Fortsatta studier

Fortsatta studier som kan göras för att undersöka mer om ekarnas

tillstånd i Kalmar kommun är genom att inventera rödlistade arter som är knutna till ekarna. Då ekar är klassade som hot-spots och hyser många rödlistade arter i gamla och döda träd (Nordén et al, 2006). Arter som är beroende av ekarna riskeras att minska i antal av fragmenteringen som sker av eklandskapen (Sandström et al, 2015), genom att genomföra en inventering så går det att få information hur tillstånden är för arterna och vilka platser de finns. Är platserna som arterna finns på för isolerade kan olika naturvårdsåtgärder sättas in för att kunna försöka bevara och skydda arterna. En fortsatt studie med träden och andelen nytillkomna träd är att undersöka om arean och nytillkomna träd har något samband. Detta kan då svara på ifall det finns någon form av isoleringsgrad. Ifall små områden, som har en stark rekrytering, ligger isolerade eller inte så kan de svara på hur fragmenteringen är för ekarna i Kalmar kommun, vilket är ifall små områden genererar mer efterträdare än större områden. En annan fortsättning på studier är att undersöka hur skuggningen påverkar ekarnas morfologi, vilket kan till exempel vara bladen eller att ta vitalitetsmått för att undersöka hur trädens ”friskhet” är i olika miljöer. Tillväxten som det nämndes innan går också att göra för att kunna utreda ifall tillväxten påverkas av skuggningsgraden. En annan uppföljning som också kan göras är att undersöka hur träden förhåller sig och svarar på olika naturvårdsåtgärder som till exempel röjning. Inventeringen skedde i få av alla områdena, så genom att fortsätta att göra återinventering i de andra områdena så går det att få ett större perspektiv på hur

nyrekryteringen sker. Då det skedde en ökning nästan alla av de

inventerade områdena, så tyder det på att det sker även ökning i de andra områdena i Kalmar kommun i och med Kalmar län är det är det länet med mest efterträdare per km2.

5 Referenser:

Annighöfer, P., Beckschäfer, P., Vor, T., & Ammer, C. (2015).

Regeneration Patterns of European Oak Species (Quercus petraea (Matt.) Liebl., Quercus robur L.) in Dependence of Environment and

Neighborhood. PLoS One, 10 (8). E0134935

Sandström, J., Bjelke, U., Carlberg, T. & Sundberg, S. 2015. Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2015. ArtDatabanken Rapporterar 17. ArtDatabanken, SLU. Uppsala Bengtsson, J., Nilsson, S. G., Franc, A. & Menozz, P. (2000)

Biodiversity, disturbances, ecosystem function and management of European forests. Forest Ecology and Management. 132. 39–50 Blank, S. och Svensson, M. (red.) 2013. Artinriktad naturvård. ArtDatabanken SLU. Uppsala.

Bovin, M., Jaramillo, M., Bengtsson, V., Tuvendal, M., Zeidlitz, G. & Andersson, P. (2016) Särskilt skyddsvärda träd i Stockholms län.

Länsstyrelsen Stockholm. Rapport 2016:7

Bradshaw, R. (2006) The history of oak in the Scandinavian landscape since the last ice age. I Engvall, M. (red.) The Oak- history, ecology, management and planning. Naturvårdsverket. Stockholm. s 10 Brooks, D, R., Bater, J, E., Clark, S, J., Monteith, D, T., Andrews, C., Corbett, S, J., Beaumont, D,A. & Chapman, J, W. (2012) Large carabid beetle declines in a United Kingdom monitoring network increases evidence for a widespread loss in insect biodiversity. Journal of Applied

Ecology 49(5)1009–1019

Brunet, J., von Oheimb, G. & Diekmann, M. (2000) Factor influencing vegetation gradients across ancient-recent woodland borderlines in southern Sweden. Journal of Vegetation Science. 11(4). 515-524

Brändle, M. & Brandi, R. (2001) Species richness of insects and mites on trees: expandning Southwood. Journal of Animal Ecology. 70(3). 491-504

Cater, M. (2015) A 20-year Overview of Quercus robur L. Mortality and Crown Conditions in Slovenia. Forests. 6. 581-593.

