökan är därmed endast frågan om grustäkt under grundvattenytan som, såvitt bekant, ännu inte prövats av länsstyrelsen.”. Miljödomstolens beslut har vunnit laga kraft och gäller därmed.
Kommunerna och GR delar länsstyrelsens uppfattning att det i ärendet endast åter-står att ta ställning till frågan om tillstånd till täktverksamhet under grundvattenytan. Jehanders talan avseende täktverksamhet ovan grundvattenytan skall därför avvisas.
Jehander har i inlaga den 28 mars 2007 justerat sin talan i ärendet och gör numera i andra hand gällande att tillstånd till grustäkt under grundvattenytan skall meddelas för täktsjö A i västra delen av täkten.
2.2 Formella grunder 2.2.1 Aktuell prövning
Länsstyrelsen föreslår i sitt yttrande, daterat den 1 oktober 2007, att Jehander
lämnas tillstånd till grustäkt under grundvattenytan i den västra delen av Gråbodeltat.
På följande formella/processuella grunder bestrider kommunerna och GR förslaget till täkttillstånd.
Kommunerna och GR bestrider att prövning skall ske enligt naturresurslagen och naturvårdslagen. Prövningen skall ske enligt gällande lagstiftning, nämligen miljö-balken, med tanke på de faktiska förhållandena som idag gäller i ärendet och på plats i Gråbodeltat. Täktansökan ingavs 1995 och härefter har miljöbalken trätt i kraft 1999. Ärendet har även en principiellt stor betydelse eftersom det rör avvägningen mellan vatten- och grusintresset, vilken avvägning bör göras enligt nuvarande lagstiftning. Slutligen skall även beaktas att nuvarande sökande (Jehander) är en annan juridisk person än den (Sabema) som ingav ansökan 1995. Beslut i ärendet bör fattas med stöd av miljöbalken, efter att ett samrådsförfarande enligt miljöbalken hållits. Samråd bör då även ske med berörda myndigheter med sektoransvar för vatten- och grusresurser (Naturvårdsverket, SGU och Livsmedelsverket), vilka måste beredas tillfälle att yttra sig.
Kommunerna och GR gör gällande att ärendet skall prövas enligt gällande lagstiftning på området (miljöbalken) eftersom det skulle strida mot allmänna rättsgrundsatser att pröva ärendet enligt naturresurslagen och naturvårdslagen.
Kommunerna och GR bestrider att det i ärendet föreligger ett godtagbart underlag för beviljande av täkttillstånd, varvid följande skall anföras.
Sökanden Jehander yrkar att länsstyrelsen slutligen skall ta ställning till av Sabema den 22 februari 1995 ingiven ansökan om täkttillstånd, vilken ansökan är mer än 12 år gammal. Ansökan beskriver förhållandena vid tiden för ansökan, dvs i början av 1990-talet, och någon egentlig komplettering av underlaget har sökanden Jehander
inte redovisat i ärendet. I ärendet ingiven miljökonsekvensbeskrivning är från år 1999, dvs 8 år gammal.
På sidan 9, överst i länsstyrelsens beslutsförslag anges att av Sabema år 1999 ingiven miljökonsekvensbeskrivning enligt länsstyrelsens bedömning uppfyller de aktuella krav ”som vid denna tidpunkt” kunde ställas på bolaget avseende utformning och omfång på en sådan beskrivning. En miljökonsekvensbeskrivning skall, enligt tidigare och nu gällande lagstiftning, uppfylla de krav och beskriva de förhållanden som gäller när ärendet avgöres/beslut meddelas, dvs idag befintliga förhållanden i Gråbodeltat. Miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller därför inte grundläggande krav och kan inte ligga till grund för ett täkttillstånd.
Enligt gällande rätt skall sökanden i ansökningsärenden visa att sökt verksamhet uppfyller de krav som uppställs i lagstiftningen. Bevisbördan för att kraven är upp-fyllda åvilar sökanden/verksamhetsutövaren (Jehander), som genom ansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning och underlag, har att beskriva och styrka verksamhetens inverkan på bl a motstående intressen samt människors hälsa och miljön. Uppgifterna måste vara av en sådan karaktär och så pass långtgående samt aktuella att verksamhetens effekter kan utredas. För det fall detta inte är uppfyllt och verksamhetens verkningar inte kan fastställas skall ansökan inte bifallas. Detta följer av allmänna rättsgrundsatser, vilka exempelvis framgår uttryckligen av Vänersborgs tingsrätts, miljödomstolen, dom den 10 oktober 2007 i mål M 406-07.
Länsstyrelsens beslut i ärendet baseras bl a på det av sökanden år 1995 presen-terade underlaget, vilket är inaktuellt. Detta är uppenbart felaktigt och det måste bl a beaktas att grustäktsverksamhet pågått i området sedan täktansökans ingivande år 1995. Täktansökan med tillhörande underlag beskriver varken befintliga förhållanden eller grustäktsverksamhetens påverkan på motstående intressen på ett korrekt sätt.
I övrigt utgår länsstyrelsens förslag till beslut i allt väsentligt från de utredningar och det underlag som kommunerna och GR framtagit avseende regional vattentäkt i Gråbodeltat. Det skall erinras om att det är Jehander som är sökande och verksam-hetsutövare och således har utredningsskyldigheten och bevisbördan i ärendet. När det gäller det av kommunerna och GR framtagna underlaget, har detta inte framtagits
för prövningen av Jehanders täkttillstånd. Underlaget avser att visa på de goda förutsättningarna för utförandet av regional vattentäkt med konstgjord infiltration och inte primärt grustäktens inverkan på andra motstående intressen, såsom vatten-intresset. I den delen åligger det sökanden Jehander att redovisa ett godtagbart underlag i ärendet. Något sådant godtagbart underlag finns inte i ärendet, exem-pelvis en utredning om effekten på grundvattnets kvalitet, påverkan på Lerums kommuns vattentäkt m m av ny grustäkt. I målet föreliggande underlag är inte tillräckligt för att kunna medge nytt grustäktstillstånd.
Kommunerna och GR gör gällande att underlaget i målet inte på ett korrekt sätt beskriver de faktiska förhållandena i Gråbo idag eller effekterna av en ny grustäkt och därför inte kan ligga till grund för ett nytt grustäktstillstånd.
2.2.2 Prövningens omfattning
Kommunerna och GR bestrider att det finns lagliga möjligheter att ge tillstånd till grusbrytning under grundvattenytan enär det inte finns något tillstånd att bryta det grus som ligger ovanför grundvattenytan.
På sidan 1 i länsstyrelsens beslutsförslag anges att: ”Miljöprövningsdelegationen prövar inte ansökan om grusbrytning ovan grundvattenytan”, dvs beslutet avser endast frågan om tillstånd till brytning av grus under grundvattenytan.
