Bagarna i den nya och gamla gymnasieskolan; Vägen till akademiska studier

(1)

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Bagarna i den nya och gamla

gymnasieskolan;

Vägen till akademiska studier

The bakers in the new and the old secondary school;

The road to academic studies

Volkan Serengil

Studie-‐ och yrkesvägledarexamen 180 hp

Datum för slutseminarium: 2012-‐12-‐14

Examinator: Jan Andersson Handledare: Ann-‐Christin Ringström

Fakulteten för lärande och samhälle

(2)

(3)

SAMMANFATTNING

Uppsatsen jämför (a) Restaurang- och livsmedelsprogrammet med inriktningen bageri och konditori (RL-BAG) och (b) Livsmedelsprogrammet mot bageri (LP-BAG) i relation till varandra och fortsatta akademiska studier. Det är motsvarande program från Gy11 respektive Gy2000.

Frågeställningen fokuserar på skillnaden mellan RL-BAG och LP-BAG gällande behörigheten och tillgång till akademiska utbildningar vid två lärosäten.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur skillnaden ser ut för de aktuella gymnasieprogrammen. Att det finns en skillnad är redan konstaterad i bl.a. utformningen av den nya gymnasieskolan. En aspekt att se på uppsatsen är att den har en utvärderande funktion av den senaste gymnasieförordningens yrkesprogram (Gy11).

Metoderna som används i undersökningen är i huvudsak kvantitativa (i skildringen/resultatet). Den mäter det bivariata förhållandet mellan kombinationer av behörighetsgivande gymnasiala kurser och programtillgången vid de aktuella lärosätena. I metoden används bl.a. SWOT för att definiera skillnaderna.

Resultatet visar att det finns en skillnad i urvalet. Den grundläggande behörigheten för Gy11 är betydligt mer fördelaktig än den motsvarande nivån för Gy2000. Även om kärnämnena räknas med i LP-BAG. Däremot har LP-BAG tillgång till fler särskilt behörighetsgivande kurser som i olika kombinationer ger tillgång till fler utbildningar. Nyckelord: Gy11; Gy2000; Bivariat analys; SWOT; RL-BAG; LP-BAG

(4)

Förord

Jag vill rikta ett stort tack till mina kollegor på Enskede Gårds gymnasium och Gymnasieslussen samt till min familj och mina vänner för stöd, tjat och uppmuntran under arbetets gång. Även min handledare, Ann-Christin Ringström, har varit ett enormt stöd och tålmodig. Tack alla!

(5)

Innehåll

1 INLEDNING ... 7 1.1 Bakgrund ... 7 1.2 Yrkesutbildningar i förändring ... 7 1.2.1 Nya program ... 8 1.2.2 Utformningen av yrkesprogrammen ... 9

1.2.3 Vägen till akademiska studier för yrkesprogrammen ... 11

1.3 Problemformulering ... 13

1.4 Syfte ... 13

1.5 Begrepp ... 13

2 METOD ... 15

2.1 Tillvägagångssätt ... 15

2.2 Avgränsning, datainsamling och kategorisering ... 15

2.2.1 Områdeskategoriernas epistemiologi och bakomliggande resonemang ... 16

2.2.2 Kompletterande variabler ... 17 2.3 Analysmetod ... 18 2.4 Alternativ design ... 19 2.5 Diskussion av metodiken ... 20 3 RESULTAT ... 21 3.1 Grundläggande behörighet ... 21 3.2 Kärnämneskurserna ... 23 3.3 Tillvalsämnen ... 24

3.4 Den sammanlagda bilden och differensen ... 28

4 ANALYS ... 30 4.1 Styrkor ... 30 4.2 Begränsningar ... 30 4.3 Möjligheter ... 30 4.4 Hot ... 31 4.5 Konvertering ... 32 5 DISKUSSION ... 33

(6)

5.2 Fortsatta studier efter gymnasiet ... 33 5.3 Användningsområden ... 34 REFERENSLISTA ... 36 Bilaga I ... 38 Bilaga II ... 39 Bilaga III ... 40 Bilaga IV ... 46

(7)

1 INLEDNING

1.1 Bakgrund

Gy11 har fått en stor uppmärksamhet i samhällsdebatten såväl som vid köksbordet. Det är en fråga som är aktuell runt köksbordet inför gymnasievalet men även utifrån ett vidare politiskt perspektiv gällande ungdomsarbetslösheten, utanförskap och andra frågor som berör. Något som fått stor uppmärksamhet är yrkesprogrammens förhållande till fortsatta studier (t.ex. DN 5/7-12, DN 7/7-12). Skräckscenarion såväl som hyllningar av de aktuella förändringarna har hörts i debatten. Det har däremot inte formulerats mer eller mindre exakta uppgifter som ungdomar kan förhålla sig till inför gymnasievalet. Även inför riksdagens omröstning till proposition 2008/09:199, ”Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan”, pågick det en diskussion om risker och fördelar med att yrkeseleverna inte blir direkt behöriga till högskolestudier (Protokoll 2009/10:18). Uppsatsen utgår från samhällsdebatten men är inte ett debattinlägg. Det är snarare en nyansering.

1.2 Yrkesutbildningar i förändring

För många ungdomar är gymnasiet en självklar fortsättning efter grundskolan. Från centralt håll betonas lärande och framförallt en snabb övergång till arbetslivet. Oppositionella politiker trycker på lärande och på främst flexibilitet/mobilitet på arbetsmarknaden och i studielivet. Ungdomarna har däremot själva inte alltid ett klart formulerat syfte med studierna. Utbildningspolitiken har på så sätt en dynamik och på så sätt en målkonflikt mellan olika läger. En smidig övergång till arbetslivet kontra en diffus utbildningsbild [men] som för alla öppnar upp många val i livet. De två senaste gymnasieförordningarna illustrerar vardera en ståndpunkt. Problematiseringen kan även ses utifrån perspektivet matchning kontra flexibilitet på arbetsmarknaden.

Aktuella gymnasieförordningar som syftas på ovan är Gy11 (SFS 2010:2039) och den något äldre Gy2000 (SFS 1992:394). Gällande yrkesutbildningarna har Gy2000 en underliggande underton att förse studenterna med yrkeskunskaper – men även att verka för flexibilitet i avseendet att öppna upp för akademiska studier på högskola. Gy2000

(8)

har modifierats vid 60 tillfällen. De generella principerna står dock fast från propositionen:

Den högre utbildningen måste i framtiden i ökad utsträckning kunna rekrytera studerande från yrkeslivet, studerande som har en yrkesutbildning från gymnasieskolan som grund. Yrkesutbildningen måste också mot denna bakgrund ge en bred kompetens och en god grund för fortsatta studier (Proposition 1990/91:85, s. 50).

Gy11 har element som påminner om det tidigare upplägget som verkställdes år 1970. Yrkesutbildningarna var då i huvudsak en naturlig övergång till arbetslivet medan de teoretiska utbildningarna förberedde i större grad till kvalificerade tjänstemannajobb, t.ex. gymnasieingenjör, eller fortsatta studier (SOU 2008:27). I Gy11 är yrkesutbildningarna i huvudsak fokuserade på arbetsmarknaden. Den automatiska tillgången till akademiska studier har tagits bort. Idag kan visserligen elever på yrkesprogrammen läsa till sig en högskolebehörighet men det kräver aktiva tillval av behörighetsgivande kurser.

1.2.1 Nya program

Gy2000:s har 17 nationella program. 13 av dem är yrkesinriktade. Samtliga program ger som lägst en grundläggande högskolebehörighet. Den nya gymnasieskolan är indelad i 12 yrkesprogram och sex högskoleförberedande. Korrigeringar av de gamla programmen har gjorts så som sammanslagningar. Exempel på detta är omvandlingen av Hotell- och restaurangprogrammet och Livsmedelsprogrammet. I Gy11 har dessa formats om till Hotell- och turismprogrammet samt Restaurang- och livsmedelsprogrammet (tabell 1.1).

Högskoleförberedande program ger tillgång till en högskoleförberedande examen och därav tillgången till fortsatta akademiska studier. Förutom den grundläggande högskolebehörigheten finns det även särskilda behörighetsgivande ämnen inom programmens ramar. Avslutade studier vid yrkesprogrammen ger en yrkesexamen som måste kompletteras för att högskolestudier skall bli aktuella. Nedan (under rubrik 1.2.3) beskrivs dessa kompletteringar ingående.

