Fortsatta studier efter gymnasiet - Bagarna i den nya och gamla gymnasieskolan; Vägen till aka

Program som är mer teoretiskt inriktade i Gy2000 har varit mer populära än yrkesprogrammen/yrkesinriktade programmen. Trenden har fortsatt och även stärkts i samband med att Gy11 infördes (Skolverket, 2012). Samhällsdebatten har bl.a. fokuserat på den begränsade möjligheten för fortsatta studier för eleverna i yrkesprogrammen i och med Gy11. Uppsatsen visar att situationen inte är så svart och vit som samhällsdebatten i ämnet tenderat att bli. Den grundläggande behörigheten för Gy11, som yrkesprogrammen omfattas av inom vissa premisser, ger tillgång till fler akademiska utbildningsprogram än vad LP-BAG eleverna har tillgång till genom den grundläggande behörigheten och KÄ. Under det sista läsåret ges det möjlighet att läsa den sista av de tre behörighetsgivande kurserna för RL-BAG-eleverna vid fokusskolan (Enskede Gårds gymnasium). Studieveckan uppgår då till 25.6 timmar (istället för 22,75 som den är i vanliga fall). Det är en tidsmässig kostnad som akademiskt aspirerande studenter kan tyckas vara villiga att offra.

LP-BAG-eleverna har tillgång till fler särskilt behörighetsgivande kurser genom aktiva val inom IND och VAL. Skolorna har skyldighet att erbjuda exempelvis EN1202. I den aktuella fokusskolan kan eleverna komma upp till 55 procent av det

totala urvalet som ges vid UU och MAH. Det är 36 procent fler utbildningar än vad RL- BAG-eleverna får tillgång till. Det krävs dock hårda studier såväl som en bortprioritering av yrkeskurser. Från den aspekten har LP-BAG en hypotetisk fördel mot eleverna i den nyare gymnasieförordningen gällande högskolestudier. Det är dock inte alla som tar den möjligheten.

Spelar den akademiska fördelen för LP-BAG-eleverna någon roll? Vilka elever tar möjligheten? En intressant linje som Alvesson (2012) driver är att högskoleutbildningar inte håller måttet för vare sig akademisk standard eller lärande. Flera av utbildningarna som ges vid MAH kan ges på annat håll än inom högskolans organisation. Exempelvis Psykiatriskt omvårdnadsprogram och Äldrepedagogprogrammet har motsvarigheter på folkhögskola: Behandlingspedagog/assistent (som ges vid flera folkhögskolor) respektive Seniorcoachutbildning vid Munka folkhögskola. Många fler utbildningar kan även ges vid yrkeshögskolorna som exempelvis programmen för Grafisk design och Fastighetsförmedling. UU har färre utbildningar som kan kategoriseras utanför den akademiska sfären. Möjligen kan Kandidatprogram i kulturentreprenörskap och närliggande program inom kulturområdet tillskrivas utanför universitetet. Skulle eleverna i RL-BAG ha valt en högskolebehörighet om de visste mer om yrkeshögskolan och utbildningar som ges vid folkhögskolorna? Eller väljer ungdomar en högskolebehörighet för att gardera sig? Ger det i så fall någon nackdel gentemot arbetsmarknaden att gå miste om fördjupningskurserna i yrkesämnet?

Den begränsade tillgången till akademiska studier och nackdelar i urvalsprocessen är för många yrkeselever i Gy11 ett faktum. Däremot är det berättigat att ställa sig frågande till om högskolebehörigheten är helt nödvändig när flera av utbildningarna på högskolorna finns tillgängliga på annat sätt. Hur seriösa de akademiska aspirationerna är bör granskas av studie- och yrkesvägledningen inför gymnasievalet. Detsamma gäller inför IND-vägledningen.