Länsstyrelsen föreslår nu att grusbrytning skall få ske i den västra delen av Gråbo-deltat. I tidigare täkttillstånd har länsstyrelsen medgivit grusbrytning i Gråbodeltat till en nivå av 1 m respektive 3 m ovan grundvattennivån. Det innebär att det alltjämt skall finnas ett betydande gruslager ovan grundvattenytan, både i den västra och östra delen av området. Något tillstånd att bryta gruset ovan grundvattennivån finns inte, varför länsstyrelsens inte heller kan medge brytning av gruset under grund-vattennivån. Trots det anger länsstyrelsen på sidan 7, under rubriken ”Prövningens omfattning”, i sitt beslutsförslag att: ”För att möjliggöra detta uttag måste uppen-barligen även det grus som ligger över grundvattenytan tas ut. Något särskilt tillstånd för detta begränsade uttag behöver inte meddelas.”. Kommunerna och GR gör gällande att detta är lagstridigt. All kommersiell täktverksamhet är tillståndspliktig,
både enligt nuvarande miljöbalken och dåvarande 18 § naturvårdslagen. Mängden grus saknar betydelse för tillståndsplikten.
Det är inte heller redovisat hur stor mängd grus ovan grundvattenytan som finns inom det västra täktområdet, dvs den grusmängd länsstyrelsen betecknar som ”detta begränsade uttag”. Enligt av kommunerna och GR utförda beräkningar uppgår den återstående mängden grusmaterial inom aktuellt område till ca 400.000 ton (ca 220.000 m3). Detta kan inte anses utgöra ett ”begränsat uttag”. Beräkningen omfattar allt material ovan grundvattenytan inom området för täktsjö A1-A2, inklusive avslänt-ning mot omgivande högre mark, se vidare avsnitt 6.2 i Rambölls granskavslänt-nings- gransknings-yttrande (bilaga 1).
Länsstyrelsens inställning i denna del är också anmärkningsvärd med tanke på att myndigheten uttryckligen i sitt beslutsförslag (sidan 1) anger att frågan om brytning ovan grundvattenytan redan rättsligen är avgjord.
Kommunerna och GR gör gällande att täktansökan under grundvattenytan måste ogillas på den grund att tillstånd till brytning ovan grundvattenytan saknas och lagligen inte heller kan meddelas av Miljöprövningsdelegationen i ärendet.
Länsstyrelsens beslutsförslag förutsätter även utförandet av en tillståndspliktig vattenverksamhet enligt 11 kapitlet miljöbalken. I länsstyrelsens förslag medges Jehander rätt att bryta grus under grundvattenytan, vilket innebär en direkt påverkan på grundvattnets nivå samt tillskapandet av en täktsjö. Dessa åtgärder innebär en tillståndspliktig vattenverksamhet enligt 11 kapitlet 2 § miljöbalken, vilket förutsätter tillstånd av miljödomstolen. Länsstyrelsens förslag till grustäktstillstånd förutsätter således att även miljödomstolen medger åtgärderna i ett tillstånd enligt 11 kapitlet miljöbalken.
På ovan angivna formella/processuella grunder skall täktansökan avslås.
2.3 Materiella grunder
På följande materiella/sakliga grunder bestrider kommunerna och GR förslaget till täkttillstånd.
Kommunerna och GR gör gällande att länsstyrelsen i sitt beslutsförslag i vissa delar hänvisar till uppgifter som idag inte är relevanta och att länsstyrelsen också drar oriktiga slutsatser av underlaget i ärendet.
Grundvattentillgången i Gråbo avses att nyttjas för såväl Lerums kommuns som Göteborgsregionens vattenförsörjning genom utförande av storskalig, kommunal och regional vattentäkt med konstgjord infiltration. Med anledning härav har kommunerna och GR sedan lång tid tillbaka arbetat för skyddandet av befintlig grundvattentillgång i Gråbodeltat.
2.3.1 Kommunala och regionala planer och beslut
Att hela grundvattentillgången i Gråbodeltat kan antas komma att utnyttjas för kom-munal vattentäkt har framhållits från Lerums kommuns sida sedan 1970-talet. Sedan 1990-talet har detta också framgått av kommunens översiktsplanering, såsom över-siktsplan för Gråboområdet, ÖP 90 och fördjupad överöver-siktsplan för Lerums kommun, Norra Gråbo och nu gällande översiktsplan för Lerums kommun, ÖP 2000. Av dessa översiktsplaner framgår att sedan pågående grustäktsverksamhet enligt 1987 års täkttillstånd avslutats skall Gråbo-området avsättas för annat ändamål. I nu gällande översiktsplan, ÖP 2000 anges särskilt nödvändigheten av att bibehålla de befintliga gruslagren i Gråbodeltat som ett skydd för grundvattentillgången. Av översiktsplanen framgår vidare att den omättade gruszonen är begränsad, vilket medför en ökad föroreningsrisk för grundvattnet. För närvarande pågår arbete med framtagande av ny fördjupad översiktsplan för Norra Gråbo, varav också framgår att Gråbodeltat ej skall nyttjas för grustäkt. Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) har yttrat sig den 11 oktober 2002 med anledning av Lerums kommuns nya översiktsplan, vilket
yttrande inges och åberopas i ärendet (bilaga 2).
Lerums kommun har att svara för planläggningen inom kommunens gränser (planmonopol), vilket innebär att kommunen också har att bestämma vilken markanvändning som skall förekomma. Av Lerums kommuns översiktsplanering följer att någon ny grustäktsverksamhet inte skall bedrivas i Gråbodeltat.
Göteborgs Stads fördjupade översiktsplan från 2003, ”Vatten så klart”, redovisar olika åtgärder för att säkerställa en långsiktig, hållbar vattenförsörjning i Göteborg och i Göteborgsregionen. Planen omnämner som prioriterat ”det regionala samarbetet för att kunna använda isälvsdeltat i Gråbo för en mer uthållig vattenförsörjning” samt att ”vattentäkter och geologiska formationer som är eller kan bli av betydelse för
vattenförsörjningen ska skyddas som riksintressen och av vattenskyddsområden”.
Ett beslut om fortsatt grusbrytning i Gråbodeltat strider mot Lerums kommuns och Göteborgs Stads översiktsplanering.
I framtagen vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen, daterad i maj 2003, betonas de unika förutsättningarna för vattenuttag i Gråbo. Däri anges att Gråbodeltat måste bevaras för vattentäkt och att ett vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter skall inrättas.
I framtagen grusförsörjningsplan för Göteborgsregionen, daterad i maj 2003, konstateras att de begränsade tillgångarna på naturgrus i regionen innebär att alternativa material, exv. bergkross, omedelbart måste börja användas som ersättning för naturgrus. Detta har vidare varit ett känt faktum i betongbranschen sedan flera decennier tillbaka.
Länsstyrelsen har i sitt beslutsförslag inte beaktat de för regionen gällande vatten- och grusförsörjningsplanerna.
Kommunerna och GR gör gällande att ett beslut om ny grustäkt i Gråbodeltat strider mot de regionala vatten- och grusförsörjningsplanerna.
2.3.2 Vattenskyddsområde och riksintressen
Länsstyrelsen anför på sidan 8 i sitt beslutsförslag att något vattenskyddsområde inte är fastställt för Lerums kommuns vattentäkt i Gråbo samt att grus- eller
vatten-förekomsterna inte är klassade som riksintresse. Skälen till att detta inte är fallet är följande.