(9)

Nationella program (Gy2000) Yrkesprogram (Gy11)

Barn- och fritidsprogrammet Barn- och fritidsprogrammet Byggprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet Elprogrammet El- och energiprogrammet Energiprogrammet Fordons- och transportprogrammet Estetiska programmet Handels- och administrationsprogrammet Fordonsprogrammet Hantverksprogrammet

Handels- och administrationsprogrammet Hotell- och turismprogrammet Hantverksprogrammet Industritekniska programmet

Fortsättning, Nationella program (Gy2000) Fortsättning, Yrkesprogram (Gy11)

Industriprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Livsmedelsprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet Medieprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet

Naturbruksprogrammet Högskoleförberedande program (Gy11)

Naturvetenskapsprogrammet Ekonomiprogrammet Omvårdnadsprogrammet Estetiska programmet Samhällsvetenskapsprogrammet Humanistiska programmet Teknikprogrammet Naturvetenskaps- programmet Samhällsvetenskaps- programmet

Teknikprogrammet

Tabell 1.1 Uppdelning av programmen från respektive gymnasieförordning.

Program från båda gymnasieförordningarna

1.2.2 Utformningen av yrkesprogrammen

Gällande kursernas utformning, omfattning och urval/mängd finns det en skillnad mellan de olika gymnasieförordningarna. Lokala kurser som skolornas huvudmän kunde utforma själva togs bort i Gy11. Alla kurser kom på så sätt att bli definierade och utformade enhetligt och centralt. Det ska dock tilläggas att en viss frihet att utforma kursinnehållet finns i och med specialiseringskurserna som exempelvis Frisör 5 – specialisering eller Konditori – specialisering, även om lärandemålen och stora delar av innehållet är inramat i ämnesplaner.

Det finns ett uttalat mål i utformandet av kurserna i Gy11. 50-poängskurser står för en fjärdedel av det totala kursutbudet i Gy2000. De gav upphov till en ökad fragmentering och upplevd stress (SOU 2008:27, s. 260). Utredaren förespråkade istället fler 100-poängskurser – och i ändamålsmässiga fall kurser på 50 poäng – vilket vunnit gehör i Gy11.

Nivåbeteckningarna med A, B och C-kurser har upphört i Gy11. Nivån anges istället av en siffra. Ibland i kombination av en bokstav för att skilja på specifika nivåer eller moduler av kurserna. Matematik A (MA1201), i Gy2000, har i Gy11 formaterats om till

(10)

Matematik 1a. För Samhällsvetenskapliga programmet och naturvetenskapliga programmet blir nivåbeteckningen 1b respektive 1c. 50-poängskurserna i Gy11 kan i många fall betraktas som moduler eller halva kurser. För yrkesprogrammen är 50-poängskurserna i huvudsak modulkurser inom de gymnasiegemensamma ämnena (GÄ). Dessa benämns som kärnämnen (KÄ) i Gy2000. Eleverna i samhällsvetenskapliga programmet läser Samhällskunskap 1b (100 poäng). Eleverna i yrkesprogrammen läser däremot Samhällskunskap 1a1 (50 poäng). För att dessa elever ska ha en motsvarande nivå i samhällskunskap som Samhällskunskap 1b skall modul-/tilläggskursen Samhällskunskap 1a2 (50 poäng) läsas till. Andra kurser inom GÄ som kan betraktas som halva är Historia 1a1 och Naturkunskap 1a1. Även dessa har 1a2-kurser.

Programomfattningen är, liksom tidigare gymnasieförordning, på 2500 poäng. Utrymmet för IND är mindre i Gy11 och har minskat från 300 poäng till 200 poäng. En omstrukturering inom programmen har skett i alla ämneskategorierna. I yrkesprogrammen har yrkesämnena förstärkts. 750 poäng KÄ har bantats ned till 600 poäng GÄ. Det läggs istället 1700 poäng specifikt på ämnen som är karaktäristiska för yrkesprogrammet (med projektarbetet inräknat). Motsvarande ämnen i Gy2000 uppgick till 1350 poäng. Att yrkesämnena har fått en större andel i yrkesprogrammen ligger i en önskad arbetsmarknadsanpassning från politiskt håll. Det går i linje med det den nuvarande regeringen benämner som arbetslinjen. I utformningen av den nya gymnasieförordningen förordades dessutom renare yrkesprogram för ökad kvalitet och högre motivation hos studenterna (direktiv 2007:8 och 2007:143).

En av de större förändringarna mellan Gy11 och Gy2000 är trösklarna in till gymnasieprogrammen från grundskolan. Kraven har stramats åt. Behörigheten till ett nationellt program, enligt Gy2000, krävde att den enskilda ungdomen fick godkända betyg i svenska, engelska och matematik i slutbetyget från grundskolan. Detta gav tillgång till samtliga gymnasieprogram. Enligt den nyare gymnasieförordningen krävs åtta godkända betyg för yrkesprogrammen och tolv betyg för de högskoleförberedande programmen, däribland godkända betyg i svenska, engelska och matematik. För alla högskoleförberedande gymnasieprogram finns dessutom specifika ämneskrav (med undantag av det Estetiska programmet). Exempelvis det Samhällsvetenskapliga programmet kräver godkända betyg i Svenska, Engelska och Matematik – samt Samhällskunskap, Historia, Geografi och Religionskunskap och fem andra ämnen.

Grunderna till de höjda kraven till gymnasieskolan nämns i Kommittédirektivet En reformerad gymnasieskola (dir. 2007:8). I den står skrivet att förändringarnas syfte är

(11)

att minska utslagningen från gymnasieskolan. I SOU 2008:27 specificeras de höjda kraven: Fler ska kunna genomgå utbildningen med goda resultat – och därmed ta en examen. Vidare nämns en större spridning av lärandet än enbart i ämnena Svenska, Engelska och Matematik som utredaren menade att de tidigare kraven låste fast eleverna vid.

1.2.3 Vägen till akademiska studier för yrkesprogrammen

Den tidigare generella grundläggande behörigheten till högskolan är, i och med Gy11, begränsad till de högskoleförberedande programmen. För yrkesprogrammen kan en sådan behörighet uppnås genom en yrkesexamen samt att kurser läses utöver: Svenska 2 (SVESVE02) och 3 (SVESVE03) samt Engelska 6 (ENGENG06). Det är en nivå med mer avancerad engelska och svenska jämfört med Gy2000 (tabell 1.2). Utrymmet för den grundläggande högskolebehörigheten finns i huvudsak inom ramen av det individuella valet (IND). Vissa program erbjuder även någon enstaka kurs eller t.o.m. alla grundläggande högskolebehörighetsgivande kurserna som en del av de programgemensamma karaktärsämnena (KAR) och/eller som programfördjupningen (PDJ). Eftersom IND är begränsat till 200 poäng, och kurserna för den grundläggande högskolebehörigheten tillsammans utgör 300 poäng, kan behörigheten innebära att den enskilda studenten får läsa ett utökat program.

Betydelsen av akademiska studier för elever på yrkesprogrammen tonas ner i Gy11 till förmån för högre fackkunskaper inom yrket. Det finns även en förhoppning till en större tillströmning till icke-akademiska eftergymnasiala utbildningsalternativ. Utifrån dessa premisser ser den grundläggande högskolebehörigheten olika ut för de båda gymnasieförordningarna – där Gy2000 har en mer fördelaktig hållning för högskolebehörigheten jämfört med Gy11:s yrkesprogram (tabell 1.2).

I proposition 2008/09:199 nämns yrkeshögskolorna som ett alternativ till akademiska studier för yrkesprogrammen. Yrkeshögskolorna finns idag men är inte helt utvecklade än för att vara ett etablerat utbildningsalternativ. Det är för tidigt att yttra sig om yrkeshögskolornas konkurrens mot högskole- och universitetsstudier eller utdelning på arbetsmarknaden.

De höjda kraven i Gy11 för högskolestudier kan ses som en anpassning till den akademiska världens krav om ökad standard. Det gäller framförallt i ämnet svenska och generellt det språktekniska, som gymnasiestudierna tidigare inte kunnat ge i en tillfredställande nivå för fortsatta studier:

(12)

Från de högskolor och universitet, som utredningen har samarbetat med, har det kommit entydiga signaler om att förkunskaperna i svenska är av avgörande betydelse för att klara högskolestudier. Lärosätena har också uttryckt att studenternas förkunskaper i dag ofta är otillräckliga främst när det gäller formellt skrivande och förmågan att läsa större mängder text (SOU 2008:27, sida 342).

