Inventering av skyddsvärda
ekar (Quercus robur)
En undersökning av omsättningen av skyddsvärda
ekar i Kalmar kommun.
Författare: Hanna Tapper Handledare: Per Larsson
Externa handledare: Jonas Hedin och Thomas
M Johansson
Examinator: Börje Ekstam
Sammanfattning
Skyddsvärda träd, speciellt ekar (Quercus spp.), är betydelsefulla både ur ett kulturellt och biologiskt perspektiv. Flera rödlistade arter som finns i Sverige är kopplade till gamla, grova ekar och tyvärr är detta ett habitat som har minskat i Sverige. Fragmentering av ekhabitat har påverkat den biologiska mångfalden hos ek-habitaten negativt. Förändrad markanvändning är en faktor som haft stor
betydelse för ekbeståndens förekomst och åldersstruktur. Studier visar att beteshävd främjar utvecklingen av större ekar genom att hålla borta omgivande träd som annars skuggar ekarna. I den här studien har förekomsten av värdefulla ekar i Kalmar kommun återinventerats efter 10-20år. Syftet är att undersöka omsättningen av ekar, och vilka faktorer som påverkar rekryteringen av värdefulla ekar.
Värdefulla ekar avser här stora träd med en diameter på minst 1 meter, och deras efterträdare, med en diameter på 80 cm i brösthöjd. Resultatet visar en
nettotillökningen av värdefulla ekar i Kalmar kommun under tidsperioden mellan inventeringarna. Sammanlagt påträffades 133 nya ekar. Av de totalt 222 ekar som noterats i den föregående inventeringen återfanns 215. Av de återfunna hade 24 ekar dött under perioden mellan inventeringarna. En analys av sambandet mellan
ljuskonkurrens, mätt som krontäckning, och antalet döda träd visar att dödligheten av ekar ökade med en ökande täckningsgrad i trädskiktet, vilket stödjer att eken är en skuggkänslig art. Dock var ekarnas tillväxt, mätt som ökning av omkretsen, inte störst i de lägsta täckningsgraderna, vilket innebär att fler faktorer har betydelse för trädens tillväxtframgång.
Abstract
Protected trees, especially oak trees (Quercus spp.), are important from a cultural and biological perspective. Several red listed species found in Sweden are linked to old oaks and unfortunately this is a habitat that has decreased in Sweden.
Nyckelord
Skyddsvärda ekar, skyddsvärda träd, Skogsek, Quercus robur, jätteträd, inventering, ädellövträd, ädellövskog, skuggning, Quercus spp. fragmentering.
Tack
Först och främst vill jag tacka min handledare Per Larsson från Linnéuniversitetet som har guidat mig under arbetets gång. Mina externa handledare Thomas Johansson och Jonas Hedin från Länsstyrelsen i Kalmar som har gett mig
Innehållsförteckning
1 Inledning 1
1.1 Varför görs inventeringen? 1
1.2 Jätteträd - definition och betydelse 1
1.3 Omgivande miljö och markanvändning. 2
1.4 Fragmentering 4
1.5 Håligheter 4
1.6 Kronkonkurrens och mortalitet 5
1.7 Rödlistade arter och andra arter som är knutna till ekar. 6
1.7.1 Ekoxe och läderbagge 6
1.8 Geografiska informationssystem (GIS) 7
1.9 Syftet med examensarbetet 8
2 Material och metod 9
2.1 Första inventeringen som gjordes av länsstyrelsen 9
2.2 Förberedelse 9
2.3 Avgränsningar för examensarbetet 10
2.4 Inventeringen under sommaren 2019 11
2.4.1 Parametrar 11
2.4.2 Analyser 11
3 Resultat 13
3.1 Nytillkomna och återfunna skyddsvärda träd 13
3.1.1 Krontäckningsgraden och antal döda träd 15
3.1.1 Antal döda träd med omgivande miljö och markanvändning. 16
3.2 Tillväxt av återinventerade träd 16
3.2.1 Medeltillväxten för de återinventerade träden och med ökad
krontäckningsgrad. 17
3.3 Arter som hittades i samband med inventeringen. 18
4 Diskussion 19
4.1 Nytillkomna och återfunna skyddsvärda träd. 19
4.2 Döda träd 21
4.2.1 Ökande täckningsgrad 21
4.2.2 Omgivande miljö och markanvändning 22
4.3 Tillväxt och ljuskonkurrens 24
4.3.1 Ökande täckningsgrad 24
4.4 Arter som observerades vid träden. 25
4.5 Framtiden för ekarna 25
4.5.1 Fortsatta studier 27
5 Referenser: 28
Bilagor
Bilaga 1 – tabell över de döda träden som hittades under inventeringen 2019 s. 33 Bilaga 2 - fältprotokollet som användes under inventeringen 2019 s. 35
1 Inledning
1.1 Varför görs inventeringen?
Länsstyrelsen i Kalmar län påbörjade 2006 att inventera skyddsvärda träd i länet, enligt åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskap. England och Sverige är de två länderna i Europa som har flest jätteekar. I sydöstra Sverige, vilket inkluderar bland annat Östergötland, Kalmar län och Blekinge, så finns de största
förekomsterna av skyddsvärda ekar. Ur en internationell synpunkt så är skyddsvärda ekar ett värdefullt och viktigt kulturarv, som behövs bevaras (Hedin & Johansson, 2016). Tillsammans med länsstyrelsen så har jag genomfört en uppföljning genom att inventera slumpvist utvalda områden runt om i Kalmar kommun. Avsikten är att undersöka om, och i så fall hur mycket, antalet har ekar har minskat, samt hur många träd som har tillkommit sedan den föregående inventeringen.
1.2 Jätteträd - definition och betydelse
Naturvårdsverket fastställde ett åtgärdsprogram år 2004 för att bevara särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskap, vilket innebär gamla, grova och ihåliga ska bevaras i så stor utsträckning som möjligt.
Åtgärdsprogrammet finns för att uppfylla fyra av Sveriges nationella miljömål, vilka är “Ett riktodlingslandskap”, “God bebyggd miljö”, “Levande skogar” och “Ett rikt växt- och djurliv” (Bovin et al, 2016). Ett särskilt skyddsvärt träd definieras av tre kriterier där både döda och levande träd räknas med:
● Jätteträd, träd som är grövre än en meter i diameter på det smalaste stället under brösthöjd (1,3m från marken) (Claesson, 2009; Bovin et al, 2016)
● Gamla träd, Ekar (Quercus spp.), tall (Pinus sylvestris), gran (Picea abies) eller bok (Fagus sylvatica) som är äldre än 200 år och övriga trädslagen räknas från 140 år (Bovin et al, 2016) ● Grova hålträd, träd som är grövre än 40 centimeter i diameter i
brösthöjd där håligheter har utvecklats i huvudstammen (Bovin et al, 2016)
efterträdare, med en diameter på 80 cm i brösthöjd.
Ekar har tre olika växtfaser och det är i den sista fasen som de blir som mest betydelsefulla (Reed, 1999) I den första fasen så läggs den mesta energin på tillväxt. Den andra fasen inträder när trädet har uppnått den fullt utbildade kronans storlek och den sista fasen inleds när trädet sakta börja dö och få lägre vitalitet (Reed, 1999). Den tredje fasen
kännetecknas av att kronan blir glesare, bark börja lossna och genom att trädet har en långsammare återhämtningstakt från till exempel skador (Reed, 1999). För människor så har eken betydelse bland annat genom sitt virke till skeppsbyggen, husbyggen eller till träslipar till järnväg (Rackham, 2006). Även om klimatförändringarna påverkar ekens utbredning, så påverkar även mänskliga aktiviteter genom att ändrande störningsregimer (Bradshaw, 2006). Störningsregimer är störningar med återkommande intervall, vilket kan vara till exempel bränder (Bengtsson et al, 2000). Bränder har haft en väldigt betydande roll för utbredningen av eken, som har dragit nytta av bränderna (Bradshaw, 2006). Bränder eller avverkningar runt ekar gör att träd som kommer senare som är mer skuggtåliga försvinner, vilket gynnar eken positivt då eken har visats vara mindre skuggtålig (Rozas, 2003).