Chiari, S., Zauli, A., Audisio, P., Campanaro, A., Donzelli, P., Romiti, F., Svensson, F., Tini, G. & Carpaneto, P. (2014). Monitoring presence, abundance and survival probability of the stag beetle, Lucanus cervus , using visual and odour-based capture methods: Implications for conservation. Journal of Insect Conservation, 18(1), 99–109.

Claesson, K. (2009) Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskap.

Critchley, C., Burke, M., & Stevens, D. (2004). Conservation of lowland semi-natural grasslands in the UK: A review of botanical monitoring results from agri-environment schemes. Biological Conservation, 115(2), 263-278.

Esri (2016) What is ArcMap? ArcGIS for desktop.

https://desktop.arcgis.com/en/arcmap/10.3/main/map/what-is-arcmap-.htm hämtad 2020-02-13.

Falkengren-Grerup, U., Brink, D., & Brunet, J. (2006). Land use effects on soil N, P, C and pH persist over 40–80 years of forest growth on agricultural soils. Forest Ecology and Management, 225(1), 74-81. Franc, N., & Götmark, F. (2008). Openness in management: Hands-off vs partial cutting in conservation forests, and the response of beetles.

Biological Conservation. 141(9), 2310-2321.

Gough, L., Sverdrup‐Thygeson, A., Milberg, P., Pilskog, H., Jansson, N., Jonsell, M., & Birkemoe, T. (2015). Specialists in ancient trees are more affected by climate than generalists. Ecology and Evolution, 5(23), 5632–5641.

Harrie, L. (red.) (2013). Geografisk informationsbehandling: teori, metoder och tillämpningar. (6., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Harvey, D. J., Hawes, C. C., Gange, A., Finch, P., Chesmore, D., & Farr, I. (2011). Development of non-invasive monitoring methods for larvae and adults of the stag beetle, Lucanus cervus. Insect Conservation and

Diversity, 4(1), 4-14.

Hedin, J. & Johansson, M, T. (2016) Faktablad: Skyddsvärda träd i kulturlandskapet. Länsstyrelsen i Kalmar.

https://www.lansstyrelsen.se/download/18.6ae610001636c9c68e532db8/ 1529395848337/trad_lst_webb.pdf hämtad 2020-02-23

Hedin, J., Ranius, T., Nilsson, G, S. & Smith, G, H. (2008) Restricted dispersal in a flying beetle assesed by telemetry. Biodiversity and

Conservation. 17(675–684)

Jansson, N., Berglund, H., Ibbe, M. & Sunhede, M. (2017) Tillståndet för skyddsvärda träd i Sydöstra Sverige – Resultat från regional miljöövervakning av skyddsvärda träd. Länsstyrelserna. Rapport 2017:32

Jensen, A., & Löf, M (2017). Effects of interspecific competition from surrounding vegetation on mortality, growth and stem development in young oaks (Quercus robur). Forest Ecology and Management, 392, 176-183.

Jensen, A., Götmark, F., & Löf, M. (2012). Shrubs protect oak seedlings against ungulate browsing in temperate broadleaved forests of

conservation interest: A field experiment. Forest Ecology and

Management, 266(C), 187-193.

Larsson, M. (2016). Pheromones and Other Semiochemicals for

Monitoring Rare and Endangered Species. Journal of Chemical Ecology, 42(9), 853-868.

Lindbladh,M. & Foster, D. R. (2010) Dynamics of long-lived foundation species: the history of Quercus in southern Scandinavia. Journal of

Ecology. 98(6), 1330-1345

Longuetaud, F., Piboule, A., Wernsdörfer, H., & Collet, C. (2013). Crown plasticity reduces inter-tree competition in a mixed broadleaved forest. European Journal of Forest Research, 132(4), 621-634.

Miller, J.E.D., Damschen, E.I., Harrison, S.P. & Grace, J.B. (2015) Landscape structure affects specialists but not generalists in naturally fragmented grasslands. Ecology. 96(12), 3323-3331

Mölder, A. V., Sennhenn-Reulen, H., Fischer, C., Schönfelder, E., Stockmann, J., Nagel, R., & Rumpf, H. (2019). Success factors for high-quality oak forest (Quercus robur, Q. petraea) regeneration. Forest

Ecosystems, 6(1), 1–17.

