Kvartal Medelbetygspoäng Kv 1 2,55 Kv 2 2,4383 Kv 3 2,3709 Kv 4 2,2977
5.4 Fråga 3: Hur ser eventuella skillnader ut gällande betyg mellan
pojkar och flickor?
För att se om det finns några skillnader i betyg mellan könen har vi använt oss av Mann Whitney-U testet för att räkna ut medelbetygspoängen hos de båda könen. Vi har även använt oss av Spearmans rangkorrelation för att se om det finns ett samband mellan betyg och kön.
Vårt resultat visar att korrelationskoefficienten är 0.104, vilket betyder att skillnaderna i betyg mellan flickor och pojkar med 1,1 % kan förklaras med faktorn kön. Den signifikanta säkerhetsnivån är på 99 %. Vår studie- Pojkar Kvartal Medelbetygspoäng Kv 1 2,7883 Kv 2 2,8085 Kv 3 2,8992 Kv 4 3,0213
35
Tabell 13. Korrelationsanalys mellan elevernas betyg och kön.
Korrelation Kön Betyg Spearman'srho Kön CorrelationCoefficient 1,000 ,104** Sig. (2-tailed) . ,001 N 988 988 Betyg CorrelationCoefficient ,104** 1,000 Sig. (2-tailed) ,001 . N 988 988
Kommentar: N =988. ** betyder att korrelationen är signifikant på 99 % säkerhetsnivå.
Som vi kan se i tabell 14 nedan har flickorna 2,6838 i medelbetygspoäng med en standardavvikelse på 91,3 %, medan pojkarnas medelbetygspoäng är 2,8663 med en standardavvikelse på 92,5 % (se tabell 15). Det betyder att pojkarna har 6,8 % högre betyg än vad flickorna har. Även figur 3 (sida 31), visar att pojkarna har högre betyg än vad flickorna har.
Tabell 14. Flickornas medelbetygspoäng Tabell 15. Pojkarnas medelbetygspoäng
Statistics Betyg Födelsedatum N Valid 487 487 Missing 0 0 Mean 2,6838 2,4394 Std. Deviation ,91321 1,11293
Kommentar: N = 487. Medelbetyg = 2,6838 Kommentar: N=501. Medelbetygspoäng = 2,8663
Statistics Betyg Födelsedatum N Valid 501 501 Missing 0 0 Mean 2,8663 2,3593 Std. Deviation ,92525 1,07455
36
6 Diskussion och slutsats
Den tidigare forskningen inom den relativa ålderseffekten har varit överens om att det finns ett samband mellan prestation och när på året eleverna är födda. I elitlag är de som är födda tidigt under ett år överrepresenterade (bl.a. Barsnley et al. 1991, Glamser och Marciani 1992, Peterson 2004). Samtidigt bibehålls den relativa ålderseffekten av andra faktorer som självförtroende och tidig selektion. Även studier inom skolans värld har visat att de som är födda tidigt under ett år har högre betyg. Vi tycker därför att vår studie kommer med väldigt intressanta resultat som går delvis emot vad den tidigare forskningen har kommit fram till.
Om man tittar på alla eleverna i vår studie, finns det inget samband mellan betyg och när på året eleverna är födda. Visserligen har de elever som är födda i kvartal 1 högst betyg, men sen varierar resultaten mellan kvartalen. Som vi kan se i Petersons studie, finns det en fallande linje från kvartal 1 till 4. Där finns det ett tydligt mönster att ju tidigare på året eleverna är födda, desto bättre betyg har de. Detta mönster går som sagt inte att urskilja i vår studie. Varför ser det inte likadant ut idag som det gjorde för 13 år sedan? Vi måste dock tillägga att studierna inte är helt jämförbara med tanke på att vi studerar elever i årskurs 9, medan Peterson studerat elever i årskurs 8. Vi undersöker dessutom endast Helsingborg, medan Petersons studie är rikstäckande. Det är dock inte enbart Petersons studie som visat att den relativa ålderseffekten har betydelse inom skolan, utan även Cobley et al. (2008) har liknande resultat.
En förklaring till att den relativa ålderseffekten inte längre är ett faktum inom skolan kan ha att göra med den nya läroplanen, Lpo 94. Vi kan inte exakt uttala oss om vilka kriterier som användes vid bedömningen i Petersons studie 1997, men om det är så att bedömningen har gått ifrån en färdighets- och prestationsbedömning i och med Lgr 80 till en mer förståelse- och målinriktad betygsbedömning med Lpo 94, kan det vara så att den fysiska fördel, som de tidigt födda eleverna innan haft, har reducerats. När det idag är viktigare att förstå hur och varför man ska utföra en konditionsövning istället för att prestera och springa på så bra tid som möjligt, är det naturligt att de som tidigare haft en fysisk fördel inte längre har det. På så sätt minskar skillnaderna i betyg mellan de olika födelsekvartalen.
