Född till framgång? En kvantitativ studie om den relativa ålderseffektens betydelse inom skolämnet idrott och hälsa bland pojkar och flickor i årskurs nio

Lärarutbildningen

Idrottsvetenskap

Examensarbete

Född till framgång?

En kvantitativ studie om den relativa ålderseffektens betydelse inom skolämnet idrott och hälsa bland pojkar och flickor i årskurs nio.

Born to success?

A quantitative study of the relative age effect significance in physical education for boys and girls in ninth grade.

Dan Balldin

Fredrik Petersson

Examen och poäng: Lärarexamen 270 hp Examinator: Kutte Jönsson

Huvudämne: Idrott och fysisk bildning

3

Sammanfattning

Studiens syfte är att undersöka om den relativa ålderseffekten (RAE) har någon betydelse gällande betyg i skolämnet idrott och hälsa bland pojkar och flickor. För att besvara syftet undersöker vi om det finns ett samband mellan när på året eleverna är födda och vilka betyg de har, om någon förändring har skett över tid, samt om det finns skillnader i betyg mellan könen. Materialet består av 988 slutbetyg från årskurs nio i ämnet idrott och hälsa bland samtliga kommunala grundskolor i Helsingborgs kommun. Studiens metod är kvantitativ och med hjälp av korrelationsanalyser undersöks det om det finns ett samband mellan variablerna födelsekvartal och betyg. Resultat visar att det inte finns något statistiskt samband mellan när på året eleverna är födda och vilka betyg de har. Dock visar det sig att flickor födda tidigt under ett år har generellt bättre betyg än de som är födda sent, medan resultatet för pojkarna är tvärtom. Resultaten skiljer sig mot den tidigare studien som styrkte den relativa ålderseffekten. Pojkarna i studien har bättre betyg än flickorna. En förklaring till resultatet kan vara att Lpo 94 inte är lika prestationsbaserad som Lgr 80, samt nya idrottsvanor.

Sökord: Relativa ålderseffekten, RAE, betyg, idrott och hälsa, skola.

Abstract

The aim of this study is to investigate whether the relative age effect (RAE) is a depending factor regarding grades in physical education among boys and girls. To answer the purpose of this study we investigate whether there is a correlation between time of year students are born and what grade they have, if any difference has taken place over time and if there are differences in grades between the genders. The material consists 988 final grades from ninth grade in physical education among all public schools in Helsingborg. Method of this study is quantitative, and by correlations analysis examines whether there is a correlation between the variables of birth and grades. The results show that there is no statistical correlation between time of years students are born and what grade they have. However, it turns out that the girls born early in a year, generally has better grades than those who were born late, while the results for boys are the opposite. The results are different to the previous study which substantiates the relative age effect. The boys in the study have better grades than girls. One explanation for the result may be that Lpo 94 is not as performance-based as Lgr 80, and new sporting habits.

4

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 7

1.1 Introduktion ... 7

1.2 Syfte och frågeställningar ... 8

2 Bakgrund ... 9

2.1 Skolidrotten ur ett historiskt perspektiv ... 9

2.2 Lgr 80 och Lpo 94 ... 10

2.3 Lärarnas betygsbedömning ... 12

2.4 Sammanfattning av bakgrund ... 14

3 Teori och tidigare forskning ... 15

3.1 Definition av begreppet RAE ... 15

3.2 RAE inom idrotten ... 15

3.3 RAE inom skolan ... 18

3.3.1 Petersons resultat inom skolidrotten ... 19

3.4 Psykologiska faktorer ... 20

4 Material och metod ... 22

4.1 Nackdelar med vald metod ... 22

4.2 Urval ... 23

4.3 Material ... 24

4.3.1 Bortfall ... 24

4.4 Metodiskt tillvägagångssätt ... 25

4.5 Reliabilitet och Validitet ... 27

4.6 Etik ... 27

5 Resultat ... 28

5.1 Fråga 1a: Går det att urskilja något samband mellan elevernas slutbetyg i årskurs 9 inom idrott och hälsa och när på året eleverna är födda? ... 28

5

5.2 Fråga 1b: Ser det eventuella sambandet likadant ut bland pojkar och flickor? ... 29

5.2.1 Flickornas resultat ... 29

5.2.2 Pojkarnas resultat ... 30

5.2.3 Sammanfattning av flickor och pojkars resultat ... 31

5.3 Fråga 2: Har det skett någon förändring sen Petersons studie? ... 32

5.4 Fråga 3: Hur ser eventuella skillnader ut gällande betyg mellan pojkar och flickor? .... 34

6 Diskussion och slutsats ... 36

Referenser ... 40

Bilaga 1. ... 43

Bilaga 2. ... 44

Bilaga 3. ... 45

6

Figur- och tabellförteckning

Tabell 1 - Sammanfattning av kursplanerna Lgr 80 samt Lpo 94……… 12

Figur 1 - Fördelning av elevers födelsekvartal. ……….. 24

Figur 2 - Ekvationsformel för att räkna ut medelbetygspoängen. ………... 26

Tabell 2 - Tabell över samtliga elevers medelpoängsbetyg, både utifrån de olika kvartalen, samt gemensamt. ………. 28

Tabell 3 - Korrelationsanalys mellan flickornas födelsekvartal och betyg. ………...29

Tabell 4 - Tabell över flickornas medelpoängsbetyg, både utifrån de olika kvartalen, samt gemensamt för samtliga flickor i vår studie. ………... 30

Tabell 5 - Korrelationsanalys mellan pojkarnas födelsekvartal och betyg………... 30

Tabell 6 - Tabell över pojkarnas medelpoängsbetyg, både utifrån de olika kvartalen, samt gemensamt för samtliga pojkar i vår studie. ……… 31

Figur 3 - Medelbetygspoängen för flickorna och pojkarna. ……… 32

Tabell 7 - Medelbetygspoängen för samtliga elever i Petersons studie. ……….. 33

Tabell 8 - Medelbetygspoängen för samtliga elever i vår studie. ……… 33

Tabell 9 - Medelbetygspoängen för flickorna i Petersons studie……….. 33

Tabell 10 - Medelbetygspoängen för flickorna i vår studie. ……… 33

Tabell 11 - Medelbetygspoängen för pojkarna i Petersons studie. ……….. 34

Tabell 12 - Medelbetygspoängen för pojkarna i vår studie. ……… 34

Tabell 13 - Korrelationsanalys mellan elevernas betyg och kön. ……… 35

Tabell 14 - Flickornas medelbetygspoäng……… 35

7

1 Inledning

1.1 Introduktion

I februari 2010 publicerade Svenska Dagbladet en artikel med rubriken Bara vinnarskallar tar sig förbi vårbarn (Söderström, Svd 22 februari 2010). Artikeln belyste vilken fördel barn som är födda tidigt under ett år har gentemot ett barn som är fött under senare delen av året. Dels får de senare barnen vänta längre innan de till exempel får köra moped, men det största problemet är att de jämförs med alla i sin klass. Vid sju års ålder är ett barn som är fött i januari 15 % äldre än ett barn som är fött i december. Detta gör att de äldre barnen generellt är mer fysiskt, och även psykiskt, utvecklade än sina yngre klasskamrater.

Den tydligaste skillnaden mellan tidigt och sent födda finns inom idrotten. Tomas Peterson (2004), professor i idrottsvetenskap vid Malmö Högskola, har studerat ungdomsfotbollen i Sverige och menar att de yngre ungdomarna missgynnas. I de så kallade zonlägrena där de mest talangfulla spelarna blir uttagna är mönstret tydligt. Efter att ha studerat 13-åriga pojkar och flickor födda år 1984, visade det sig att nästan 50 % av deltagarna var födda under första kvartalet medan endast 12 % var födda under sista kvartalet. Peterson (2004) kritiserar detta urvalssystem eftersom det gynnar fysisk mognad istället för talang. Då vissa ungdomar kan vara flera decimeter längre än andra, får de mindre fysiskt utvecklade det svårt att tävla under samma förutsättningar. Detta får effekten att de yngre barnen blir förbisedda och slås ut redan i tidigare åldrar, vilket gör att framtida talanger helt enkelt lägger skorna på hyllan innan de är färdigvuxna. Vidare har Peterson även gjort en studie med elever i årskurs åtta från 1997 inom skolämnet idrott och hälsa där han undersöker om det finns ett samband mellan elevernas betyg och när på året de är födda. Det visade sig att ju tidigare på året eleverna var födda, desto bättre betyg hade de.