1.3 Omgivande miljö och markanvändning.
Naturliga störningsregimer är träden är anpassade till. Mänsklig
påverkan har dock förändrat störningsregimerna och påverkat habitaten. (Bengtsson et al, 2000). Historisk markanvändning, ekologiska och ekonomiska faktorer (Sutherland, 2002; Franc & Götmark, 2008) har format dagens eklandskap. Intensifieringen av jordbruket under det senaste decenniet har gjort att marken som fanns naturlig mellan de olika odlingsmarkerna har minskat, vilket har ersatt och blivit förvaltad skog. Gamla och döda träd har minskat på grund av de minskade områdena med gammal skog och odlingslandskap, vilket påverkar den biologiska mångfalden negativt (Bengtsson et al, 2000). I Europa så innebar betande djur att semi-öppna trädlandskapen hölls öppna och fria från igenväxning, vilket gjorde att ekar fanns i stort antal (Franc & Götmark, 2008). Men när beteshävd av skogar och hagmarker övergavs, så ledde det till igenväxning (Franc & Götmark, 2008). Hård betning kan också orsaka föryngringsproblem. I början av 1900-talet så visade studier att föryngringen av eken gick långsamt vilket kan förklaras av att en hög beläggning med betesdjur förhindrade nyetablering av ek (Nilsson et al, 2006).
mer fragmenterade i det intensifierade jordbruket under 1900 talet (Critchley et al, 2004). I Spanien ökade mängden betesdjur under 1900 talet och betestrycket blev stort på grund av den ökande befolkningen. De betesfria perioderna minskade (Rozas, 2003). Ett lågt betestryck under den första tiden för ungplantan är gynnsamt för rekryteringen av nya ekar, men när plantan har vuxit till sig så kan betestrycket gradvis öka. Det minskar risken för konkurrens från andra uppväxande träd (Rozas, 2003). Bränder, som nämndes innan, har visat att ha en viktig betydelse för ekar för att ta bort konkurrenter (Rozas, 2003) Förändrade störningsregimer, som minskad frekvens av bränder och minskad betesbeläggning (Bengtsson et al, 2000) gör att ekföryngringen inte är lika snabb som den har varit (Rozas, 2003). Regenerering av ekar styrs av flera olika faktorer. Ljuset är en av de viktigaste, men även
”browsing” (betande av blad) och resurskonkurrens med
markvegetationen (Annighöfer et al, 2015). Kombinationer av dessa faktorerna har visat att det kan ha positiva eller negativa påverkan av regeringen av ekarna, vilket kan vara antingen att flera träd kan tillkomma eller att fler ekar missgynnas och dör (Annighöfer et al, 2015).
Historisk markanvändning påverkar jordmånen och dess kemiska sammansättning. Marker med hög fosforhalt, vilket är typiskt för gamla jordbruksmarker, gynnar utvecklingen av täta bestånd med
snabbväxande arter som konkurrerar med trädslagen (Brunet et al, 2000). Förnan som bildas i sådana växtsamhällen bryts ned och mineraliseras snabbare (Valtinat et al, 2008). pH,
nitrifikationhastigheten och fosforhalten är högre när gammal jordbruksmark jämförs med gamla skogsmark. Porositeten och det organiska materialet i jorden är även lägre i gammal jordbruksmark kontra skogsmark (Falkengren-Grerup et al, 2006). Med flera konkurrenskraftiga träd som växer fram så kan det leda till att ekar påverkas negativt på grund av en ökad täckningsgrad (Longuteaud et al, 2013).
av rötterna mot skador som kan uppkomma under arbeten runt trädet. Staketet ska sedan plockas bort när arbetet är klart (Bovin et al, 2016). Röjning av omgivande träd har visat sig ha positiva effekter för
målträden, men att röja bort nästan all sly på en gång kan påverka trädet negativt. En sådan ”ljuschock” kan i extrema fall leda till att trädet dör (Reed, 1999). Genom att avverka sly runt om jätteträdet i omgångar så minskas risken att trädet kan dö av för hastig förändring samt att använda betesdjur för att hålla undan sly runt om trädet (Reed, 1999: Bovin et al, 2016).
1.4 Fragmentering
Fragmentering av eklandskapen, där gamla betesmarker växer igen, försämrar möjligheten för arter att röra sig mellan olika habitat och påverkar även ekarna själva (Blank & Svensson, 2013). Historiska avverkning har skett i stor skala i bland annat Norge (Ranius et al, 2009). Även i Sverige ökade avverkningen när eken förlorade sin status som kungligt träd 1830 (Lindbladh & Foster, 2010). Avverkningar i kombination med utebliven föryngring leder till generationsglapp i ekpopulationerna. Med det menas att det saknas yngre ekar som kan ta över när de gamla ekarna dör och försvinner (Blank & Svensson, 2013). Döda, ihåliga ekar utgör så kallade “hot-spots” för insektsarter som är beroende av död ved (Pilskog et al, 2018) och håligheterna uppkommer först när träden är runt 200 år (Ranius et al, 2009), vilket gör processen långsam.
Fragmentationen leder till att arter med smala ekologiska nischer (specialister) får svårare att överleva och spridas när habitaten blir mindre och med större avstånd till varandra. Arter med bredare nisch (generalister) har visat sig att klara fragmentering bättre än specialisterna (Sverdrup-Thygeson et al, 2017). Klimatet påverkar biodiversiteten. I en skandinavisk undersökning visades att specialistarter, som är knutna till ekar, påverkades negativt av ökande temperatur och nederbörd, medan generalistarterna inte påverkades (Gough et al, 2015). Omkretsen var positiv för både specialister och generalister, dock så var den positiva effekten av omkretsen större än vad den negativa effekten var av nederbörden. Detta innebär då att även om det är ett bra habitat (stort träd), så kommer ökad nederbörd påverka (Gough et al, 2015). Specialisterna svarade negativt på nederbörden, vilket kan vara för att det blir minskad flygtid och att specialisterna lever i mer varma och torra klimat (Gough et al, 2015).
1.5 Håligheter
viktigast för ryggradslösa djur (Ranius et al, 2009; Ranius et al, 2005). Håligheterna uppkommer runt 200 års åldern och det är väldigt sällan som håligheterna uppkommer mellan 100–200 års åldern (Ranius et al, 2009). Den lägsta tillåtna ålder för att göra föryngringsavverkning för ek är 90 år enligt skogsstyrelsens 23§ (Skogsstyrelsen, 2019), vilket gör att det inte finns ekar med håligheter i så stor utsträckning. Håligheterna i ekarna visades teoretiskt, uppkomma i högre täthet i skogshabitat än i betesmarker (Ranius et al, 2009). För att en lägre tillväxthastighet på grund av konkurrens och låg produktivitet i skogshabitatet gör att håligheterna uppkommer tidigare i betesmarkerna (Ranius et al, 2009). Ihåliga ekar kan leva vidare i århundraden. Därför är det möjligt att av träden koloniserades av t.ex. eklevande skalbaggar när trädpopulationen var större och mer sammanhängande. Skalbaggar kan sedan leva i håligheterna i årtionden och även århundraden om miljön finns kvar (Hedin et al, 2008). Inne i håligheterna så bildas det mulm, vilket är rester från murken ved, djurbon, fågelspillning, löv, svamp och döda insekter (Hedin & Johansson, 2016). Mulmen är viktig för flera insekter och bland annat sällsynta läderbaggen är beroende av detta (Hedin & Johansson, 2016).
1.6 Kronkonkurrens och mortalitet
Ekar är mindre skuggtoleranta än andra träd. Ekgrenar som skuggas av angränsande träd dör, vilket skapar en oregelbunden krona. Lägre skuggtolerans visar att eken inte är en effektiv ljuskonkurrent
(Longuetaud et al, 2013). I England så blev ekar angripna av en svamp, (Phytophthora quercina), som under tidigt 1900-talet kom från
Nordamerika. Svampinfektionen medförde att träden klarade av skuggning sämre och fick därför ännu svårare att klara av ljuskonkurrensen från andra träd (Rackham, 2006).
en minskning i tillväxt under den femte växtsäsongen och gjorde att bara 15% av alla träd överlevde, medan i behandlingen med örtartade
omkring växande vegetation så överlevde 98% av alla ekar efter åtta år (Jensen & Löf, 2017). Med en lägre skuggning så blir trädet mer öppet och öppenhet av stammen har även en positiv påverkan på arter som lever i håligheterna hos ekar (Gough et al, 2015). Att trädet är fritt från skugga, vilket kallas för öppenhet, har en betydande påverkan på mikroklimatet i stammen (Vodka et al, 2009; Gough et al, 2015). Mortaliteten för ekar påverkas av flera abiotiska och biotiska faktorer, vilket kan vara luftföroreningar, klimatförändringar som torka på
somrarna och frost på vintrarna (Thomas et al, 2002). Torka på somrarna har visat i en polsk studie att vara en bidragande faktor till att eken inte klarar vissa icke gynnsamma förhållanden (Siwecki & Ufnalski, 1998). Ifall det är en kraftig torka på sommaren så kan detta leda till att eken får det svårare att klara av frosten som sker på vintrarna. Frosten kan ge upphov till skador på den levande barken (Thomas et al, 2002).