Lerums kommun ansökte innan Sabemas täktansökan år 1995 hos länsstyrelsen om fastställelse av ett vattenskyddsområde för Gråbodeltat, i syfte att skydda den kom-munala vattentäkten i området och härtill hörande grundvatten- och grusförekomster. Länsstyrelsen avslog dock Lerums kommuns begäran. Mot bakgrund härav får det anses anmärkningsvärt att länsstyrelsen använder avsaknaden av vattenskydds-område som argument gentemot vattenintresset i vattenskydds-området.
Kommunerna och GR delar länsstyrelsens inställning att vattenskyddsområde för Lerums kommuns vattentäkt i området bör fastställas. Detta arbete har dock avvaktat undersökningarna för en storskalig regional vattentäkt, vilken vattentäkt i sig kommer att behöva skyddas genom ett vattenskyddsområde. Någon möjlighet att ge en vattentäkt i området tillräckligt skydd finns inte heller så länge grustäktsverksamhet tillåts här. Med hänsyn till länsstyrelsens inställning i fråga om vattenskyddsområde kommer Lerums kommun att inrätta ett vattenskyddsområde med tillhörande
skyddsföreskrifter i området.
När det gäller ur vattenförsörjningssynpunkt riksintressanta vatten- och grus-förekomster, finns idag ingen laglig möjlighet att klassa dessa som riksintressen. Arbete pågår dock, bl a genom SGU, med att geografiskt lokalisera riksintressanta grundvatten- och grustillgångar i landet. När denna lokalisering är utförd har
lagstiftaren för avsikt att ta ställning till frågan om klassificering av vatten- och
grusförekomster som riksintressen. Grundvatten- och grusförekomsten i Gråbodeltat uppfyller alla krav för att bli klassad som riksintresse. Eftersom det således inte finns en möjlighet idag att klassa grundvatten- och grusförekomsten i området som
riksintresse är det anmärkningsvärt att länsstyrelsen använder avsaknaden av riksintresseklassning som argument i sin prövning av ärendet. Det avgörande för prövningen måste istället vara behovet av att skydda befintlig grundvatten- och grustillgång i Gråbodeltat ur vattenförsörjningssynpunkt. Då skall beaktas att Lerums kommun har en befintlig och tillståndsgiven kommunal vattentäkt i området samt att vatten- och grusförekomsten är av nationell och regional betydelse för den framtida vattenförsörjningen. En ny grustäktsverksamhet, som bevisligen skadar dessa vattenintressen, kan inte medges.
Det ligger också i de centrala och regionala miljövårdande myndigheternas skyldighet att tillse att dylika naturtillgångar, såsom Gråbodeltat, snarast skyddas och fastställs som riksintressen. Kommunerna och GR förutsätter att länsstyrelsen verkar för att grundvatten- och grusförekomsterna i Gråbodeltat blir klassade som riksintressen för den framtida vattenförsörjningen.
Kommunerna och GR hemställer om att länsstyrelsen - innan beslut fattas i ärendet - inhämtar yttrande från SGU, varvid SGU bör yttra sig om bl a betydelsen av vatten- och grusförekomsten i Gråbodeltat för vattenförsörjningen samt riskerna för vatten-intresset vid en ny grustäkt i den västra delen av området.
Kommunerna och GR förutsätter att något tillstånd till fortsatt grusbrytning inte medges innan befintliga grus- och grundvattentillgångar i området har ett godtagbart skydd och detta skydd är prövat genom vattenskyddsområde och riksintresse.
2.3.3 Pågående utredningar ang regional vattentäkt
Grundvatten- och grustillgången i Gråbodeltat kan antas komma att nyttjas för Göteborgsregionens vattenförsörjning genom utförandet av en storskalig regional vattentäkt med konstgjord infiltration. Med anledning härav har kommunerna och GR hållit ett samrådsförfarande enligt 6 kap. miljöbalken. Ett omfattande samråd har hållits med särskilt berörda, däribland fastighetsägare och andra rättighetsinnehavare i området, samt länsstyrelsen. Länsstyrelsen har beslutat att föreslagen regional vattentäkt med konstgjord infiltration kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Med anledning härav har kommunerna och GR påbörjat ett utökat samrådsförfaran-de, vari ingår bl a omfattande utredningar för den regionala vattentäkten. Dessa utredningar är ännu inte färdigställda och nästa steg är utförandet av en pilotanlägg-ning för konstgjord infiltration i området, se vidare avsnitt 6.9 i Rambölls granskpilotanlägg-nings- gransknings-yttrande (bilaga 1).
Kommunerna och GR gör gällande att samtliga framtagna utredningar styrker att hela Gråbodeltat måste skyddas för en framtida regional vattentäkt, varvid hänvisas till Rambölls granskningsyttrande (bilaga 1).
Under 1999 har GR låtit utföra en förstudie, vilken ger stöd för att förutsättningarna är mycket goda för storskalig regional vattentäkt i Gråbodeltat. Härefter har kommuner-na och GR låtit J&W upprätta en grundvattenmodell för Gråbodeltat, som ytterligare utrett hydrogeologin i området och också styrkt att förutsättningarna är mycket goda för storskalig regional vattentäkt i Gråbo. Uppgifterna i grundvattenmodellen har sedan verifierats i Geosigmas rapport från år 2006.
Kommunerna och GR förutsätter att något tillstånd till fortsatt grusbrytning inte medges innan samrådsförfarandet, erforderliga utredningar och prövning skett av tillstånd till ny regional grundvattentäkt i Gråbo.
2.3.4 Prövningsunderlaget i ärendet
Jehander begär att länsstyrelsen slutligen skall ta ställning till av Sabema den 22 februari 1995 ingiven ansökan om täkttillstånd, vilken ansökan är mer än 12 år gammal. Miljökonsekvensbeskrivningen i ärendet är upprättad år 1999 och är 8 år gammal. Efter att dessa handlingar ingivits i ärendet har omfattande grustäkts-verksamhet bedrivits i Gråbodeltat. Det föreliggande underlaget i ärendet beskriver därför inte på ett korrekt och godtagbart sätt de faktiska förhållandena i Gråbo idag samt konsekvenserna av en ny grustäktsverksamhet.
Av kommunerna och GR vidtagna undersökningar har visat att tidigare bedriven grustäktsverksamhet kan ha skett i strid mot länsstyrelsens täkttillstånd. I denna del hänvisas till bl a av SCC upprättad grundvattenkontroll från år 1997, massberäkning från år 2001 och inventering och funktionskontroll av observationsrör och jordbrunnar i Gråbo från år 2002 samt avsnitt 7 i Rambölls granskningsyttrande (bilaga 1). Av rapporterna framgår att grusbrytning inom delar av området med all sannolikhet skett närmare grundvattenytan än de i täkttillstånden medgivna 1 meter respektive 3 meter ovan grundvattenytan. Det innebär att täktbotten på flera ställen i sådant fall ligger för nära grundvattenytan. Detta synes även Jehander bekräfta på sid. 4, första stycket i bolagets inlaga till länsstyrelsen den 23 juni 2004, vari anges att det: ”… finns områden i täkten som är slutbrutna i fråga om grus över grundvattennivån…”. De av länsstyrelsen meddelade täkttillstånden har uttryckligen endast medgivit grusbrytning till en nivå av 1 m respektive 3 m ovan högsta grundvattenytan. Det innebär i sådant
fall en grusbrytning i strid mot meddelade täkttillstånd. De faktiska förhållandena inom täktområdet i Gråbodeltat måste utredas av verksamhetsutövaren Jehander eftersom dessa har en direkt och avgörande betydelse för prövningen i ärendet, bl a för frågorna om hur mycket grus som finns kvar i området, hur detta påverkar
grundvattenförhållandena, om täkt skett i strid med gällande tillstånd m m. Om brytning skett i strid med gällande täkttillstånd utgör detta i sig skäl för att normalt neka nytt täkttillstånd eller t.o.m. återkalla ett gällande tillstånd, se 24 kapitlet 3 § 1 st. 2 p. miljöbalken.
