Fortsatta studier - Undantagsbestämmelsen - Kunskaper, attityder och tillämpning i grundskolans

Fortsatta studier som vore intressanta för oss att göra skulle beröra Undantagsbestämmelsens otydligt uppfattade innehåll. Varför uppfattas den som otydlig? Hur skulle den kunna göras mer lättillgänglig och tydlig? Vidare skulle en studie kring bedömning av elever med funktionshinder vara intressant för oss som blivande speciallärare. Hur ser den formativa bedömningen ut? Vår studie visar att lärare är osäkra på hur de använder den formativa bedömningen för den här gruppen av elever och vi menar att just den sortens bedömningar skulle kunna nyttjas mer vad gäller elever med funktionshinder. Att använda bedömningen som ett arbetsredskap för att utveckla varje elev så långt det är möjligt efter deras enskilda förmåga.

Referenser

Abrahamsson, Bengt (1973). Utbildningsfunktioner, Sociologisk forskning Vol.10, Nr.4 s. 3- 19, Sveriges Sociologiförbund, Jstor.

Abrahamsson, Bengt, Berg, Gunnar, & Wallin, Erik (1999). Organisations- och läroplansperspektiv En väg mot en teori om skolan som institution.

PedagogiskForskningiSverige1999 årg. 4 (nr 2) s.145-161.

Butler, Ruth (2008), Ego-involving and frame of reference effects of tracking on elementary school students’ motivational orientations and help seeking in math class. Social Psychology

of Education. volym 11, nr 1, s. 5 -23. Nederländerna: Springer

Egelund, Nils, Haug, Peder & Persson, Bengt (2006). Inkluderande pedagogik i skandinaviskt

perspektiv. Stockholm: Liber AB.

Emanuelsson, Ingemar & Persson, Bengt (2002). Differentiering, specialpedagogik och likvärdighet.En longitudinell studie av skolkarriärer bland elever i svårigheter, Pedagogisk

Forskning i Sverige 2002 årg. 7 (Nr) 3 s. 183-199.

Eggen, Astrid,Birgitte (2010). Bedömning och skolan demokratimå. I Christian, Lundahl & Maria, Folke- Fichtelius (red), Bedömning i och av skolan- praktik, principer, politik (s.87- 105). Lund: Studentlitteratur.

Forsberg, Eva. & Lindberg, Viveka. (2010). Svensk forskning om bedömning: en

kartläggning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Funka Nu (2013). Statistik funktionshinder. Hämtad 2013-03-20 från: http://www.funkanu.com/Design-for-alla/Tillganglighet/Statistik/

Gullnered, Anna & Wistrand- Athanasiadou, Eva (2010). Undantagsbestämmelsen i

praktiken, en omöjlig möjlighet. Examensarbete, Specialpedagogutbildningen,

Linnéuniversitetet, Kalmar, Växjö.

Handikapp Ombudsmannen (2013). Statistik som rör människor med funktionshinder. www.ho.se Hämtad 2013-03-20 från:

Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt, Krohn (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och

kvantitativa metoder. (2.uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Jönsson, Anders (2011). Lärande bedömning (2. uppl.) Malmö: Gleerups.

Klapp Lekholm, Alli (2008). Grades and grade assignment: effects of student and school

characteristics. Diss. (sammanfattning) Göteborg: Göteborgs universitet.

Klapp Lekholm, Alli. (2010), Vad mäter betygen? I Christian.Lundahl & Maria. Folke- Fichtelius (red), Bedömning i och av skolan- praktik, principer, politik, (s.129-140) Lund, Studentlitteratur.

Linde, Göran (2003). Kunskap och betyg. Lund, Studentlitteratur.

Lundgren, Ulf. P (1999). Ramfaktorteori och praktisk utbildningsplanering, Pedagogisk

Forskning i SverigeÅrg. 4 (Nr 1) s.31-41.