1.7 Rödlistade arter och andra arter som är knutna till ekar.
En viktig del i naturvårdsbiologi är att förstå hur olika ekologiska samhällen svarar på förändringar i naturen (Miller et al, 2015). För naturvården är det viktigt att utveckla verktyg för att kunna bevara artrika eksamhällen, dels för trädets förmåga att hålla hög biodiversitet men även för trädens höga kvalité på virket (Brändle & Brandl, 2001: Mölder et al, 2019). Gamla ekar hyser många rödlistade arter i döda stammar och gamla träd, så som lavar, trädlevande svampar som tickor och mossor (Nordén et al, 2006). Rödlistade arter utgör cirka 20% av Sveriges flora och fauna och 50% av alla rödlistade arter lever på bredbladiga växter, vilket eken är (Sandström et al, 2015). Dessa arter har flera hot mot sig och två faktorer som påverkar förekomsten av rödlistade arter är avverkning och igenväxning, vilket skapar fragmentering av habitat och problem att de rödlistade arterna kan etablera sig (Sandström et al, 2015). Enligt Franc & Götmark (2008), som undersökte om hur samhället med vedlevande (saproxylic) och herbivora skalbaggar påverkades av naturvårdsinriktad avverkning genom gallring, så ökade artrikedomen med 35%. Om träden står ljusöppet och solexponerat så trivs arterna som lever på eken bättre, vilket kan vara en förklaring till varför artrikedomen ökade. Gough et al (2015) menar att skalbaggar som lever i hålträd, och är specialister, gynnas av klimatförändringar med ökad sommartemperatur. Men fler skalbaggsarter kommer antagligen att missgynas av en ökad nederbörd (Gough et al, 2015).
1.7.1 Ekoxe och läderbagge
ett ekosystem (Larsson, 2016). En av de hotade arterna som är knutna till stora och döda ekar är ekoxar (Lucanus cervus), vilka tillhör gruppen
saproxyla, eller vedlevande skalbaggar. Saproxyla skalbaggar är
beroende av gamla och döda träd i någon del av sin livscykel (Chiari et al, 2014). Larverna av ekoxe lever i flera år i död ved (Harvey et al, 2011) och är sedan aktiva en sommar som adulter (Chiari et al, 2014). En annan art som är kopplad till eken och är en indikatorart för hög biodiversitet är läderbaggen (Osmoderma eremita, Nilsson, 2006). Arten är nära hotad (NT), vilket är det första steget på rödlistan (Sandström et al, 2015). Även om det har skett observationer i flera områden av läderbaggen, så är arter väldigt sårbar för fragmentering av ekhabitat (Nilsson, 2006). Läderbaggen är ganska stationär och rör sig inte långt ifrån trädet som de levde i som larv. Bara en mindre del, 15% i en undersökt population förflyttade sig, och spridningsavståndet var mellan 50–100 meter (Ranius & Hedin, 2001). Larverna lever i gamla, ihåliga träd med mulm och läderbaggen koloniserar ekar som är runt 200–250 år gamla (Naturvårdsverket, 2014). Ek är det vanligaste trädslaget där läderbaggen lever. Anledningen kan vara ´att det bildas mest mulm i ekar i jämförelse med andra trädslag (Ranius et al, 2005). Arten är också en paraplyart för flera arter som är kopplade till ädellövträd
(Naturvårdsverket, 2014), till exempel mulmknäpparen (Elater
ferrugineus). Mulmknäpparen är klassad som sårbar. Artens larver
prederar på larven av läderbaggen (Ranius et al, 2011). En följd av fragmenteringen är att många ekbestånd är för små vilket gör att de inte kan överleva där på längre sikt. Sverige hyser även den största
populationen av läderbagge och gör då att det ligger ett stort ansvar att skydda arten. Naturvårdsverket har mellan åren 2014–2018 gjort ett åtgärdsprogram för läderbaggen så att arten kan klassas livskraftig igen (Naturvårdsverket, 2014).
1.8 Geografiska informationssystem (GIS)
1.9 Syftet med examensarbetet
Målet med examensarbetet är att undersöka hur omsättningen av ek-individer är från den första inventeringen som gjordes i Kalmar kommun av Länsstyrelsen för cirka 10 år sedan fram till sommaren 2019. Med omsättningen menas hur många individer som har dött (försvunnit) samt hur många ekar som har tillväxt och nu är minst 80 cm i diameter i brösthöjd (1,3 m från marken). Då ekar är skuggkänsliga så kvantifieras de omgivande trädens täckningsgrad, skuggningsgrad för ekarna, alltså hur stor del av eken som skuggas av omkring växande träd som växer inom 5 meter från kronprojektionen. Vidare klassificeras vilken typ av naturtyp ek-individerna står i samt vilken typ av markanvändning som har pågått under de senaste fem åren. Här noteras exempelvis
avverkning eller slåtter. Detta görs för att se om det finns något mönster som kan visa vilka miljöfaktorer som är gynnsamma eller ogynnsamma för ekarna. Fältarbetet kompletteras med en litteraturstudie av faktorer som påverkar föryngring och dödlighet i europeiska ekpopulationer. Kunskap om antalet ekar som försvunnit (dött) jämfört med
rekryteringen av stora ekar över 80 cm i diameter kan bidra till att beslut om behov av naturvårdsåtgärder för att säkra tillgången på gamla ekar i kommunen. Detta är för att gamla ekar hyser många rödlistade arter och behöver därför bevaras.
Frågeställningar är således:
● Vad är känt om miljöfaktorernas betydelse för föryngring och mortalitet i populationer av stora ekar (Quercus robur)
● Hur många stora ekar har försvunnit (dött) under den senaste 10-årsperioden i undersökningsområdet?
2 Material och metod
2.1 Första inventeringen som gjordes av länsstyrelsen
Metodiken som användes i den första inventeringen som påbörjades 2006 av länsstyrelsen var “Inventering av skyddsvärda träd i
kulturlandskap” från naturvårdsverket (Claesson, 2009), men med små
justeringar av enstaka variabler under åren. Under 2008 inventerades de sista områden som återinventerades sommaren 2019.
2.2 Förberedelse
Data med inventerade jätteträd och polygoner (GIS skikt) med undersökta områden i Kalmar kommun erhölls från Länsstyrelsen i Kalmar. Med hjälp av ArcMap valdes släktet Quercus för att avgränsa hur många av inventerade jätteträd som var ekar i varje polygon. Polygonerna och punkterna (träden) kopplades samman med hjälp av funktionen intersect i arcgis så att de två olika lagren sammankopplades till samma dataset där antalet ekar per polygon kunde utläsas. Datasetet extraherades sedan till Excel så att av alla polygonerna så slumpades 36 stycken ut där det antingen fanns noll eller fler ekar som skulle
återinventeras av totalt 778 områden. Excelfilen med de 36 slumpade polygonerna kopplades sedan till ArcMap för att markera de slumpade polygonerna i kartorna. För varje polygon så skrevs en flygbild ut, med träden markerade i kartan, för att använda i fält för att hitta de gamla träden. Kartorna över de slumpade områdena finns i bilaga 3. Följande klassificering av naturtyper, som kallades ”nuvarande
omgivning” i föregående inventering, har använts vid återinventeringen: ● Allé ● Vägkant ● Park ● Tomt ● Lövskog ● Gräsmark/Hage ● Åker/vall/Åkerholm ● Vatten ● Bebyggelse ● Övrigt.
Markanvändningen som träden klassades in var: ● Avverkning
● Bete
● Röjning/Gallring ● Markarbete ● Slåtter
Kriterier för klassificering av ”nuvarande omgivande miljö” samt ”markanvändning” finns beskrivna i Claesson (2009). Benämningen ”inget” som fanns som alternativ i markanvändningen formulerades om till ”fri utveckling”, vilket innebar att det inte hade skett någon
markanvändning på området som gick att urskilja.
2.3 Avgränsningar för examensarbetet
För att anpassa arbetsinsatsen till den tillgängliga tiden för mitt examensarbete avgränsades återvinteringen till en av trädarterna ek (Quercus robur). Ek var det vanligaste trädslaget i den föregående trädinventeringen. Inventeringen avgränsades också geografiskt till områden inom Kalmar kommun, för att reseavstånden inte skulle bli för stora. Av 778 polygoner i kommunen undersöktes ett stickprov med 36 slumpvis valda polygoner/områden under sommaren 2019 (Bilaga 3).
2.4 Inventeringen under sommaren 2019
Inventeringen startade i början av juni 2019 och pågick till mitten av juli 2019 under sammanlagt tre fältveckor. Metodiken baserades på
Naturvårdsverkets anvisningar (Claesson, 2009). I varje område användes kartor med de inventerade träden markerade. Träden
eftersöktes genom att vandra i ”zick-zack” genom området till dess ett jätteträd eller potentiellt jätteträd påträffades. Zick-zackvandringen gjordes genom att gå längsmed en linje i polygonens ytterkant och mäta alla träden som var inom 25 meter från den utvalda linjen. När sedan kanten av polygonen nåddes så användes en ny linje där alla träden inom 25 meter mättes. Sammanlagt så blev linjerna med ett avstånd på 50 meter från varandra. I den miljöerna som terrängen var kuperad som användes det istället som riktlinjer, vilket kunde vara en kulle eller en brant, när inventeringen gjordes.