Kravet att ha en mer avancerad kurs i engelska i den grundläggande behörigheten vilar på ett liknande resonemang. Språk generellt har fått en större betoning i relation till akademiska studier. Det är med den anledningen att de högskoleförberedande programmen (med undantag av Estiska programmet och Teknikprogrammet) har Moderna språk som ett programgemensamt karaktärsämne. Detta är i enighet med gymnasieutredningen, och motivationen ligger i den allt större betydelsen av språk såväl som internationaliseringen.

Nationella program (GY2000) Yrkesprogram (Gy11)

- Fullständig programomfattning; - Yrkesexamen:

- Godkända betyg om minst 2250 poäng; (a) 2500 poängs programomfattning; - Godkända betyg i: Svenska A och B,

Engelska A, Matematik A (b) Godkända betyg om minst 2250 poäng; (c) Godkända betyg i: Svenska 1, Engelska 5 _{och Matematik 1a/b/c;}

(d) 400 poäng programgemensamma ämnen;

(e) Godkänt gymnasiearbete;

- Godkända betyg i Svenska 2 och 3 samt _Engelska Tabell 1.2 Den grundläggande behörigheten för högskolestudier för samtliga program i Gy2000 och yrkesprogrammen i Gy11.

Ämnet i svenska gäller även svenska som andraspråk i båda fallen.

Båda gymnasieförordningarna har särskilda meritgivande kurser som ger fördelar i betygskonkurrensen mot högre studier. Reglerna har stramats åt och gäller betydligt färre gymnasiekurser i Gy11. I Gy2000 är de meritgivande kurserna kopplade till specifika områdesbehörigheter såväl som till fördjupande kurser i engelska, matematik och moderna språk. Gy11 ger enbart fördjupande kurser i matematik, engelska och moderna språk meritpoäng. Taktikval av meritkurser, som tidigare har kritiserats i Gy2000, blir istället något som löper i linje med centrala önskemål: Studenter rustade med högre matematiska kunskaper och språkkunskaper för akademiska studier både inom och utanför Sverige.

(13)

1.3 Problemformulering

Frågeställningen som uppsatsen fokuserar på är: Vilka för- respektive nackdelar har RL-BAG mot LP-RL-BAG gällande behörigheten och tillgången till akademiska studier vid Malmö högskola och Uppsala universitet? Frågan berör delvis de olika villkoren för den grundläggande behörigheten och delvis skilda behörighetsgrader då LP-BAG ger tillgång till särskilda behörighetsgivande kurser.

Olika kombinationer av dessa kurser öppnar upp för högskolans områdesbehörigheter 1, 4, 5, 6, 6a, 6b och 6c [med inriktningarna (i) Filosofi, Historia, Juridik och Religionskunskap; (ii) Företagsekonomi; (iii) Geografi och Psykologi; (iv) samhällskunskap] (HSVFS 2011:10). Däremot saknar RL-BAG-eleverna tillgången till motsvarande kurser inom programmets egna ramar. Vad blir utfallet gällande tillgången till akademiska program?

RL-BAG-eleverna skall läsa 100 poäng utöver den ordinarie programomfattningen på 2500 poäng för att bli högskolebehöriga. Dessutom har RL-BAG eleverna inte tillgång till motsvarande särskild behörighetsgivande kurser som LP-BAG-eleverna har. Hur påverkar tillgången till särskilt behörighetsgivande kurser ungdomarna från Gy2000? Vad går eleverna i Gy11 miste om?

1.4 Syfte

Syftet med uppsatsen är att belysa Restaurang- och livsmedelsprogrammet i den nya gymnasieförordningens (Gy11) samt utvärdera möjligheten till fortsatta akademiska studier i relation till Livsmedelsprogrammet i den äldre gymnasieförordningen (Gy2000).

1.5 Begrepp

Under uppsatsen används förkortningar löpande i texten. Dessa är huvudsakligen skolverkets egna beteckningar på program, inriktningar och kurser. Ämnestyperna som rymmer den särskilda behörigheten för LP-BAG är angivna nedan, i tabell 1.3. En förteckning över vanligt förekommande begrepp finns i bilaga IV.

(14)

Ämnestyp Beskrivning

KÄ Samhällskunskap A (SH1201), Naturkunskap A (NA1201)

VAL Yrkesämnen kan bytas ut till Historia A (HI1201) och Engelska B (EN1202) IND Ämnena under valbara kurser

Tabell 1.3 Ämnestyp och tillhörande kurser

Kurser som ger särskild behörighet inom ramen av LP-BAG och det specifika området i programplanen där dessa återfinns. Dessa utgår från upplägget på Enskede Gårds gymnasium i södra Stockholm.

(15)

2 METOD

2.1 Tillvägagångssätt

(1) Inledningsvis har data (högskole- och universitetsprogram) samlats in från en tillgänglig databas för högskole- och universitetsutbildningar. Genom filtrering efter särskilda kriterier kunde en specifik data kristalliseras. Akademiska utbildningsprogram samt behörighetskraven och lärosätena de är kopplade till kom att bli slutprodukten av filtreringsprocessen. Under rubrik 2.2 beskrivs momentet mer ingående. (2) Varje enskilt akademiskt program kom att definieras in i en av tre områdeskategorier: samhällsvetenskaplig/humaniora; vård/medicin eller naturvetenskap/teknik. Resonemanget för uppkomsten av kategorierna och kriterierna av dessa finns under rubrik 2.2.1. (3) Tabeller skapades av kombinationer av behörighetsgivande kurser. Högskoleprogrammen som matchade med behörighetsnycklar sattes in i tabellerna. Dessa kunde på så sätt ge en översikt över antalet akademiska program som varje kombination av gymnasiekurser gav tillgång till samt fördelningen på områdeskategori och lärosäte. Informationen formulerades även i andelar – mot hela urvalet såväl som lokalt på skolorna. (4) Informationen i tabellerna bearbetades, delvis genom en skildring av differensen mellan RL-BAG:s och LP-BAG:s tillgång till akademiska studier och delvis genom analysmodellen SWOT (se 2.3).

2.2 Avgränsning, datainsamling och kategorisering

Två motsvarande program från respektive gymnasieförordning jämförs i studien: (a) Restaurang och livsmedelsprogrammet med inriktning mot bageri och konditori (Gy11) och (b) Livsmedelsprogrammet med inriktning mot bageri (Gy2000). Dessa benämns enligt skolverkets koder, (a) RL-BAG och (b) LP-BAG. Upplägget av kurserna som används i studien baseras helt på programmens studieplaner och tillvalskurserna som Enskede Gårds gymnasium i Stockholms stad har beslutat. Det ska dock nämnas att flertalet av kurserna är bundna av centrala programramar (t.ex. Programhandledningen, 2000:19) som skolan inte kan påverka. I bilagorna I och II finns programplanerna för RL-BAG och LP-BAG.

Gymnasieprogrammen kommer att matchas mot de akademiska utbildningsprogrammen vid Malmö högskola (MAH) och Uppsala universitet (UU).

(16)

Urvalet av akademiska utbildningar är begränsade till följande faktorer: (a) utbildningar som gavs hösten 2012; (b) går på heltid; (c) är på grundnivå; (d) går dagtid; (e) kräver ej tidigare studier på akademisk nivå eller arbetslivserfarenhet och (f) är ej distansutbildningar eller ges på en annan ort än där lärosätena är stationerade.

Utbildningarna som är kvar efter filtreringen har även behandlats enskilt mot lärosätenas egna programsidor i syfte att komma åt respektive utbildnings behörighetskrav. Det filtrerade urvalet av programmen och deras behörighetskrav finns i bilaga 3. MAH har 73 utbildningar kopplade till sig, och UU har några fler: 81.

Högskole- och universitetsprogrammen är kategoriserade efter följande områden: (I) Samhälle och humaniora (SAM/HUM), (II) Medicin och vård (MED/VÅR), (III) Naturvetenskap och teknik (NAT/TEK). Varje program kategoriseras enbart efter ett av dessa fält. Under kategoriseringsarbetet har fler program kunnat tillhöra flera kategorier. De är breda och generella. Exempelvis biomedicinska analytikerprogrammet kan både tillskrivas VÅR/MED såväl som NAT/TEK. Även lärarprogrammen mot matematik och naturvetenskapliga ämnen och det idrottsvetenskapliga programmet hamnar mellan kategorierna (SAM/HUM och NAT/TEK). En avvägning har gjorts vid kategoriseringen. I tveksamma fall har programinnehållet granskats innan bedömning. Se epistemiska diskussionen nedan (2.2.1). I tabell 2.1 finns riktlinjerna för programmen.

