Fråga 3

Hur beskriver lärarna sitt sätt att arbeta för att eleverna ska nå kunskapskraven? Lärare 1

Hon förklarar att hon har svårt att se och höra alla under lektionen eftersom hon endast har helklasser, därmed hinner hon inte hjälpa dem så mycket som de kanske behöver. Däremot lägger hon ned väldigt mycket tid på elevernas arbeten. Hon fotograferar alla arbeten och lägger in allting i mappar. Varje elev har sig egen mapp. Sedan sitter hon hemma i lugn och ro och tittar igenom hela mappen. På så sätt får hon en helhetsbild av elevens presentationer och kunskap. Då ser hon även vilka kunskapskrav eleven eventuellt inte har klarat och kan därefter ge en rättvis respons till eleven.

Lärare 2

Han menar att det bästa är att se alla och en var. Det är viktigt att kunna lyssna annars kan man inte förstå vad de menar. Att man inte alltför snabbt döma det elev säger utan låta denne förklara. Det allra viktigaste för en lärare är att skaffa sig ett förtroende hos eleverna. Vilket man inte får om man inte lyssnar eller om man skriker på dem menar han. Han säger själv att han aldrig skriker på sina elever eftersom man då går ned på deras nivå vilket man absolut inte får göra. Ofta i skolan blir en hel klass dömd som ”störig” eller ”jobbig” på grund av att några få ofta stör i klassrummet. På så sätt får hela klassen en stämpel på sig vilket kan får konsekvenser för de övriga. Han menar att det till och med kan bli så att man sänker nivån för hela klassen och inte låter dem genomföra väsentliga uppgifter på grund av detta. Ifall man däremot ser alla som enskilda människor och anpassar så man har varierande uppgifter där alla kan delta och utgöra en viktigt plats i gruppen kan dessa också utvecklas individuellt ur en gruppsituation.

Lärare 3

Berättar att hon alltid försöker variera arbetssätt alltså arbeta med olika material så det passar alla. Vissa elever har svårt att rita och det kan då vara bra att arbeta mycket med exempelvis lera eller andra tredimensionella metoder. Hon berättar att under lektionernas gång går hon hela tiden runt i klassrummet och ser hur arbetsprocessen går för eleverna. Ifall någon gör nått helt galet förklarar hon uppgiften igen. Eleverna vill ibland lämna in halvfärdiga grejer som skulle kunna vara bättre säger hon. Då brukar hon prata lite med dem och berätta vad de kan göra för att betyget ska bli bättre eller för att arbetet överhuvudtaget ska bli godkänt. När det finns elever som riskerar att inte bli godkända försöker hon att övertala dem att göra vad som krävs för att nå kunskapskraven. Hon lämnar ingen i sticket och kan hon hjälpa dem genom att uppmuntra dem så är det hennes uppgift som lärare menar hon.

Lärare 4

Berättar att hon försöker vara så individuell som hon kan och se varje elev, det är inte lätt säger hon eftersom man har ont om tid men hon gör så gott hon kan. På så sätt lär hon känna dem och vet vad de är intresserade av och då kan hon ibland ta in det i undervisningen vilket uppmuntrar dem. Vilket också kanske lyckas att locka fram de kreativa det är svårt för eleverna att bara rusa in i klassrummet och förväntas vara kreativa på beställning menar hon.

6.7 Analys: Fråga 3

Alla lärarnas svar är mycket lika vad gäller denna fråga. De anser alla att bästa sättet att arbeta för att hjälpa eleverna uppnå målen är att som lärare vara individuell. Att som lärare vara individuell med eleverna är det som skolverket skrivit in i de gemensamma målen för skolan som alla lärare ska arbeta efter. Läraren ska ta hänsyn till varje individs behov och stimulera, handleda och ge särskilt stöd till de som behöver. Lärare 3 menar att hon hjälper dem genom att ge en slag respons av formativ bedömning till alla elever.

Hon hjälper dem under lektionstid med sina arbeten genom att visa och förklara vad de kan utveckla. Lärare 1 fokuserar mycket på att analysera, och ser på elevernas arbete utifrån individen. Lärare 2 menar att om man som lärare har ett förtroende från eleverna och en slags ömsesidig respekt är rätt sätt att hjälpa dem. Ifall de har respekt för läraren har de också respekt för det läraren säger och de uppgifter som han/hon förmedlar. Vilket leder till att de troligtvis kommer att genomföra uppgiften och kanske även tycka att det är roligt och intressant att genomföra den. Detta påminner om det Malten ( 2003 ) beskriver i Att undervisa. Han menar att motivationen ska komma inifrån och för att det ska hända måste eleven uppleva delaktighet, trygghet och tilltro till omgivningen. Detta sammantaget skapar ett självförtroende och en vilja att agera ( Malten 2003 ).