2.4.1 Parametrar
Alla jätteträd (100 cm i diameter) samt efterträdare (80–100 cm i diameter) inventerades. Omkretsen mät i brösthöjd eller om på det smalaste stället under brösthöjd (figur 1). Noteringar gjordes om trädet hade tillkommit under tio års perioden eller om det fanns sedan den förra inventeringen, omkretsen på trädet, nuvarande omgivning (inom 50 meter radie från trädet), markanvändningen och åtgärder som har skett under de senaste 5 åren, samt krontäckningsgraden, vilket delades in i fyra kategorier beroende på hur
mycket vegetation som växte inom 5 meter från kronprojektionen. De fyra kategorierna var 0%, <25%, 25–75% och >75%. All information fördes in i ett protokoll (bilaga 2) för att sedan föras in i Excel. För att mäta omkretsen på träden så användes ett midjebälte, vilket var ett bälte som hade ett måttband med en hake längst ut. Midjebältet användes genom att haka fast måttbandet i trädets bark och sedan gå runt trädet, behålla den givna höjden (DBH) och läsa av omkretsen (figur 2). När ett dött träd påträffades så togs även foton på trädet för att kunna analysera det vid ett senare tillfälle
.
2.4.2 Analyser
Alla uppgifter som samlades in under fältarbetet sammanställdes i en tabell
Figur 2; Bild över hur omkretsen mättes med
med hjälp av Microsoft Excel. Levande träd och döda träd sorterades ut för att analyseras separat. Sambandet mellan levande träds tillväxt och krontäckning, omgivning, markanvändning samt en kombination av markanvändning och omgivning undersöktes grafiskt genom att beräkna ett medelvärde ±standardavvikelse responsvariabeln inom klassindelade förklaringsvariabler. I analysen av döda träd användes bara träd som återfanns 2019, eftersom fem träd av träden i den föregående
inventeringen var döda inte dog under perioden mellan inventeringarna. Därför exkluderades dessa fem träden i analyserna av sambandet mellan döda träden med ökad täckningsgrad, markanvändning och omgivande miljö. En tabell med sammanställning av de döda träden finns i Bilaga 2. I fem av de återinventerade områdena gjordes den första inventering av länsstyrelsen för 20 år sedan. Det är nästan dubbelt så lång tid sedan många andra områden inventerades. I analysen av sambandet mellan omkretstillväxt och ljuskonkurrens (krontäckningsgrad) uteslöts träd med negativa tillväxtvärden samt de två största mätvärdena. Dessa tillväxtvärden bedömdes som orimliga och baserade på icke jämförbara mätningar av omkretsen vid de båda mättillfällena
.
Felen kan orsakas av att mätningarna skett på olika höjd eller att fel träd har jämförts.3 Resultat
3.1 Nytillkomna och återfunna skyddsvärda träd
Totalt inventerades 36 olika områden i Kalmar kommun med
sammanlagt 355 ekar klassificerade som skyddsvärda. Av dessa 355 träd var 133 nytillkomna varav 8 av dem (6%) var döda (figur 4).
Under den föregående inventeringen påträffades 222 skyddsvärda ekar, varav 7 var döda. Alla 7 döda träden återfanns. Av de 215 levande träden hade 16 dött och 7 var försvunna sedan föregående inventering. Varken stubbe eller andra rester av de försvunna träden påträffades under inventeringen 2019.
Figur 3; Antal nytillkomna och återfunna värdefulla ekar i områden som inventerades
åren 2006–09 samt återinventerades 2019 i Kalmar kommun. Grön stapel visar levande träd 2019, röd stapel visar antalet som dött mellan 2006–09 och 2019, gul stapel visar antal som var döda 2006–09 och blå stapel visar försvunna träd inte påträffades 2019.
125 192 8 16 7 7 0 50 100 150 200 250 Nyttillkomna träd Återinventerade träd A nt ale t tr äd s o m in v ent er ade s unde r so m m ar en 2019
Figur 4; Diagram som visar procentuella utvecklingen i antalet nytillkomna värdefulla
träd i jämförelse med antal träd som inventerades 2006–09. Figuren tar inte hänsyn att det är olika många år mellan inventeringarna, vilket kan förklara den avvikande stora ökningen (400 % och 545%) i vissa områden. I figuren ingår döda träd, som påträffades under båda under båda inventeringarna 2006–09 respektive 2019.
Generellt hade det skett en ökning i antal nytillkomna ekar i jämförelse med antal ekar som inventerades 2006–09 (figur 4). Två områden (ökningen med 400% och 545%) hade en hög procentuell ökning då den första inventeringen gjordes 1999. Procentuellt hade totalt 11,1% dött eller försvunnit av de återinventerade träden och av de nytillkomna träden så hade 6,0% dött under tioårsperioden (Tabell 1). Tillsammans (både återinventerade träd och nytillkomna träd) så var totalt 7,0% av alla skyddsvärda träd döda.
Tabell 1: Översikt på hur stor andel som hade dött av träden. Detta
inkluderade döda som hittades men även träd som inte påträffades under 2019. Antal inventerade träd Antal döda träd Andel döda träd Procent Nytillkomna 133 8 8 133 = 0,06015 6,0% Återinventerade 208 23 23 208 = 0,110576 11,1% 0% 100% 200% 300% 400% 500% 600% 700% 800% 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 P ro ce nt ue ll ökni ng a v a nt al eka r
Då det saknades sju stycken träd av de återinventerade träden, så blev det totala antalet träd som inventerades 348 stycken under sommaren 2019. Över alla åren så hade totalt 31 träd dött, vilket leder till en minskning av alla träden
31
348= 0,0890 ≈ 9,0%
Antal år mellan inventeringarna från länsstyrelse och 2019 blev i genomsnitt 11,9 år, vilket gör då att dödligheten per år för ekarna blev i genomsnitt:
9,0%
11,9 = 0,747 ≈ 0,7%
Antalet nya träd som hade tillkommit var 133 stycken, vilket betyder att det hade skett en ökning i antal träd 80 cm i brösthöjdsdiameter med cirka 60% (figur 3). Nettoökningen för alla nyrekryterade träd blir då 49%.
Detta gjordes för att kunna få en uppfattning av minskningen och nettoökningen för att kunna jämföra med tidigare studier.
3.1.1 Krontäckningsgraden och antal döda träd
Figur 5; Antal träd som hade dött inom olika krontäckningsgradsklasser.
Det fanns ett samband mellan ökad krontäckningsgrad hittades fler döda träd (figur 5). De flesta träden påträffades i naturtypen lövskog och sedan bebyggelse. Träden som avverkats samt stod i bebyggelse hade avverkats och lägenheten hade byggts på platsen.
3.1.1 Antal döda träd med omgivande miljö och markanvändning.
Figur 6; Antal träd som hade dött i olika naturtyper och markanvändning. Den
övergripande markanvändningen som hade sket för ekarna var fri utveckling, avverkning och miljön var lövskog, hage och bebyggelse. Totalt hade 24 träd dött under perioden mellan inventeringarna som återfanns, sju träd återfanns inte och inkluderas inte med i diagrammet då miljö och markanvändning är okänt.
I figur 6 redovisas hur antalet döda träd fördelas på markanvändning och naturtyp (omgivande miljö). Den övervägande markanvändningen som hade skett var fri utveckling och sedan avverkning. När det inte gick att urskilja ifall det hade skett något med marken eller med intervju med markägare så användes benämningen okänt.
3.2 Tillväxt av återinventerade träd
Tillväxten av återfunna träd undersöktes genom att mäta förändringen i omkrets mellan inventeringarna. Ett frekvensdiagram med ökningen av omkrets redovisas i (figur 7). Tillväxten visade en högerskev fördelning. De flesta träden hade ökat sin omkrets med 20cm.
4 3 1 4 9 1 1 1 0 2 4 6 8 10 12 A nt al tr äd
Omgivande miljö samt vilken typ av markanvändning som har skett
Övrigt Slåtter Fri utveckling Bete
Figur 7: Frekvenstabell över återinventerade träd och tillväxten i omkrets indelat i ett
fem centimeter intervall. I diagrammet så syns antalet träd för varje kategori och summan av antal träd var 190 stycken, de två träden med högst tillväxt (155 och 160cm) uteslöts i analyserna av sambandet mellan krontäckningsgrad och tillväxt då dessa sannolikt bygger på ett mätfel.
3.2.1 Medeltillväxten för de återinventerade träden och med ökad krontäckningsgrad.
För tillväxten för träden så var det inte så stor skillnad mellan träden i de olika täckningsgraderna, men det fanns en svag positiv trend att
tillväxten var som minst när täckningsgraden var större än 75% och störst vid 25–75% täckningsgrad (figur 8).