Även i skolan har den relativa ålderseffekten betydelse. Allan Svensson (1993), professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, har i sin studie visat att barn födda tidigt under ett år har högre betyg än de som är födda sent. Som ett försök att lösa detta problem finns det idag möjlighet till en flexibel skolstart, det vill säga att barnen kan börja skolan ett år tidigare (Statens offentliga utredningar, 2010). Det innebär att samtliga skolor har skyldighet att ta

8

emot sexåringar om föräldrarna önskar detta. Dessutom har kristdemokraterna länge förespråkat en ännu mer flexibel skolstart där skolstart ska erbjudas både under höst- och vårterminen (Lindgren, 2006-03-21).

I vår studie vill vi undersöka den relativa ålderseffektens betydelse inom ämnet idrott och hälsa genom att jämföra ålder, kön och betyg. Forskningen gällande den relativa ålderseffekten inom skolan och framförallt inom idrotten är omfattande. Dock är det få studier som fokuserar på enskilda ämnen. Vi vill därför gå in djupare på skolämnet idrott och hälsa och se om den relativa ålderseffekten påverkar betygen även där. Vidare vill vi även jämföra våra resultat med Petersons studie från 1997. I och med införandet av läroplanen Lpo 94, gick undervisningen i ämnet idrott och hälsa från att ha varit prestationsinriktad till en mer förståelseinriktad undervisning. Då Petersons studie gällande skolidrotten är från 1997 vill vi undersöka om det skett några förändringar till idag. Kan det vara så att den relativa ålderseffekten har minskat eller har de som är födda tidigt under ett år fortfarande högre betyg? Och ser den relativa ålderskillnaden likadan ut bland pojkar och flickor?

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka om den relativa ålderseffekten har någon betydelse gällande betyg i skolämnet idrott och hälsa bland pojkar och flickor.

För att besvara vårt syfte har vi valt följande frågeställningar:

• a) Går det att urskilja något samband mellan elevernas slutbetyg i årskurs 9 inom idrott och hälsa och när på året eleverna är födda?

b) Ser det eventuella sambandet likadant ut bland pojkar och flickor?

• Går det att urskilja några skillnader eller likheter med Tomas Petersons resultat från 1997?

9

2 Bakgrund

I denna del kommer vi kortfattat beskriva skolans idrottsundervisning ur ett historiskt perspektiv, från den lingska gymnastiken under 1800-talet, till den nuvarande läroplanen för det obligatoriska skolväsendet i grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 1994 (Lpo 94). Därefter kommer vi att framhäva läroplanen för grundskolan 1980 (Lgr 80) samt Lpo 94 inom idrottsämnet med utgångspunkt från deras huvudpunkter vid betygsbedömning, vilket vi anser vara viktigt att ta hänsyn till vid våra resultat. Vi har valt att jämföra dessa två kursplaner dels eftersom Petersons studie är genomförd tre år efter att Lpo 94 blev gällande och vi tror därmed att kursplanen inte implicerats helt i skolan, utan att Lgr 80 fortfarande finns med vid betygsbedömningen, vilket kan vara en faktor om Petersons resultat skiljer sig gentemot våra. Eftersom vår studie genomförs 2010, 16 år efter Lpo 94 infördes borde den rimligtvis ligga som grund för betygsbedömningen. Dock måste vi ta hänsyn till studier (Thedin Jakobsson, 2005; Redelius, Fagrell & Larsson, 2009) som fortfarande visar att målen i Lpo 94 inte ligger till grund vid idrottslärarnas betygsbedömning.

2.1 Skolidrotten ur ett historiskt perspektiv

Engström (1999) framhäver att 1800-talets idrottsundervisning i skolan bestod av den så kallade Linggymnastiken. Annerstedt (1990) menar att det var först under 1860-talet som Linggymnastiken blommade ut på riktigt i skolsfären, då sonen Hjalmar Ling systematiserade och tecknade gymnastikformen. Dessa rörelser byggde på att kroppens anatomi skulle tränas efter de kroppsideal som fanns. Vidare framhäver Engström (1999) att denna träningsform hade den fysiska träningen i fokus och den tog avstånd från färdighetsträning samt alla former av tävlingsverksamhet. Kort sagt var den lingska gymnastiken en nyttobetonad idrottsform med motiverade kroppsövningar utifrån dåtidens kroppsideal.

Engström (1999) betonar att Linggymnastiken senare fick ”motstånd” i form av den framväxande tävlingsidrotten under slutet av 1800-talet. Annerstedt (1990) framhäver dock att modellen fortsatte att vara i fokus både i skolan samt vid lärarutbildningen långt in på 1900-talet. Vid denna tid började idrottsrörelsen och de enskilda idrotterna att föras in i skolan som ledde till minskat utrymme för den lingska modellen. Även Engström betonar att dessa nya idrottsformer fördes in i skolan på bekostnad av den fristående gymnastiken samt

10

redskapsgymnastiken. Han menar att färdighetsträningen inom de specifika idrotterna kom mer i fokus än det tidigare nyttobetonande.

1980 bytte ämnet namn från gymnastik till idrott. Engström (1999) menar att ämnet vid denna tid fortfarande var fysiologiskt motiverad fast med andra modeller än tidigare, samt gav ökade möjligheter för eleverna till en mer aktiv fritid. Detta genom att utbilda eleverna till att få goda grundkunskaper i olika specifika idrotter. Han menar att utvecklingen under 1900-talet har lett till en större frihet både för skolan samt eleverna. Förutom de traditionella idrotterna och gymnastikformerna ingår även lekar vid undervisningen. Annerstedt, Peitersen och Rønholt (2001) betonar att införandet av Lgr 80 innebar samundervisning vid idrottslektionerna. Detta innebär att undervisningen inte skulle åtskilja flickor och pojkar. Vidare framhäver Engström (1999) att införandet av Lpo 94 gav möjligheter för skolorna att specialisera sig inom specifika idrotter. Engström och Redelius (2002) menar att utvecklingen av skolidrotten under 1990-talet gick från ett färdighetsbaserat ämne till ett ämne som betonade hälsan. I och med denna läroplan bytte ämnet namn på nytt till idrott och hälsa.

Skolverket (2010-11-29) framhäver att det idag finns en nationell kursplan för varje ämne samt en bestämd läroplan som anger skolors grundläggande riktlinjer och mål. Vidare menar Meckbach (2004) att varje skola skall ha en arbetsplan som ger en lokal konkretisering av kursplanens mål. Eleverna börjar vanligtvis årskurs ett på höstterminen under det år som de fyller sju, men i dagens skola får elever även börja ett år tidigare. Statens offentliga utredningar (2010) framhäver att skolpliktsåldern gäller från och med sju års ålder, men föräldrarna får välja om deras barn vill börja ett år tidigare, det vill säga det året denne fyller sex.

2.2 Lgr 80 och Lpo 94

Sandahl (2005) framhäver att undervisningstimmarna år 2001 har minskat i genomsnitt med 21 minuter gentemot Lgr 80. I Lpo 94 tilldelas ämnet idrott och hälsa 460 timmar, men skolorna har möjlighet att specialisera sig då ämnet får ta upp till 410 timmar från de samhällsvetenskapliga och estetiska ämnena samt naturämnena. Detta kan jämföras med Lgr 80 som hade 537 undervisningstimmar, vilket innebär 73 timmar mer än Lpo 94. Thedin Jakobsson (2005) betonar att införandet av Lpo 94 innebar en ökad frihet och tolkningsbarhet för kommun, skola samt lärare. Vidare framhäver författaren att kommunen är huvudmän för

11

skolan från och med Lpo 94, istället för statsmakten. Statsmakten reglerar numera endast de mest övergripande frågorna och låter den lokala nivån (kommun, skola, lärare) arbeta och sköta resten. Annerstedt et al. (2001) betonar att införandet av Lpo 94 innebär en individanpassad undervisning, som både innehålls- och metodmässigt kan variera på skolorna.

Exempel på hur läroplanerna skiljer sig åt kan vi se i momentet bollspel. I Lpo 94 står det ingenting om att bollspel måste finnas med i undervisningen. Dock står det i kursplanen att eleverna ska ha kunskaper i vanliga rörelseaktiviteter samt hur de kan utföras på ett säkert sätt, men vilka övningar eller bollspel som skall bedrivas nämns ej. I Lgr 80 hade bollspel en egen huvudrubrik gällande moment som skulle ingå i utbildningen. I högstadiet skulle eleverna utöva tio olika lagspel, exempelvis rinkbandy, fotboll, basket och tennis. Utifrån detta kan vi se att dagens läroplan arbetar efter förståelse, gentemot tidigare där färdigheter inom specifika moment låg i fokus vid undervisningen.