5.3 Användningsområden

Studien kan ses som en metodstudie som sätter högskolebehörigheten i relation till det reella urvalet. Den kan också ses som ett sätt att bilda ett teoretisk ramverk för framtida studier. Framförallt en utvärderingsteori. Kopplad till denna idé finns det ett synsätt att utvärderingar generera ny kunskap som kan användas i andra sammanhang, exempelvis gällande metodik (Cook, 1997). Resultatet och analysen i denna uppsats har

tillsammans bidragit till ett stoff som kan användas för att utvärdera de olika gymnasieprogrammen och deras inriktningar gentemot varandra och mot akademiska studier. Korstabellerna, områdeskategorierna och tillgänglighetsvärdet i undersökningen kan med fördel appliceras på samtliga gymnasieprogram för att undersöka programtillgången till akademiska studier. Beroende på valen som görs inom IND och till gymnasieprogrammens inriktningar blir det nya värden som eleverna kan förhålla sig till inför gymnasievalet eller IND-valet. Detsamma gäller Komvux-vägledning. Med hjälp av variablerna kan vägledaren förklara mer utförligt hur vägen går mot akademiska studier, konsekvenserna och om det är det som studenten önskar. Det är viktigt att vara tydligt med att en presentation av variablerna inte kan ersätta vägledningen i sig. Däremot kan ytterligare en aspekt föras in för att konkretisera vägen till universitet och högskola.

I det längre loppet kan undersökningen användas till en större utvärdering av samtliga program i Gy11, för att mäta relationen mellan skilda program och inriktningar och undersöka gymnasieprogrammens relation till lärosätena i Sverige. Idag finns all data tillgänglig genom databaser, skolornas poängplaner etc. Däremot är inte all data samordnad eller presenterad på ett lättillgängligt sätt.

Väl underbyggda gymnasieval leder just till att studieavbrott motverkas (Klefbom, 2012). Studie- och yrkesvägledningen har därav en nyckelposition i detta. Genom att presentera det akademiska alternativet i kvantitativa termer i kombination med förtydliganden kan även felval mot högskoleförberedande program motverkas. Varför välja ett högskoleförberedande program när det finns fler vägar att gå – och som dessutom inte ger kostnader i form av utökade programplaner?

REFERENSLISTA

Tidningsartiklar, debattartiklar

Alvesson, Mats. 2012. Många blir inte klokare av en högskoleutbildning. Dagens Nyheter. 12 september. http://www.dn.se/debatt/manga-blir-inte-klokare-av-en- hogskoleutbildning (Hämtad 2012-11-30).

Baylan, Ibrahim. 2012. Att sänka kraven löser inget. Svenska Dagbladet. 5 juli. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/att-sanka-kraven-loser-

inget_7323705.svd (Hämtad 2012-07-10).

Fernell, Elisabeth. 2012. Alla elever klarar inte högre teoretiska krav. Svenska dagbladet. 7 juli. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/alla-elever-klarar-inte- hogre-teoretiska-krav_7329435.svd (Hämtad 2012-12-01).

Direktiv, lagar, protokoll etc.

Dir. 2007:8. En reformerad gymnasieskola. Stockholm, Utbildningsdepartementet. Dir. 2007:143. Tilläggsdirektiv till gymnasieutredningen (U 2007:01). Stockholm, Utbildningsdepartementet.

Gy2000. 2000:19, Programhandledning; programöversikter samt förteckning över ämnen och kurser; programstrukturer, kurser och kurskoder m.m. 2000, Stockholm: Statens skolverk.

HSVFS 2011:10. Högskoleverkets författningssamling. Stockholm, Högskoleverket. Klefbom, Moniqa (2012). Motverka studieavbrott: gymnasieskolans utmaning att få alla elever att fullfölja sin utbildning. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting. PM. 2012. Skolor och elever i gymnasieskolan, läsåret 2011/12. Stockholm, Statens skolverk.

Proposition 1990/91:85. Växa med kunskaper – om gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Stockholm, Utbildningsdepartementet.

Proposition 2008/09:199. Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan. Stockholm, Statens skolverk.

Protokoll 2009/10:18. Stockholm, Riksdagen.