37
Men det är nog inte så enkelt att förklara vad som skett endast med hjälp av de olika läroplanerna. För när vi går in och studerar resultaten inom varje kön, uppstår ett problem som gör att man kan vrida och vända på allting. Egentligen är det så att det resultat som vi fick när vi jämförde alla eleverna är en utjämning eller ett snitt utifrån killarnas och tjejernas resultat. På så sätt är det ett resultat som egentligen inte är så intressant att titta på, då det inte säger särskilt mycket. Istället är det mer intressant att titta på tjejerna för sig och killarna för sig eftersom båda könen har ett tydligt mönster, dock åt varsitt håll. När det gäller flickorna så finns det ett mönster liknande vad den tidigare forskningen menar, att ju tidigare på året de är födda, desto bättre betyg har de. Det som utmärker sig är att det idag är större skillnad mellan kvartalen än det var vid Petersons studie. Det är nu det blir svårt att förklara skillnader mellan de olika läroplanerna, eftersom den relativa ålderseffekten har ökat jämfört med Petersons studie gällande flickor. Det borde därför finnas en annan förklaring till förändringen. En förklaring kan vara att flickor idag tävlar och idrottar mer i sporter som tidigare ansågs vara manliga idrotter, som till exempel fotboll, samt att tävlingsinriktningen generellt har ökat bland tjejer under den period som gått sedan Petersons studie. Med tanke på den ökade mediabevakningen av kvinnlig idrott finns det idag en chans att göra karriär inom sin sport, vilket leder till hårdare konkurrens och ökad träningsmängd. Som vi visade i den tidigare forskningen, menade Fredriksson och Öckert (2006) att den relativa ålderseffekten i ämnet idrott och hälsa är relaterat till idrottsaktiviteter utanför skolan. Vidare menade de att den relativa ålderseffekten är större hos pojkarna än hos flickorna på grund av att pojkarna utövar med idrottsaktiviteter på fritiden. Nu visade det sig i vår studie att flickorna hade en tydligare relativ ålderseffekt än killarna, men det som är intressant är att om den relativa ålderseffekten är förknippat med idrottsaktiviteter på fritiden, kan det då vara så att tjejer nu utövar mer idrottsaktiviteter på fritiden än för 13 år sedan?
Det resultat vi fick fram gällande pojkarna är rätt häpnadsväckande. Att betygen stiger för varje kvartal från kvartal 1 till kvartal 4 går emot vad all den tidigare forskningen har sagt. Det kan bero på att läroplanen har förändrats till att mer fokusera på förståelse och hälsa, men då återkommer problemet med flickornas resultat. En annan förklaring kan vara att pojkar idag inte utövar lika mycket idrottsaktiviteter på fritiden som de gjorde förr, alltså tvärtemot den teori som kan förklara flickornas resultat. Idrottsliga fritidsaktiviteter kan ha minskat på bekostnad av andra intressen, som till exempel datorer. Vidare kan man spekulera i att andra faktorer än fysik har tagit större plats i sportens utveckling. Ser vi på dagens fotboll bygger den allt mer på kvickhet, teknik, spelförståelse etc. Vad gäller tjejerna kan det istället vara så
38
att flickorna idag har kommit fram till den nivå och det synsätt som tidigare fanns i herridrotten då fysik var i centrum. Även andra sporter inom idrottsundervisningen, som inte kräver lika mycket fysik, kan ha blivit mer centrala.
Precis som i Petersons studie har pojkarna i vår studie bättre betyg än flickorna. Det har till och med skett en ökning i skillnad mellan betygen sedan Petersons studie. En förklaring till detta fenomen kan vara samma förklaring som ligger till grund för den relativa ålderseffekten, nämligen de fysiska skillnaderna. Det är allmänt känt att pojkar generellt är mer fysiskt starka än vad flickor är. Skulle det dessutom visa sig att lärarna fortfarande bedömer efter prestation, som Redelius et al. (2009) antyder, är det logiskt att pojkarna presterar bättre. Att prestation fortfarande ligger som grund för betygsbedömning styrks även om man jämför hur betygsfördelningen såg ut innan samundervisning blev gällande. När pojkar och flickor var uppdelade var för sig, hade de båda könen i likvärdiga betyg (Redelius et al., 2009). Då jämförde de enbart sig med varandra inom könen. I dagens samundervisning jämför sig könen mellan varandra, vilket har gjort att flickornas betyg har sjunkit. På så sätt blir det samma princip som den huvudsakliga förklaringen till den relativa ålderseffekten. Där jämför sig de som är födda sent på året och inte lika fysiskt starka med de som är födda tidigt under ett år. Nu jämför sig istället det fysiskt svagare flickorna sig med pojkarna.