Målinriktningen i Lpo 94 (vad eleverna ska uppnå eller sträva efter för att få ett visst betyg) finns inte med i Lgr 80. I den sistnämnde framhävdes specifika idrottsgrenar med olika delmoment som eleverna skulle få prova på vid olika stadier under utbildningen (se vilka nedan i tabell 1). I den nuvarande läroplanen nämns endast fyra specifika idrottsgrenar, nämligen simning, orientering, friluftsliv samt dans. I övrigt nämns det endast att elever ska ha kunskaper i vanliga rörelseaktiviteter. Kort sagt bygger Lpo 94 på målsättningar att uppnå samt att sträva emot, medan Lgr 80 byggde på diverse moment inom specifika idrotter och lekar. Dessa delmoment ser olika ut och utvecklas beroende vilket stadie eleverna befinner sig i. Sandahl (2005) menar dock att båda kursplanerna betonar vikten av att ge eleverna ett brett utbud på aktiviteter som gynnar deras fysiska hälsa. Meckbach (2004) framhäver att lärarna idag arbetar på ett friare sätt utifrån uppnåendemålen på grund av att de tidigare huvudmomenten försvunnit från kursplanen. Sandahl (2005) betonar att ämnet gick från ett övningsämne till ett kunskapsämne, men lektionernas fysiska moment är fortfarande liknande oavsett vilket kursplan som används vid undervisningen. Dock går det enligt Sandahl att utläsa i Lpo 94 att dagens undervisning strävar bort ifrån den traditionella idrotten genom att momenten fungerar som ett verktyg för hälsa.

Thedin Jakobsson (2005) framhäver att Lpo 94 går ifrån de tidigare detaljbeskrivningarna den tidigare läroplanen hade. Vidare menar hon att Lpo 94 istället lägger fokus vid begreppen

12

livsstil, livskvalitet samt livsmiljö. Detta tolkas som att den stora hälsoaspekten i Lpo 94 kan bero på att tävlingsidrotten skulle tonas ner i skolvärlden. Båda kursplanerna framhäver att eleverna skall arbeta för att främja sin hälsa, men i Lpo 94 är hälsoaspekten mer central och tydlig.

Tabell 1. Sammanfattning av kursplanerna Lgr 80 samt Lpo 94.

Läroplan Lgr 80 Lpo 94

Namn Idrott Idrott och hälsa

Antal timmar per

vecka Ca 3 Ca 1-2

Styrning Innehåll Mål

Ansvarig Statsmakten Kommun och skola

Huvudmoment Gymnastik Rörelse, rytmik och dans

Hälsa, hygien och ergonomi Livsstil, livsmiljö och hälsa

Bollspel

Lekar

Dans

Friidrott

Orientering och friluftsliv

Simning och livräddning

Skidåkning

Skridskokunskap

Arbetssätt Individuell utveckling Individuell utveckling

Utbildning Individuell påverkan

Lokal inriktning och individuell påverkan

(Thedin Jakobsson, 2005).

2.3 Lärarnas betygsbedömning

Som vi nämnde ovan var 1980-talets norm samkönad undervisning. Redelius, Fagrell och Larsson (2009) visar med sin forskning att flickor förlorar betygsmässigt på denna undervisningsform. Vid särundervisning på skolidrotten hade flickor och pojkar ungefär en

13

likvärdig mängd beträffande de högre betygen. Det har även visat sig att flickor nu ser sig själva som underlägsna inom ämnet.

Redelius et al. (2009) studie visar vad idrottslärarna fokuserar på vid betygssättning. De kommer fram till fem olika kategorier, normer som är i fokus vid betygssättningen. Kortfattat beskrivs de som följande;

• Normen av medvetande - Att eleven är i tid, att de har rätt utrustning och visar intresse. Om detta uppfylls får de godkänt.

• Normen av aktivitet - Hur aktiv eleven är under idrotten och hur ofta de medverkar i undervisningen

• Moralnormen - Idka ”fair play”, vara en god vän och hjälpa andra.

• Kompetensnormen - Innebär att eleven måste vara bra på idrott och ha goda färdigheter i detta. Här ingår också att eleverna skall kunna ansvara för en egen lektion, vilket lärarna anser vara viktigt för att kunna få ett högre betyg.

• Resultatnormen - Till skillnad från kategori fyra måste eleven visa upp prestationer, eller resultat. Det räcker alltså inte att bara vara duktig på idrott i allmänhet, utan det måste vara mätbart för att bli särskilt uppskattat när det gäller bedömning av eleverna, särskilt vad gäller det högsta betyget.

Utifrån ovanstående punkter menar författarna att hälsoaspekterna som framhävs i kursplanen inte är i fokus då eleverna bedöms. Istället menar de att lärarna främst verkar fokusera på elevernas prestationer samt hur de beter sig på lektionerna (moral) vid betygssättningen inom idrott och hälsa. Detta får enligt författarna konsekvenser för hur ämnet konstruerar kön. De framhäver att det som ligger till grund för bedömning och betygssättning är förmågor som traditionellt är förknippade med idéer kring maskulinitet. Eftersom skolämnet i hög grad består av aktiviteter som är traditionellt manliga (till exempel bollsporter) kan detta leda till att chansen till ett högt betyg är svårare för flickor än pojkar. Majoriteten av utövarna i dessa traditionella idrotter består även av pojkar, vilket betyder att de har högre chans till ett bra betyg. Vidare kopplar författarna samman detta med att tjejer har lägre betyg än killarna i ämnet idrott och hälsa. Hade undervisningen skett utan dessa traditionella idrotter hade även betygsfördelningen sett annorlunda ut enligt författarna (Redelius et al., 2009).

På uppdrag av Skolverket har Larsson, Fagrell, Johansson, Lundvall, Meckbach & Redelius (2010) undersökt huruvida pojkars och flickors deltagande på skolidrotten i årskurs nio sker

14

på lika villkor. Författarna framhäver att undervisningsmomenten består till största del av tävlingsidrotter med boll. Pojkarna finner att idrottsämnet är roligare än flickorna och tar för sig mer under lektionerna, vilket kan vara en faktor till att boll tar stor plats i undervisningen. Även om lärarna är medvetna om detta tycker de att det är svårt att genomföra lektioner där flickor och pojkar deltar på lika villkor. Vidare relaterar vissa lärare inte till kursmålen då de planerar och genomför lektioner. Lektionerna planeras ofta utifrån elevernas intressen, det vill säga bollsporter då eleverna ofta utövar det på fritiden (Larsson et al., 2010).

Författarna framhäver även andra faktorer gällande elevers skillnader i resultaten, till exempel elevernas idrottserfarenheter, bakgrund eller utbildningsnivå bland föräldrarna. Där lärarna känner stöd bland föräldrarna visar det sig att undervisningen sker mer utifrån läroplanen. I dessa skolor finner författarna heller inte det könsmönster vi framhävde ovan. Slutligen anser författarna att hälsoaspekterna borde införlivas mer i undervisningen, vilket kommer ge fördelar för flickorna (Larsson et al., 2010).

2.4 Sammanfattning av bakgrund

Ur ett historiskt perspektiv kan vi se hur idrottsundervisningen har skiftat från en icke-tävlingsfokuserad undervisning under den lingska perioden, till en mer prestationsbaserad undervisning under Lgr 80, för att i nuvarande undervisning, Lpo 94, vara mer hälsobetonad. I och med att undervisningen under den lingska perioden var nyttobetonad istället för tävlingsinriktad borde den relativa ålderseffekten haft mindre betydelse. Då den relativa ålderseffekten är starkt förknippad med föreningsidrott är det troligt att den relativa ålderseffekten fick större inflytande under Lgr 80 som är mer prestationsbaserad. Frågan är om den relativa ålderseffektens betydelse återigen har minskat i och med införandet av Lpo 94 som inte är lika prestationsbaserad? Detta är dock beroende av att lärarna följer de betygskriterier som Lpo 94 betonar.

15

3 Teori och tidigare forskning

Forskningen inom den relativa ålderseffekten (RAE) är relativt utbredd. Både inom idrottsvärlden och skolan har forskare funnit effekter av den relativa åldern. I följande avsnitt kommer vi att förklara vad som menas med teorin om den relativa ålderseffekten, samt presentera en utvald del av forskningen som är relevant för vårt arbete. Vi kommer även att närmare beskriva Tomas Petersons studie inom skolan, eftersom vi senare kommer att jämföra vår studie med denna.