Kommunerna och GR förutsätter att något tillstånd till fortsatt grusbrytning inte medges innan Jehander utrett och redovisat de faktiska förhållandena vad gäller grundvattenyta och grusbrytning inom täktområdet i Gråbodeltat samt styrkt att villkoren i tidigare täkttillstånd följts.
Gråbodeltat är i dag påverkat av bedriven grustäktsverksamhet. Grundvattennivån i området är på flera ställen belägen nära befintlig marknivå, varför påverkan på
grundvattenkvaliteten av ny grustäkt kan bli betydande. Storleken av gruslagren är av avgörande betydelse för reningen av det yt- och dagvatten som infiltrerar till grund-vattenmagasinet. På sätt framgår av kommunernas och GR:s utredningar av regional vattentäkt samt Rambölls granskningsyttrande (bilaga 1) innebär fortsatt grusbrytning ovan och under grundvattenytan att säkerheten för såväl Lerums kommuns befintliga kommunala vattentäkt och privata vattentäkter som möjligheten till regional vattentäkt äventyras. Någon godtagbar utredning ang effekten på grundvattnets kvalitet och konsekvenserna på motstående intressen av ny grustäkt har sökanden ej presenterat i ärendet. Länsstyrelsen har i sitt beslutsförslag medgivit ett uttag av 1.800.000 ton naturgrus inom områdets västra del. Av underlaget i ärendet framgår ej vilken grusmängd ovan och under grundvattenytan som idag finns inom områdets västra del, vilken faktauppgift är en absolut förutsättning för att överhuvudtaget kunna ge tillstånd till en grustäkt.
Vidare har kommunerna och GR låtit jämföra länsstyrelsens förslag till täktområde med det täktområde som redovisas i täktansökan från 1995. Det kan konstateras att länsstyrelsens förslag går utöver täktområdet i ansökan, se avsnitt 7 och figur 2 i Rambölls granskningsyttrande (bilaga 1). Det saknas formellt möjlighet för
tillstånds-myndigheten att gå utöver yrkandena i täktansökan. Denna omständighet visar också på att underlaget i ärendet är otillräckligt samt att de faktiska omständigheterna inte är utredda.
Täktansökan kan på föreliggande underlag inte prövas varför ansökan enligt kommunernas och GR:s mening skall ogillas.
2.3.5 Kommunal och regional vattenförsörjning
Göta älv är idag den helt dominerande vattentäkten i Göteborgsregionen, och svarar för mer än 70 % av råvattenförsörjningen. Den viktigaste hälsorisken förknippad med allmän vattenförsörjning är vattenburen smitta, och det finns ingen beredningsteknik som ger en fullständig reduktion av smittämnen. Göteborg stänger sitt råvattenintag från huvudvattentäkten Göta älv när det finns indikationer på oacceptabel råvatten-kvalitet. Under normalår hålls intaget stängt under ca 30 % av tiden, och indikationer på mikrobiologiska kvalitetsstörningar orsakar huvuddelen av stängningstiden. Råvattenmagasinet i Delsjöarna räcker maximalt i ca tre veckor och begränsade volymer reservråvatten kan tas ur Mölndalsåsystemet via Rådasjön. Dessa reserver utnyttjas periodvis fullt och Rådasjön får t ex i samband med kraftiga regn en
smittämnespåverkan som kan vara väl så stor som på Göta älv. Nuvarande
vattenförsörjning klarar inte långvariga avbrott i tillgängligheten till Göta älv, utan att omfattande avbrott i leveransen av dricksvatten riskeras. För att klara de förväntade klimatförändringarna, med mer nederbörd i västra Sverige och mer av kraftiga regn, behöver vattenförsörjningen kompletteras. Grundvattenbildning med en tillräcklig omättad zon ovan grundvattenytan och tillräcklig uppehållstid i den mättade zonen under grundvattenytan ger en god reduktion av bland annat smittämnen. Denna reduktion uppnås dessutom med en mindre resursförbrukning och klimatpåverkan än alternativ som kemisk fällning. I denna del hänvisas även till avsnitt 5 i Rambölls granskningsyttrande (bilaga 1) och däri refererad rapport, upprättad den 1 oktober 2007 av Klimat- och sårbarhetsutredningen.
Vattenförsörjningen för Lerums kommun är till största delen baserad på råvatten från sjöarna Stora Stamsjön och Öxsjön. Riskerna med dessa ytvattentäkter är betydan-de. En större förorening i Stora Stamsjön/Öxsjön innebär ett hot mot Lerums
kom-muns vattenförsörjning. Lerums komkom-muns avsikt är därför att nyttja grundvatten-tillgången i Gråbodeltat såsom huvudvattentäkt för sin vattenförsörjning.
Tillgången i Gråbodeltat av tillräckligt stora mängder grundvatten, vilket vatten genom storskalig infiltration kan få en godtagbar kvalitet är således av största intresse för såväl Lerums kommun som Göteborgsregionen.
2.3.6 Hydrogeologiska förutsättningar
Tillgången till grundvatten av god kvalitet är ytterst begränsad inom de flesta kom-muner i Göteborgsregionen. Detsamma gäller områden med tillräckliga gruslager för utförande av infiltration av ytvatten. Mot bakgrund härav är förhållandena i Gråbo unika, både regionalt och nationellt. Vidtagna undersökningar har visat att grund-vattentillgången i området är betydande och med all sannolikhet den största inom regionen. Detta i kombination med förekomsten av stora gruslager och tillgången till ytvatten från Mjörn, vilket möjliggör konstgjord infiltration, gör området unikt ur vatten-försörjningsperspektiv. Samtliga undersökningar i Gråbodeltat visar att förutsättningar finns för att nyttja området för storskalig kommunal och regional vattentäkt samt att genom infiltration av ytvatten från sjön Mjörn i befintliga gruslager kan medge ett grundvattenuttag av mer än 1.000 l/s. Detta förutsätter att hela den befintliga grusförekomsten bevaras för infiltration m m.
Såvitt gäller betydelsen av skyddet av vatten- och grusfyndigheten ovan och under grundvattenytan i Gråbodeltat för planerad regional vattentäkt, hänvisas till Rambölls granskningsyttrande (bilaga 1). Följande skall dock framhållas.