2 2324 31 40 30 18 7 3 4 1 2 0 0 1 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 1 1 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 140 150 160 A n ta l tr ä d
Figur 8; Tillväxten i omkrets för de återinventerade träden som levde under sommaren
2019 med standardavvikelse. Den täckningsgraden som hade mest negativ påverkan på träden var över 75% i täckningsgrad, sedan 0%, <25% och sist 25–75%. Då det var olika antal år som första inventeringen gjordes så delades tillväxten för träden per år för att få ett genomsnitt. Träd som hade extremvärden som visades i frekvenstabellen inkluderas inte här.
3.3 Arter som hittades i samband med inventeringen.
Arter som hittades i samband med inventeringen var ekoxe, kattuggla, skogsmus, läderbaggespillning och skogsduva. Det återfanns en levande ekoxe (adult hane) och sedan även döda (både hane och honor). Dessa återfanns på cirka 5 områden. Läderbaggspillning återfanns på en plats i Horsö-Värsnäs naturreservat. Kattuggla hittades även i två områden i södra Kalmar (Hagby), vid intervju med markägaren så häckade dessa i andra träd än i ekarna på ett ut av områdena. Det hittades även tickor på några av träden, men dessa kunde inte artbestämmas.
4 Diskussion
4.1 Nytillkomna och återfunna skyddsvärda träd.
Trädbeståndet av stora ekar i Kalmar län, som uppfyllde kravet på minst 80 cm i diameter, ökade med 133 stycken, varv 8 stycken hade dött mellan inventeringarna och 125 levande träd hade alltså tillkommit (figur 3). Av 211 träd som återfanns hade 16 dött och 11 saknades/återfanns inte. Nettoökningen av antal nyrekryterade träd för stickproven blev då 49%. Rekryteringen av nya stora ekar bidrar att minska det
generationsglapp som finns för ekarna (Blank & Svensson, 2013). I alla 36 områden som inventerades sommaren 2019 så hade det övervägande skett en ökning av antal träd i områdena och 10 områden som besöktes hade inte någon ökning. Två områden, vilket var delar av Horsö-Värsnäs naturreservat, var där det hade skett den största ökningen, men detta kan då vara för att dessa områden inventerades senast 1999 (figur 4). I Horsö–Värnsnäs naturreservat i Kalmar, hade en ökning med 40 träd och där antalet som var inventerade tidigare var sju stycken, detta gjorde att det hade skett en ökning på cirka 545%. Detta gör att den största ökningen har skett där. Miljön för alla stickproven var övervägande hage, lövskog, åkerholm och bebyggelse samt så var stickproven
utspridda över kommunen, men mest i nordvästra och sydöstra delarna. I de västra delarna (från Ljungbyholm/Trekanten och inåt landet) så inventerades inte några områden. Detta kan då vara för att det är övervägande barrskog och inte odlingsområden som det är närmare kusten.
Det som visade sig med nytillkomna träd var att den största ökningen var i de områdena där det fanns få träd från början i jämförelse med de områdena som hade fler träd från början (figur 4). Tre områden stack ut mer än andra med en markant ökning (mellan 400–700% ökning) och där två områden var för att det var långt mellan inventeringarna (20 år), vilket var för att diagrammet inte tog hänsyn till olika tidsperioder (figur 4). Det området som hade en stor ökning (700%) var för att det gick från att vara ett skyddsvärt träd till sju stycken. I och med den största
ökningen var i de områdena som hade minst träd och minst i de
gjordes på Linköpings universitet så hade det skett en ökning i trädbeståndet med en tredjedel efter tio år. Dock var färre träd inventerade i det arbetet, 51 totalt och 28 återinventerade, (Neumann, 2018) än i Kalmar kommun. Men utvecklingen visar samma trend med ökning i trädbeståndet med skyddsvärda träd, även ifall ökningen var något lägre än i Kalmar kommun. Detta visar då att det sker en ökning och att utvecklingen är positiv i flera områden i södra Sverige. Fler skyddsvärda ekar bidrar till att försöka minska generationsglappet (Blank & Svensson, 2013) och fragmenteringen av ekar. Ifall det finns fler ekar så gör det även att arter som är beroende av tillgång till ekar kan bli tillgodosedda. Läderbaggen var en art som inte rör sig långa sträckor (Ranius & Hedin, 2001), vilket kan gynna skalbaggen och även andra djur som är beroende av ekarna.
4.2 Döda träd
4.2.1 Ökande täckningsgrad
Eken är en skuggkänslig art som inte klara av för tät vegetation runt stammen och gör dessa inte starkt konkurrenskraftiga mot andra träd. Grenarna som är i kontakt med omkringväxande vegetation dör och leder till en oregelbunden krona (Longuetaud et al, 2013), vilket kunde ses på en del av de döda träden som hittades under inventeringen. Trenden som visades i resultatet (figur 5), tyder på att träden inte klara av att överleva i ett för tätt bestånd runt omkring trädet, vilket ett flertal studier har kommit fram till att täckningsgraden har en betydande faktor på mortaliteten för ekar (Longuetaud et al, 2013; Jensen & Löf, 2017; Lorimer et al, 1994). Trädet som hade dött med noll täckningsgrad har blivit kraftigt nerhuggen, vilket kan ha varit en avgörande faktor att trädet har dött. Enligt en rapport från länsstyrelserna som gjordes 2017 så hade Kalmar län en av de högsta andelen av igenväxning runt grova ekar, vilket var runt 30% av alla grova ekar (Jansson et al, 2017). Av alla inventerade träden så var de största grupperna de med >75% och 25– 75% täckningsgrad, vilket kan vara negativt för ekarna. Under inventeringen så togs det inget vitalitetsmått på träden, vilket skulle kunna ha påvisat ifall ekarna hade en minskad vitalitet vid hög
täckningsgrad eller inte. Samtidigt så skedde det en nettoökning av antal träd som har kommit upp i storleken för att benämnas skyddsvärd. Nyrekryteringen av ekar påverkas av olika faktorer och där bland täckningsgraden, vilket kan jämföras med studien som gjordes i Alnarp 2017. Där undersöktes mortaliteten för ekarna i olika omringande vegetation och där det visades att örtartad vegetation hade en överlevnad på 98% och trädartad vegetation hade en dödlighet på 15% under de åtta åren som studien pågick (Jensen & Löf, 2017). Även om träden som undersöktes var yngre, så går det att implementera samma tanke på äldre träd då skuggning har en påverkan på överlevanden och därmed
nyrekryteringen av ekar.
Dödligheten för alla träden låg på 9,0%, vilket inkluderar både
återinventerade träd och nytillkomna träd. Bara av de nytillkomna så var dödligheten cirka 6,0% (8 döda träd) och för de återinventerade träden så var dödligheten 11,1% (24 döda träd och sju saknade). Då det var under olika tidsspann (mellan 20–10 år), så gör det svårt att kunna jämföra per år hur många träd som har försvunnit då det sker under olika tidsspann. I jämförelse med dödlighet för hålträden är 1,3% per år (Ranius et al, 2009) och 0,3% per år för träd utan håligheter.
vilket gör att både träd som både har och inte har håligheter är bland träden som har dött och noterats. Procentsatsen är samtidigt ett genomsnitt och därför inte helt exakt på minskningen, men det ger ett ungefärligt värde hur minskningen är i Kalmar kommun för jätteekarna. Minskningen av träden är av olika orsaker och betyder att skuggningen behöver inte enskilt vara den faktor som gör att träden dör, utan kombinationer av olika faktorer (Thomas et al, 2002).
4.2.2 Omgivande miljö och markanvändning
Omgivningen som hade flest döda träd var lövskog, hagen och bebyggelse (figur 6). Träden i bebyggelse återfanns dock ej, men var avverkade på grund av lägenheter. Vid avverkning av hålträd så behövs det samråd med Länsstyrelsen, skogsstyrelsen eller försvarsinspektören då hålträd är en väldigt viktig naturmiljö. Detta gäller även träd som är över en meter i diameter (Naturvårdsverket, 2019), emellertid hade lövskogen också övergripande andel döda träd som det inte gick att se ifall det hade skett någon typ av markanvändning och fick därför ”fri utveckling” som markanvändning. Varför lövskogen kan ha haft mest döda träd är på grund av konkurrensen från andra träd i omgivningen. Eken är inte lika konkurrenskraftig bland omgivande träd när mängden skugga ökar (Longuteaud et al, 2013), vilket gör då att flera träd dör i större utsträckning. Även om det är skuggtoleransen som kan ha en avgörande faktor på hur många träd som dör i en större utsträckning, så kan andra faktorer även påverka, vilket är abiotiska och biotiska faktorer (Thomas et al, 2002). Biotiska faktorer, vilket är andra organismer såsom skuggning samt abiotiska faktorer som till exempel luftföroreningar eller klimatförändringar (Siwecki & Ufnalski, 1998). Ifall det sker torka på sommaren så kan det leda till att eken har det svårare att klara av frost på vintern (Thomas et al, 2002). Sommaren 2018 var ett väldigt torrt år (SMHI, 2018), vilket kan ha varit problematiskt för ekarna att klara frosten vintern 2019. I en studie som genomfördes i Slovenien 2014, så undersöktes dödligheten och kronans status påverkades av förändringar i klimat och markanvändning. Extrem torka visade sig att ha en negativ korrelation mellan ekarnas dödlighet och status på kronan, vilket kunde påvisa att dödligheten hos ekarna kan ha en större påverkan från temperatur än nederbörd och grundvattennivåer (Cater, 2015). Dock så gick det inte att se under inventeringen ifall något av träden hade tagit skada samt kan det vara alldeles förtidigt för att se om det hade skett någon påverkan från torkan 2018.