2.2.1 Områdeskategoriernas epistemiologi och bakomliggande resonemang

Det finns skäl att hålla sig frågande till de tre områdeskategorierna som används i undersökningen. Är de tillräckliga till antal såväl som till innehåll? Visserligen kunde SAM/HUM och NAT/TEK räcka. De representerar en tydlig uppdelning i forskningsområden som rör sociala fenomen såväl som det naturvetenskapliga. Å andra sidan är VÅR/MED en nyans av båda fälten som kognitivt kan kapslas in till ett eget signifikant begrepp.

Kristoffer Ahlström beskriver i Constructive analysis; A study in epistemological methodology (2007) flera sätt att arbeta med begrepp/koncept utifrån en epistemisk utgångspunkt. Han menar bl.a. det är viktigare att beskriva begrepp utifrån stereotyper än att fokusera på att få begrepp så uttömmande som möjligt. På så sätt kan forskaren fånga den operativa och kognitiva definitionen. I tabell 2.1 finns exempel på stereotyper och egenskaper från de akademiska programmen och hur de står i relation till områdeskategorierna. När programmen varit tvärvetenskapliga har en bedömning gjorts

(17)

efter de tyngsta stereotyperna. Det är i huvudsak utbildningarnas programinnehåll som stereotyperna är grundade på.

Kategori Innehåll/Riktlinjer

SAM/HUM

Psykologi; Pedagogik; Sociologi; Juridik; Språk; Statsvetenskap; Konstvetenskap; Estetiska ämnen. Syftet med programmen är primärt verksamt inom ramen av samhällsvetenskap (inkl. beteendevetenskap), lärande, språk och konst.

VÅR/MED Medicin; Hälsa; Farmaci. Syftet med programmen är primärt verksamt inom _{ramen av hälso- och sjukvård samt farmaci.}

NAT/TEK

Biologi; Fysik; Kemi; Programmering; Datorkunskap; Konstruktion; Elektronik; Matematik. Syftet med programmen är primärt verksamt inom ramen av konstruktion, teknologi, ingenjörsbefattningar,

Tabell 2.1 Innehåll och riktlinjerna för kategorierna

Programmen i det empiriska underlaget placeras i en av tre kategorier. Programmens huvudsakliga attribut bestämmer var de ska placeras.

Kategoriseringen uppfyller en kontextuell funktion i att beskriva programmen; att hitta meningsfulla kognitiva aspekter fördelat på tre domäner. Syftet att begränsa kategorierna till tre (från det ursprungliga antalet fem) låg i att få mer översiktliga tabeller. Samtidigt skulle bara två kategorier ge en allt för vid (och abstrakt) översikt.

Kategorierna har inte en tung innebörd i frågeställningen och uppsatsens syfte. De ger en nyans till innehållet. Om tabellerna enbart mätte kvantiteten av programtillgången i relation till behörighetsgivande gymnasiekurser skulle frågeställningen trots allt kunna besvaras.

2.2.2 Kompletterande variabler

Det är andelar och antal i de nominala områdeskategorierna som i huvudsak dominerar resultatskildringen. I analysen tillkommer det två kompletterande variabler: (a) studietimmar och (b) tillgänglighetsvärdet.

(a) Studietimmarna baseras på 16 kap.18§ i skollagen (2010:800). I den går det att tyda att antal undervisningstimmar per vecka är 22,75 timmar, att en kurs på 100 poängmotsvarar 2,85 timmar (172 minuter) i veckan under ett läsår, och att en kurs på 50 poäng motsvarar lika mycket under en termin. Syftet med att ha med timvariabeln är att föra in ännu en dimension i jämförelsen mellan RL-BAG och

(18)

LP-BAG. Den anger en kostnadsfaktor för de särskilt behörighetsgivande kurserna för RL-BAG, vilket kan konkretisera skillnaden mellan RL-BAG och LP-BAG.

(b) Den andra kompletterande variabeln benämns som tillgänglighetsvärdet. Den baseras på andelen tillgängliga akademiska program per gymnasieprogramuppsättning. Uträkningen går till på följande sätt: (Tillgängliga program/2500) x 25. Det maximala värdet är 1 – och beräknas på följande vis: (100/2500) x 25. Den grundläggande behörigheten för RL-BAG blir 0,19 [20/2600 multiplicerad med 25] medan motsvarande behörighetsgrad för LP-BAG blir 0,07 [7/2500 multiplicerat med 25]. Tillgänglighetsvärdet ger olika kurskombinationer av RL-BAG och LP-BAG relativa värden. Ju högre värdet en uppsättning gymnasieprogram har desto mer fördelaktigt är det för eleven.

2.3 Analysmetod

Resultatet har bearbetats och analyserades med hjälp av en SWOT-analys. SWOT står för Strengths, Weaknesses, Opportunities och Threats. Den används av företag såväl som av offentliga institutioner (t.ex. Region Skåne) för att skapa en översikt, identifiera problemområden samt att skapa strategier mot eventuella hinder.

Inledningsvis i metoden identifieras styrkor, svagheter/begränsningar, möjligheter och hot. Varje del bygger tillsammans upp en lättöversiktlig helhetsbild. I tabell 2.2 anges specifika moment som arbetet fokuserar på.

Frågeställningen utgår från RL-BAG och dess relation till LP-BAG gällande akademiska studier:

- Under styrkor behandlas den generella programåtkomsten, men även tillgänglighetsvärdet mot LP-BAG;

- Begränsningarna behandlar faktorer inom RL-BAG som har en restriktiv effekt. Det rör sig om bl.a. begränsningen av utbudet av kurser och utrymme;

- Möjligheter behandlar potentialen som finns i anslutning till RL-BAG;

- Det sista elementet, hot, beskriver nackdelarna mot LP-BAG i form av kostnader (i form av differensen i tillgänglighetsvärde och antalet utökade timmar i veckan).

(19)

Styrkor Begränsningar Möjligheter Hot

Kvantiteten av program; Restriktioner Möjliga och fördelaktiga

kurskombinationer efter gymnasiet

Utökning av poäng och timmar i veckan; kvalitativt värde på

kurserna;

Tabell 2.2 SWOT-analysen

I undersökningen har SWOT-analysen används för att definiera styrkor, begränsningar, möjligheter och hot. Den lyfter upp specifika områden inom varje fält.

Den andra delen av analysen konverterar de olika delarna för att hitta fördelaktiga strategier. Konkurrensmässiga fördelar spåras upp genom matchning av styrkor med möjligheter. Då det inte finns några styrkor som specifikt rör högskolebehörigheten gentemot LP-BAG skildras generella fördelaktiga strategier gentemot akademiska studier i stort.

2.4 Alternativ design

Uppsatsen kan i sig betraktas som en policyanalys, där utfallet mellan två förordningar med skilda policyn utvärderas. Haskins (2002) beskriver policyanalys i fem steg:

1) Analys av den problematiska situationen. Det aktuella steget kan liknas vid genomgången av (a) Gy11 och Gy2000 och (b) programplanerna för RL-BAG och LP-BAG. Även processen med att formulera bakgrunden och problemformuleringen (exkl. frågeställnigen) sker i detta steg.

2) Specifikation av kriterierna för analysen. Frågeställning kristalliseras i detta skede, och en avgränsning görs. Kriterierna för filtreringen av data från MAH och UU definieras.

3) Alternativa strategier. Delar av SWOT-analysens domän för möjligheter kan kopplas till detta steg (gäller enbart RL-BAG). Under resultatkapitlet kan den bivariata analysen användas för att hitta strategivägar för LP-BAG.

4) Bearbetning för att hitta bästa/mest aktuella alternativen. Från ett makroperspektiv är alternativen som ställs mot varandra RL-BAG och LP-BAG. Det finns ingen bearbetning som kan göras, eftersom frågeställningen just utgår från dessa två alternativ. Däremot kan subalternativ göras, exempelvis kring

(20)

strategiska alternativ (tillval av behörighetsgivande kurser) – men de tillskrivs alternativa strategier (steg 3).