Naturvårdsverket (2019) Samråd om åtgärder på särskilt skyddsvärda träd. Naturvårdsverket. http://www.naturvardsverket.se/Stod-i- miljoarbetet/Vagledningar/Samhallsplanering/Samrad-vid-andring-av-naturmiljon/sarskilt-skyddsvarda-trad/ Hämtad 2020-05-18

Naturvårdsverket (2014) Åtgärdsprogram för läderbagge 2014–2018. Naturvårdsverket. Länsstyrelsen i Östergötland. Stockholm

Neumann, L. (2018) Linking growth and vitality in large Quercus robur to environmental factors and predicting their future in the municipality of Linköping, Sweden. Department of Physics, Chemistry and Biology

Linköping University. Examensarbete. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1221002/FULLTEXT01.pdf

Niklasson, M., Lindbladh, M., & Björkman, L. (2002). A Long-Term Record of Quercus Decline, Logging and Fires in a Southern Swedish Fagus-Picea Forest. Journal of Vegetation Science, 13(6), 765-774. Nilsson, G. S. (2006) Changes in the biodiversity of oak habitats in Sweden through the last centuries. I Engvall, M. (red.) The Oak- history, ecology, management and planning. Naturvårdsverket. Stockholm. s 17 Nilsson, S., Niklasson, M., Hedin, J., Eliasson, P. & Ljungberg, H. (2006) Biodiversity and Sustainable Forestry in Changing Landscapes-Principles and Southern Sweden as an Example, Journal of Sustainable

Nordén, B., Paltto, H., Götmark, F., & Wallin, K. (2007). Indicators of biodiversity, what do they indicate? – Lessons for conservation of cryptogams in oak-rich forest. Biological Conservation, 135(3), 369-379. Pilskog, H., Sverdrup‐Thygeson, A., Evju, M., Framstad, E., &

Birkemoe, T. (2018). Long‐lasting effects of logging on beetles in hollow oaks. Ecology and Evolution, 8(20), 10126-10137.

Rackham, O. (2006) European oaks: cultural history and ecology. I Engvall, M. (red.) The Oak- history, ecology, management and planning. Naturvårdsverket. Stockholm. s. 6-7.

Ranius, T., Aguado, L.O., Antonsson, K., Audisio, P., Ballerio, A., Carpaneto, G.M., Chobot, K., Gjurasin, B., Hanssen, O., Huijbregts, H., Lakatos, F., Martin, O., Neculiseanu, Z., Nikitsky, N.B., Paill, W., Pirnat, A., Rizun, V., Ruicanescu, A., Stegner, J., Süda, I., Szwalko, P., Tamutis, V., Telnov, D., Tsinkevich, V., Versteirt, V., Vignon, V., Vögeli, M., & Zach, P. (2005) Osmoderma Eremita (Coleoptera, Scarabaeidae, Cetoniinae) in Europe." Animal Biodiversity and

Conservation. 28(1), 1-44.

Ranius, T., Hedin, J. (2001) The dispersal rate of a beetle, Osmoderma

eremita, living in tree hollows. Oecologia. 126(3). 363-370

Ranius, T., Johansson, V., & Fahrig, L. (2011). Predicting spatial occurrence of beetles and pseudoscorpions in hollow oaks in

southeastern Sweden. Biodiversity and Conservation, 20(9), 2027-2040. Ranius, T., Niklasson, M. & Berg, N. (2009) Development of tree hollows in pedunculate oak (Quercus robur). Forest Ecology and

Management. 257(1), 303-310.

Reed, H. 1999. Veteran Trees: A guide to good management. English Nature

http://ancienttreeforum.co.uk/wp- content/uploads/2015/03/Veteran-Trees-A-Guide-to-Good-Management-almost-complete.pdf

Rozas, V. (2003). Regeneration patterns, dendroecology, and forest-use history in an old-growth beech–oak lowland forest in Northern Spain.

Forest Ecology and Management, 182(1), 175-194.

Siwecki, R. & Ufnalski, K. (1998) Review of oak stand decline with special reference to the role of drought in Poland. European Journal of

Plant Pathology. 24(28). 99–112

Skogsstyrelsen (2019) Skogsvårdslagstiftningen, Gällande regler 1 april 2019. Skogsstyrelsen. Jönköping.