(Critchley et al, 2004). Gammal jordbruksmark har visats att innehålla en hög näringshalt, vilket gör att fler konkurrenskraftiga träd tillkommer (Brunet et al, 2000). Fröna som uppkommer då i gamla jordbruksmarken kan då påverka ekarna negativt genom att skugga ut dem. Även
konkurrens om rötterna för ekarna från omkringväxande träd kan ha en negativ effekt på ekarna. Konkurrens av markvegetation påverkar även nyrekryteringen av ekarna genom resurskonkurrens (Annighöfer et al, 2015), men även betning är en faktor som har en betydelse för ekarna (Rozas, 2003). Betning när träden är yngre kan vara negativt då eken kan ta skada, men äldre träd har visat sig svara positivt på ökad mäng betning (Rozas, 2003). Förändrade störningsregimer, som minskad frekvens av bränder och minskad betesbeläggning (Bengtsson et al, 2000) gör att ekföryngringen inte är lika snabb som den har varit (Rozas, 2003). Detta gör då att mindre andel ekar tillkommer och kan ersätta när de gamla, värdefulla ekarna minskar. Därför så kan resultatet i Kalmar kommun vara en indikator på att ifall det sker åtgärder som röjning och liknade, så kan även nyrekryteringen av ekarna ske något snabbare. Resultatet visar att det är en högre rekrytering i områden som hade få träd som var redan inventerade, vilket visar på att områden som har många gamla träd behöver kanske inte vara det mest värdefulla området. Områden med få ekarna kan vara de områden som behöver mer fokus och om detta inte görs så kan det vara en risk att missa värdefulla områden. Samtidigt så hade inte alla områdena någon ökning i antal träd, vilket kan betyda att de området kommer att uppleva ”generationsglappet” och
fragmenteringen. Men överlag så sker det en ökning i trädbeståndet och genom att förvalta och skydda ekarna så går det att bevara dessa till framtiden. Samtidigt är det svårt att bestämma ålder på de nytillkomna träden. Hålträd uppkommer runt 200 års åldern (Ranius et al, 2009), vilket leder till ifall ett grovt hålträd dör och försvinner, så kan det betyda att det ändå kommer att saknas träd ifall de nytillkomna är ”för unga” och därav gå minste av ett habitat.
Träd som stod i bebyggelse hade en låg vitalitet när dessa inventerades och antecknades ner, detta kan då vara för att rötterna kan ha tagit skada ifall jorden har packats för tätt om trädets rötter. Rötterna är en väsentlig del för alla träds överlevnad. Ifall då jorden packas för tätt så leder det till att luftfickorna som behövs för gasutbytet försvinner och träden ”kvävs” (Bovin et al, 2016). Träd som stod nära bebyggelse där det hade skett någon form av jordpackning hade en lägre vitalitet, dock kan detta vara svårt att säga ifall detta kan var fallet då inget av rötterna
4.3 Tillväxt och ljuskonkurrens
För att kontrollera ljuskonkurrens betydelse undersöktes även ifall tillväxten påverkades av krontäckningsgraden.
4.3.1 Ökande täckningsgrad
Tillväxten för träden låg runt 1,5 cm för samtliga träden (medel av alla täckningsgraderna) och det lägsta var i 75% (figur 8), vilket kan påvisa att ekarna inte har en optimal tillväxt när det är för mycket skuggning för träden. Tillväxten var även låg när det inte fanns någon typ av
omgivning runt om. Röjning har visat sig ha en positiv påverkan träden och detta kan ses då tillväxten var högre täckningsgraden är lägre, dock så är den ”bästa” täckningsgraden när det är mellan 25–75% i
täckningsgrad. Varför det är så kan vara för att en kraftig röjning runt träden kan innebära en ”ljuschock” för träden, vilket har en negativ påverkan på ekarna. I extrema fall så kan det att eken tar skada och dör (Reed, 1999). Röjning av omkringväxande träd görs bäst i etapper och tillsammans med betning kan hålla undan sly runt träden (Reed, 1999). Ett annat sätt för att ta bort omkringväxande träd runt eken är att
ringbarka, vilket gör att omkringväxande träd dör långsamt (Bovin et al, 2016). Samtidigt så finns det flera faktorer som påverkar ekarnas mortalitet, vilket kan vara luftföroreningar, klimatförändringar eller biotiska som betning (Franc & Götmar, 2008).
Tillväxten för träden var enligt resultatet i 25–75% cirka 1,7 cm och den högsta (figur 8). Samtidigt är det i den täckningsgraden som näst flest träd har dött (figur 5), dock så är det ungefär hälften så många i
jämförelse med träd som har dött i den högsta täckningsgraden. Spannet löper mellan 25–75%, vilket är ett väldigt långt spann som gör att träd som ”bara” har 30% i täckningsgraden och de som har närmare 70% i täckningsgrad kommer i samma spann, vilket gör att indelningen kan vara lite väl grov. Samtidigt så i och med ekar är känsliga mot solchock (Reed, 1999), så kan ett habitat som både ha skugga och sol vara något som ekar kan trivas i. Skugga gör att fukten stannar längre på stammen med solen gör att vissa arter trivs bra i habitatet som bildas. En
kombination mellan skugga och sol kan vara det som gör att träden trivs bäst i och tillväxer samt även flera olika arter som kan gynnas av kombinationen.
Ett annat sätt att analysera tillväxten är genom att göra en tillväxtanalys där både ålder-, storleksfördelning och miljöfaktorer tas med. Detta kan göras genom att undersöka sambandet mellan den relativa tillväxten Y (vilket är ökningen i nuvarande omkrets/omkrets vid föregående inventering) och skuggningen X i en linjär regression, med en
4.4 Arter som observerades vid träden.
Arter som observerades under fältarbetet var bland annat ekoxe (både levande och döda), kattuggla och läderbaggspillning (Horsö-Värsnäs naturreservat). Läderbaggen har visats sig även vara en viktig art att kolonisera gamla ekar, då dessa arter förbättra kvalitén på mulmen och gör håligheterna större (Naturvårdsverket, 2014). Tyvärr hittades inte något levande exemplar, men det hittades spillning på ett område, vilket kan tyda på att det kan fanns en levande population där. Vid
inventeringen så gick det att ställa frågor till markägarna ifall det fanns olika arter runt träden och kattuggla samt sparvuggla hade observerats och byggt bon i vissa av ekarna. Kattuggla återfanns på två platser i kommunen vid inventeringen. Vid interjuver med markägarna så
berättades det i ett område att kattugglorna häckar i en av de döda ekarna (fanns två ekar på gården som var döda och ihåliga) och i det andra området så häckade de i andra träd än ekar. Ekoxarna som hittades också på olika områden runt kommunen, båda i norra delarna och södra delar. Även om det bara hittades en levande och sex stycken fragment (mest huvuden och en bakkropp), så tyder det ändå på att det kan finnas fler individer i områdena.
Ekar har en talrik fauna knutet till sig (Brändle & Brandl, 2001) och hyser många rödlistade arter (Nordén et al, 2006). Det observerades även fler olika arter, men bristande kunskap om arter gjorde att arter kan har missats under inventeringen som gör att det inte ger en helt rättvis bild på hur många arter som har observerats på träden.
4.5 Framtiden för ekarna
”naturminne” eller en liknande åtgärd som kan bevara träden och skydda dem.
Faunan och floran som är kopplade till gamla jätteekar riskerar även att minskas på grund av det generationsglappet som finns hos ekarna (Blank & Svensson, 2013). Med generatiosglappet och hoten som finns mot ekarna gör att en stor del av arterna som är beroende av träden, där av bland annat läderbagge, ekoxe och mulmknäppare, riskeras att öka då deras habitat minskar. Att inventera efterträdare till jätteträd (80 cm i DBH), så ger det en bild på hur många träd som kan komma upp i klassen jätteträd. En annan åtgärd för att gynna och ett försök att ersätta gamla träd är att vetarnisera träden och använda mulmholkar (Jansson et al, 2017), vilket är ett komplement till gamla ekar som bildar mulm och utgör viktiga habitat. Totalt så av de 133 nyinventerade träden så var 122 stycken efterträdare till jätteträd, vilket betyder att de finns potential att fler jätteträd kan komma till i Kalmar kommun ifall dessa tas hand om och förvaltas på rätt sätt. Kalmar län var även det länet i södra Sverige som hade flest efterträdare till jätteekar enligt rapporten från
länsstyrelserna (Jansson et al, 2017).