3.1 Definition av begreppet RAE

När ett barn grupperas i åldersklasser, oavsett om det är i skolan eller i sportsammanhang, kommer barnen i gruppen att variera i ålder (relative age eller relativ ålder) inom åldersklassen de är uppdelade i. Är barnen uppdelade i till exempel januari till december under ett år, kommer de barnen som är födda i januari nästan vara ett helt år äldre än de barn som är födda i december. Vid sju års ålder kommer de barn som är födda i januari att vara 15 % äldre än de som är födda i december. Detta gör att de januarifödda barnen nästan har ett år mer på sig att utvecklas, vilket benämns som den relativa åldersfördelen. Hur stor denna fördel är betecknas som den relativa ålderseffekten (RAE; Relative Age Effect) (Barnsley, 1988).

3.2 RAE inom idrotten

Fenomenet RAE upptäcktes på 1980-talet genom att Roger Barnsleys fru började titta igenom ett matchprogram under en ishockeymatch för juniorer. Hon upptäckte att de flesta av spelarna var födda tidigt under året. Detta lade grunden för en rad studier inom området. Barnsley, Thompson och Barnsley (1985) och Grondin, Deshaies och Nault (1984) gjorde två liknande studier inom juniorishockeyn avskilt ifrån varandra och resultatet visade att den relativa åldern hade en betydande effekt. De menar att storlek, snabbhet och koordination är starkt förknippade med åldern och att de äldre spelarna inom ålderskategorin generellt har en stor fördel gentemot de andra. Men det är inte bara fysiska aspekter som påverkas, utan de pekar även på psykologiska faktorer som till exempel självförtroende. I och med att de äldre spelarna kan prestera bättre ökar deras självförtroende medan de yngre spelarna får sämre självförtroende. Självförtroendet ökade även när de äldre spelarna blev uttagna till olika

16

regionslag, medan de yngre blev förbisedda. Dåligt självförtroende och att bli förbisedd leder enligt författarna till att de yngre väljer bort aktiviteter där de är missgynnade vilket vidare leder till ett stort bortfall.

Flera studier visar att RAE är av betydelse inom de flesta sporter, inte enbart inom ishockeyn. Glamser och Vincent (2004) visar i sin studie hur den relativa ålderseffekten har betydelse inom uttagningar i fotboll (soccer) i USA. Det visade sig att 69 % av de som blev uttagna till det amerikanska olympiska programmet bland pojkar födda 1984, var födda under det första halvåret. 18 % var födda i januari och endast 3 % var födda i december. Författarna pekar på att samma mönster även finns inom Europa. Andra studier visar hur samma mönster sker i ett flertal idrotter, så som baseball (Thompson, Barnsley & Stebelsky, 1991) och amerikansk fotboll (Glamser & Marciani, 1992).

Det finns alternativa förklaringar till den relativa ålderseffekten, där bland annat en har med det geografiska klimatet att göra. Musch och Hay (1999) beskriver i sin studie att det finns ett liknande mönster i vilken ålder barn lär sig sitta, stå och så vidare. Enligt detta resonemang kan det vara av betydelse vilket klimat som råder i de olika faserna, till exempel när ett barn ska utföra sina första utomhusaktiviteter. Syftet med deras studie var därför att se hur vida RAE påverkas av olika länders klimat. Studien undersökte fotbollsspelare i Brasilien, Australien, Japan och Tyskland, länder långt skiljda ifrån varandra och med olika årstidssäsonger. Det visade sig att det fanns en stark relativ ålderseffekt i alla länder. Författarna menar att det är avgränsningsdagen (”cut-off date”) som är den stora faktorn till den relativa ålderseffekten. Oavsett om hur klimatet påverkar fotbollsspelarna, kommer de som är födda tidigt i en ålderskategori att prestera bäst.

Hittills har vi bara presenterat tidigare forskning av den relativa ålderseffekten inom lagidrotter där det är enkelt att jämföra spelare mot varandra. Studier har dock visat att den relativa ålderseffekten även har betydelse inom individuella sporter. O´Donoghue (2009) visar i sin studie hur effekten även har betydelse inom tennis. Genom att jämföra både juniorer och seniorer bland båda könen kommer författaren fram till att det finns en signifikant skillnad i alla fall mellan de som är födda under de första sex månaderna och de som är födda under de sex sista månaderna. En intressant skillnad i studien är att flickornas relativa ålderseffekt ökar från juniorer till seniorer, medan det bland pojkarna minskar från juniorer till seniorer.

17

Författarna ger tre möjliga förklaringar. För det första mognar flickor tidigare än pojkar, vilket bland annat Malina (2010) gjort en studie på, vilket gör att de tidigare än pojkar ofta ansluter sig till juniorerna. På så sätt faller de bästa flickjuniorerna bort från juniorklassen och ansluter sig till seniorklassen. För det andra menar de att de fysiska effekterna som påverkar den relativa ålderseffekten kan vara större bland pojkar än flickor, vilket leder till en större andel pojkar födda under första halvåret än flickor. Till sist menar de att pojkar kan vara mer motiverade att tävla och intressera sig mindre för de sociala aspekterna än vad flickor är.

Effekten av den relativa åldern har även visat sig i Sverige. En studie gjord av Tomas Peterson (2004) behandlar selektionsprocessen inom svensk fotboll. Från och med tretton års ålder väljs de mest ”talangfulla” spelarna fram av de enskilda fotbollsföreningarna till olika slags uttagningsläger. Peterson visar med sin studie att majoriteten av de uttagna pojkarna och flickorna är födda under det första halvåret, och med detta menar författaren att uttagningarna inte enbart kan vara relaterade till talang. Det första uttagningslägret kallas för zonläger och till detta läger väljer föreningarna själva ut vilka 13-åringar som ska delta. 45 % (107 av 239) av de uttagna var födda under det första kvartalet medan spelarrepresentationen för det fjärde kvartalet endast låg på 11 %. Peterson menar att denna snedfördelning mellan de uttagna spelarna i relation till födelsemånad, innebär att pojkar och flickor som är födda tidigt på året har större chans att bli uttagna. Vidare konstaterar Peterson att denna snedfördelning följer med hela vägen upp till landslagsnivå. Denna snedfördelning visar sig även inom andra idrotter som till exempel ishockey samt i andra länder, exempelvis England.

Peterson framhäver konsekvenserna selektionssystemet har för svensk fotboll. Fysisk mognad kan kort beskrivas som motorik, tyngd, längd samt bredd, det vill säga egenskaper som till mestadel inte går att träna upp. Social mognad tas även upp, men detta är enligt Peterson svårt att bedöma och utvärdera. Spelare födda tidigt på året kan därmed gynnas på grund av deras fysiska mognadsgrad gentemot yngre spelare inom samma åldersspann. Svenska Fotbollförbundet (SvFF) betonar ordet talang vid uttagningen av spelare. Trots detta verkar fysisk mognad ha stor inverkan vid selektionsprocessen enligt Peterson. De som är tidigt utvecklade får därmed fördelar gentemot de andra spelarna. Denna observation är Peterson inte ensam om, utan även Glamser och Vincent (2004) har uppmärksammat detta. De menar att så fort en spelare kommit med i ett elitlag får denna spelare lära sig de rätta teknikerna och färdigheterna, tränas av bättre tränare samt att de skapar ett stort självförtroende. Denna fördel

18

gentemot de som inte blir uttagna blir större ju längre processen varar, vilket gör att även om de fysiska skillnaderna minskar bibehåller ändå de som är tidigt fysiskt mogna sitt försprång. Dock menar Peterson att de som är tidigt utvecklade vanligtvis inte är de som blir ”bäst” som vuxna. Han menar att den som alltid är ”bäst” i unga år få det svårt att fortsätta när dessa blir äldre och de som är sent utvecklade kommer ifatt. Peterson menar att dessa kanske inte är psykologiskt redo att förlora. Sammanfattningsvis anser Peterson att dagens selektionssystem är orättvist vid unga åldrar eftersom det är först vid arton-nittonårsålder varje individ växt färdigt.

3.3 RAE inom skolan

Vi har nu visat på tidigare forskning inom idrotten. Dock visar studier att den relativa ålderseffekten inte enbart har betydelse inom idrotten, utan även inom skolan.

Cobley, Colin och Baker (2008) utgår i sin studie från den relativa ålderseffekten och menar att det inte har forskats särskilt mycket om RAE inom skolans idrottsundervisning vilket ledde till deras syfte med artikeln. Syftet var att se om den relativa ålderseffekten påverkar kunskapsnivån inom idrottsundervisningen, samt hur detta förhåller sig till representationen i skollagen. Undersökningen skedde på en grundskola i England där författarna tittade på klasserna i årskurs 7, 8 och 9 där information om elevernas födelsedatum och kön behandlades. Sammanlagt var deltagarantalet 621 stycken, varav 304 flickor samt 317 pojkar. Eleverna delades in utifrån födelsedatum i fyra olika kvartal. För att besvara hur elevernas kunskaper inom idrottsämnet såg ut, utgick författarna från idrottslärarnas observationer. Dessa kunskapsnivåer utsattes senare för dataanalys.