SFS 1992:394. Gymnasieförordning (1992:394). Stockholm, Utbildningsdepartementet.

SFS 2010:2039. Gymnasieförordning (2010:2039). Stockholm, Utbildningsdepartementet.

SOU 2008:27. Gymnasieutredningen. Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola. Stockholm, Utbildningsdepartementet.

Utbildningsdepartementet. 2012. Nya gymnasiebetyg i egen grupp vid antagning till högskolan. http://www.regeringen.se/sb/d/8151/a/193428 (Hämtad 2012-05-22).

Metodik och teori

Ahlström, Kristoffer. 2007. Constructive analysis; A study in epistemological methodology. Göteborg, Geson.

Cook, Thomas D, 1997. Leassons learn in evalution over the past 25 years.

Chelimsky, Eleanor & Shadish, William R. (red.).1997. Evaluation for the 21st century: a handbook . Thousand Oaks: SAGE, ss. 30-52.

Djurfeldt, Göran, Larsson, Rolf & Stjärnhagen, Ola. 2003. Statistisk verktygslåda; samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund,

Studentlitteratur.

Haskins, Ron (2002). The application of successful applied research through policy analysis. I Miller, Delbert C. & Salkind, Neil J. (red.). 2002. Handbook of research design and social measurement. 6. ed. London, SAG, ss.65-71

Region Skåne. Analys av Skånes förutsättningar (SWOT).

https://www.skane.se/sv/Skanes-utveckling/Om-Skane/Regionala- utvecklingsprogrammet/Regionalt-utvecklingsprogram-for-Skane-2009- 2016/Utvecklingsprogram-2004/Nulaget---Skane-idag/Analys-av-Skanes forutsattningar-SWOT/ (Hämtad 2012-12-01).

Bilaga III

Program

Behörighet

Område

Skola

Apotekarprogrammet Bi B, Fy B, Ke B, Ma D VÅRD/MED U Arkitektur, visualisering och kommunikation Grundläggande behörighet NAT/TEK M Beteendevetenskapligt kandidatprogram Ma B, Sh A SAM/HUM U Biomedicinprogrammet Bi B, Fy B, Ke B, Ma D VÅRD/MED U Biomedicinska analytikerprogrammet Bi A, Fy A, Ke A, Ma C VÅRD/MED M Biomedicinska analytikerprogrammet Bi B, Fy A, Ke B, Ma C VÅRD/MED U

Byggingenjör, Byggteknik Fy B, Ke A, Ma D NAT/TEK M

Byggingenjör, Fastighetsteknik Fy B, Ke A, Ma D NAT/TEK M Byggingenjör, Projekt- och

produktionsledning Fy B, Ke A, Ma D NAT/TEK M

Byggingenjör, Teknik och arkitektur Fy B, Ke A, Ma D NAT/TEK M Civilingenjörsprogrammet i elektroteknik Fy B, Ke A, Ma E NAT/TEK U Civilingenjörsprogrammet i energisystem Fy B, Ke A, Ma E NAT/TEK U Civilingenjörsprogrammet i

informationsteknologi Fy B, Ke A, Ma E NAT/TEK U

Civilingenjörsprogrammet i kemiteknik Fy B, Ke A, Ma E NAT/TEK U Civilingenjörsprogrammet i miljö- och

vattenteknik Fy B, Ke A, Ma E NAT/TEK U

Civilingenjörsprogrammet i molekylär

bioteknik Fy B, Ke A, Ma E NAT/TEK U

Civilingenjörsprogrammet i system i teknik

och samhälle Fy B, Ke A, Ma E NAT/TEK U

Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik Fy B, Ke A, Ma E NAT/TEK U Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik

med materialvetenskap Fy B, Ke A, Ma E NAT/TEK U

Datateknik och Mobil IT:

Högskoleingenjörsutbildning Fy B, Ke A, Ma D NAT/TEK M

Datavetenskap och applikationsutveckling Ma B NAT/TEK M Ekonomi och IT: Teknik, ekonomi och

ledarskap, TELMah Fy A, Ma B. SAM/HUM M

Ekonomie kandidatprogram En B, Ma C, Sh A SAM/HUM U

English Studies En B SAM/HUM M

Fastighetsföretagande En B, Ma C, Sh A. SAM/HUM M

Fastighetsförmedling En B, Ma C, Sh A. SAM/HUM M

Folkhälsovetenskapliga programmet Ma B, Sh A VÅRD/MED M Freds- och konfliktvetenskap Grundläggande behörighet SAM/HUM M

Förskollärarprogrammet Nk A, Sh A SAM/HUM U

Förskollärarutbildning,

Förskollärarutbildning En B, Nk A, Sh A SAM/HUM M

Grundlärarprogrammet Inr m arbete i

förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 En B, Ma B, Nk A, Sh A SAM/HUM U Grundlärarprogrammet Inr m arbete i

grundskolans årskurs 4-6 En B, Ma B, Nk A, Sh A SAM/HUM U Grundlärarutbildning, Fritidshem En B, Nk A, ShA SAM/HUM M Grundlärarutbildning, Förskoleklass och

grundskolans årskurs 1-3 En B, Ma B, Nk A, Sh A SAM/HUM M Grundlärarutbildning, Grundskolans årskurs

4-6 En B, Ma B, Nk A, Sh A SAM/HUM M

Historikerprogrammet, kandidatprogram Hi A, Sh A SAM/HUM U

Human Rights En B SAM/HUM M

Högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik Ma D, Fy B, Ke A NAT/TEK U Högskoleingenjörsprogrammet i

elektroteknik Ma D, Fy B och Ke A NAT/TEK U

Högskoleingenjörsprogrammet i

maskinteknik Ma D, Fy B, Ke A NAT/TEK U

Idrottsvetenskapligt program, Idrott och

samhälle Sh A SAM/HUM M

Idrottsvetenskapligt program, Idrottens

ledarskap Sh A SAM/HUM M

Idrottsvetenskapligt program, Sport

Management Sh A SAM/HUM M

Idrottsvetenskapligt program, Öppen

inriktning Sh A SAM/HUM M

Informationsarkitekt En B NAT/TEK M

Interaktionsdesign En B NAT/TEK M

International Migration and Ethnic Relations En B SAM/HUM M International Programme for European

Studies En B SAM/HUM M

International Relations En B SAM/HUM M

Internationella relationer Grundläggande behörighet SAM/HUM M

Juristprogrammet Hi A, Sh A SAM/HUM U

Kandidatprogram i biologi/molekylärbiologi Bi B, Fy A, Ke B, Ma D NAT/TEK U Kandidatprogram i biologi/molekylärbiologi

Ingång för samhällsvetare Ma C, Nk B NAT/TEK U

Kandidatprogram i datavetenskap Ma D NAT/TEK U

Kandidatprogram i freds- och

utvecklingsstudier En B, Sh A SAM/HUM U

Kandidatprogram i fysik Astronomi Fy B, Ke A, Ma E NAT/TEK U Kandidatprogram i fysik Meteorologi Fy B, Ke A, Ma E NAT/TEK U

Kandidatprogram i fysik Fy B, Ke A, Ma E NAT/TEK U

Kandidatprogram i geovetenskap Bi B, Fy A, Ke B, Ma D NAT/TEK U Kandidatprogram i geovetenskap Ingång för

samhällsvetare Ma C, Nk B NAT/TEK U

Kandidatprogram i kemi Bi B, Fy A, Ke B, Ma D NAT/TEK U

Kandidatprogram i kultur- och

samhällsanalys Hi A, Sh A SAM/HUM U

Kandidatprogram i kultur, samhälle och

etnografi Hi A, Sh A SAM/HUM U

Kandidatprogram i kulturentreprenörskap Hi A, Sh A SAM/HUM U Kandidatprogram i matematik Fy B, Ke A, Ma E NAT/TEK U Kandidatprogram i religionsvetenskap