Efter litteraturstudier samt resultatet ifrån inventeringen så är en ökad skuggningsgrad en faktor till att flera ekar dör, men i kombination av andra faktorer så leder det till att ekar i större utsträckning dör. Miljöer som bidrar till att fler ekar tillkommer är de öppna områdenas och där igenväxningen inte är påtaglig. Även lövskog och allé/vägkant är ett av de naturtyperna som flest skyddsvärda ekar växer i Kalmar län (Jansson et al, 2017). Samtidigt så sker det en nettoökning av antal skyddsvärda ekar i Kalmar kommun som försöker minska generationsglappet och fragmenteringen som sker. Enligt resultatet från rapporten från
länsstyrelserna som gjordes 2017, så var Kalmar län ett av de länen där läget var klassat som akut med hög täckningsgrad (Jansson et al, 2017). Olika åtgärder för de platserna där eken finns och behöver hjälp med omkring växande vegetation är bland annat betning och röjning. Betning är en åtgärd som håller undan konkurrens om sol och näring till de gamla ekarna. Samtidigt så kan även ett kraftigt betande vara negativt för små plantor, vilket innebär att det måste finnas något skydd för dessa tills de har vuxit sig tillräckligt stora (Nilsson et al, 2006). Röjning runt ekarna är den åtgärden som visat att ha positiva effekter på ekarna och gör då att mikrohabitatet blir inte bara bättre för djuren som lever på träden, utan även själva eken får lägre konkurrens om ljuset (Gough et al, 2015). Genom att införa åtgärder och ta hand om de grova jätteträden som finns samt efterträdarena som finns i större antal, så kan de leda till att
4.5.1 Fortsatta studier
Fortsatta studier som kan göras för att undersöka mer om ekarnas
tillstånd i Kalmar kommun är genom att inventera rödlistade arter som är knutna till ekarna. Då ekar är klassade som hot-spots och hyser många rödlistade arter i gamla och döda träd (Nordén et al, 2006). Arter som är beroende av ekarna riskeras att minska i antal av fragmenteringen som sker av eklandskapen (Sandström et al, 2015), genom att genomföra en inventering så går det att få information hur tillstånden är för arterna och vilka platser de finns. Är platserna som arterna finns på för isolerade kan olika naturvårdsåtgärder sättas in för att kunna försöka bevara och skydda arterna. En fortsatt studie med träden och andelen nytillkomna träd är att undersöka om arean och nytillkomna träd har något samband. Detta kan då svara på ifall det finns någon form av isoleringsgrad. Ifall små områden, som har en stark rekrytering, ligger isolerade eller inte så kan de svara på hur fragmenteringen är för ekarna i Kalmar kommun, vilket är ifall små områden genererar mer efterträdare än större områden. En annan fortsättning på studier är att undersöka hur skuggningen påverkar ekarnas morfologi, vilket kan till exempel vara bladen eller att ta vitalitetsmått för att undersöka hur trädens ”friskhet” är i olika miljöer. Tillväxten som det nämndes innan går också att göra för att kunna utreda ifall tillväxten påverkas av skuggningsgraden. En annan uppföljning som också kan göras är att undersöka hur träden förhåller sig och svarar på olika naturvårdsåtgärder som till exempel röjning. Inventeringen skedde i få av alla områdena, så genom att fortsätta att göra återinventering i de andra områdena så går det att få ett större perspektiv på hur
nyrekryteringen sker. Då det skedde en ökning nästan alla av de
5 Referenser:
Annighöfer, P., Beckschäfer, P., Vor, T., & Ammer, C. (2015).
Regeneration Patterns of European Oak Species (Quercus petraea (Matt.) Liebl., Quercus robur L.) in Dependence of Environment and
Neighborhood. PLoS One, 10 (8). E0134935
Sandström, J., Bjelke, U., Carlberg, T. & Sundberg, S. 2015. Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2015. ArtDatabanken Rapporterar 17. ArtDatabanken, SLU. Uppsala Bengtsson, J., Nilsson, S. G., Franc, A. & Menozz, P. (2000)
Biodiversity, disturbances, ecosystem function and management of European forests. Forest Ecology and Management. 132. 39–50 Blank, S. och Svensson, M. (red.) 2013. Artinriktad naturvård. ArtDatabanken SLU. Uppsala.
Bovin, M., Jaramillo, M., Bengtsson, V., Tuvendal, M., Zeidlitz, G. & Andersson, P. (2016) Särskilt skyddsvärda träd i Stockholms län.
Länsstyrelsen Stockholm. Rapport 2016:7
Bradshaw, R. (2006) The history of oak in the Scandinavian landscape since the last ice age. I Engvall, M. (red.) The Oak- history, ecology, management and planning. Naturvårdsverket. Stockholm. s 10 Brooks, D, R., Bater, J, E., Clark, S, J., Monteith, D, T., Andrews, C., Corbett, S, J., Beaumont, D,A. & Chapman, J, W. (2012) Large carabid beetle declines in a United Kingdom monitoring network increases evidence for a widespread loss in insect biodiversity. Journal of Applied
Ecology 49(5)1009–1019
Brunet, J., von Oheimb, G. & Diekmann, M. (2000) Factor influencing vegetation gradients across ancient-recent woodland borderlines in southern Sweden. Journal of Vegetation Science. 11(4). 515-524
Brändle, M. & Brandi, R. (2001) Species richness of insects and mites on trees: expandning Southwood. Journal of Animal Ecology. 70(3). 491-504
Cater, M. (2015) A 20-year Overview of Quercus robur L. Mortality and Crown Conditions in Slovenia. Forests. 6. 581-593.
Chiari, S., Zauli, A., Audisio, P., Campanaro, A., Donzelli, P., Romiti, F., Svensson, F., Tini, G. & Carpaneto, P. (2014). Monitoring presence, abundance and survival probability of the stag beetle, Lucanus cervus , using visual and odour-based capture methods: Implications for conservation. Journal of Insect Conservation, 18(1), 99–109.
Claesson, K. (2009) Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskap.
Critchley, C., Burke, M., & Stevens, D. (2004). Conservation of lowland semi-natural grasslands in the UK: A review of botanical monitoring results from agri-environment schemes. Biological Conservation, 115(2), 263-278.
Esri (2016) What is ArcMap? ArcGIS for desktop.
https://desktop.arcgis.com/en/arcmap/10.3/main/map/what-is-arcmap-.htm hämtad 2020-02-13.
Falkengren-Grerup, U., Brink, D., & Brunet, J. (2006). Land use effects on soil N, P, C and pH persist over 40–80 years of forest growth on agricultural soils. Forest Ecology and Management, 225(1), 74-81. Franc, N., & Götmark, F. (2008). Openness in management: Hands-off vs partial cutting in conservation forests, and the response of beetles.
Biological Conservation. 141(9), 2310-2321.
Gough, L., Sverdrup‐Thygeson, A., Milberg, P., Pilskog, H., Jansson, N., Jonsell, M., & Birkemoe, T. (2015). Specialists in ancient trees are more affected by climate than generalists. Ecology and Evolution, 5(23), 5632–5641.
Harrie, L. (red.) (2013). Geografisk informationsbehandling: teori, metoder och tillämpningar. (6., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Harvey, D. J., Hawes, C. C., Gange, A., Finch, P., Chesmore, D., & Farr, I. (2011). Development of non-invasive monitoring methods for larvae and adults of the stag beetle, Lucanus cervus. Insect Conservation and
Diversity, 4(1), 4-14.
Hedin, J. & Johansson, M, T. (2016) Faktablad: Skyddsvärda träd i kulturlandskapet. Länsstyrelsen i Kalmar.
https://www.lansstyrelsen.se/download/18.6ae610001636c9c68e532db8/ 1529395848337/trad_lst_webb.pdf hämtad 2020-02-23
Hedin, J., Ranius, T., Nilsson, G, S. & Smith, G, H. (2008) Restricted dispersal in a flying beetle assesed by telemetry. Biodiversity and
Conservation. 17(675–684)
Jansson, N., Berglund, H., Ibbe, M. & Sunhede, M. (2017) Tillståndet för skyddsvärda träd i Sydöstra Sverige – Resultat från regional miljöövervakning av skyddsvärda träd. Länsstyrelserna. Rapport 2017:32
Jensen, A., & Löf, M (2017). Effects of interspecific competition from surrounding vegetation on mortality, growth and stem development in young oaks (Quercus robur). Forest Ecology and Management, 392, 176-183.
conservation interest: A field experiment. Forest Ecology and
Management, 266(C), 187-193.