5) Undersöka genomförbarheten. Detta steg kan tillskrivas delar av SWOT-analysens begränsningar, möjligheter och hot – men även konverteringen.

2.5 Diskussion av metodiken

Är designen av metodik relevant för frågeställningen och syftet? Ja. Tabellerna och SWOT-analysen generellt samt variablerna studietimmar och tillgänglighetsvärde har en beskrivande funktion. På så sätt kan frågan om ”vilka för- respektive nackdelar…” besvaras på ett relevant sätt. På den grunden finns det en validitet. Å andra sidan kan användningen av mätinstrumenten såväl som analysmetoden ifrågasättas. Avgränsningen till arbetet uttrycker ingen sanktionering gällande uppdelning (i områdeskategorier, TV-poäng etc.). I en rent teknisk mening skulle resultatet kunna presenteras utan någon kategorisering.

Reliabiliteten är god då bilaga III har används som underlag. Den innefattar filtreringen som gjorts såväl som områdeskategoriseringen som tilldelats programmen. Med god reliabilitet menas det finns en korrelativ relation i resultatet, variablerna och analysen – om undersökningen skulle upprepas, även om samma design inte användes.

Metodpluralism är ett sätt att få en nyanserad bild av fenomenet. (Djurfeldt, s. 20). I undersökningen finns en stark tendens mot ett bivariat analysupplägg med relativa tabeller såväl som SWOT-metoden som en analysstrategi. Timmar, antalet program, poäng och tillgänglighetsvärdet bildar tillsammans en helhet.

(21)

3 RESULTAT

3.1 Grundläggande behörighet

Den grundläggande behörigheten för Gy11 är mer fördelaktig än Gy2000:s motsvarande behörighetsgrad. 30 högskole- och universitetsutbildningar blir tillgängliga för RL-BAG-eleverna mot 10 för LP-BAG:s elever. Engelska 6 (motsvarande Gy2000:s Engelska B) är den enskilda faktorn som ligger bakom differensen.

Utbudet ser annorlunda ut för den grundläggande behörigheten i Gy2000 än för Gy11:s motsvarighet. Den största enskilda faktorn för det är att Engelska 6 (ENGENG06) är en del av Gy11:s grundläggande behörighet. Den motsvarar en kurs mer avancerad engelska (Engelska B, EN1202) än den föregående gymnasieförordnings grundläggande behörighet. Tabellerna 3.1 speglar förhållandet mellan gymnasieförordningarna. Den kan med fördel speglas mot tabell 3.3 [sektionen för EN1202] för att skapa en bild av det kvantitativa värdet EN1202 spelar för programutbudet. MAH UU Totalt

Områden Antal % Områden Antal % Områden Antal %

Gy11

SAM/HUM 16 22 SAM/HUM 5 6 SAM/HUM 21 14

VÅR/MED 3 4 VÅR/MED - - VÅR/MED 3 2

NAT/TEK 6 8 NAT/TEK - - NAT/TEK 6 4

Summa 25 34 Summa 5 6 Summa 30 20

Gy2000

SAM/HUM 2 3 SAM/HUM - - SAM/HUM 2 1

Summa 10 14 Summa - - Summa 10 7

Tabell 3.1 Grundläggande behörighet

Samtliga högskole- och universitetsutbildningar som har den grundläggande högskolebehörigheten som det lägsta antagningskravet.

Tabell 3.1 preciserar Gy2000:s och GY11:s kvantitativa tillgång till utbildningarna som ges vid de aktuella lärosätena inom den lägsta behörighetsgraden. Som det kan utläsas i tabellen är det en påtaglig skillnad mellan dessa – till Gy11:s fördel. 30 utbildningar, motsvarande 20 procent av hela utbildningsurvalet, öppnas upp för Gy11:s

(22)

grundläggande behörighet mot Gy2000:s10 utbildningar (motsvarande sju procent av urvalet). Gy11 ger således tillgång till tre gånger fler utbildningar än Gy2000 utifrån detta perspektiv.

Merparten av den grundläggande högskolebehörigheten för Gy11 ligger inom ramen av samhälle och humaniora (SAM/HUM) med 21 utbildningar, eller 14 procent av hela urvalet. Programmen är fördelade vid båda skolorna. Det ska dock observeras att fördelningen på Uppsala universitet (UU) är marginell med fem utbildningar (sex procent lokalt eller tre procent om vi utgår från den totala massan från båda lärosätena). På MAH ligger fördelningen på SAM/HUM på över en femtedel (22 procent) av den lokala programtillgången med 16 program. Det motsvarar 10 procent av det totala utbudet. Exempel på några av tillgängliga program inom SAM/HUM är Orientalistprogrammet (UU) och Medieproduktion och processdesign (MAH). Inga av dessa två utbildningar är tillgängliga för den äldre förordningens grundläggande behörighet.

Gällande Gy2000 har den grundläggande behörigheten, även den, en dominans mot SAM/HUM. Storleken på denna områdeskategori är dock marginell jämfört med Gy11:s motsvarighet: Två utbildningar, alla vid MAH. Andelsmässigt är det tre procent lokalt på skolan eller en procent av det totala utbudet. Utifrån det lokala utbudet på MAH ger Gy11:s grundläggande behörighet tillgång till åtta gånger fler utbildningar inom SAM/HUM än dess motsvarighet i den äldre gymnasieförordningen; I förhållande till det totala antalet utbildningar ger Gy11 10,5 gånger fler utbildningar än vad Gy2000 ger. Exempel på tillgängliga utbildningar för Gy2000 inom SAM/HUM är (a) Internationella relationer, (b) Personal och arbetsliv och (c) Äldrepedagogprogrammet. Dessa ligger även inom ramen av det den grundläggande behörigheten för Gy11.

Området natur och teknik (NAT/TEK) är det näst största området för den grundläggande behörigheten inom Gy11. Sex utbildningar, samtliga vid MAH, utgör en marginell andel av det totala urvalet (fyra procent). På lokal nivå är andelen betydligt större: En tiondel av skolans egna program. Även den grundläggande behörigheten inom Gy2000 erbjuder utbildningar inom NAT/TEK (tre stycken).

Vård och medicin (VÅR/MED) är ett fält där Gy11:s och Gy2000:s grundläggande behörigheter har identiska utfall - med tre utbildningar. Dessa ges vid MAH och tar ingen större plats (fyra procent lokalt och två procent av det sammanlagda urvalet för båda skola skolorna).

(23)

3.2 Kärnämneskurserna

RL-BAG saknar behörighetsgivande kurser inom GÄ. Däremot har LP-BAG två kurser i ämnesområdet som ger särskild behörighet: Naturkunskap A och Samhällskunskap A. Dessa kurser öppnar gemensamt upp för sex program vid Malmö Högskola och Uppsala Universitet. Naturkunskap A bidrar inte till någon behörighet i sig själv, utan enbart i kombination med Samhällskunskap A.

Två av kärnämnena (KÄ) är särskilt behörighetsgivande och ger fördelar för eleverna som läser LP-BAG gentemot eleverna i RL-BAG. Dessa är Naturkunskap A (NK1201) och Samhällskunskap A (SH1201). Båda har ett individuellt värde på 100 poäng. Visserligen har eleverna i RL-BAG tillgång till Naturkunskap 1a1 (NATNAT01a1) och Samhällskunskap 1a1 (SAMSAM01a1) inom ramen av de gymnasiegemensamma ämnena (GÄ) – motsvarande KÄ. Det är dock kurser på 50 poäng vardera och behöver kompletteras (med NATNAT01a2 respektive SAMSAM01a2) för att bli särskilt behörighetsgivande. På den grunden har eleverna i RL-BAG inga obligatoriska särskilt behörighetsgivande kurser i likhet med eleverna från den föregående gymnasieförordningen.

I tabell 3.2 syns att KÄ ger tillgång till totalt sex utbildningar – i huvudsak inom SAM/HUM. Dessa ges vid båda skolorna. Vid MAH uppgår utbildningarna till sju procent av det lokala urvalet. Vid UU ligger andelen på en procent. Två av utbildningarna leder till en akademisk yrkesexamen (studie- och yrkesvägledarprogrammet och förskolelärarprogrammet). Resterande fyra utbildningar är olika varianter av ett och samma program: Idrottsvetenskapliga programmet.

