Artbilder
Första pris tilldelas Wille Carlsson för sin bild av fjällklocka Campanula uniflora med fjällnatur i bakgrunden. Kompositionen är vacker, skärpan, ljuset och färgerna utmärkta. Bakgrunden ger liv åt bilden samtidigt som den placerar blomman i sin rätta miljö. Den digitala bilden är tagen den 10 juli 2001 på Kasakpuolta i Sierkatjåkkå-massivet i Padjelanta.
Andra pris går till Nils-Olof Holgersson för en av de många bilderna av mosippa Pulsatilla vernalis. Det är en lite ovanlig bild på en rar växt, där fotografen utnyttjat motljuset och väx-tens hårighet. Kompositionen är originell och bilden annorlunda än de man vanligen ser av mosippan. Diabilden är tagen i Låxbo norr om Vimmerby för tre, fyra år sedan. Tyvärr fanns inga mosippor på lokalen i år.
Landskapsbilder
Första pris får Caroline Edelstam för sin bild från Sundrealvret med blåeld Echium vulgare, som just här verkligen förtjänar sitt namn. Blå-elden lyser intensivt där den höjer sig över get-väpplingen på det till synes oändliga fältet med kyrkan i bakgrunden. Här har fotografen fångat en stämning i landskapet. Den digitala bilden är tagen i Sundre på sydligaste Gotland den 28 juni 2004.
Andra priset tilldelas Britta Johansson för den lite vemodiga bilden med en gräsmark som växer igen med tuvor av tåg. Bilden är harmonisk, har bra ljus och visar upp en spännande kontrast mellan tuvorna i förgrunden och de vitstam-miga och höstklädda björkarna i bakgrunden.
Diabilden är tagen på Askö i Södermanland i oktober 2006.
Sundrealvaret. Första pris i landskapsklassen. Foto: Caroline Edelstam.
på Gotland, dels för Gotlands flora dels ängs- och hagmarker för länsstyrelsen. Säkert är det många av våra medlemmar som varit med på någon av de uppskattade resor där Caroline varit guide.
Britta Johansson är den yngsta av våra pris-tagare. Hon studerar till biolog på Stockholms universitet och håller på med sitt examensarbete på zoologen. Det handlar om dårgräsfjäril (som vi såg under botanikdagarna på Gotland), där hon jämför de båda förekomsterna i Sverige, den på Gotland och den kring Linköping.
Om pristagarna
Wille Carlsson jobbar på SMHI:s väderstation Storlien/Visjövalen i Storlien. Han har tidigare arbetat som fotograf och har det nu som bisyssla. Wille har tillbringat alla somrar sedan 2000 till fjälls i foto-jakt på fjällblommor och planerar att få till en bok. I år har han gett
ut den lilla skriften ”Blomsterstigens blommor i Storlien”.
Nils-Olof Holgersson är lärare på folkhög-skolan i Vimmerby. Han har inventerat ett antal rutor för Smålands flora och håller i botanik-cirklar samt undervisar om natur och miljö.
Lokalen för mosippa i Låxbo har han följt i många år och sett antalet plantor minska, men hoppas att årets bottennotering är tillfällig.
Caroline Edelstam är landskapsarkitekt och har ett särskilt intresse för odlingslandskapets natur- och kulturvärden. Hon har inventerat
Igenväxande kulturlandskap.
Andra pris i landskapsklassen.
Foto: Britta Johansson.
Mosippor. Andra pris i artklassen. Foto:
Nils-Olof Holgersson.
De vilda blommornas dag 2007 På många håll var vädret onådigt denna den sjätte vilda blommornas dag, vilket gjorde att det på de 223 vandringarna kom färre deltagare än vanligt. I år tycks ingen vandring ha haft fler än 43 deltagare och på två ställen blev del-tagarantalet noll, om man får tro de inskickade rapporterna som tyvärr är alldeles för få. Endast från lite drygt hälften av vandringarna har rap-port inkommit.
I år var det extra lätt både att anmäla sin vandring och lämna in resultatet på SBF:s hemsida, men många har nog ännu inte upp-täckt detta. Naturligtvis går det fortfarande också bra att använda både telefon och vanligt brev för att anmäla sin vandring.
Om man antar att antalet deltagare på vandringarna i genomsnitt varit detsamma kommer vi glädjande nog fram till att så många som kanske 4 500 personer denna dag i juni trotsade det dåliga vädret och var ute på promenad i försommargrönskan.
Ett stort tack till alla entusiastiska ledare!
❀ EVASTINA BLOMGREN
Rättelse
Blindow m.fl. 2007. Bestämningsnyckel för krans-alger i Sverige. – SBT 101: 165–220.
På s. 219 skulle ha stått ”Fjordrufse Tolypella normaniana (Nordst.) Mig.”, men tyvärr blev auktorsbeteckningen fel.
Växter kan känna igen sina släktingar Två kanadensiska forskare har nyligen visat att rötterna hos den amerikanska marviolen Cakile edentula kan känna om den växer till-sammans med rötter av besläktade plantor.
Plantor som växte tillsammans med nära släktingar producerade färre rötter än plan-tor som växte tillsammans med främlingar, och minskade därmed konkurrensen om resurserna. Man kan tänka sig att rottillväx-ten istället ökade åt ett annat håll, där inte släktingarna fanns.
Resultatet öppnar möjligheten för att släktskapsselektion skulle kunna finnas även hos växter. Släktskapsselektion har länge varit känt hos många djur och innebär att man höjer sin egen fortplantningsframgång (fitness) genom att gynna sina släktingar eller att på andra sätt ta hänsyn till om det är släktingar eller inte som man har att göra med. (Biology Letters 3: 435).
Största blomman hittar sina släktingar Världens största blomma tillhör den sydost-asiatiska regnskogsarten Rafflesia arnoldii.
Den illaluktande blomman kan bli över en meter i diameter och väga uppemot tio kilo.
Eftersom rafflesiorna är parasiter som saknar både stam, blad och rötter har deras släktskap med andra växter länge varit en gåta och de har förts till en egen familj, Rafflesiaceae.
Men nu har amerikanska forskare med modern DNA-teknik visat att rafflesiorna i själva verket hamnar tillsammans med famil-jen Euphorbiaceae. Detta kan synas lite märk-ligt eftersom törelväxterna ju utmärks av sina mycket små blommor (Science 315: 1812).