Studien visar att sambandet mellan födelsedatum och nådda kunskapsnivåer inom idrottsämnet är tydligt. Studien framhäver att de elever som är födda under det första kvartalet har nått en högre kunskapsnivå än elever som är födda under övriga kvartal. Detta samband är tydligare ju äldre eleverna är. Skollagsrepresentationen, spelare uttagna till olika skollag i idrott, har även den en majoritet av elever som är födda under det första kvartalet. Författarna drar slutsatserna att den nuvarande åldersgrupperingen, bedömningen och urvalsstrategin i skolan kan förvärra både innanför och utanför klassrummen. Skolidrotten och dess idrottsmiljö kan gynna kunskapsnivå och representation för de som är äldst inom sin

19

åldersgrupp, samtidigt som det kan göra att de som är födda senare under samma år blir mindre intresserade av ämnet.

Fredriksson och Öckert (2006) har i sin rapport kommit fram till att de barn som är födda tidigt under ett år generellt har högre betyg än de som är födda sent. Detta mönster minskar senare ju äldre eleverna blir. Vidare visar de att idrottsämnet är det ämne där den relativa ålderseffekten har störst betydelse. De förklarar detta med att idrottsaktiviteter utanför skolan är vanligare än aktiviteter för läsämnena. De kommer även fram till att den relativa ålderseffekten är nästan dubbelt så stor hos pojkarna än flickorna i ämnet idrott, vilket kan ha att göra med att pojkar deltar i fler idrottsaktiviteter än flickor.

Tidig selektion finns inte enbart inom idrotten, utan även inom skolan. Inom skolan finns det olika så kallade nivågrupperingar, där eleverna delas in i olika ”snabba” grupper (Skolverket, 2003). Både Engström (1996) och Wallby, Carlsson och Nyström (2001) tar upp både fördelar och nackdelar med denna nivågruppering. Engström nämner att eleverna kan stämplas som dumma och Wallby et al. menar att elever kan placeras i fel grupp samt att det finns svårigheter att byta grupp. I och med att både den fysiska och psykiska mognaden varierar relativt stort i yngre åldrar, menar Allen och Barnsley (1993) att elever felaktigt placeras i olika stödgrupper, eftersom den senare utvecklingen tolkas som en lägre förmåga. Samma studie visar även att yngre elever är överrepresenterade i stödundervisning. Wallby et al. (2001) menar att nivågrupperingar medför olika undervisningsmetoder, kvalité, förväntningar från lärarna och eleverna samt annat läromaterial. Det är lätt att se en koppling till idrottens värld, där spelarna i elitläger får bättre träning. Att tidigt placera barn i olika former av stödundervisning på grund av sen mognad kan leda till att dessa senare får det svårt att komma ifatt sina övriga klasskamrater.

3.3.1 Petersons resultat inom skolidrotten

Då vi har för avsikt att jämföra vår studie med Tomas Petersons studie kommer vi därför att närmare gå in på Petersons resultat. På så sätt blir det enklare för läsaren att tolka de resultat vi kommer fram till.

1997 genomförde Peterson (2004) en studie inom idrottsämnet i skolan som byggde på Allan Svenssons (1993) resultat. Peterson kommer med sin studie fram till liknande resultat som

20

Svensson. Syftet med studien var att granska elevers betyg och födelsemånad bland elever i årskurs åtta år 1997. Vi har granskat råmaterialet som Peterson använder sig av i sin studie, vilket gör att vi detaljerat kan presentera de resultat som framhävs. Betygen som är insamlade är rikstäckande och utgörs av ett stickprov på 8200 elever. Eleverna är indelade efter månad, men vi har valt att presentera resultaten kvartalsvis. För att räkna ut ett genomsnittsbetyg har Peterson kodat de olika betygen siffermässigt. De elever som har IG multipliceras med 1, de som har G multipliceras med 2 och så vidare. Efter att ha fått fram ett värde dividerar han detta med antalet elever och får på så sätt fram ett medelpoängsbetyg (för en mer detaljerad metodbeskrivning hänvisas läsaren till studiens metoddel). I studien har Peterson studerat eleverna totalt sett, samt flickor för sig och pojkar för sig.

Petersons studie visar att det finns ett samband mellan när eleverna är födda och vilka betyg de har. Ju tidigare på året eleverna är födda, desto högre betyg har de i ämnet idrott och hälsa. Detta gäller för både pojkar och flickor. Vad gäller alla elever har de elever som är födda under det första kvartalet medelpoängsbetyget 2,4557 medan de elever som är födda under sista kvartalet har medelpoängsbetyget 2,2793, vilket är 7,2 % lägre. Det sker en fallande linje från första kvartalet till sista. Pojkarna i första kvartalet fick poängen 2,55 medan de i sista kvartalet fick 2,2977, vilket är 9,9 % lägre. Vad gäller flickorna ser vi samma mönster, där de i kvartal ett fick poängen 2,357 medan de i sista kvartalet fick poängen 2,2602, vilket är 4,1 % lägre. Det enda undantaget i studien är att flickorna i kvartal fyra presterar marginellt bättre än flickorna i kvartal tre, vilket bryter mot den fallande linjen från kvartal ett till kvartal fyra. Som vi kan se finns det ett samband mellan både pojkar och flickor, även om det finns ett klart tydligare samband mellan pojkar än flickor. En annan intressant observation från studien är att pojkarna har högre betyg än flickorna i ämnet idrott och hälsa. Pojkarna hade i genomsnitt poängen 2,42 medan flickorna hade poängen 2,3028. Detta innebär att flickorna i snitt har 4,9 % lägre betyg än pojkarna.

3.4 Psykologiska faktorer

Studier har visat att de fysiska fördelar vissa barn har mot andra kan leda till psykologiska faktorer, så som självförtroende och självkänsla. Barnsley (1988) har visat att de äldre barnen i ett åldersspann har bättre självförtroende än de yngre. I och med att eleven själv märker av sina fördelar i mognad, utvecklar eleven ett bättre självförtroende. Tvärtom känner de elever med sämre självförtroende sig obekväma i vissa aktiviteter och undviker dem. Inom

21

föreningsidrotter leder detta till ett stort bortfall, där många av de yngre barnen väljer att sluta med sin idrott. Thompson, Barnsley och Battle (2004) har även visat att de äldre barnen utvecklar en bättre självkänsla. Intressant är att de barn som har högst självkänsla är de barn som skulle varit yngst i en klass, men vars föräldrar väntat med att placera sina barn i skolan till året efter, vilket gör att de istället tillhör de äldsta barnen. Thompson, Barnsley och Dyck (1999) kopplar det sämre självförtroende och självkänslan till en senare och tragisk konsekvens, nämligen självmord. Efter att ha undersökt självmordstatistiken bland 20-åringar i Alberta mellan 1979-1992, fann de en signifikant skillnad som visade att de som tagit sitt liv i större utsträckning var födda senare delen av året.

22

4 Material och metod

Vid genomförandet av studien valde vi att använda en kvantitativ statistisk metod. I studien ville vi ta reda på om det fanns ett samband mellan när på året eleverna var födda och vilket betyg de hade i ämnet idrott och hälsa i årskurs nio. Vi ville även ta reda på om det eventuella sambandet såg likadant ut bland pojkar och flickor. För att besvara våra frågeställningar valde vi därför att samla in betyg från elever i årskurs 9. Med hjälp av en statistisk metod kunde vi se om det fanns ett samband eller inte. Vi hade dock inga möjligheter att förklara varför det såg ut som det gjorde, men det var inte syftet med vår studie. Vi ville endast belysa om det faktiskt fanns några skillnader.

Vi har främst använt oss utav korrelationsanalyser för att se om det fanns ett samband mellan när på året eleverna var födda och vilket betyg de hade. Vi har även använt ett Mann-Whitney U-test för att räkna ut elevernas medelbetygspoäng. Både dessa metoder är icke-parametriska test. Enligt Undheim (1988) mäter man statistiska samband mellan två variabler med hjälp av korrelationsanalyser, vilket var precis vad vi ville göra. Vidare menar han att genom att finna samband mellan de två variablerna x och y, kan det indikera på att de har något med varandra att göra. Vi kommer närmare att beskriva de olika testerna senare i metoddelen då vi kommer att beskriva vilken metod vi använder oss av för att undersöka varje frågeställning.