I sammanhanget ska det nämnas att både UU och MAH har sänkt kraven för ovan nämnda yrkesexamen, då dessa har en lägre antagningsnivå än den områdesbehörighet som är kopplade till dessa (förskolelärarprogrammet tillhör områdesbehörighet 6a vilket förutom KÄ innefattar EN1202. Även SYV-utbildningen har fått EN1202 reducerad).

NK1201 i sig utgör inte en egen behörighet. Inom KÄ öppnar enbart NK1201 i kombination med SH1201 upp för en utbildning (förskolelärarprogrammet vid UU).

(24)

MAH UU Totalt

NK1201

SAM/HUM - - SAM/HUM - - SAM/HUM - -

VÅR/MED - - VÅR/MED - - VÅR/MED - -

NAT/TEK - - NAT/TEK - - NAT/TEK - -

Summa - - Summa - - Summa - -

SH1201

Summa 5 7 Summa - - Summa 5 3

NK1201 + SH1201

SAM/HUM - - SAM/HUM 1 1 SAM/HUM 1 1

Summa - - Summa 1 1 Summa 1 1

Tabell 3.2 Grundläggande behörighet inkl. kärnämnen (Gy2000)

Samtliga högskole- och universitetsutbildningar som har enskilda kärnämnen som lägsta antagningskravet (exkl. utbildningar som enbart har den grundläggande behörigheten som behörighetskrav).

3.3 Tillvalsämnen

Det finns särskilda kurser som eleverna i LP-BAG kan välja till: Engelska B, Historia A och Matematik B. Dessa kurser finns inte tillgängliga för eleverna som läser RL-BAG, med undantag av den motsvarande kursen i Engelska B (Engelska 6) eftersom den är en del av den grundläggande behörigheten för Gy11 (som eleverna har rätt att lägga till). Tillvalsämnena bidrar till en varierad tillgång till högskole- och universitetsprogrammen. Störst effekt har Engelska B som ensamt ger tillgång till 20 utbildningar.

I tabell 1.3 i inledningskapitlet finns det en förteckning över kurserna som inom ramen av VAL och IND kan väljas till. Dessa är EN1202, HI1201 och MA1202. Tillsammans öppnar kurserna upp för 24 program. Det är 16 procent av det totala underlaget. Tabellen nedan (3.3) kartlägger tillgången dessa gymnasiekurser ger.

EN1202 ger i kombination med den grundläggande behörigheten en identisk utbildningstillgång som Gy11:s grundläggande behörighet. Den ger utöver den grundläggande behörigheten tillgång 16 utbildningar inom SAM/HUM och fyra inom NAT/TEK. Dessa utbildningar inom SAM/HUM täcker upp för en tiondel av den totala andelen utbildningar, medan NAT/TEK uppgår till tre procent.

(25)

HI1201 har individuellt ingen särskild behörighetsgivande funktion. Det har däremot MA1202 – dock med en marginell påverkan på utbudet (fyra utbildningar motsvarande tre procent av det sammanlagda urvalet). Exempel på utbildningar MA1202 ger är Språkteknologiprogrammet och Datavetenskap och applikationsutveckling.

MAH UU Totalt

Områden Antal % Områden Antal % Områden Antal %

EN1202

Summa 15 21 Summa 5 6 Summa 20 13

HI1201

MA1202

Summa 3 4 Summa 1 1 Summa 4 3

Tabell 3.3 Behörighet för VAL/IND och kurser inom det individuella valet

Samtliga högskole- och universitetsutbildningar som har EN1202, HI1201 och MA1202 som det lägsta antagningskravet (exkl. utbildningar som enbart har den grundläggande behörigheten som behörighetskrav).

När de särskilt behörighetsgivande ämnena i VAL/IND kombineras med varandra tillkommer inga nya utbildningar som har de behörighetskraven. Däremot: När enskilda kurser ur VAL/IND kombineras med KÄ uppstår en tillökning av utbudet (tabell 3.4). EN1202 har en särskilt tyngd. 18 utbildningar har EN1202 och KÄ som antagningsnyckel. Huvuddelen ligger på MAH med 12 program (16 procent av den lokala tillgången). Tio av dessa utbildningar är lärarutbildningar – främst ämneslärarutbildningar. En av dessa är förskollärarutbildningen. Märk att f förskollärarutbildningen även ges vid UU med lägre antagningskrav (se under rubrik 3.2). På UU är sex utbildningar, sju procent av skolans egna urval, tillgängliga med EN1202 och KÄ. Fem av dessa är också lärarutbildningar.

HI1201 i kombination med KÄ ger ingen tillgång alls till utbildningarna vid MAH. Däremot blir sju utbildningar tillgängliga med den specifikationen vid UU. Nästan alla dessa har en betoning på det humanistiska området – med undantag av

(26)

juristprogrammet. Denna kombination öppnar upp för nio procent av den lokala tillgången, motsvarande fem procent av programmen vid samtliga lärosäten.

MA1202 och KÄ öppnar upp för sju utbildningar. Dessa är spridda vid båda skolorna och vid samtliga områden. På MAH är samtliga områden representerade med en utbildning: socionomprogrammet, folkhälsovetenskapliga programmet respektive Stadsbyggnad, stadsutveckling och planering. Kvantitativt är andelen liten på skolan (fyra procent). Vid UU är fördelningen enbart koncentrerad på SAM/HUM, vilket uppgår till fem procent av skolans egna urval (samtliga är specifikt inriktade inom det beteendevetenskapliga området, däribland socionomprogrammet).

När KAR/IND kombineras med varandra såväl som med KÄ vidgas behörighetsgraden ytterligare. Program som har dessa specifika behörigheter är till antalet 13 – motsvarande åtta procent av hela underlaget. Översikten över dessa program finns i tabell 3.5. Bland de tillgängliga programmen är två kombinationer aktuella som behörighetsnycklar: EN1202/HI1202 och EN1202/MA202 i kombination med KÄ. Resterande kombinationer ger inte någon utdelning i program:

- EN1202 och HI1201 ger sex utbildningar. Samtliga dessa är lärarutbildningar med historia och religion eller huvudämne. Fyra av dessa ligger i UU och uppgår till fem procent av det lokala urvalet. På MAH utgör programmen tre procent av skolans egna programutbud;

- EN1202 och MA202 ger tillgång till sju program. Sex av dessa är lärarprogram och det sjätte är kriminologprogrammet. Programmen är jämnt fördelade vid både MAH och UU, med en viss övervikt mot UU (tre mot fyra).

(27)

MAH UU Totalt

EN1202 + NK1201

HI1201 + NK1201

MA1202 + NK1201

EN1202 + SH1201

Summa 9 12 Summa 6 7 Summa 15 10

HI1201 + SH1201

SAM/HUM - - SAM/HUM 7 9 SAM/HUM 7 5

Summa - - Summa 7 9 Summa 7 5

MA1202 + SH1201

Summa 3 4 Summa 4 5 Summa 7 5

EN1202 + alla KÄ

Summa 3 4 Summa - - Summa 3 2

HI1201 + alla KÄ

MA1202 + alla KÄ

Tabell 3.4 Behörighet för enskilda VAL/IND i kombination med kärnämneskurserna

Samtliga högskole- och universitetsutbildningar som har EN1202, HI1201 och MA1202 – i kombination med kärnämneskurserna som det lägsta antagningskravet (exkl. utbildningar som enbart har den grundläggande behörigheten som behörighetskrav).

(28)

MAH UU Totalt

EN1202 + HI1201

EN1202 + MA1202

HI1201 + MA1202

EN1202 + HI1201 + MA1202

Tabell 3.5 Behörighet för flera VAL/IND i kombination med en eller flera kärnämneskurser

Samtliga högskole- och universitetsutbildningar som har EN1202, HI1201 och MA1202 – i kombination med varandra och med kärnämneskurserna som det lägsta antagningskravet (exkl. utbildningar som enbart har den grundläggande behörigheten som behörighetskrav).

3.4 Den sammanlagda bilden och differensen

Mellan 10 och 84 program är tillgängliga för elever som läser LP-BAG. Det motsvarar en andel mellan sju och 55 procent. Vid samtliga behörighetsnivåer är det mest förekommande området SAM/HUM. För elever som läser RL-BAG är behörighetsnivån enbart fixerad vid den grundläggande behörigheten. Den ger tillgång till 30 program eller 20 procent av den totala andelen. I likhet med eleverna som läser LP-BAG ligger typvärdet för det mest förekommande utbildningsområdet inom SAM/HUM.