Av kommunerna och GR vidtagna utredningar för regional vattentäkt visar att goda förutsättningar finns för att kunna utta mer än 1.000 liter grundvatten per sekund i Gråbodeltat. En sådan storskalig vattentäkt förutsätter dock att hela Gråbodeltat och dess nuvarande grusmassor utnyttjas för infiltrationsdammar och uttagsbrunnar samt därtill hörande anordningar. Utredningarna visar även att storleken av såväl den mättade som den omättade gruszonen i området är av avgörande betydelse för ett framtida storskaligt vattenuttag med konstgjord infiltration. Den omättade zonen, belägen ovan grundvattenytan, har bl a direkt betydelse för möjligheten att rena det
infiltrerande vattnet. Tillräcklig uppehållstid måste också uppnås mellan infiltrations-bassänger och uttagspunkter.
Vidtagna utredningar ger vid handen att de täktsjöar, som skapas vid grustäkts-verksamhet, inte kan ersätta infiltrationsbassänger vid den kapacitet (1.000 l/s) som är förutsatt. Kapacitets- och kvalitetsmässigt kan täktsjöar inte generera det grund-vattenuttag som erfordras för Göteborgsregionens vattenförsörjning. Sjöarna medför en försämrad grundvattenkvalitet enär den nödvändiga omättade zonen i gruslagren saknas. Detta styrks även av den promemoria angående effekten av infiltration på bassänger och täktsjöar, som VBB Viak upprättat år 2000-02-07, på Sabemas uppdrag. Av promemorian framgår också att det mest osäkra alternativet - när det gäller såväl vattenkvalitet som vattenkapacitet - utgörs av infiltration i täktsjö med 1.000 l/s. Av kommunerna och GR utförda utredningar visar att bassänginfiltration är enda sättet att kunna utta en tillräcklig vattenmängd av godtagbar kvalitet.
Vid utförandet av infiltrationsbassängerna måste största möjliga yta/areal efter-strävas, bl a för att minska infiltrationsbelastningen på underliggande gruslager. Av Geosigmas hydrogeologiska rapport från år 2006 framgår att i princip hela området i Gråbodeltat kan och måste nyttjas för bassänginfiltration, dvs både den västra och östra delen av området. Detta för att kunna utta en vattenmängd av minst 1.000 l/s av godtagbar kvalitet.
Av utredningarna framgår vidare att den befintliga, omättade gruszonen i Gråbo är mycket begränsad, varför befintliga grusmassor i Gråbodeltat måste bevaras. Av SCC år 2001 utförd massberäkning i Gråbodeltat framgår att grusmassorna i
området för drygt 6 år sedan var begränsade. Härefter har fortsatt uttag av grus skett. Enligt länsstyrelsens förslag till beslut skall ny grustäkt medges med ett uttag av 1.800.000 ton naturgrus i den västra delen av området. Detta ingrepp kommer att förstöra såväl den omättade som mättade gruszonen i västra delen av området.
Av kommunerna och GR vidtagna utredningar har visat att någon form av hydro-geologisk gräns finns mellan den västra och östra delen i aktuellt område, men att det är oklart hur hydrologiskt åtskilda de båda områdena är. Det är inte visat att denna hydrogeologiska barriär skulle vara tät. Länsstyrelsens förslag till
grustäkts-område kommer vidare att tangera eller direkt beröra den hydrogeologiska barriären. Föreslaget täktområde ligger också rakt ovanför grundvattendelaren i området. En grustäktsverksamhet i den västra delen innebär således en uppenbar risk för
förorening av en regional vattentäkt i den östra delen, varför grustäkt inte kan godtas. En grustäktsverksamhet inom den västra delen skulle även hamna inom den primära skyddszonen för en regional vattentäkt i den östra delen. Detta strider direkt mot gällande lagstiftning och rättspraxis.
Föreslaget uttag av grundvatten av god kvalitet för en regional vattentäkt förutsätter ett nyttjande av hela markområdet i Gråbodeltat och hela den befintliga
grus-tillgången - både i den västra och östra delen av Gråbodeltat. I denna del hänvisas även till vad som framgår av Rambölls granskningsyttrande med tillhörande
kartbilaga (bilaga 1).
Framtida regional vattentäkt i Gråbodeltat är inte förenlig med fortsatt grustäkts-verksamhet, vare sig ovan eller under grundvattenytan eller i någon del av Gråbodeltat.
2.3.7 Lerums kommuns vattentäkt
Lerums kommun har redan idag en kommunal vattentäkt inom den västra delen av området, inom vilket område länsstyrelsen vill medge ny grustäkt under grundvatten-ytan. En sådan grustäkt kommer att blottlägga grundvattenmagasinet och innebär en uppenbar risk för förorening av hela grundvattenmagasin, i vilket även den kom-munala vattentäkten tar sitt vatten. Härutöver finns i området dessutom andra enskilda vattentäkter, vilka också kommer att påverkas. En grustäktsverksamhet inom den västra delen skulle sannolikt även hamna inom den primära skyddszonen för Lerums kommuns befintliga vattentäkt. Detta strider direkt mot gällande
lagstiftning och rättspraxis.
Tidigare bedriven grustäktsverksamhet har redan avlägsnat det naturliga, skyddande vegetationstäcket samt betydande mängder grus. Grundvattentillgången och kom-munens vattentäkt är således redan idag utsatt för betydande föroreningsrisker. All ny grustäktsverksamhet kommer att äventyra den befintliga kommunala och de privata vattentäkterna i området. Tillstånd till ny grustäkt inom den västra delen av
Gråbodeltat står i strid mot befintliga vattenintressen i området, bl a Lerums kom-muns vattenförsörjning. I denna del hänvisas även till vad som framgår av Rambölls granskningsyttrande (bilaga 1).
Tillstånd till grustäkt under grundvattenytan inom den västra delen av Gråbodeltat är inte förenlig med Lerums kommuns vattentäkt och privata fastighetsägares vatten-täkter i området.
2.3.8 Gällande rätt och rättspraxis
I förevarande fall föreligger två motstående intressen inom ett och samma geografiska område, vilka intressen kan komma att utnyttjas under olika långa tidsperspektiv. Av såväl dåvarande naturresurslag (1987:12) som nuvarande miljöbalk framgår att när ett begränsat geografiskt område är av intresse för flera oförenliga ändamål skall den användning ges företräde som främjar en hushållning med naturresurserna i ett långsiktigt perspektiv. Säkerställandet av
vattenför-sörjningen inom Lerums kommun och Göteborgsregionen är det nationella och regionala intresse som enligt lagstiftningen skall äga företräde i förevarande fall.
Ett beslut i ärendet innebär ett ställningstagande till vilken användning av grus-förekomsten i Gråbo som skall äga företräde. Detta ställningstagande skall göras utifrån nu rådande, befintliga förhållanden.
Vid avvägningen mellan motstående intressen skall de av riksdagen fastslagna nationella miljökvalitetsmålen vara vägledande. Dessa har till syfte att säkerställa hushållningen med naturresurser i ett långsiktigt perspektiv.