4.1 Nackdelar med vald metod

Nackdelen med att vi valde en kvantitativ studie framför en kvalitativ var att vi inte hade möjligheter att gå in på djupet. Vi kunde inte få reda på om eleverna själva kände av den relativa ålderseffekten eller hur denna påverkade lärarnas syn på idrottsundervisningen. Vidare fick vi heller inte reda på några bakgrundsfakta om eleverna som till exempel etnicitet eller socio-ekonomisk status. Vi tog endast hänsyn till ålder, betyg samt kön, men det kan finnas andra faktorer som spelar roll. Hur elevernas fysiska mognadsgrad såg ut eller vilka kriterier lärarna använde sig av vid betygssättning var andra faktorer vi heller inte fick någon information om.

Det fanns även en svaghet gällande vår jämförelse med Petersons studie. Petersons studie behandlar 8200 elever och är rikstäckande. Vår studie behandlade endast 988 stycken elever i

23

Helsingborgs kommun. Dock anser vi att vår studie är tillräckligt stor för att kunna dra slutsatser om resultatet. Då vi endast undersökt de kommunala skolorna i Helsingborg kunde vi inte med statistisk säkerhet uttala oss om hur det såg ut i hela landet, utan enbart i Helsingborgs kommunala skolor. Men då vi har undersökt hela staden vilket gjort att vi inkluderat en stor mångfald elever, både vad gällande etnicitet och socio-ekonomisk status, är det rimligt att tro att studien är relativt representativ för hela landet.

Ett problem var dock att Petersons studie undersökte elever i årskurs åtta, medan vi undersöker elever i årskurs nio. Det kan ske förändringar i effekten av den relativa åldern mellan årskurs åtta och nio. Vi tror dock att dessa eventuella förändringar är relativt små. Anledningen till att vi undersöker årskurs nio är att enligt Petersons (2004) studie har han undersökt årskurs nio, men efter att ha tagit del av hans råmaterial, visade det sig att han hade undersökt elever i årskurs åtta. Detta fick vi reda på först efter att vi samlat in alla våra betyg, vilket gjorde att vi inte kunde ändra på grund av tidsbrist.

4.2 Urval

Vi valde att undersöka slutbetygen bland elever i årskurs nio på grund av tre faktorer. För det första tänkte vi att vi skulle välja samma åldersklass som Petersons studie (2004). För det andra ansåg vi att skillnader i fysisk mognad är större i högstadiet än gymnasiet. Till sist valde vi att undersöka niondeklassare eftersom det är obligatorisk skolgång i högstadiet för alla ungdomar. Då gymnasiet ej är obligatoriskt anser vi att validiteten hade minskat.

Anledningen till att vi valde Helsingborg är att det är Sveriges nionde största kommun med cirka 129 000 invånare (Helsingborgs kommun, 2010) med flera olika skolor där elevernas socio-ekonomiska status, etnicitet, klasstillhörighet och så vidare varierar. Dessutom är Helsingborg en av Sveriges ledande idrottsstäder med stark tradition i till exempel fotboll, innebandy, basket och tennis. Det ska dock poängteras att vi enbart har undersökt kommunala skolor, vilket gjorde att vi inte kunde uttala oss om friskolor.

Anledningen till att vi valt att studera betyg var att majoriteten av forskningen i Sverige inom området har behandlat just betyg (Svensson 1993, Peterson 2004). Vi anser även att betygen i årskurs nio är av betydelse då det är dessa betyg som ligger till grund för vilka gymnasielinjer eleverna kan välja.

24

4.3 Material

Det material vi tittade på i vår studie behandlade alla slutbetyg från elever i årskurs nio år 2010 bland de kommunala skolorna i Helsingborg. Sammanlagt var eleverna utspridda på 21 skolor runt om i kommunen. Betygen fick vi tag på via Skol- och fritidsförvaltningen i Helsingborgs kommun. Informationen vi fick tillhanda rör betyg, födelsedatum (angivit i år och månad), kön samt betyg bland 1117 antal elever, varav 553 var flickor och 564 var pojkar. Efter bortfallet kom vår studie att bestå av 988 slutbetyg, bestående av 487 flickor och 501 pojkar (se Figur 1.)

Figur 1. Fördelning av elevers födelsekvartal.

Kommentar: N=988, varav 487 flickor och 501 pojkar. Kvartal 1: 269 elever (27,2 %), kvartal 2: 259 elever (26,2 %), kvartal 3: 257 elever (26 %), kvartal 4: 203 elever (20,6 %)

.

4.3.1 Bortfall

Majoriteten av de elever som gick ur nionde klass år 2010 är födda 1994. Det finns även elever som börjat skolan ett år tidigare, samt elever som antingen börjat skolan ett år senare eller har gått om en klass. De elever som inte är födda 1994 har vi valt att inte räkna med i vår studie. Vi vill endast undersöka betydelsen av den relativa ålderseffekten inom ett

ettårs-25

spann. En person född i januari 1993 är nästan två år äldre än en elev född i december 1994, vilket skulle kunna ge en orättvis bild i resultatet. De elever som börjar ett år tidigare är ofta barn som mognat tidigt, vilket inte heller ger en rättvis bild. Sammanlagt blev bortfallet 129 elever, vilket är 11,5 % av den totala summan elever i vårt grundmaterial.

4.4 Metodiskt tillvägagångssätt

Vi kommer nu att närmare beskriva de metodologiska val vi använt oss av för att undersöka varje frågeställning för sig. De variabler vi har använt oss av är födelsekvartal, betyg och kön. Vilket vi nämnt tidigare finns det andra variabler som kan påverka, men då vi ej har någon tillgång till dessa, är det omöjligt att undersöka om dessa påverkar resultaten.

.

Då vi har använt oss av programmet SPSS har vi kodat om de olika variablerna vi har använt oss av. Alla elevers födelsemånader har vi delat in i fyra kvartal, där 1 = kvartal 1, 2 = kvartal 2, 3 = kvartal 3 och 4 = kvartal 4. Könen är uppdelade i flickor (=1) och pojkar (=2). Vad gäller betygens omkodning har vi valt att använda oss av samma metod som Peterson, för att kunna jämföra våra resultat med hans studie. Peterson har givit varje betyg en poäng där IG motsvarar 1, G motsvarar 2, VG motsvarar 3 och MVG motsvarar 4. I bilaga 2 (se sida 43) framhävs elevernas betyg och födelsedatum, samt bortfallet (elever födda 1993 samt 1995). Vi har valt att inte visa upp födelsedatum i texten eftersom vi är intresserade av elevers betyg i förhållande till födelsekvartal.

För att besvara frågeställningen om det finns något samband mellan när på året eleverna är födda och vilket betyg de har i ämnet idrott och hälsa, har vi valt att använda oss av Spearmans rangkorrelation (Spearmans rho). Undheim (1988) menar att Spearmans rho används då man har två set av rangordningar på ordinalskala, vilket är vad vi har, nämligen betyg och födelsekvartal. Korrelationen i Spearmans rho varierar mellan 1.0 och -1.0 där 0 betyder att det inte finns något samband. 1.0 betyder att det finns ett perfekt positivt samband mellan de två variablerna. Vi har kodat kvartal 4 med den högsta variabeln (4) och kvartal ett som (1), vilket innebär att om korrelationskoefficienten är negativ innebär det att elever som är födda tidigt har högre betyg än de som är födda sent. Vidare betyder detta att teorin om den relativa ålderseffekten stämmer. Det är ett icke parametriskt test, vilket används när fördelningen mellan de två olika variablerna är snedfördelade (Undheim, 1988).

26

Vad gäller fråga 1b, om den eventuella skillnaden mellan betyg ser likadan ut bland pojkar och flickor, har vi använt oss av samma metod som föregående. Vi har nu istället enbart undersökt flickor för sig och pojkar för sig. På så sätt kan vi se hur eventuella samband mellan betyg och födelsekvartal ser ut inom respektive kön.