Det finns olika behörighetslägen som LP-BAG-eleverna kan välja mellan. Det kan innefatta enskilda kurser inom IND och VAL, såväl som en kombination av dessa. Vid en uppnådd grundläggande behörighet och alla KÄ godkända blir 16 program tillgängliga (11 SAM/HUM; 3 VÅR/MED; 2 NAT/TEK). Eleverna i Gy11 har dock tillgång till en större kvantitet utbildningar såväl som en bredare behörighet inom de olika områdena (21 SAM/HUM; 3 VÅR/MED; 6 NAT/TEK) genom den grundläggande behörigheten. Å andra sidan behöver dessa elever aktivt välja till

(29)

behörighetsgivande kurser – samt läsa 100 poäng utöver den ordinarie programplanen för att bli högskolebehöriga. Väljer en elev ur LP-BAG att läsa till EN1202 inom programplanens 2500 poäng får denna en betydande fördel mot eleverna i RL-BAG (44 SAM/HUM; 3 VÅR/MED; 6 NAT/TEK). Om denne istället läser till MA1202 sjunker den kvantitativa massan av utbildningar under Gy11:s grundläggande behörighets nivå (18 SAM/HUM; 4 VÅR/MED; 5 NAT/TEK). Detsamma gäller om eleven läser HI1202 (18 SAM/HUM; 3 VÅR/MED; 2 NAT/TEK).

(30)

4 ANALYS

4.1 Styrkor

Antalet program som eleverna i RL-BAG har åtkomst till är 30. Det motsvarar 20 procent av hela urvalet. Samtliga områden är täckta – med en huvudsaklig betoning på SAM/HUM (14 procent). Över en tredjedel av utbildningarna är tillgängliga för RL-BAG-eleverna. Den huvudsakliga faktorn bakom kvantiteten av program ligger i att ENGENG06 är en del av den grundläggande behörigheten i kontrast till Gy2000:s grundläggande behörighet.

Den grundläggande behörigheten för Gy11 har ett tillgänglighetsvärde som är mer fördelaktigt än Gy2000:s basnivå som innefattar den grundläggande behörigheten och KÄ. Den är dubbelt så högt för Gy11 (0,19 mot 0,1) och är fördelad på båda lärosätena – vilket den grundläggande nivån för Gy2000 inte är.

4.2 Begränsningar

Den grundläggande behörigheten för eleverna som läser RL-BAG är inte inbakad inom programmets ordinarie ramar. Tillgången sker genom aktiva kursval. Dessutom leder den grundläggande behörigheten till en utökning av RL-BAG med 100 poäng. Utrymmet för detta sker i huvudsak inom IND, som har krympt från 300 till 200 poäng, i jämförelse med den äldre gymnasieförordningen.

HISHIS01a1, NATNAT01a1 och SAMSAM01a1 är halva kurser jämfört med Gy2000:s motsvarigheter HI1201, NK1201 respektive SH1201. Programmen i MAH och UU som har dessa [hela] kurser som en del av behörigheten är ej tillgängliga för eleverna som läser RL-BAG inom den gymnasiala studietiden. Delvis för att kurserna inte ges vid den aktuella gymnasieskolan och delvis för att programomfattningen skulle bli allt för stor (fr.o.m. 2650 poäng).

4.3 Möjligheter

Det finns en möjlighet att läsa upp alla ämnena inom GÄ, HISHIS01a2, NATNAT01a2 och SAMSAM01a2 (150 poäng), efter gymnasiet (på vuxnskola) för att få en högre

(31)

behörighetsgrad. Det ger tillgång till 54 program, motsvarande 35 procent av hela urvalet.

Om 700 poäng motsvarar en termins studier på vuxenskola (enligt CSN:s egen standard) motsvarar uppgraderingen av GÄ en termins deltidsstudier på 25 procent. För att få en ytterligare behörighet genom MATMAT02a blir en ytterligare utökning med 100 poäng nödvändig. På en termin motsvarar det deltidsstudier på vuxenskola motsvarande 36 procent.

Eftersom skolan är skyldig att erbjuda den grundläggande behörigheten för den enskilda eleven kan utrymmet för IND fyllas av fördjupande yrkeskurser – samtidigt som ett behörighetsgivande kurspaket erbjudas utanför programmets ordinarie programplanering på 2500 poäng. Det ger en specialisering i yrket samt behörighet att läsa vidare på högskola.

4.4 Hot

Utökningen som den grundläggande behörigheten medför, under ett läsår, uppgår till en utökning på 2,85 timmar (motsvarande 13 procent) utöver de ordinarie 22,75 timmarna som den genomsnittlig veckoplanering är på. Ytterligare tillägg av behörighetsgivande kurser kan leda till ungefär lika många timmar under fler terminer. Om LP-BAG:s totala tillgänglighet till akademiska program ska vara tillgänglig för eleverna i RL-BAG förutsätter det att 350 poäng fördelas på färre fem terminer (de två första av alla sex terminer räknas inte med eftersom inget av GÄ, som fortsättningskurserna bygger, på hinner avslutas då). Under ett av läsåren kan antalet timmar i veckan landa på 28,48 timmar medan de övriga läsårens veckor uppgå till 25,6 timmar.

Tillgänglighetsvärdet blir 0,48 om RL-BAG:s elever läser ett utökat program om 350 poäng för att maximera poängomfattning till LP-BAG-elevernas nivå. För LP-BAG är TP 0,55 när tillgängliga behörighetsgivande kurser är inkluderade i studieplanen. Det är utifrån ett TV-perspektiv inte lönt att läsa 350 poäng utöver normal omfattning

En viktig faktor inom hot-beskrivelsen är nämnd ovan under ”begränsningar” (rubrik 4.2). Det finns ingen möjlighet att läsa behörighetsgivande kurser än dem som ger en grundläggande behörighet. Om en högskolebehörighet skall läsas till, där samtliga behörighetsgivande kurser ligger utanför den ordinarie programplaneringen, blir det en omfattning på 2800 poäng. Det blir en utökning med 300 poäng, fördelade på de två sista läsåren (ENGENG05 och SVESVE01 sträcker sig över det första läsåret). Denna

(32)

utökning skulle motsvara en skolvecka på 25,6 timmar för det andra läsåret och 28,45 timmar (20 procent utöver den ordinarie veckoplaneringen) för det tredje. Ett sådant upplägg skulle ge ett tillgänglighetsvärde på 0,18.

4.5 Konvertering

Det är till fördel att fortsättningskurserna av GÄ-ämnena och MATMAT02a inte kan läsas till utanför programmets ramar. Det skulle visserligen ge tillgång till fler utbildningar vid MAH och UU. Däremot skulle kostnaden för detta vara allt för högt. Framförallt om alla kurserna lästes – och i synnerlighet om NATNAT01a2 och HISHIS01a1 lästes separat eller i kombination med varandra (TV blir 0,19 om ämnena läses tillsammans eller enskilt).

Den finns tre fördelaktiga upplägg. (1) För kortare studietid läses ett paket med behörighetsgivande kurserna inom ungdomsgymnasiet. Under ett läsår ger det 2,85 fler timmar i veckan. Däremot påverkas inte tillgänglighetsvärdet jämfört med de andra uppläggen: (2) Att läsa till den grundläggande behörigheten när gymnasiet väl har avslutats. Det ger ordinarie timmar i veckan under gymnasietiden – men kräver också studier på vuxenskola. Dessa studier motsvarar en termins deltidsstudier på en omfattning under 50 procent; (3) SVESVE02 och SVESVE03 alternativt SVESVE02 och ENGENG05 läses på gymnasiet inom IND och en tredje kurs för behörighet läses in på vuxenskola.

Även särskilt behörighetsgivande kurser skulle kunna läsas in på vuxenskola, men det skulle kunna innebära hårdare konkurrens genom en mindre fördelaktig urvalsgrupp samt till kostnad för ytterligare studier.