Miljökvalitetsmålet avseende ”Grundvatten av god kvalitet” innebär att befintliga grundvattentillgångar skall säkerställas så att de kan tillgodose en hållbar dricks-vattenförsörjning. Grundvattenkvaliteten får sålunda inte försämras genom olämplig markanvändning, exv. täktverksamhet. Detta miljökvalitetsmål har till syfte att nu och för framtiden säkerställa möjligheten att för dricksvattenändamål kunna nyttja grund-vatten eller förstärkt grundgrund-vatten genom konstgjord infiltration i de områden där sådana åtgärder är lämpliga att utföra. Säkerställandet skall bl a ske genom skydd av grundvattentillgången med olika rättsliga åtgärder. Miljömålet anger att
grundvatten-förande geologiska formationer av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning skall senast år 2010 ha ett långsiktigt skydd mot exploatering som begränsar
användningen av vattnet, dvs inom tre år. Grundvattnets kvalitet skall inte heller påverkas negativt av exploatering, varvid som exempel anges uttag av naturgrus. De mest användbara grundvattentillgångarna uppges finnas i de sand- och grusavlag-ringar som avsattes då inlandsisen smälte, enär dessa tillgångar kan förstärkas med konstgjord infiltration. Gråbodeltat utgör en sådan omfattande isälvsavlagring. Vidare betonas i förarbetena att långsiktiga intressen skall väga tyngre än kortsiktiga. Enligt propositionen innebär hushållning med naturresurser ett användande av resurserna på ett sätt som möjliggör ett långsiktigt brukande av resurserna men också förnyelse och återanvändning av desamma. Hushållningsprincipen skall äga giltighet för såväl nya som gamla verksamheter. Ett långsiktigt, varsamt brukande av naturresurserna innebär vidare att irreversibla skador skall undvikas eller minimeras. Detta miljömål utgör en del av arbetet med att genomföra EG:s ramdirektiv för vatten, vilket Sverige är skyldigt att följa.
Miljökvalitetsmålet avseende ”God bebyggd miljö” innebär att naturvärden skall tas tillvara samt att anläggningar skall lokaliseras på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Naturgrus-avlagringar av stort värde för dricksvattenförsörjningen och för natur- och kultur-landskapet skall bevaras. Behovet av naturgrus för byggnation skall i större utsträck-ning tillgodoses genom återanvändutsträck-ning av massor samt användutsträck-ning av restprodukter från annan produktion. Vidare anges att en långsiktigt hållbar hushållning med icke förnyelsebara naturresurser måste innebära minsta möjliga uttag av naturresursen samt största möjliga återanvändning av densamma.
Med utgångspunkt i de nationella kvalitetsmålen har Länsstyrelsen för Västra Götalands län uppställt ett antal regionala miljömål. För miljömålet ”Grundvatten av god kvalitet” har länsstyrelsen angivit regionala delmål. Delmålen stipulerar uttryck-ligen att dels senast år 2010 skall grundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning ha ett långsiktigt skydd mot exploatering som begränsar användningen av vattnet, dels senast år 2010 skall användningen av mark och vatten inte medföra sådana ändringar av grundvattennivåer som ger
vattenförekomster av viss storlek som används för uttag av dricksvatten uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet med avseende på föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet dels ock senast år 2009 skall det finnas åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektiv för vatten, som anger hur god grundvattenstatus skall uppnås. Dessa mål skall alltså vara uppfyllda inom de närmaste 2-3 åren.
För miljömålet ”God bebyggd miljö” har länsstyrelsen angivit ett flertal regionala delmål. Ett av delmålen stipulerar uttryckligen att minskning skall ske av uttaget av naturgrus i regionen. Härav framgår bl a att länsstyrelsen skall vara ”mycket restriktiv mot att lämna tillstånd till grustäkter.”. Något tillstånd till grustäkt finns inte i Gråbo. Med beaktande härav samt att vatten- och grusförekomsten f n nyttjas för Lerums kommuns vattenförsörjning och avses att nyttjas för regional vattentäkt, saknas förutsättningar för att medge tillstånd till ny grustäkt i området.
På motsvarande sätt som i miljömålen har lagstiftaren i förarbetena till 2 kap. 8 § dåvarande naturresurslagen framhållit vikten av att slå vakt om sådana lägesbundna naturresurser som är mindre vanligt förekommande och som därför gör vissa mark- och vattenområden särskilt lämpade för konstgjord infiltration.
Ett framtida, möjligt nyttjande av vatten- och grusförekomsten i Gråbo för regionens vattenförsörjning har ett nationellt intresse. Betydelsen härav i ekonomiska termer torde vara betydande. Kommunen vill i denna del hänvisa till vad Naturvårdsverket uppgivit i skrivelse, upprättad i december 2000, vilken tidigare blivit ingiven i ärendet. Naturvårdsverket framhåller därvid att: ”Det kan anses vara av nationellt intresse, att områden av vikt för den regionala vattenförsörjningen kan tryggas”, se sid. 10, st. 3 i skrivelsen.
Gråbodeltat utgör en unik naturtillgång som lagstiftaren vill skydda genom ovan nämnda lagstiftningsarbete och som dessutom är belägen i en region med stora svårigheter såvitt avser vattenförsörjningen. Möjligheten att nyttja vattentillgången i Gråbo-området för Göteborgsregionens vattenförsörjning skall uttryckligen enligt lagstiftningen - såväl miljöbalken som dåvarande naturvårdslagen - säkerställas och äga företräde mot andra motstående intressen. Ett dylikt användningssätt av området
innebär minsta möjliga ingrepp i befintliga förhållanden samt att befintliga natur-resurser bibehålles för framtiden. Fortsatt exploatering av grusförekomsten innebär däremot att en ändlig och begränsad naturresurs för alltid går förlorad.
I förevarande fall skall en avvägning göras mellan å ena sidan möjligheten att utnyttja Gråbodeltat för regional vattentäkt och å andra sidan för ny grustäkt. När det gäller konsekvenserna för grusförsörjningen i regionen - om Jehander inte medges tillstånd till ny grustäkt i Gråbodeltat – hänvisas bl a till avsnitt 6 i Rambölls gransknings-yttrande (bilaga 1).
Om ny grustäkt inte kommer till stånd i Gråbodeltat kan detta medföra vissa ekonomiska konsekvenser för Jehander. På längre sikt däremot bedöms konse-kvenserna samt kostnadsökningen för Jehander och samhället bli begränsade. Vidtagna undersökningar av tillgången på naturgrus i regionen visar att grustill-gångarna kommer att vara exploaterade inom en relativt snar framtid. Detsamma gäller grusmassorna i Gråbodeltat. Med hänsyn till de motstående intressena i Gråbodeltat finns också lämpligare, alternativa grustäkter. Det är sålunda av största vikt att exploateringen av naturgrus begränsas i Gråbodeltat och inom regionen. En sådan begränsning torde i praktiken medföra att användandet av alternativa material måste påbörjas, vilket redan borde ha skett sedan lång tid tillbaka. Möjligheten att i större utsträckning ersätta naturgrus med andra material finns redan idag. Mot
bakgrund härav gör kommunerna och GR gällande att en fortsatt exploatering av den för framtiden så betydelsefulla grusförekomsten i Gråbodeltat inte kan främja hushåll-ningen med naturresurserna i ett långsiktigt perspektiv.
Kortsiktiga ekonomiska intressen av en ny grustäktsverksamhet i Gråbo får inte beaktas i strid mot gällande lagstiftning och miljömål. Lagstiftningen måste tillämpas även om detta innebär ekonomiska konsekvenser för den enskilde.