Lundahl, Christian (2007). Kunskapsbedömning och kunskapssyn, I kunskapens namn: en

antologi om kunskap, makt och kreativitet (s. 34-47). Stockholm: Lärarförbundet.

Myndigheten för skolutveckling (2007). Matematik: en samtalsguide om kunskap, arbetssätt

och bedömning. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Petterson, Agneta (2007) Sporre eller otyg – om bedömning och betyg, Malmö: Lärarförbundets förlag.

Román Henrik (2010). Tre partiers bedömningspolitik, I Christian, Lundahl & Maria, Folke- Fichtelius (red). Bedömning i och av skolan- praktik, principer, politik (s.201-220). Lund: Studentlitteratur.

Svenska unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. [Stockholm]: Svenska Unescorådet.

Selghed, Bengt (2011). Betygen i skolan: kunskapssyn,bedömningsprinciper och lärarpraxis. (2. uppl.) Stockholm: Liber.

Selghed, Bengt (2006). Betygen i skolan – kunskapssyn, bedömningsprinciper och

lärarpraxis. (1:a uppl.) Ljubliana: Liber.

Selghed. Bengt (2004), Ännu icke godkänt, Lärares sätt att erfara betygssystemet och dess

Skolverket (2003a). Nationella kvalitetsgranskningar 2001-2002. Lusten att lära – med fokus

på matematik. (Skolverkets rapport nr. 221). Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2003b). Den nationella utvärderingen av grundskolan: en lärarinformation:

NU03. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2004). Handlingsplan för en rättssäker och likvärdig betygsättning. Hämtad 2013-03-20 från http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-

publikationhttp://www.skolverket.se/publikationer?id=1356

Skolverket (2005). Handikapp i skolan. Det offentliga skolväsendets möte med

funktionshinder från folkskolan till nutid. Stockholm, Fritzes.

Skolverket (2011a). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och

fritidshemmet 2011, Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2011b). Likvärdig utbildning i svensk skola? En kvalitativ analys av likvärdighet

över tid. Stockholm, Fritzes.

Skolverket (2012). Redovisning av uppdrag om avvikelser mellan provresultat och betyg i

grundskolans årskurs 9, regeringsuppdrag. Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2013). Betyg och nationella prov, Grundskoleförordningen. (Föreläsning 2013- 03-05 Malmö)

Skolverket (2013a). Betygshistorik, Hämtad 2013-02-20, från:

http://www.skolverket.se/kursplaner-och-betyg/betyg/betygshistorik-1.46885

Skolverket (2013b). Att sätta betyg/ Undantagsbestämmelsen. Hämtad 2013-03-17 frånhttp://www.skolverket.se/kursplaner-och-betyg/betyg/att-satta-

betyg/undantagsbestammelsen-1,182203)

Skolverket (2013c). Funktionshinder/ vårt uppdrag Hämtad 2013-03-17 från

http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/funktionsnedsattning/vart-uppdrag-1,121549

Skolverket (2013d). Frågor och svar om betyg/Undantagsbestämmelsen. Hämtad 2013-03-20 från http://www.skolverket.se/kursplaner-och-betyg/fragor-och-svar-om-

betyg/undantagsbestammelsen-1.173619

Skolverket (2013e). Hur stöttar man elever med dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter Hämtad 2013-03-20, från http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/tema/ hur- stottar-man-elever-med-dyslexi-och-andra-las-och-skrivsvarigheter-1.157474

Sjöberg, G. (2006). Om det inte är dyskalkyli - vad är det då?: en multimetodstudie av eleven

i matematikproblem ur ett longitudinellt perspektiv. Diss. Umeå: Umeå universitet, 2006.

Umeå.

Skollagen (2010:800): med Lagen om införande av skollagen (2010:801). Stockholm:

Norstedts juridik.

Tholin, Jörgen. (2006). Att kunna klara sig i ökänd natur: en studie av betyg och

betygskriterier - historiska betingelser och implementering av ett nytt system. Diss. Göteborg :

Göteborgs universitet, 2006. Borås.