(33)

5 DISKUSSION

5.1 Olika tendenser per lärosäte

Tendensen i undersökningen är att UU har en mer restriktiv antagningsordning än MAH. Det gäller för elever från RL-BAG och LP-BAG. Det finns exempelvis inga utbildningar som är förlagda vid UU som har den grundläggande behörigheten, enligt Gy2000, som antagningskrav. Samma mönster råder gällande utbildningar som har KÄ som antagningskrav: En utbildning går vid UU och resterande 15 vid MAH. Det är svårt att dra någon slutsats utifrån detta. Är det en fråga om skillnader i akademisk integritet, olika inriktningar mot målgrupper eller en annan faktor är svårt att säga. Resultatet ger inga ledtrådar i ämnet. Det väcker frågorna: Hur ser det ut på andra lärosäten? Vilka skiljer ut sig, och är det en skillnad på universitet och högskolor? Hur ser det ut vid lärosäten med mer status respektive lärosäten med mindre söktryck?

5.2 Fortsatta studier efter gymnasiet

Program som är mer teoretiskt inriktade i Gy2000 har varit mer populära än yrkesprogrammen/yrkesinriktade programmen. Trenden har fortsatt och även stärkts i samband med att Gy11 infördes (Skolverket, 2012). Samhällsdebatten har bl.a. fokuserat på den begränsade möjligheten för fortsatta studier för eleverna i yrkesprogrammen i och med Gy11. Uppsatsen visar att situationen inte är så svart och vit som samhällsdebatten i ämnet tenderat att bli. Den grundläggande behörigheten för Gy11, som yrkesprogrammen omfattas av inom vissa premisser, ger tillgång till fler akademiska utbildningsprogram än vad LP-BAG eleverna har tillgång till genom den grundläggande behörigheten och KÄ. Under det sista läsåret ges det möjlighet att läsa den sista av de tre behörighetsgivande kurserna för RL-BAG-eleverna vid fokusskolan (Enskede Gårds gymnasium). Studieveckan uppgår då till 25.6 timmar (istället för 22,75 som den är i vanliga fall). Det är en tidsmässig kostnad som akademiskt aspirerande studenter kan tyckas vara villiga att offra.

LP-BAG-eleverna har tillgång till fler särskilt behörighetsgivande kurser genom aktiva val inom IND och VAL. Skolorna har skyldighet att erbjuda exempelvis EN1202. I den aktuella fokusskolan kan eleverna komma upp till 55 procent av det

(34)

totala urvalet som ges vid UU och MAH. Det är 36 procent fler utbildningar än vad RL-BAG-eleverna får tillgång till. Det krävs dock hårda studier såväl som en bortprioritering av yrkeskurser. Från den aspekten har LP-BAG en hypotetisk fördel mot eleverna i den nyare gymnasieförordningen gällande högskolestudier. Det är dock inte alla som tar den möjligheten.

Spelar den akademiska fördelen för LP-BAG-eleverna någon roll? Vilka elever tar möjligheten? En intressant linje som Alvesson (2012) driver är att högskoleutbildningar inte håller måttet för vare sig akademisk standard eller lärande. Flera av utbildningarna som ges vid MAH kan ges på annat håll än inom högskolans organisation. Exempelvis Psykiatriskt omvårdnadsprogram och Äldrepedagogprogrammet har motsvarigheter på folkhögskola: Behandlingspedagog/assistent (som ges vid flera folkhögskolor) respektive Seniorcoachutbildning vid Munka folkhögskola. Många fler utbildningar kan även ges vid yrkeshögskolorna som exempelvis programmen för Grafisk design och Fastighetsförmedling. UU har färre utbildningar som kan kategoriseras utanför den akademiska sfären. Möjligen kan Kandidatprogram i kulturentreprenörskap och närliggande program inom kulturområdet tillskrivas utanför universitetet. Skulle eleverna i RL-BAG ha valt en högskolebehörighet om de visste mer om yrkeshögskolan och utbildningar som ges vid folkhögskolorna? Eller väljer ungdomar en högskolebehörighet för att gardera sig? Ger det i så fall någon nackdel gentemot arbetsmarknaden att gå miste om fördjupningskurserna i yrkesämnet?

Den begränsade tillgången till akademiska studier och nackdelar i urvalsprocessen är för många yrkeselever i Gy11 ett faktum. Däremot är det berättigat att ställa sig frågande till om högskolebehörigheten är helt nödvändig när flera av utbildningarna på högskolorna finns tillgängliga på annat sätt. Hur seriösa de akademiska aspirationerna är bör granskas av studie- och yrkesvägledningen inför gymnasievalet. Detsamma gäller inför IND-vägledningen.

5.3 Användningsområden

Studien kan ses som en metodstudie som sätter högskolebehörigheten i relation till det reella urvalet. Den kan också ses som ett sätt att bilda ett teoretisk ramverk för framtida studier. Framförallt en utvärderingsteori. Kopplad till denna idé finns det ett synsätt att utvärderingar generera ny kunskap som kan användas i andra sammanhang, exempelvis gällande metodik (Cook, 1997). Resultatet och analysen i denna uppsats har

(35)

tillsammans bidragit till ett stoff som kan användas för att utvärdera de olika gymnasieprogrammen och deras inriktningar gentemot varandra och mot akademiska studier. Korstabellerna, områdeskategorierna och tillgänglighetsvärdet i undersökningen kan med fördel appliceras på samtliga gymnasieprogram för att undersöka programtillgången till akademiska studier. Beroende på valen som görs inom IND och till gymnasieprogrammens inriktningar blir det nya värden som eleverna kan förhålla sig till inför gymnasievalet eller IND-valet. Detsamma gäller Komvux-vägledning. Med hjälp av variablerna kan vägledaren förklara mer utförligt hur vägen går mot akademiska studier, konsekvenserna och om det är det som studenten önskar. Det är viktigt att vara tydligt med att en presentation av variablerna inte kan ersätta vägledningen i sig. Däremot kan ytterligare en aspekt föras in för att konkretisera vägen till universitet och högskola.

I det längre loppet kan undersökningen användas till en större utvärdering av samtliga program i Gy11, för att mäta relationen mellan skilda program och inriktningar och undersöka gymnasieprogrammens relation till lärosätena i Sverige. Idag finns all data tillgänglig genom databaser, skolornas poängplaner etc. Däremot är inte all data samordnad eller presenterad på ett lättillgängligt sätt.

Väl underbyggda gymnasieval leder just till att studieavbrott motverkas (Klefbom, 2012). Studie- och yrkesvägledningen har därav en nyckelposition i detta. Genom att presentera det akademiska alternativet i kvantitativa termer i kombination med förtydliganden kan även felval mot högskoleförberedande program motverkas. Varför välja ett högskoleförberedande program när det finns fler vägar att gå – och som dessutom inte ger kostnader i form av utökade programplaner?

(36)

REFERENSLISTA

Tidningsartiklar, debattartiklar

Alvesson, Mats. 2012. Många blir inte klokare av en högskoleutbildning. Dagens Nyheter. 12 september. http://www.dn.se/debatt/manga-blir-inte-klokare-av-en- hogskoleutbildning (Hämtad 2012-11-30).

Baylan, Ibrahim. 2012. Att sänka kraven löser inget. Svenska Dagbladet. 5 juli. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/att-sanka-kraven-loser-

inget_7323705.svd (Hämtad 2012-07-10).

Fernell, Elisabeth. 2012. Alla elever klarar inte högre teoretiska krav. Svenska dagbladet. 7 juli. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/alla-elever-klarar-inte- hogre-teoretiska-krav_7329435.svd (Hämtad 2012-12-01).

Direktiv, lagar, protokoll etc.

Dir. 2007:8. En reformerad gymnasieskola. Stockholm, Utbildningsdepartementet. Dir. 2007:143. Tilläggsdirektiv till gymnasieutredningen (U 2007:01). Stockholm, Utbildningsdepartementet.

Gy2000. 2000:19, Programhandledning; programöversikter samt förteckning över ämnen och kurser; programstrukturer, kurser och kurskoder m.m. 2000, Stockholm: Statens skolverk.

HSVFS 2011:10. Högskoleverkets författningssamling. Stockholm, Högskoleverket. Klefbom, Moniqa (2012). Motverka studieavbrott: gymnasieskolans utmaning att få alla elever att fullfölja sin utbildning. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting. PM. 2012. Skolor och elever i gymnasieskolan, läsåret 2011/12. Stockholm, Statens skolverk.

Proposition 1990/91:85. Växa med kunskaper – om gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Stockholm, Utbildningsdepartementet.

Proposition 2008/09:199. Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan. Stockholm, Statens skolverk.

Protokoll 2009/10:18. Stockholm, Riksdagen.

SFS 1992:394. Gymnasieförordning (1992:394). Stockholm, Utbildningsdepartementet.