Studieort Uppsala Hi A, Sh A SAM/HUM U

Kandidatprogram i retorisk och litterär

kommunikation Hi A, Sh A SAM/HUM U

Kandidatprogram i systemvetenskap En B, Ma C, Sh A NAT/TEK U

Kostvetarprogram Ma B, Nk B, Sh A VÅRD/MED U

Kriminologiprogrammet En B, Ma B och Sh A SAM/HUM M

Läkarprogrammet Bi B, Fy B, Ke B, Ma D VÅRD/MED U

Medie- och kommunikationsvetenskap:

Medieaktivism, strategi och entreprenörskap En B SAM/HUM M

Medieproduktion och processdesign En B SAM/HUM M

Miljövetarprogrammet - Människa, miljö,

samhälle Grundläggande behörighet NAT/TEK M

Mångfaldsstudier: Arbetsliv, migration,

genus Grundläggande behörighet SAM/HUM M

Mänskliga rättigheter Grundläggande behörighet SAM/HUM M

Offentlig organisation och ledning En B, Sh A SAM/HUM M

Orientalistikprogrammet Arabiska En B SAM/HUM U

Orientalistikprogrammet Hindi En B SAM/HUM U

Orientalistikprogrammet Persiska En B SAM/HUM U

Orientalistikprogrammet Turkiska En B SAM/HUM U

Peace and Conflict Studies En B SAM/HUM M

Personal och arbetsliv Grundläggande behörighet SAM/HUM M

Politices kandidatprogram En B, Ma C, Sh A SAM/HUM U

Produktdesign En B NAT/TEK M

Produktionsledare: Media En B SAM/HUM M

Produktutveckling och design:

Högskoleingenjörsutbildning Fy B, Ke A, Ma D NAT/TEK M

Program med inriktning mot personal- och

arbetslivsfrågor Ma B, Sh A SAM/HUM U

Psykiatriskt omvårdnadsprogram, psykisk hälsa med inriktning mot särskild

problematik Grundläggande behörighet VÅRD/MED M

Psykologprogrammet Ma B, Sh A SAM/HUM U

Receptarieprogrammet Bi B, Fy A, Ke B, Ma D VÅRD/MED U Röntgensjuksköterskeprogrammet Ma B, Sh A, Nk B VÅRD/MED U

Samhällsvetarprogram En B, Ma C, Sh A SAM/HUM U

Scenproduktion En B SAM/HUM M

Sjuksköterskeprogrammet Ma B, Sh A, Nk B VÅRD/MED U

Sjuksköterskeprogrammet Ma B, Nk B, Sh A VÅRD/MED M

Socialpedagogiskt arbete inom

funktionshinderområdet Grundläggande behörighet VÅRD/MED M

Socionomprogrammet Ma B, Sh A SAM/HUM U

Socionomprogrammet Ma B, Sh A SAM/HUM M

Spelutveckling En B, Ma C NAT/TEK M

Språkteknologiprogrammet Ma B SAM/HUM U

Språkvetarprogrammet Ett språk steg 3, En B SAM/HUM U Stadsbyggnad, stadsutveckling och planering Ma B, Sh A NAT/TEK M

Studie- och yrkesvägledarutbildningen Sh A SAM/HUM M

Systemutvecklare En B NAT/TEK M

Tandhygienistutbildning Ma B, Nk B, Sh A VÅRD/MED M

Tandläkarutbildning Bi B, Fy B, Ke B, Ma D VÅRD/MED M

Tandteknikerutbildning Ma B, Nk B, Sh A VÅRD/MED M

Transport Management Ma B SAM/HUM M

Visuell kommunikation Ma B NAT/TEK M

Äldrepedagogprogrammet Grundläggande behörighet VÅRD/MED M Ämneslärarprogrammet med inriktning mot