Utrikesdepartementet (2006). FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. Stockholm: Justitiedepartementet, Regeringskansliet.

Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,

förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Fritzez.

Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Waldow, Florian (2010). Bedömningens roll i fördelningen av livschanser i Tyskland och Sverige. I Christian. Lundahl, Maria. Folke- Fichtelius (red), Bedömning i och av skolan-

praktik, principer, politik (s.111-125).Lund: Studentlitteratur.

Wiliam, Doug (2011). What is assessment for learning? Studies in Educational Evaluation, Volym 37, (nr 1)s. 3-14.

Bilagor:

Bilaga 1, personlig kommunikation, Skolverket Bilaga 2, personlig kommunikation, Skolverket Bilaga 3, följebrev enkät

Bilaga 4, enkät

68 Bilaga 1

Från: Roger.Persson@skolverket.se den 15 mars 2013 12:54:52 Ärende: Ang. Undantagsbestämmelsen Malmö Högskola Uppsats

Till: Katarina Svanberg

Hej!

Fråga 1 blir jag lite undrande över. Antingen har jag uttryckt mig oklart eller också är det ett missförstånd. Jag har ingen kunskap om hur de mänskliga rättigheterna har spelat roll för denna lagparagraf.

Fråga 2 och 3. Kan jag heller inte svara på. Det är ju riksdagen som har stiftat lagarna med hjälp av departementen. Jag har inte kunskap om när eller med vilket syfte den tillkom i ett första skede.

Fråga 4: Här är det tydligt att det har förändrats i samband med den nya skollagen 2010:800. Om man läser lagen så framgår det tydligt att paragrafen ska tillämpas vid varje betygstillfälle.

Med vänlig hälsning Roger Persson

Undervisningsråd/Director ofEducation

Enheten för prov och bedömning/National assessment Skolverket/Swedish National Agency for Education SE - 106 20 Stockholm

Tel: +46 (0)8 5273 3290

Från: "Katarina Svanberg" <Katarina.Svanberg@pub.malmo.se> Till: roger.persson@skolverket.se

Datum: 2013-03-15 09:48

69 Hej

Vi skriver just nu vårt examensarbete (Speciallärarutbildningen MAH) och den har bl a som syfte att lyfta fram vilka kunskaper som finns ute på skolor kring Undantagsbestämmelsen. Vi har varit på din föreläsning i Malmö om regeln men blir inte klokare på följande frågeställningar och skulle vara tacksamma om du kunde hjälpa oss?

1. Du nämnde under föreläsningen (i mars Malmö) att bestämmelsen springer ur de mänskliga rättigheterna. Vi undrar: vilka då? Specificera gärna. Vi hade en tanke om Salamancadeklarationen?

2. När tillkolm bestämmelsen? Vi kan inte hitta något om när den tillkom, inte heller någon proposition el dyl.

3. Vad var syftet med bestämmelsen när den tillkom?

4. Kan bestämmelsen användas vid samtliga terminsbetyg (från skolår6) eller är den endast applicerbar på slutbetyget i 9an? Här har vi fått mycket tvetydliga svar, både från föreläsningarna och när vi ringt Skolverket.

70 Bilaga 2

Från: helena.carlsson@skolverket.se Ärende: Undantagsbestämmelsen

Till: Katarina Svanberg

Kopia: Roger.Persson@skolverket.se

Hej Katarina och Jeanette,

Jag minns er fråga och kommer ihåg också att jag berättade att jag inte har exakt vetskap om bakgrund och skäl för undantagsbestämmelsen. Salamancadeklarationen och FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna finns indirekt med som en sorts principer bakom många bestämmelser genom att de uttrycker uppfattningar men de har ingen tvingande rättslig innebörd i sig.

Undantagsbestämmelsen trädde ikraft 15 augusti 2000 för grundskolan. Bestämmelsen har sitt ursprung i en förordning (Grundskoleförordningen 2000:667). Det finns inte alltid angivet i förordningstexterna vilka eventuella förarbeten som förelåg bestämmelsen. I Skollagen kan man däremot följa upp vilka olika förarbeten som föregått besluten genom att följa SFS som står efter bestämmelsen.