En annan förklaring till att pojkar har bättre betyg än vad flickor är att pojkarna tycker att idrottsundervisningen är roligare än flickor (Redelius et al., 2009). Detta leder till att de är mer aktiva på en lektion och visar större intresse, vilket är andra faktorer som lärarna tar med i sin bedömning enligt Redelius et al. (2009).
Det är bara 1 % eller mindre som förklaras av faktorn födelsekvartal när det gäller sambandet mellan när på året eleverna är födda och vilka betyg de har. 99 % förklaras av andra faktorer. Det är dock svårt att säga hur relevant denna siffra är. Som vi tidigare nämnt finns det en rad olika faktorer som påverkar den relativa ålderseffekten, som till exempel självförtroende. Skulle man räkna alla faktorer som påverkar vilken fördel det är att vara född tidigare, tror vi att procentenheterna hade ökat. Men då det är svårt att veta exakt vad som påverkar och hur mycket det påverkar är det väldigt svårt att mäta.
På samma sätt förklaras bara 1 % av skillnaderna i betyg mellan könen av just faktorn kön. Det kan tyckas vara en väldigt liten del, då test efter test visar att pojkar har bättre betyg än
39
flickor i ämnet idrott och hälsa. Faktorerna som till exempel starkare fysik eller större intresse räknas inte med, vilket gör att siffran 1 % är i vår mening relativt intetsägande. Det enda vi vet är att det ser ut som det gör gång på gång, sen hur mycket som påverkar vad är nog omöjligt att statistiskt räkna ut.
Då vår studie är den första som visar att det inte finns någon relativ ålderseffekt i ämnet idrott och hälsa, vill vi uppmana till fortsatta studier för att se om effekterna verkligen har försvunnit i det svenska skolsystemet, eller om vårt resultat bara är en tillfällighet. Vi har försökt spekulera i en rad olika förklaringar till varför förändringen ser ut som den gör, men då det endast är spekuleringar krävs noggrannare studier inom området. Vi anser att det är ett viktigt ämne, speciellt för idrottslärare, då de kommer få ta hänsyn till elever med olika fysiska förutsättningar.
40
Referenser
Allen, J. & Barnsley, R. (1993). Streams and Tiers: The Interaction of Ability, Maturity, and
Training in Systems with Age-Dependent Recursive Selection. The Journal of Human Resources, 1993, Vol 28, No. 3, 649-659.
Annerstedt, Claes (1990). Undervisa i idrott. Idrottsämnets didaktik. Lund: Studentlitteratur. Annerstedt, Claes, Peitersen, Birger, & Rønholt, Helle (2001). Idrottsundervisning, Ämnet
idrott och hälsas didaktik. Göteborg: Multicare Förlag AB.
Barnsley, R.H. (1988). Birthdate and Performance: The relative age effect. Presenterad i juni 1988 vid Canadian Society for the Study of Education.
Barnsley, R.H., Thompson, A.H. & Barnsley, P.E. (1985). Hockey succes and birthdate: The relative age effect. Canadian Association for Health, Physical Education, and
Recreation, Vol 51, 23-28.
Cobley, S., Abraham, C., & Baker, J. (2008). Relative age effects on physical education attainment and school sport representation. Physical Education and Sport Pedagogy, Vol 13, No 3, July 2008, 267-276. doi: 10.1080/17408980701711983.
Engström, Arne (1996). Differentieringsfrågan tur och retur – nivågruppering på frammarsch. Malmö: Lärarhögskolan.
Engström, Lars-Magnus (1999). Idrott som social markör. Stockholm: HLS Förlag. Engström, Lars-Magnus & Redelius, Karin (2002). Pedagogiska perspektiv på idrott.
Stockholm: HLS Förlag.
Fredriksson, Peter & Öckert, Björn (2006). Är det bättre att börja skolan tidigare? Institut för arbetsmarknadspolitisk utvärdering. Rapport 2006:12. Hämtat 4 november 2010 från: http://www.ifau.se/Upload/pdf/se/2006/r06-12.pdf
Glamser, F.D. & Marciani, L.M. (1992). The birthdate effect and college athletic
participation: some comparisons. Journal of Sport Behavior, Sept 1992, Vol. 15, Issue 3, 227-238.
Glamser, F.D. & Vincent, J. (2004). The relative age effect among elite American youth soccer players. Journal of Sport Behavior, 2004, Vol. 27 Issue 1. 31-38.
Grondin, S., Deshaies, P. & Nault, L.P. (1984). Trimestres de naissance et participation au hockey et au volleyball. La Revue Québecoise de l'Activité Physique, Vol 2, 97-103.