SMHI (2018) Sommaren 2018- Extremt varm och solig. SMHI.se

https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/arets-vader/sommaren-2018-extremt-varm-och-solig-1.138134 hämtad 2020-04-06

Sutherland, W.J (2002) Openness in management. Nature. 418. 834–835 Sverdrup-Thygeson, A., Skarpaas, O., Blumentrath, S., Birkemoe, T., & Evju, M. (2017). Habitat connectivity affects specialist species richness more than generalists in veteran trees. Forest Ecology and Management, 403(1), 96-102.

Thomas, F., Blank, R., & Hartmann, G. (2002). Abiotic and biotic factors and their interactions as causes of oak decline in Central Europe.

Forest Pathology, 32(4-5), 277-307.

Valtinat, K., Bruun, H. H., & Brunet, J. (2008). Restoration of oak forest: Effects of former arable land use on soil chemistry and herb layer

vegetation. Scandinavian Journal of Forest Research, 23(6), 513-521. Vodka, S., Konvicka, M., & Cizek, L. (2009). Habitat preferences of oak-feeding xylophagous beetles in a temperate woodland: Implications for forest history and management. Journal of Insect Conservation, 13(5), 553–562.

Widenfalk, L., Sandberg, L., Axelson, T., Hammarström, A., Jakobsson, M. & Widenfalk, O. (2018) Stockholm Stads Ekdatabas: Uppdatering och komplettering. Miljöförvaltningen. Greensway AB.

Bilaga 1

Tabell 2: Nya döda träd som hittades under inventeringen som skedde sommaren 2019. Omgivande miljö och markanvändning klassades genom metodiken ”inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskap” av Claesson, 2009.

Markanvändningen bestämdes av vad som hade hänt under de senaste fem åren och omgivande miljö är den dominerade miljön som finns inom 50m från trädet. Träden som klassade saknas längst ner var avverkade på grund av bostäder som hade gjorts på platsen. Andra saknade träd togs inte med då det inte gick att utreda vad som hade hänt med dem.

Polygon id År vid första inventering en ^{Antal Träd} sedan innan Gammalt träd eller nytt träd som hittades Omkrets (cm) Omgivande miljö Markanvändni ng Täckningsgrad i %

345 2008 8 Gammalt 461 Vägkant Övrigt 0

638 2008 12 Gammalt 420 Hage Avverkad <25

743 1999 6 Nytt 280 Hage Bete 25–75

508 2009 5 Nytt 301 Åkerholm Slåtter 25–75

670 2008 19 Gammalt 380 Hage Avverkad <25

670 2008 19 Gammalt 390 Lövskog Fri utveckling > 75

323 2008 40 Gammalt 386 Park Fri utveckling <25

323 2008 40 Nytt 320 Ekhage Avverkad > 75

323 2008 40 Gammalt 308 Lövskog Fri utveckling > 75

323 2008 40 Gammalt 280 Lövskog Fri utveckling 25–75

323 2008 40 Gammalt 350 Lövskog Fri utveckling > 75

323 2008 40 Gammalt 250 Lövskog Fri utveckling > 75

323 2008 40 Gammalt 330 Lövskog Fri utveckling > 75

323 2008 40 Nytt 251 Lövskog Fri utveckling > 75

745 1999 7 Nytt 265 Lövskog Fri utveckling > 75

745 1999 7 Gammalt 270 Lövskog Bete 25–75

745 1999 7 Nytt 282 Hage Bete 25–75

745 1999 7 Nytt 267 Hage Bete > 75

332 2008 1 Nytt 260 Lövskog Avverkad > 75

751 1999 10 Gammalt Saknas Bebyggelse Avverkad Vet ej

751 1999 10 Gammalt Saknas Bebyggelse Avverkad Vet ej

751 1999 10 Gammalt Saknas Bebyggelse Avverkad Vet ej

Bilaga 2; Fältprotokollet som användes vid inventeringen.

Tabell 3: Fältprotokollet som användes under inventeringen. Polygon nummer Antal träd sedan innan Nytt Träd Gammal t träd Omkrets (cm) Markan vändni ng Miljö Krontäck ning i % Övrigt