Ett råd i ert arbete för att komma vidare kan möjligen vara att undersöka de vid den tiden förekommande olika politiska utspel/uttalanden i t.ex. massmedia som berör frågan och/eller om det finns personer/arbetsgrupp vid utbildningsdepartementet som arbetat med frågan. Bästa hälsningar Helena Carlsson Expert SKOLVERKET Utbildningsavdelningen 106 20 STOCKHOLM Telefon vx: 08-527 332 00

71 Telefon dir: 08-527 333 79

Bilaga 3

Undantagsbestämmelsen

I skollagen finns Undantagsbestämmelsen inskriven i 10kap, § 21. Vårt syfte med den här studien är att kartlägga hur lärare/rektorer/specialpedagoger/ speciallärare ser på

bestämmelsen och vilken kunskap som finns kring den. Medverkan sker anonymt.

Enkäten består av fyra delar, A, B, C och D. Frågorna/ påståendena besvaras genom att du graderar från 1-5 om du instämmer (1) eller inte instämmer (5).

A-delen i enkäten ger bakgrundsinformation om Dig. B-delen är uppbyggd av 25 påståenden som Du tar ställning till genom att markera huruvida du instämmer (1) i påståendet eller inte (5). C delen innehåller ett par öppna frågor där Du ges möjlighet till egna formuleringar. I den sista delen, D, ges utrymme för Dina kommentarer.

Din medverkar gör skillnad och är viktigt, bl. a för att öka medvetenheten kring bedömning av elever med funktionsnedsättning och för att det ska ges lika förutsättningar vid bedömning. Förtydligande:

Behörig: Godkänd lärarexamen

Diagnos: en av läkare/psykolog/talpedagog fastställt hinder

Specialpedagogisk åtgärd: en elev som t ex undervisas av speciallärare, i SU grupp el dyl. Ub: Förkortning av undantagsbetämmelsen även kallad PYS-paragrafen.

Funktionsnedsättning: Ennedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåg

Tack

72 Bilaga 4

Malmö 2013

Enkät om undantagsbestämmelsen

I skollagen finns Undantagsbestämmelsen inskriven i 10kap, § 21. Vårt syfte med den här studien är att kartlägga hur lärare/rektorer/specialpedagoger/ speciallärare ser på

bestämmelsen och vilken kunskap som finns kring den. Din medverkan är anonym.

Enkäten består av fem delar, A, B, C, D och E. A-delen är en öppen fråga där dina egna tankar, kunskaper och kommentarer är viktiga. B- delen ger bakgrundsinformation om Dig. C- delen är uppbyggd av påståenden som Du tar ställning till genom att markera huruvida du instämmer (1) i påståendet eller inte (5). I den avslutande E delen ges Du möjlighet att kommentera och komma med egna frågor kring Ub.

Din medverkar gör skillnad och är viktigt, bl. a för att öka medvetenheten kring bedömning av elever med funktionsnedsättning och för att det ska ges lika förutsättningar vid bedömning.

Tack

Jeanette och Katarina Begreppsbank:

*Behörig: Godkänd lärarexamen

*Diagnos: en av läkare/psykolog/talpedagog fastställt hinder

*Specialpedagogisk åtgärd: en elev som t ex undervisas av speciallärare, i SU grupp el dyl. *Ub: Förkortning av undantagsbestämmelsen även kallad PYS-paragrafen.

A. Öppen fråga. Ju mer information Du lämnar desto bättre chanser har vi att öka

medvetenheten kring bedömning av elever med funktionsnedsättning.

1. Vad betyder följande formuleringar för Dig:

”Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 § bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9.