Säkerställandet av vattenförsörjningen inom Lerums kommun och Göteborgsre-gionen måste anses vara det nationella och regionala intresse som äger företräde i förevarande fall. Detta vinner även stöd av gällande rättspraxis på området. I denna del åberopas bl a de av länsstyrelsen angivna rättsfallen - Miljööverdomstolens
domar den 9 juni 2006 i mål M 4832-05 (MÖD 2006:40) och i mål M 7060-05 (MÖD 2006:29).
Länsstyrelsen har gjort gällande att dessa domar saknar prejudiciell betydelse i förevarande ärende. Kommunerna och GR bestrider detta påstående och vill med anledning därav anföra följande.
I både de ovan nämnda rättsfallen har Miljööverdomstolen avslagit ansökan om grustäkttillstånd. Som skäl har domstolen angivit att intresset av dricksvattenutvinning har en ”betydligt större tyngd och därför skall ges företräde.”. Det avgörande för dom-stolens bedömning har således varit vatten- och grusformationernas stora betydelse för framförallt den kommande vattenförsörjningen. Förekomsten av vattenskydds-område har egentligen inte haft någon betydelse för utgången i målen, vilket framgår av dom MÖD 2006:29. I det målet konstaterar Miljööverdomstolen att grustäktsverk-samheten inte strider mot befintliga skyddsföreskrifter trots att grustäkten är belägen inom det yttre vattenskyddsområdet. Domstolen anser däremot att grustäktsverksam-heten strider mot det allmänna, framtida vattenintresset och att vattenintresset därför skall äga företräde. I denna del vill kommunerna och GR även hänvisa till av Väners-borgs tingsrätt, miljödomstolen den 25 november 2005 meddelad dom i mål M 555-05. Sökanden i målet har överklagat domen men Miljööverdomstolen har inte beviljat prövningstillstånd, vilket innebär att miljödomstolens dom står fast. I målet, i vilket sakförhållandena i stora delar var desamma som i Gråbodeltat, har miljödomstolen ogillat grustäktsansökan.
I förevarande fall skall dessutom beaktas att en ny grustäkt i västra delen av Gråbodeltat kommer att vara belägen inom den primära skyddszonen för såväl en kommunal som en regional vattentäkt. Vidare är vatten- och grusformationen i Gråbodeltat ur vattenförsörjningsperspektiv mycket viktigare än i de ovan nämnda rättsfallen, bl a med hänsyn till de goda förutsättningarna att ta ut stora mängder grundvatten av god kvalitet och den stora betydelse en regional vattentäkt skulle ha för Göteborgsregionen. Samtliga de ovan nämnda rättsfallen har en prejudiciell betydelse för prövningen i ärendet och medför att täktansökan skall avslås.
Tillstånd till all ny grustäkt i Gråbodeltat står i strid mot dels de nationella miljömålen avseende ”Grundvatten av god kvalitet” respektive ”God bebyggd miljö”, dels de av Länsstyrelsen för Västra Götaland antagna regionala delmålen dels ock gällande lagstiftning och rättspraxis.
Kommunerna och GR gör gällande att det av gällande lagstiftning och rättspraxis följer att någon ny grustäkt inte kan medges i Gråbodeltats västra del med hänsyn till betydelsen av området för den befintliga och framtida vattenförsörjningen.
På ovan angivna materiella/sakliga grunder skall täktansökan avslås.
DEN FORTSATTA HANDLÄGGNINGEN
På sätt framgår ovan under avsnitt 2.3.4 torde bottnen inom täktområdet i Gråbo-deltat på flera ställen ligga för nära grundvattenytan. I av länsstyrelsen tidigare meddelade beslut om täkttillstånd anges uttryckligen att grusbrytning endast får ske till en nivå av 1 m respektive 3 m ovan högsta grundvattenytan. Det föreligger därför skäl att kontrollera grundvattennivåerna inom området i förhållande till tidigare täkttillstånd, varför kommunerna och GR hemställer av länsstyrelsen föranstaltar därom innan beslut fattas i ärendet.
Kommunerna och GR hemställer också om att länsstyrelsen inhämtar yttrande från SGU i ärendet, varvid SGU bör yttra sig om bl a betydelsen av vatten- och grus-förekomsten i Gråbodeltat för vattenförsörjningen samt riskerna för vattenintresset vid en ny grustäkt i den västra delen av området.
Bilagor
1 Granskningsyttrande, upprättat av Ramböll den 3 december 2007 2 Yttrande, upprättat av Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) den
11 oktober 2002 1441102/lst-1203
Bilaga 1
Göteborgsregionens kommunalförbund
Gråbodeltat
Göteborg 2007-11-05, rev 2007-12-03
Granskning av Länsstyrelsens yttrande över
grustäkt i Gråbo - hydrogeologiska aspekter
Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan 6 402 27 Göteborg Telefon 031-335 33 00 Fax 031-40 39 52 www.ramboll.se Organisationsnummer 556133-0506 Göteborgsregionens kommunalförbund
Gråbodeltat
Granskning av Länsstyrelsens yttrande över grustäkt i Gråbo – hydrogeologiska aspekter
Datum 2007-11-05, rev 2007-12-03 Uppdragsnummer 61470725329
Olov Holmstrand Per Sander
i
Granskning av Länsstyrelsens yttrande över grustäkt i Gråbo – hydrogeologiska aspekter Gråbodeltat 61470725329 g :\f ör b und sl ed ning \s ty re ls e\ st yr el se 2 007 \14 d ec emb er \r am b ö ll_g rå b o0 712 03 ( 3 ).d oc Innehållsförteckning Den här rapporten 1
1. Sammanfattning och slutsatser 2
2. Bakgrund 4
3. Länsstyrelsens yttrande över grustäkt 4 4. Undersökningar av Gråbodeltat 5
4.1 Tidigare undersökningar 5
4.2 Geosigmas undersökningar 2005-2006 5
5. Klimat- och sårbarhetsutredningen 7
6. Granskningsaspekter 8
6.1 Grustäktsplanens relevans 8
6.2 Täkt av grus över grundvattenytan 9 6.3 Behovet av naturgrus som betongballast 11
6.4 Krossning av naturgrus 12
6.5 Gråbodeltats betydelse för den regionala vattenförsörjningen 12 6.6 Avvägning mellan grusintresse och vattenintresse 13 6.7 Gråbodeltats kapacitet för grundvattenproduktion 13
6.8 Hydrogeologisk barriär 15
6.9 Behovet av att utföra pilotanläggningar 16 6.10 Påverkan på Lerums kommuns vattentäkt i Gråbo 16
7. Konsekvenser av föreslaget täktområde 17
8. Referenser 19
BILAGOR
1 av 1
Granskning av Länsstyrelsens yttrande över grustäkt i Gråbo Gråbodeltat 61470725329 g :\f ör b und sl ed ning \s ty re ls e\ st yr el se 2 007 \14 d ec emb er \r am b ö ll_g rå b o0 712 03 ( 3 ).d oc Gråbodeltat
Granskning av Länsstyrelsens yttrande över grustäkt i Gråbo – hydrogeologiska aspekter
Den här rapporten
Gråbodeltat är en mycket stor grusavlagring och den viktigaste
grundvattenreserven i någon närhet av Göteborg. Deltat är emellertid av intresse både med avseende på täkt av grus och för utvinning av grundvatten. Fram till idag har huvudsakligen grustäktsintresset fått företräde, vilket har gjort att större delen av deltat över grundvattenytan är bortschaktat.