Då Petersons studie enbart framhäver siffror och mönster man enbart kan se genom ögat är det svårt att statistiskt jämföra våra resultat med studien. Vi hade kunnat föra in Petersons resultat i SPSS, men då hans studie behandlar 8200 elever, såg vi inte detta som någon rimlig lösning. Istället kommer vi att presentera Petersons resultat genom siffror och sedan jämföra med våra resultat och se om det skett någon procentuell skillnad. Då vi har tillgång till Petersons råmaterial har vi räknat ut elevernas medelbetygspoäng, både totalt sett och per kvartal. Vi har även räknat ut medelbetygspoängen pojkar för sig och tjejer för sig. På samma sätt har vi även räknat ut våra egna resultat enligt Petersons metod. För att räkna ut medelbetygspoängen har vi använt oss av samma formel som Peterson;

Figur 2. Ekvationsformel för att räkna ut medelbetygspoängen. Figur 2. Ekvationsformel för att räkna ut medelbetygspoängen

När det gäller vår sista frågeställning om eventuella skillnader i betyg mellan könen kommer vi att använda oss av Mann-Whitney U-test för att räkna ut medelbetygspoängen. Det är ett test som jämför två grupper med gemensam rangordning (Undeheim, 1988). Vi kommer även att använda oss av Spearmans rangkorrelation för att se om det finns ett samband mellan variablerna betyg och kön.

n1 = antal med U

n2 = antal med G

n3 = antal med VG

n4 = antal med MVG

27

4.5 Reliabilitet och Validitet

Den data vi bearbetar innehåller endast betyg, kön och ålder, vilket gör att vi inte behöver tolka de olika uppgifterna. Alla betyg vi fått tillhanda är inhämtade ifrån Skol- och fritidsförvaltningen i Helsingborgs kommun och vi måste utgå från att dessa uppgifter är korrekta. Den enda risken för slumpmässiga fel är när vi själva fört in all data i SPSS. Men då vi dubbelkollat all information anser vi att reliabiliteten i vår studie är mycket hög.

Då vi vill undersöka om det finns ett samband mellan när på året eleverna är födda och vilka betyg de har i ämnet idrott och hälsa, anser vi att den data vi använder oss av är relevant för studien. Dock så har vi inte någon information om andra faktorer som kan påverka som till exempel etnicitet eller socio-ekonomisk status. Men då vi även ska jämföra vår studie med Petersons, som inte heller har tagit någon hänsyn till dessa bakomliggande faktorer, anser vi att även vår validitet är god. Det ska dock poängteras att studien endast kan uttala sig om hur det ser ut i Helsingborgs kommunala skolor och är inte representativ för hela Sverige.

4.6 Etik

Med tanke på att betyg ofta anses vara ett känsligt ämne, anser vi att det kan vara av vikt att beskriva vårt etiska förhållningssätt. Materialet består som sagt av färdigställda slutbetyg inom ämnet idrott och hälsa i årskurs nio, vilket är offentliga handlingar enligt Skolverket (2010-12-18). Detta innebär att vi inte behöver något samtycke från enskilda personer, då vi endast är intresserade av betygen, inte personerna. Vi har inte tillgång till elevernas namn eller personnummer, utan endast hur många elever som är födda i respektive månad samt kön och betyg. Detta innebär att samtliga ”deltagare” i studien är anonyma.

28

5 Resultat

Nedan kommer vi att presentera de resultat vi funnit i vår studie. De kommer att redovisas utifrån frågeställningarna vi framhävde under rubrik 1.2.

5.1 Fråga 1a: Går det att urskilja något samband mellan elevernas

slutbetyg i årskurs 9 inom idrott och hälsa och när på året eleverna är

födda?

För att se om det fanns något signifikant samband mellan elevers betyg och födelsekvartal, använde vi oss utav Spearmans rangkorrelationstest. Vi använde oss utav samtliga elevers födelsekvartal och slutbetyg. Utifrån detta test fann vi inget signifikant samband då korrelationskoefficienten var väldigt låg (-0,014).

Nedan i tabell 2 visar vi både den sammanlagda fördelningen av elevernas medelbetygspoäng samt deras poäng per kvartal. Som vi kan se har visserligen eleverna i kvartal 1 högst medelbetygspoäng men endast marginellt högre än eleverna i kvartal 3. Dessutom har eleverna i kvartal 4 högre poäng än eleverna i kvartal 2.

Tabell 2. Tabell över samtliga elevers medelpoängsbetyg, både utifrån de olika kvartalen, samt gemensamt.

Vår studie, Samtliga elever

Kvartal

Sammanlagda

poäng Antal elever Medelbetygspoäng

Kv 1 763 269 2,8364

Kv 2 695 259 2,6834

Kv 3 727 257 2,8288

Kv 4 558 203 2,7488

Samtliga 2743 988 2,7763

29

5.2 Fråga 1b: Ser det eventuella sambandet likadant ut bland pojkar

och flickor?

Vid denna frågeställning använde vi oss utav samma metod som i frågeställning 1a, Spearmans rangkorrelationstest. Nu har vi delat upp eleverna efter kön för att se om sambandet mellan betyg och födelsekvartal skiljer sig beroende på könstillhörigheten. För att framhäva resultaten tydligare kommer vi att presentera flickornas och pojkarnas resultat för sig.

5.2.1 Flickornas resultat

Flickornas resultat skiljer sig gentemot det totala resultatet. Här finner vi till skillnad från frågeställning 1a att det finns ett signifikant samband mellan flickornas betyg i förhållande till födelsekvartal. Dock är korrelationskoefficienten väldigt låg (-0,109), vilket innebär att endast 1 % av variationen i betyg kan förklaras av elevernas födelsekvartal. Övriga 99 % förklaras därmed enligt testet av andra faktorer.

Tabell 3. Korrelationsanalys mellan flickornas födelsekvartal och betyg.

Korrelation

Födelsedatum Betyg

Spearman'srho Födelsedatum CorrelationCoefficient 1,000 -,109*

Sig. (2-tailed) . ,016

N 487 487

Betyg CorrelationCoefficient -,109* 1,000 Sig. (2-tailed) ,016 .

N 487 487

Kommentar: N = 487. Korrelationen är signifikant * = signifikant på 95 % säkerhetsnivå.

I tabell 4 nedan framhävs flickornas medelbetygspoäng både efter födelsekvartal samt gemensamt för könet. Betygen är inte fallande från kvartal 1 till 4 eftersom flickornas betyg i kvartal 3 är högre än i kvartal 2. Dock finner vi att skillnaden är stor mellan kvartal 1 (2,8864) och kvartal 4 (2,5138). Detta innebär att flickorna i kvartal 4 har cirka 13 % lägre medelpoängsbetyg än kvartal 1.

30

Tabell 4. Tabell över flickornas medelpoängsbetyg, både utifrån de olika kvartalen, samt gemensamt för samtliga flickor i vår studie.

Vår studie, Flickor

Kvartal

Sammanlagda

poäng Antal elever Medelbetygspoäng

Kv 1 381 132 2,8864

Kv 2 299 118 2,5339

Kv 3 353 128 2,7578

Kv 4 274 109 2,5138

Samtliga 1307 487 2,6838

Kommentar: N = 487. Medelbetygspoängen för flickorna i vår studie.

5.2.2 Pojkarnas resultat

För pojkarna ligger korrelationskoefficienten på 0,086 vilket innebär att endast 0,7 % av variansen i betyg kan förklaras av pojkarnas födelsekvartal. Intressant är att korrelationskoefficienten har ett positivt värde, vilket innebär att de pojkar som är födda senare på året har högre betyg än de som är födda tidigt. Det finns alltså en svag relativ ålderseffekt, fast åt motsatt håll. Resultatet är väldigt oväntat, då detta mönster inte finns vid tidigare forskning.

Tabell 5. Korrelationsanalys mellan pojkarnas födelsekvartal och betyg.

Korrelation

Födelsedatum Betyg Spearman'srho Födelsedatum CorrelationCoefficient 1,000 ,086

Sig. (2-tailed) . ,055 N 501 501 Betyg CorrelationCoefficient ,086 1,000 Sig. (2-tailed) ,055 . N 501 501 Kommentar: N = 501. Korrelationskoefficienten = 0,086.

31

Som vi kan se i tabellen (tabell 6.) nedan stiger medelbetygspoängen från kvartal 1 till kvartal 4. Enligt tidigare forskning borde det vara tvärtom, att medelbetygspoängen sjunker från kvartal 1 till 4. Kvartal 1 har cirka 7,7 % lägre betyg än kvartal 4.

Tabell 6. Tabell över pojkarnas medelpoängsbetyg, både utifrån de olika kvartalen, samt gemensamt för samtliga pojkar i vår studie.

Vår studie, Pojkar

Kvartal

Sammanlagda

poäng Antal elever Medelbetygspoäng

Kv 1 382 137 2,7883

Kv 2 396 141 2,8085

Kv 3 374 129 2,8992

Kv 4 284 94 3,0213

Samtliga 1436 501 2,866

Kommentar: N = 501. Medelbetygspoängen för pojkarna i vår studie.