Särskilda skäl:

________________________________________________________________

Enstaka delar:

________________________________________________________________

C. Ringa in det alternativ som stämmer för Dig.

1. Jag är: Man Kvinna 2. Jag tillhör yrkeskategori:

Rektor

Speciallärare/specialpedagog Lärare

Annan

3. Jag har varit yrkesverksam inom mitt yrke: 0-5 år

6-10 år 11-15år 16-

4. Jag är behörig* svensklärare ja nej 5. Jag undervisar i svenska ja

nej

6. Jag är behörig* matematiklärare ja nej 7. Jag undervisar i matematik ja nej 8. Jag betygsätter elever/jag har betygsatt elever ja nej 9. Jag har fått utbildning (t ex föreläsning av Skolverket eller dyl.) om Ub ja nej 10. Jag har fått utbildning kring betyg och bedömning de senaste två åren ja nej 11. Min lärarexamen tog jag före Lgr 80 infördes ja nej 12. Under implementering av Lgr 80 fick jag fortbildning ja nej

kring betyg/bedömning

13. Min lärarexamen tog jag efter Lpo 94 infördes ja nej 14. Under implementeringen av Lpo 94 fick jag ja nej

fortbildning kring det nya betygsystemet

15. Jag känner till Ub och vad den innebär ja nej 16 a. Jag har någon gång tillämpat Ub ja nej 16 b. Om Ja på föregående fråga i vilket/vilka ämnen? _______________________________________

17. Jag har tillämpat Ub… de senaste fem åren 0 ggr 1-2 ggr 3-4ggr 5 ggr - 18. Jag har, de senaste fem åren, bedömt elever med funktionsnedsättning* ja nej 19. Jag har tillämpat Ub när jag betygsatt elever som har läs- och skrivsvårigheter ja nej

20. Om ja, i vilket ämne: ________________________________________________________________________ 21. Vid bedömningen av läs- och skrivsvaga elever är det följande mål (i ditt ämne) som inte uppfyllts:

Ge exempel:

23. Vid bedömningen avelever med matematiksvårigheter är det följande mål (i ditt ämne) som inte uppfyllts: Ge exempel:

C. Gradera ditt svar från 1 (instämmer helt) till 5(instämmer inte).

24. Det är enbart jag som lärare som bestämmer att UB ska tillämpas 1 2 3 4 5 25. Det är enbart rektor som bestämmer om UB kan tillämpas 1 2 3 4 5 26. Det är enbart specialpedagog/lärare som bestämmer om UB ska tillämpas 1 2 3 4 5 27. Att Ub tillämpats skrivs in i betygskatalogen 1 2 3 4 5 28. Ub kan enbart användas då eleven har fastställd diagnos* 1 2 3 4 5

29. Ub kan enbart användas för elever i specialpedagogisk åtgärd* 1 2 3 4 5 30. Ub innebär merarbete för mig som lärare (t ex dokumentation) 1 2 3 4 5 31. Ub är applicerbar i alla ämnen 1 2 3 4 5 32. Ub är kopplad till svenskämnet 1 2 3 4 5 33. Ub är inte rättvis eftersom den ger fördelar 1 2 3 4 5 34. Ub innebär att man gör eleven en björntjänst. 1 2 3 4 5 35. Ub gör att eleven får en felaktig bild av sina faktiska kunskaper 1 2 3 4 5 36. Ub innebär att elever utan tillräckliga kunskaper kan

komma in på gymnasielinjer de riskerar inte klara av 1 2 3 4 5 37. Ubkan spela roll för en elevs chanser i livet 1 2 3 4 5 38. Att Ub tillämpats bör skrivas in i betygskatalogen 1 2 3 4 5 39. Att gå på den gymnasielinje man vill har inverkan på ens framtid 1 2 3 4 5 40. Ub kan enbart användas för att eleven ska nå betyget E 1 2 3 4 5 41. Ub kan tillämpas vid alla betygsnivåer. 1 2 3 4 5 42. Jag tillämpar Ub vid formativ bedömning 1 2 3 4 5 43. Jag tillämpar Ub enbart vid summativ bedömning 1 2 3 4 5 44. Jag diskuterar Ub med berörda elever (t ex vid bedömningssamtal) 1 2 3 4 5 45. Ub kan tillämpas då en elev är blind eller döv 1 2 3 4 5