41
Helsingborgs kommun (2010). Tillgängligt 17 december 2010 från Helsingborg kommuns hemsida: http://www.helsingborg.se/Medborgare/Kommun-och-politik/Statistik/ Larsson, H., Fagrell, B., Johansson, S., Lundvall, S., Meckbach, J. & Redelius, K. (2010).
Jämställda villkor i idrott och hälsa - med fokus på flickors och pojkars måluppfyllelse. Gymnastik- och idrottshögskolan på uppdrag av Skolverket. Hämtat 18 december 2010 från: http://www.skolverket.se/content/1/c6/02/33/42/SKOJ-rapport.pdf
Lindgren, Else-Marie (2006-03-21). En modern skola – med beprövade metoder. Tillgänglig 20 oktober 2010 från.
http://www.kristdemokraterna.se/elsemarielindgren/TalochArtiklar/Enmodernskola Lgr 80, Läroplan för grundskolan (1980). Stockholm: CE Fritzes AB.
Lpo 94, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (2000). Västerås: Graphium Västra Aros.
Malina, R.M. (2010). Physical Activity and Health of Youth. Ovidius University Annals,
Series Physical Education & Sport/Science, Movement & Health, 2010, Vol 10, Issue 2,
271-277.
Meckbach, Jane (2004). Ett ämne i förändring!: lärares reflektioner över ämnet idrott och hälsa i grundskolan. Svensk idrottsforskning, nr 4, 2004, s.27-32.
Musch, J. & Hay, R. (1999). The Relative Age Effect in Soccer: Cross-Cultural Evidence for a Systematic Distribution Against Children Born Late in the Competition Year.
Sociology of Sport Journal, 1999, Vol 16, Issue 1, 54-64.
O’Donoghue, P. (2009). Relative Age in Elite Tennis. Studies in Physical Culture & Tourism,
2009, Vol 16, Issue 4, 379-388.
Peterson, Tomas (2004). Selektions- och rangordningslogiker inom svensk ungdomsfotboll. Hämtat den 2 oktober 2010 från:
http://www.idrottsforum.org/articles/peterson/peterson040831.pdf
Redelius, K., Fagrell, B., & Larsson, H. (2009). Symbolic capital in physical education and health: to be, to do or to know? That is the gendered question, Sport, education and society, vol 2 (14) 2009, s.245-260.
Sandahl, Björn (2005). Ett ämne för alla? Stockholm: Carlsson Bokförlag.
Skolverket (2003). Nationella kvalitetsgranskningar 2001-2002. Lusten att lära – med fokus på matematik. Örebro: db grafiska.
Skolverket (2010-11-29). Hämtat 29 november 2010 från Skolverkets hemsida: http://www.skolverket.se/sb/d/2731/a/3440
42
Skolverket (2010-12-18). Tillgängligt 18 december 2010 från Skolverkets hemsida: http://www.skolverket.se/sb/d/1555
Statens offentliga utredningar (2010). I rättan tid? Om ålder och skolstart. Stockholm: Elanders Sverige AB. Hämtat den 29 november från:
http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/15/41/01/1c337023.pdf
Svensson, Allan (1993). Har åldern någon betydelse? Göteborg: Göteborgs universitet. Söderström, Per (2010-02-22). "Bara vinnarskallar tar sig förbi vårbarn". Svenska Dagbladet.
Tillgänglig den 2 oktober 2010 från:
http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/barnunga/bara-vinnarskallar-tar-sig-forbi- varbarn_4293571.svd
Thedin Jakobsson, Britta (2005). Hälsa – vad är det i ämnet idrott och hälsa? En studie av lärares tal om ämnet idrott och hälsa. Hämtat den 1 december 2010 från:
http://www.ihs.se/upload/1276/SIH-rapport%20nr%204..pdf
Thompson, A.H., Barnsley, R.H. & Battle, J. (2004). The relative age effect and the development of self-esteem. Educational Research, Winter 2004, Vol 46, No 3, 313- 320. doi: 10.1080/0013188042000277368.
Thompson, A.H., Barnsley, R.H. & Dyck, R.J. (1999). A New Factor in Youth Suicide: The Relative Age Effect. Canadian Journal of Psychiatry, February 1999, Vol 44 (1), 82- 85.
Thompson, A.H., Barnsley, R.H. & Stebelsky, G. (1991). "Born to Play Ball" The Relative
Age Effect and Major League Baseball. Sociology of Sport Journal, 1991, Vol 8, Issue
2, 146-151.
Undheim, Johan Olav (1988). Statistik från ord till formel. Introduktion i statistik för samhällsvetare. Lund: Studentlitteratur.
Wallby, K., Carlsson, S. & Nyström, P. (2001). Elevgrupperingar – en kunskapsöversikt med fokus på matematikundervisning. Stockholm: Liber Distribution.
43