7. Avslutande diskussion

Genom studien har jag fått en inblick i hur bildundervisning bedrivs ute i skolorna idag. Jag har själv fått se att de olikheter vad gäller synen på ämnets syfte och innehåll som Marner & Örtegren uppdagat i Nationella utvärderingen 2003 tyvärr fortfarande existerar. Det jag också upptäckt är att resurserna för bildämnet skiljer sig åt skolorna emellan. Vad beträffar resurser rör det sig både om pengar till inköp av material och utrustning men också om antalet undervisningstimmar och huruvida dessa bedrivs i hel eller halvklass. Det är inte någon rättvis fördelning eftersom skolan till viss del själv har rätten att bestämma över timmarna ( Skolverket 2012 ). Hur många timmar en specifik skola har för bildämnet beror på den enskilda skolans intresse för ämnet. Under intervjuerna framkom det att lärarna själva hade en uppfattning om att alla skolor hade lika många undervisningstimmar. Jag som har varit och intervjuat fem lärare vet nu att så inte är fallet.

Trots det ganska nedslående resultatet om de olikheter i synen på ämnet och orättvisa resursfördelningen fann jag ändå något positivt. Något som får fungera som ett slags ledord för studien och som jag ser som en lösning på alla de problem som lärarna tagit upp i undersökningen. Begreppet jag talar om är kreativitet. Kreativiteten kopplar jag samman med alla de lärandeteorier jag tidigare i undersökningen tagit upp. Eftersom även de teorierna allesammans förespråkar en ökad problemlösningsförmåga, vilket kan kopplas till kreativitet. Jag anser liksom Kupferberg ( 2013 ) kreativiteten som en nödvändighet för det kunskapssamhälle vi är på väg till.

Alla lärare utom en såg problem i att genomföra vissa moment i styrdokumenten på grund av brist på resurser. Men en av lärarna såg inte dessa problem han såg möjligheter istället. Han menade att man som lärare får använda sin kreativitet och vara lösningsfokuserad. Det synsätt han har på sitt ämne och den kreativiteten och engagemanget han visade har inspirerat mig väldigt mycket. Jag anser det vara ganska ironiskt att bildlärarna inte är mer kreativa när det är dem som ska lära eleverna att vara just detta?

Men det finns trots allt en gräns för hur mycket en lärare kan ”trolla” med sina resurser trots goda och kreativa idéer. För att kunna genomföra vissa uppgifter måste det finnas vissa resurser. Det bör ligga i skoledningens intresse att se till att detta också finns. Det behöver inte alltid handla om materialinköp utan bara något så enkelt som att kunna få lov att gå en fortbildningskurs för digitalt bildarbete vilket en utav lärarna faktiskt efterlyser.

Frågan är då ifall lärarna kanske måste bli mer kreativa för att i högre grad anpassa sin undervisning efter det senmoderna samhället? Ifall de som bestämmer över resurser på skolorna fortsätter att resonera på det sätt de hittills gjort är det kanske den enda lösningen. Eftersom det oftast endast finns en bildlärare på varje skola kan det vara svårt att förnya sin undervisning då man inte har någon att diskutera och resonera med. Mina fördomar säger mig något om att ämneslärare i allmänhet också har svårt att ta till sig nya inslag även när någon kommer med förslag. Jag tror att de ibland kan tolka detta som kritik trots att det inte är det. Vilket såklart är mycket sorgligt. Utifrån dessa fördomar men också utifrån studiens resultat är min personliga tanke att det hade varit givande för lärarna om de kunde öppna upp sin undervisning lite grann.

8. Referenslista

8.1 Tryckta källor:

 Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel & Leijon, Marie (red.) (2013). Medierat lärande

och pedagogisk mångfald. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

 Aulin-Gråhamn, Lena, Persson, Magnus & Thavenius, Jan (2004). Skolan och den

radikala estetiken. Lund: Studentlitteratur

 Dewey, John (1999). Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos

 Evenshaug, Oddbjørn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

 Gustavsson, Bernt (1996). Bildning i vår tid: om bildningens möjligheter och villkor i det

moderna samhället. Stockholm: Wahlström & Widstrand

 Ingelstam, Lars (1988). Snuttifiering, helhetssyn, förståelse: en tänkebok om kunskap i

informationssamhället. Lund: Studentlitteratur

 Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

 Maltén, Arne (2003). Att undervisa: en mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur  Repstad, Pål (1999). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. 3.,

[rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

8.2 Elektroniska källor

Lange, M ( 2010 )Stoppa estetiska rensningen

http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2010/02/26/stoppa-estetiskarensningen

Marner, A ( 2007 ) Argument för estetiska ämnen

http://www.lararnasnyheter.se/bild-skolan/2007/02/27/argument-estetiska-amnen

Skolverket ( 2003 ) Nationella utvärderingen

http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:152248/FULLTEXT01

Skolverkets timplan

http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/timplan/timplanfor- grundskolan-1.159242

Lindström, L ( 2007 ) Kan kreativitet läras ut? En bildpedagogisk översikt