arbete i grundskolans årskurs 7-9 Arabiska

(modersmål) och a En B, Sh A, Modersmål B SAM/HUM U

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 Biologi,

kemi och matemati En B, Sh A, Bi B, Ke B, Ma D, Fy A SAM/HUM U Ämneslärarprogrammet med inriktning mot

arbete i grundskolans årskurs 7-9 Engelska

och andra ämnen En B, Sh A SAM/HUM U

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 Geografi

och andra ämnen En B, Sh A, Ma B SAM/HUM U

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 Historia

och andra ämnen En B, Sh A, Hi A SAM/HUM U

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 Matematik

och andra ämnen En B, Sh A, Ma D SAM/HUM U

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9

Religionskunskap och andra En B, Sh A, Hi A SAM/HUM U Ämneslärarprogrammet med inriktning mot

arbete i grundskolans årskurs 7-9

Samhällskunskap och andra En B, Sh A, Ma B, Sh B SAM/HUM U Ämneslärarprogrammet med inriktning mot

arbete i grundskolans årskurs 7-9 Svenska

och andra ämnen En B, Sh A SAM/HUM U

arbete i grundskolans årskurs 7-9 Turkiska (modersmål) och a

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Arabiska

(modersmål) En B, Sh A, Modersmål B SAM/HUM U

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot

arbete i gymnasieskolan Biologi En B, Sh A, Bi B, Ke B, Ma D, Fy A SAM/HUM U Ämneslärarprogrammet med inriktning mot

arbete i gymnasieskolan Engelska En B, Sh A SAM/HUM U

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot

arbete i gymnasieskolan Fysik och matematik En B, Sh A, Fy B, Ma E SAM/HUM U Ämneslärarprogrammet med inriktning mot

arbete i gymnasieskolan Geografi En B, Sh A, Ma B SAM/HUM U Ämneslärarprogrammet med inriktning mot

arbete i gymnasieskolan Historia En B, Sh A, Hi A SAM/HUM U Ämneslärarprogrammet med inriktning mot

arbete i gymnasieskolan Matematik En B, Sh A, Ma D SAM/HUM U Ämneslärarprogrammet med inriktning mot

arbete i gymnasieskolan Naturkunskap En B, Sh A, Bi B, Ke B, Ma D, Fy A SAM/HUM U Ämneslärarprogrammet med inriktning mot

arbete i gymnasieskolan Religionskunskap En B, Sh A, Hi A SAM/HUM U Ämneslärarprogrammet med inriktning mot

arbete i gymnasieskolan Samhällskunskap En B, Sh A, Ma B, Sh B SAM/HUM U Ämneslärarprogrammet med inriktning mot

arbete i gymnasieskolan Svenska En B, Sh A SAM/HUM U

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Teknik m inr mot

datateknik (digital En B, Sh A, Ma C SAM/HUM U

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Teknik m inr mot

digitala medier för En B, Sh A SAM/HUM U

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Turkiska

(modersmål) En B, Sh A, Modersmål B SAM/HUM U

Ämneslärarutbildning, Grundskolans årskurs

7-9, förstaämne Bild En B, Sh A SAM/HUM M

Ämneslärarutbildning, Grundskolans årskurs

7-9, förstaämne Engelska En B, Sh A SAM/HUM M

Ämneslärarutbildning, Grundskolans årskurs

7-9, förstaämne Historia En B, Sh A, H iA SAM/HUM M

Ämneslärarutbildning, Grundskolans årskurs

7-9, förstaämne Idrott En B, Sh A, Idh B, Ma B, Nk B SAM/HUM M Ämneslärarutbildning, Grundskolans årskurs

7-9, förstaämne Matematik En B, Sh A, Ma D SAM/HUM M

Ämneslärarutbildning, Grundskolans årskurs

7-9, förstaämne Religion En B, Sh A SAM/HUM M

Ämneslärarutbildning, Grundskolans årskurs

7-9, förstaämne Svenska En B, Sh A SAM/HUM M