46. Ub kan tillämpas i ämnet idrott och hälsa om en elev brutit benet 1 2 3 4 5 och inte kunnat delta i undervisningen

47. Ub kan tillämpas om en elev kan men inte vågar 1 2 3 4 5 redovisa inför klassen

48. Jag tillämpar inte Ub, jag stryker istället ett eller ett par kunskapskrav 1 2 3 4 5 när jag bedömer eleven

49. Det är inte alltid eleverna når alla kunskapskrav i det betyget de erhåller 1 2 3 4 5 50. Alla i en klass kan inte få betygen B eller A 1 2 3 4 5 51. 51. Det måste vara en spridning bland betygen, från E – A 1 2 3 4 5 52. Ub är ett sätt för skolan att få fler elever godkända 1 2 3 4 5

D. Kryssa för de ord du tycker stämmer in på Undantagsbestämmelsen (skriv gärna egna förslag)

Otydlig Onödig Den ger eleven en ärlig chans Inget för mig

Bra Konstig Fusk Förvirring Svårtolkad Komplicerad Enkel att tillämpa

Innebär merjobb Rättvis Orättvis Positiv Meningslös Vilseledande Politisk

Egna förslag:_________________________________________________________________________________

E. Egna kommentarer. Här har du möjlighet att skriva ner dina egna tankar, kommentarer och ev. frågor kring Undantagsbestämmelsen.

____________________________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________________________

Bilaga 5

Enkät del A

Jag är man 11 Jag är kvinna 22 Rektor 1 Specialped./lär 5 Lärare 29 Annan 0 Antalet yrkesverksamma år 0-5 år 2 6-10 år 4 11-15 år 10 16-år 19

Jag är behörig svensklärare

Ja 11

Nej 22

Obesv. 2

Jag undervisar i svenska

Ja 12

Nej 21

Obesv. 2

Jag är behörig matematiklärare

Ja 10

Nej 23

Obesv. 2

Jag undervisar i matematik

Ja 14

Nej 19

Obesv. 2

Jag betygsätter elever

Ja 34

Nej 1

Obesv. 0

Jag har fått utb/fortb om Undantagsbestämmelsen

Ja 15

Obesv. 0

Jag har fått utb/fortb. kring betyg och bedömning de senaste två åren

Ja 26 Nej 9 Obesv. 0 Nej 17 Obesv 0 Ja 12 Obesv. 0

Jag har tillämpat Ub de senaste fem åren

1-2 ggr 3

3-4 ggr 5

obesv. 3

Jag har, de senaste fem åren bedömt elever med funtktionsnedsättning

Ja 20

Nej 13

Obesv. 2

Jag har tillämpat Ub när jag betygsatt elever med läs- och skrivsvårigheter

Ja 15

Obesv. 2

Jag har tillämpat Ub när jag betygsatt elever med matematiksvårigheter

Ja 4

Nej 25

Vid bedömning av elever med matematiksvårigheter är det följande mål (i ditt ämne) som inte uppfyllts

Eleven kan inte lösa läsetal i matematik. Man måste läsa och tolka uppgifterna. Brister i eller saknar taluppfattning

Problemlösning

Vid bedömning av elever med läs- och skrivsvaga elever är det följande mål (i ditt ämne) som inte uppfyllts

Stavning Läsförståelse Arbetsminne

Bortser från stavning vid rättning Språkbehandling framför allt stavning Välutvecklade skriftliga arbeten Tolka det som finns mellan raderna Viktiga stavningsregler

