44. EU fortsatte sina förbindelser med Belarus i enlighet med rådets slutsatser från februari 2016.
Parlamentsvalet i Belarus i november 2019 uppfyllde inte viktiga internationella normer för demokratiska val och EU uppmanade de belarusiska myndigheterna att återuppta arbetet med en omfattande valreform. Den 17 februari 2020 beslutade rådet att förlänga de kvarstående restriktiva åtgärderna mot Belarus med ett år, till och med den 28 februari 2021, eftersom människorättssituationen i Belarus inte hade förbättrats och dödsstraffet fortfarande
tillämpades. I linje med EU:s åtagande att stödja direkta personkontakter och civilsamhället trädde avtalen mellan EU och Belarus om förenklade viseringsförfaranden och återtagande i kraft den 1 juli 2020. Efter den uppenbara förfalskningen av resultatet av presidentvalet 2020 och de påföljande attackerna mot fredliga demonstranter försämrades förbindelserna mellan EU och Belarus emellertid avsevärt. EU gav en kraftfull signal genom att inte erkänna
resultatet och hävda att installationen av Aleksandr Lukasjenko saknar demokratisk legitimitet samt genom att tillkännage riktade sanktioner mot personer som är inblandade i våldet,
förtrycket och förfalskningen av valresultatet. EU underströk sitt stöd till den belarusiska befolkningen i deras önskan om demokratisk förändring. EU uppmanade de belarusiska myndigheterna att upphöra med det oproportionerliga och oacceptabla våldet mot fredliga demonstranter och att släppa dem som gripits och att föra en inkluderande nationell dialog med samhället i stort, särskilt samordningsrådet.
Ryssland
45. Hanteringen av förbindelserna med Ryska federationen under 2020 fortsätter att vara en stor strategisk utmaning för Europeiska unionen och har diskuterats av EU:s utrikesministrar i flera instanser. EU:s politik gentemot Ryssland vägleds alltjämt av de fem principer som EU:s utrikesministrar enhälligt har beslutat om och har bekräftat vid flera tillfällen. Minskavtalen har ännu inte genomförts, vilket skulle vara en grundläggande förutsättning för en betydande förändring av EU:s hållning gentemot Ryssland. Ett balanserat, effektivt och heltäckande genomförande av de fem principerna säkerställs genom en enad EU-strategi.
46. EU:s förbindelser med Ryssland under 2020 har fortsatt dominerats av Rysslands kränkningar av folkrätten i och omkring Ukraina, inbegripet den olagliga annekteringen av Krimhalvön och Rysslands agerande för att destabilisera situationen i östra Ukraina, cyberattacker och förgiftningen av Aleksej Navalnyj med nervgift. Samtliga av EU:s tre restriktiva åtgärder (reseförbud/frysning av tillgångar för personer och enheter, åtgärder som rör annekteringen av Krimhalvön och ekonomiska åtgärder) ses över regelbundet. De ekonomiska åtgärderna är alltjämt kopplade till ett fullständigt genomförande av Minskavtalen.
47. I mars 2019 välkomnade Europeiska rådet det viktiga arbete som utförts och efterlyste
ytterligare stärkta och samordnade insatser för att ta itu med de interna och externa aspekterna av desinformation. I enlighet med Europeiska rådets slutsatser av den 22 mars 2018 har EU fortsatt att vidta åtgärder för att stärka sin motståndskraft mot desinformation samt kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära risker och stärka sin förmåga att hantera hybridhot, bland annat på cyberområdet samt inom strategisk kommunikation och kontraspionage. EU stöder fullt ut FN:s säkerhetsråds resolution 2166 om nedskjutningen av passagerarflygplanet MH-17 och uppmanar Ryssland att ta sitt ansvar och samarbeta fullt ut i alla ansträngningar för att utröna sanningen, skipa rättvisa och fastställa var ansvaret ligger. Inledandet av brottmålsprocessen den 9 mars 2020 utgjorde en viktig milstolpe för att utröna sanningen, skipa rättvisa för offren och deras närmaste anhöriga och ställa de ansvariga till svars för nedskjutningen av passagerarflygplanet MH-17.
48. Samtidigt kommer EU, inom ramen för de fem vägledande principerna, att fortsätta den selektiva samverkan kring internationella kriser, globala frågor och annat som ligger i EU:s intresse. EU kommer fortsatt att ge uttryck för sin allvarliga oro över och vidta konkreta åtgärder när det gäller de mänskliga rättigheterna, rättsstatsprincipen och demokratin i Ryssland, i synnerhet vad gäller åtgärder som begränsar de grundläggande friheterna och restriktioner som införts för att motverka ett oberoende civilsamhälle i landet. EU kommer att upprätthålla och stärka sitt stöd till direkta personkontakter och civilsamhället i Ryssland som ett oumbärligt inslag i dess förbindelser med landet. Det erinras om Europarådets och OSSE:s viktiga roll samt alla deras medlemmars åtaganden och skyldigheter.
Centralasien
49. EU-strategin för Centralasien, som antogs i juni 2019, var vägledande för EU:s engagemang i regionen under hela året. EU gick vidare med förhandlingarna om den nya generationens fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtal med centralasiatiska stater. Dessa avtal är ett kraftfullt verktyg för att skapa modernare och mer diversifierade partnerskap samt främja samarbete och konvergens i lagstiftningen på områden som är särskilt relevanta för de pågående reformerna i regionen. Det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet med Kazakstan trädde i kraft i mars 2020. Det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet med Kirgizistan, som paraferades i juli 2019 i Bisjkek, förbereddes så att det skulle kunna
undertecknas under det första halvåret 2021. Betydande framsteg gjordes i de pågående förhandlingarna om ett fördjupat partnerskaps- och samarbetsavtal med Uzbekistan.
Europeiska utrikestjänsten och GD Handel utarbetade förhandlingsdirektiv för ett fördjupat partnerskaps- och samarbetsavtal med Tadzjikistan. I juli 2019 öppnade EU en fullvärdig delegation i Turkmenistan. EU främjade aktivt regionalt samarbete, i synnerhet på områdena rättsstatsprincipen och samhällsstyrning, det civila samhällets roll, mänskliga rättigheter och jämställdhet, brottsbekämpning och bekämpning av gränsöverskridande brottslighet,
inbegripet narkotikabekämpning, gränsförvaltning, utbildning, vatten och miljö,
katastrofriskreducering samt hållbar konnektivitet och handelsutveckling i regionen. Det 16:e ministermötet mellan EU och Centralasien, som ska hållas i november 2020, är ett viktigt tillfälle att fastställa EU:s bidrag till den ekonomiska återhämtningen efter covid-19 i regionen samt diskutera prioriteringarna för EU:s samarbete under budgetcykeln för tiden efter 2020.
Mellanöstern och Nordafrika (Mena-regionen)
50. I syfte att undersöka olika sätt att stärka partnerskapet med det södra grannskapet, i år då