Larsson, M. (2016). Pheromones and Other Semiochemicals for
Monitoring Rare and Endangered Species. Journal of Chemical Ecology, 42(9), 853-868.
Lindbladh,M. & Foster, D. R. (2010) Dynamics of long-lived foundation species: the history of Quercus in southern Scandinavia. Journal of
Ecology. 98(6), 1330-1345
Longuetaud, F., Piboule, A., Wernsdörfer, H., & Collet, C. (2013). Crown plasticity reduces inter-tree competition in a mixed broadleaved forest. European Journal of Forest Research, 132(4), 621-634.
Miller, J.E.D., Damschen, E.I., Harrison, S.P. & Grace, J.B. (2015) Landscape structure affects specialists but not generalists in naturally fragmented grasslands. Ecology. 96(12), 3323-3331
Mölder, A. V., Sennhenn-Reulen, H., Fischer, C., Schönfelder, E., Stockmann, J., Nagel, R., & Rumpf, H. (2019). Success factors for high-quality oak forest (Quercus robur, Q. petraea) regeneration. Forest
Ecosystems, 6(1), 1–17.
Naturvårdsverket (2019) Samråd om åtgärder på särskilt skyddsvärda träd. Naturvårdsverket. http://www.naturvardsverket.se/Stod-i- miljoarbetet/Vagledningar/Samhallsplanering/Samrad-vid-andring-av-naturmiljon/sarskilt-skyddsvarda-trad/ Hämtad 2020-05-18
Naturvårdsverket (2014) Åtgärdsprogram för läderbagge 2014–2018. Naturvårdsverket. Länsstyrelsen i Östergötland. Stockholm
Neumann, L. (2018) Linking growth and vitality in large Quercus robur to environmental factors and predicting their future in the municipality of Linköping, Sweden. Department of Physics, Chemistry and Biology
Linköping University. Examensarbete. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1221002/FULLTEXT01.pdf
Niklasson, M., Lindbladh, M., & Björkman, L. (2002). A Long-Term Record of Quercus Decline, Logging and Fires in a Southern Swedish Fagus-Picea Forest. Journal of Vegetation Science, 13(6), 765-774. Nilsson, G. S. (2006) Changes in the biodiversity of oak habitats in Sweden through the last centuries. I Engvall, M. (red.) The Oak- history, ecology, management and planning. Naturvårdsverket. Stockholm. s 17 Nilsson, S., Niklasson, M., Hedin, J., Eliasson, P. & Ljungberg, H. (2006) Biodiversity and Sustainable Forestry in Changing Landscapes-Principles and Southern Sweden as an Example, Journal of Sustainable
Nordén, B., Paltto, H., Götmark, F., & Wallin, K. (2007). Indicators of biodiversity, what do they indicate? – Lessons for conservation of cryptogams in oak-rich forest. Biological Conservation, 135(3), 369-379. Pilskog, H., Sverdrup‐Thygeson, A., Evju, M., Framstad, E., &
Birkemoe, T. (2018). Long‐lasting effects of logging on beetles in hollow oaks. Ecology and Evolution, 8(20), 10126-10137.
Rackham, O. (2006) European oaks: cultural history and ecology. I Engvall, M. (red.) The Oak- history, ecology, management and planning. Naturvårdsverket. Stockholm. s. 6-7.
Ranius, T., Aguado, L.O., Antonsson, K., Audisio, P., Ballerio, A., Carpaneto, G.M., Chobot, K., Gjurasin, B., Hanssen, O., Huijbregts, H., Lakatos, F., Martin, O., Neculiseanu, Z., Nikitsky, N.B., Paill, W., Pirnat, A., Rizun, V., Ruicanescu, A., Stegner, J., Süda, I., Szwalko, P., Tamutis, V., Telnov, D., Tsinkevich, V., Versteirt, V., Vignon, V., Vögeli, M., & Zach, P. (2005) Osmoderma Eremita (Coleoptera, Scarabaeidae, Cetoniinae) in Europe." Animal Biodiversity and
Conservation. 28(1), 1-44.
Ranius, T., Hedin, J. (2001) The dispersal rate of a beetle, Osmoderma
eremita, living in tree hollows. Oecologia. 126(3). 363-370
Ranius, T., Johansson, V., & Fahrig, L. (2011). Predicting spatial occurrence of beetles and pseudoscorpions in hollow oaks in
southeastern Sweden. Biodiversity and Conservation, 20(9), 2027-2040. Ranius, T., Niklasson, M. & Berg, N. (2009) Development of tree hollows in pedunculate oak (Quercus robur). Forest Ecology and
Management. 257(1), 303-310.
Reed, H. 1999. Veteran Trees: A guide to good management. English Nature
http://ancienttreeforum.co.uk/wp- content/uploads/2015/03/Veteran-Trees-A-Guide-to-Good-Management-almost-complete.pdf
Rozas, V. (2003). Regeneration patterns, dendroecology, and forest-use history in an old-growth beech–oak lowland forest in Northern Spain.
Forest Ecology and Management, 182(1), 175-194.
Siwecki, R. & Ufnalski, K. (1998) Review of oak stand decline with special reference to the role of drought in Poland. European Journal of
Plant Pathology. 24(28). 99–112
Skogsstyrelsen (2019) Skogsvårdslagstiftningen, Gällande regler 1 april 2019. Skogsstyrelsen. Jönköping.
SMHI (2018) Sommaren 2018- Extremt varm och solig. SMHI.se
Sutherland, W.J (2002) Openness in management. Nature. 418. 834–835 Sverdrup-Thygeson, A., Skarpaas, O., Blumentrath, S., Birkemoe, T., & Evju, M. (2017). Habitat connectivity affects specialist species richness more than generalists in veteran trees. Forest Ecology and Management, 403(1), 96-102.
Thomas, F., Blank, R., & Hartmann, G. (2002). Abiotic and biotic factors and their interactions as causes of oak decline in Central Europe.
Forest Pathology, 32(4-5), 277-307.
Valtinat, K., Bruun, H. H., & Brunet, J. (2008). Restoration of oak forest: Effects of former arable land use on soil chemistry and herb layer
vegetation. Scandinavian Journal of Forest Research, 23(6), 513-521. Vodka, S., Konvicka, M., & Cizek, L. (2009). Habitat preferences of oak-feeding xylophagous beetles in a temperate woodland: Implications for forest history and management. Journal of Insect Conservation, 13(5), 553–562.
Bilaga 1
Tabell 2: Nya döda träd som hittades under inventeringen som skedde sommaren 2019. Omgivande miljö och markanvändning klassades genom metodiken ”inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskap” av Claesson, 2009.
Markanvändningen bestämdes av vad som hade hänt under de senaste fem åren och omgivande miljö är den dominerade miljön som finns inom 50m från trädet. Träden som klassade saknas längst ner var avverkade på grund av bostäder som hade gjorts på platsen. Andra saknade träd togs inte med då det inte gick att utreda vad som hade hänt med dem.
Polygon id År vid första inventering en Antal Träd sedan innan Gammalt träd eller nytt träd som hittades Omkrets (cm) Omgivande miljö Markanvändni ng Täckningsgrad i %
345 2008 8 Gammalt 461 Vägkant Övrigt 0
638 2008 12 Gammalt 420 Hage Avverkad <25
743 1999 6 Nytt 280 Hage Bete 25–75
508 2009 5 Nytt 301 Åkerholm Slåtter 25–75
670 2008 19 Gammalt 380 Hage Avverkad <25
670 2008 19 Gammalt 390 Lövskog Fri utveckling > 75
323 2008 40 Gammalt 386 Park Fri utveckling <25
323 2008 40 Nytt 320 Ekhage Avverkad > 75
323 2008 40 Gammalt 308 Lövskog Fri utveckling > 75
323 2008 40 Gammalt 280 Lövskog Fri utveckling 25–75
323 2008 40 Gammalt 350 Lövskog Fri utveckling > 75
323 2008 40 Gammalt 250 Lövskog Fri utveckling > 75
323 2008 40 Gammalt 330 Lövskog Fri utveckling > 75
323 2008 40 Nytt 251 Lövskog Fri utveckling > 75
745 1999 7 Nytt 265 Lövskog Fri utveckling > 75
745 1999 7 Gammalt 270 Lövskog Bete 25–75
745 1999 7 Nytt 282 Hage Bete 25–75
745 1999 7 Nytt 267 Hage Bete > 75
332 2008 1 Nytt 260 Lövskog Avverkad > 75
751 1999 10 Gammalt Saknas Bebyggelse Avverkad Vet ej
751 1999 10 Gammalt Saknas Bebyggelse Avverkad Vet ej
751 1999 10 Gammalt Saknas Bebyggelse Avverkad Vet ej