Läsförståelse Skrivförmåga Uttrycka sig i skrift

skriftliga moment i systematiska undersökningar Uppsats

Läsförståelse

Hur många av de behöriga matematiklärarna har kännedom om Undantagsbestämmelsen

Känner till 5

känner ej till 5

Enkät del C

Fråga Instämmer vet ej

Instämmer

inte Vet ej/obes. totalt

24 7 13 10 5 35 25 4 9 16 6 35 26 6 8 15 6 35 27 8 8 13 6 35 28 8 7 14 6 35 29 3 11 15 6 35 30 10 13 8 4 35 31 20 6 5 4 35 32 4 4 21 6 35 33 2 7 21 5 35 34 4 8 17 6 35 35 5 8 17 5 35 36 10 8 14 3 35 37 17 9 5 2 35 38 14 10 11 2 35 39 21 7 5 2 35 40 6 11 14 4 35 41 15 12 6 2 35 42 6 14 9 6 35 43 3 12 12 8 35 44 10 11 6 8 35 45 17 5 6 7 35 46 11 7 11 6 35 47 11 12 8 4 35 48 3 5 22 5 35 49 14 7 12 2 35 50 7 4 21 3 35 51 6 2 25 2 35 52 8 9 14 4 35

Hur många av specialpedagogerna/speciallärarna har använt Undantagsbestämmelsen?

Ja 4

Nej 1

Hur många av specialpedagogerna/speciallärarna känner till Undantagsbestämmelsen?

Ja 5

Nej 0

Undantagsbestämmelsen kan tillämpas på alla betygsnivåer

Ja 3

Nej 0

Vet ej 2

Undantagsbestämmelsen kan enbart användas för elever i specialpedagogisk åtgärd

Ja 1

Nej 4

Vet ej 0

Undantagsbestämmelsen kan endast användas då eleven har en fastställdiagnos

Ja 1

Nej 3

Vet ej 1

Det är enbart jag som lärare som bestämmer om Undantagsbestämmelsen ska tillämpas

Ja 2

Nej

Vet ej 3

Hur många av specialpedagogerna/speciallärarna har fått utbildning om Undantagsbestämmelsen ?

Ja 4

Nej 1

Öppna frågor

Vad betyder formuleringen särskilda skäl för dig:

Någon permanent funtkionsnedsättning, fysiska funktionshinder, Barn med diagnos eller långvarig sjukdom, beslut fattas av skolan om att en elev , som av någon anledning, inte har deltagit i all undervisning. I nlärningssvårighet av något slag (diagnostiserad), dyslexi, Funktionsnedsättning eller dyslexi, även fobier. Inte så starkt som synnerliga själ. Innebär att någon typ av funktionsnedsättning eller andra omständigheter som hör samman med att det blir svårare att nå ett kunskapskrav. Måste vara permanent i någon mån. Om något dramatiskt hänt i en familj (dödsfall), psykiskt sjukdom (bipolär) hos eleven, grav dyslexi, språkstörning, autism, fysisk sjukdom Vad betyder formuleringen enstaka delar för dig: Något väldigt litet som det helst går att kompensera t ex stavning, idrottsövningar som omöjliggörs pga funktionshinder, behöver inte klara alla delarna, vissa delar av kunskapskraven, T ex muntlig del om man jar problem med talet, stavning vid dyslexi, några få delar av kunskapskraven, Delar av ett betygskriterium t ex dyslexi- bortse från skrivsvårigheter, läraren kan inte använda Ub om eleven inte når flerar av kunskapskraven i ett ämne utan endast om ett litet antal av kunskapskraven inte nås. T ex läsa högt med flyt, samarbete- autism, Vid bedömnignen av läs- och skrivsvagar elever är det följande mål (i ditt ämne) som inte uppfylls:

Stavning, läsförståelse, arbetsminne

Vid bedömningen av matematiksvårigheter elever är det följande mål (i ditt ämne) som inte uppfylls: Brister i taluppfattningen Språkstörning eller funktionsnedsättning Annan "störning"

Språkstörning eller dyslexi, hörselnedsättning,

In document Undantagsbestämmelsen - Kunskaper, attityder och tillämpning i grundskolans högstadium (Page 72-93)