Länsstyrelsen i Västra Götaland har i ett yttrande 2007-10-01 till
Miljöprövningsdelegationen tillstyrkt att Sand & Grus AB Jehander skall få fortsatt tillstånd till täkt av sand och grus även under grundvattenytan i Gråbodeltat. Huvudsyftet med den här rapporten är att på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund granska Länsstyrelsen yttrande. Granskningen avser i första hand geologiska och hydrogeologiska förhållanden med utgångspunkt från vad som är känt om Gråbodeltat i dessa avseenden.
Genom min medverkan i utredningar om Gråbodeltat sedan 1970 har jag följt ärendet någorlunda kontinuerligt på nära håll och till stor del kunnat utgå från egen förstahandsinformation. Kunskapsunderlag har hämtats från tidigare rapporter och redovisningar samt inte minst från de senaste omfattande
geologiska och hydrogeologiska undersökningarna som genomfördes av Geosigma 2005-2006.
2 av 2
Granskning av Länsstyrelsens yttrande över grustäkt i Gråbo Gråbodeltat 61470725329 g :\f ör b und sl ed ning \s ty re ls e\ st yr el se 2 007 \14 d ec emb er \r am b ö ll_g rå b o0 712 03 ( 3 ).d oc
1. Sammanfattning och slutsatser
Gråbodeltat har sedan 1930-talet utnyttjats för grustäkt och åtminstone sedan 1970 framhållits som lämpligt för att utvinna större mängder grundvatten genom infiltration av ytvatten från Mjörn. Grustäkt har hittills endast skett över
grundvattenytan, delvis till större djup än tillåtet. Länsstyrelsen föreslår nu att grustäkt under grundvattenytan skall tillåtas i deltats västra del, medan den östra delen i så fall föreslås kunna utnyttjas för grundvattenproduktion. Det finns betydande invändningar mot Länsstyrelsens överväganden och slutsatser. • Länsstyrelsen har inte tillräckligt beaktat aktuella utredningar som framhåller
grundvattnets allmänna betydelse för vattenförsörjningen och Gråbodeltats särskilda betydelse för vattenförsörjningen i Göteborgsregionen. Sådana utredningar är Klimat- och sårbarhetsutredningens betänkande 2007 samt de båda utredningarna 2003 om Göteborgsregionens grusförsörjning respektive vattenförsörjning.
• Geosigmas undersökningar i Gråbodeltat 2005-2006 styrker tidigare utredningars slutsats att det finns möjlighet att producera cirka 1000 l/s grundvatten i deltat och att hela deltat med undantag av en zon i mitten går att utnyttja.
• Länsstyrelsen utgår från den ursprungliga täktplanen från 1995, vilken senare konstaterades ha sådana brister ifråga om beskrivningen av området att konsekvenserna av fortsatt täktverksamhet inte kan bedömas med tillräcklig säkerhet.
• Länsstyrelsens förslag till verksamhetsområde går utanför begränsningen för täktplanen enligt Jehanders (Sabema) ansökan 1995.
• Länsstyrelsen beaktar inte att allt kvarvarande material över grundvattenytan erfordras för optimal produktion av grundvatten.
• Länsstyrelsen anser att grustäkt i Gråbodeltat fordras under en
övergångsperiod för att tillfredsställa ett långsiktigt behov av betonggrus. Behovet kan ifrågasättas och måste ändå lösas långsiktigt på annat sätt än täkt i Gråbo, vilket i så fall helt eller delvis långsiktigt förhindrar optimal grundvattenproduktion.
• Länsstyrelsen anser att tillstånd inte erfordras för att ta ut ca 400 000 ton grusmaterial över grundvattenytan inom området för den tilltänkta grundvattensjön.
3 av 3
Granskning av Länsstyrelsens yttrande över grustäkt i Gråbo Gråbodeltat 61470725329 g :\f ör b und sl ed ning \s ty re ls e\ st yr el se 2 007 \14 d ec emb er \r am b ö ll_g rå b o0 712 03 ( 3 ).d oc
• Länsstyrelsen har inte klargjort hur mycket av materialet i Gråbodeltat som verkligen skulle användas för betongtillverkning. Länsstyrelsen vill inte tillåta krossning, men klargör inte hur grövre material skall hanteras eller användas. • Med utgångspunkt från Geosigmas utredning hävdar Länsstyrelsen att
vattentäktsintresset kan tillgodoses enbart i Gråbodeltats östra del, om den västra används för grustäkt under grundvattenytan. En sådan lösning medför sämre förutsättningar att utvinna optimal mängd grundvatten med tillräckligt god kvalitet i förhållande till om hela deltat utnyttjas för grundvattenutvinning. Länsstyrelsens förslag försvårar eller förhindrar dessutom möjligheten att om förutsättningarna så kräver utvinna mer grundvatten än 1000 l/s.
• Infiltrationsbassänger och brunnar kan med avseende på att det naturliga markmaterialet varierar inom området inte placeras fritt för att uppnå erforderlig uppehållstid. Anpassning måste göras till de lokala variationerna. Från denna synpunkt är det av stor vikt att det område som är möjligt att utnyttja inte förminskas genom täktverksamhet.
• Länsstyrelsen hävdar med utgångspunkt från Geosigmas utredning att det finns en sådan geologisk barriär i Gråbodeltat att grusbrytning under grundvattenytan i deltats västra del inte försämrar möjligheterna att
producera grundvatten i östra delen. Geosigmas undersökningar visar inte att den geologiska barriären är så tät som Länsstyrelsen förutsätter.
• Geosigmas utredning visar tydligt grundvattenströmning från västra delen av Gråbodeltat genom den geologiska barriären till östra delen. Grundvattensjön i västra delen skulle hamna på båda sidorna av en vattendelare med
grundvattennivå över nivån i den geologiska barriären och avsevärt över grundvattennivån i östra delen. Konsekvenserna av detta är inte utredda. • För att slutligt utreda förutsättningarna för storskalig grundvattenproduktion i
Gråbodeltat fordras bland annat genomförande av pilotinfiltration i två anläggningar i östra respektive västra delen av deltat. Grustäkt i västra delen skulle förhindra utförande av den västra pilotanläggningen.
• Länsstyrelsen anser att grustäktsverksamhet i Gråbodeltats västra del inte skulle inverka menligt på den kommunala vattentäkten för Gråbo i samma del av deltat. Länsstyrelsen hävdar med hänvisning till skyddsavstånd mellan enskilda avlopp och grundvattentäkter att den kommunala vattentäkten inte kan påverkas. Flödeshastigheten är enligt Länsstyrelsens yttrande uppskattad till 200-300 meter på 60 dagar, vilket innebär att den blivande
grundvattensjön till stor del skulle ligga väl inom den primära skyddszonen för nuvarande grundvattentäkt, när ett skyddsområde upprättas för denna i enlighet med nu gällande krav. Den primära skyddszonen definieras av 100 dagars uppehållstid. Det är uppenbart att grundvattensjön därmed är ett hot mot vattenkvaliteten i den kommunala vattentäkten.