5.2.3 Sammanfattning av flickor och pojkars resultat

Som vi kan urskilja i resultaten ser den relativa ålderseffekten för flickor och pojkar olika ut. När det gäller flickorna finns det en svag tendens som visar att betygen sjunker från kvartal 1 till kvartal 4, medan det ser tvärtom ut för pojkarna, då betygen stiger från kvartal 1 till kvartal 4. Dock är det endast 1 % respektive 0,7 % av betygsskillnaderna som kan förklaras av när på året eleverna är födda. Sett till våra resultat är det endast flickorna mönster som stämmer överens med den tidigare forskningen om den relativa ålderseffekten, även om flickornas relativa ålderseffekt är svag i vår studie. Pojkarnas resultat i vår studie går helt emot vad den tidigare forskningen kommit fram till. I tabellen nedan kan vi se hur betygen stiger respektive sjunker efter födelsekvartalen för båda könen.

32

Figur 3. Medelbetygspoängen för flickorna och pojkarna.

Kommentar: N=988. Den streckade linjen visar den gemensamma medelbetygspoängen (2,7763).

5.3 Fråga 2: Har det skett någon förändring sen Petersons studie?

I tabellerna nedan presenteras medelspoängsbetygen per kvartal i både Petersons och vår studie. Som vi kan se sjunker betygen från kvartal 1 till kvartal 4 i Petersons studie, medan vi inte kan se samma mönster i vår. Det finns alltså inget samband mellan betyg och när på året eleverna är födda i vår studie. I Petersons studie har eleverna i kvartal 4 7,2 % lägre än eleverna i kvartal 1, meden eleverna i kvartal 4 i vår studie bara har 3,1 % lägre än eleverna i kvartal 4

33

Tabell 7. Medelbetygspoängen för samtliga Tabell 8. Medelbetygspoängen för samtliga elever i Petersons studie. elever i vår studie.

Peterson - Samtliga elever Kvartal Medelbetygspoäng Kv 1 2,4557 Kv 2 2,3854 Kv 3 2,3143 Kv 4 2,2793

När det gäller flickorna finns det en nedåtgående tendens att betygen sjunker från kvartal 1 till kvartal 4. Det finns dock skillnader hur denna tendens faller nedåt. I vår studie har till exempel kvartal 3 högre betyg än kvartal 2, medan i Petersons studie har kvartal 3 högre betyg än kvartal 4. Jämför vi kvartal 1 och kvartal 4 i båda studierna, så har kvartal 4 i Petersons studie 4,1 % lägre betyg än kvartal 1, medan kvartal 4 i vår studie har hela 13 % lägre betyg än kvartal 1. Det finns alltså en större skillnad i betyg beroende på när flickorna är födda i vår studie än i Petersons studie.

Tabell 9. Medelbetygspoängen för Tabell 10. Medelbetygspoängen för flickorna i Petersons studie flickorna i vår studie.

Vår studie - Samtliga elever Kvartal Medelbetygspoäng Kv 1 2,8364 Kv 2 2,6834 Kv 3 2,8288 Kv 4 2,7488 Peterson -Flickor Kvartal Medelbetygspoäng Kv 1 2,357 Kv 2 2,3288 Kv 3 2,256 Kv 4 2,2602 Vår studie -Flickor Kvartal Medelbetygspoäng Kv 1 2,8864 Kv 2 2,5339 Kv 3 2,7578 Kv 4 2,5138

34

I Petersons studie sjunker betygen för varje kvartal bland pojkarna. I vår studie är det helt omvänt, då betygen istället stiger för varje kvartal. I Petersons studie har pojkarna i kvartal 4 9,9 % lägre betyg än de i kvartal 1, medan våra resultat visar att kvartal 4 har 8,4 % högre betyg än de i kvartal 1. Sedan Petersons studie har det alltså skett en totalförändring gällande den relativa ålderseffekten bland pojkarna i Helsingborg.

Tabell 11. Medelbetygspoängen för Tabell 12. Medelbetygspoängen för pojkarna i Petersons studie. pojkarna i vår studie.

Peterson- Pojkar Kvartal Medelbetygspoäng Kv 1 2,55 Kv 2 2,4383 Kv 3 2,3709 Kv 4 2,2977

5.4 Fråga 3: Hur ser eventuella skillnader ut gällande betyg mellan

pojkar och flickor?

För att se om det finns några skillnader i betyg mellan könen har vi använt oss av Mann Whitney-U testet för att räkna ut medelbetygspoängen hos de båda könen. Vi har även använt oss av Spearmans rangkorrelation för att se om det finns ett samband mellan betyg och kön.

Vårt resultat visar att korrelationskoefficienten är 0.104, vilket betyder att skillnaderna i betyg mellan flickor och pojkar med 1,1 % kan förklaras med faktorn kön. Den signifikanta säkerhetsnivån är på 99 %. Vår studie-Pojkar Kvartal Medelbetygspoäng Kv 1 2,7883 Kv 2 2,8085 Kv 3 2,8992 Kv 4 3,0213

35

Tabell 13. Korrelationsanalys mellan elevernas betyg och kön.

Korrelation Kön Betyg Spearman'srho Kön CorrelationCoefficient 1,000 ,104** Sig. (2-tailed) . ,001 N 988 988 Betyg CorrelationCoefficient ,104** 1,000 Sig. (2-tailed) ,001 . N 988 988

Kommentar: N =988. ** betyder att korrelationen är signifikant på 99 % säkerhetsnivå.

Som vi kan se i tabell 14 nedan har flickorna 2,6838 i medelbetygspoäng med en standardavvikelse på 91,3 %, medan pojkarnas medelbetygspoäng är 2,8663 med en standardavvikelse på 92,5 % (se tabell 15). Det betyder att pojkarna har 6,8 % högre betyg än vad flickorna har. Även figur 3 (sida 31), visar att pojkarna har högre betyg än vad flickorna har.

Tabell 14. Flickornas medelbetygspoäng Tabell 15. Pojkarnas medelbetygspoäng

Statistics Betyg Födelsedatum N Valid 487 487 Missing 0 0 Mean 2,6838 2,4394 Std. Deviation ,91321 1,11293

Kommentar: N = 487. Medelbetyg = 2,6838 Kommentar: N=501. Medelbetygspoäng = 2,8663

Statistics Betyg Födelsedatum N Valid 501 501 Missing 0 0 Mean 2,8663 2,3593 Std. Deviation ,92525 1,07455

36

6 Diskussion och slutsats

Den tidigare forskningen inom den relativa ålderseffekten har varit överens om att det finns ett samband mellan prestation och när på året eleverna är födda. I elitlag är de som är födda tidigt under ett år överrepresenterade (bl.a. Barsnley et al. 1991, Glamser och Marciani 1992, Peterson 2004). Samtidigt bibehålls den relativa ålderseffekten av andra faktorer som självförtroende och tidig selektion. Även studier inom skolans värld har visat att de som är födda tidigt under ett år har högre betyg. Vi tycker därför att vår studie kommer med väldigt intressanta resultat som går delvis emot vad den tidigare forskningen har kommit fram till.

Om man tittar på alla eleverna i vår studie, finns det inget samband mellan betyg och när på året eleverna är födda. Visserligen har de elever som är födda i kvartal 1 högst betyg, men sen varierar resultaten mellan kvartalen. Som vi kan se i Petersons studie, finns det en fallande linje från kvartal 1 till 4. Där finns det ett tydligt mönster att ju tidigare på året eleverna är födda, desto bättre betyg har de. Detta mönster går som sagt inte att urskilja i vår studie. Varför ser det inte likadant ut idag som det gjorde för 13 år sedan? Vi måste dock tillägga att studierna inte är helt jämförbara med tanke på att vi studerar elever i årskurs 9, medan Peterson studerat elever i årskurs 8. Vi undersöker dessutom endast Helsingborg, medan Petersons studie är rikstäckande. Det är dock inte enbart Petersons studie som visat att den relativa ålderseffekten har betydelse inom skolan, utan även Cobley et al. (2008) har liknande resultat.

En förklaring till att den relativa ålderseffekten inte längre är ett faktum inom skolan kan ha att göra med den nya läroplanen, Lpo 94. Vi kan inte exakt uttala oss om vilka kriterier som användes vid bedömningen i Petersons studie 1997, men om det är så att bedömningen har gått ifrån en färdighets- och prestationsbedömning i och med Lgr 80 till en mer förståelse- och målinriktad betygsbedömning med Lpo 94, kan det vara så att den fysiska fördel, som de tidigt födda eleverna innan haft, har reducerats. När det idag är viktigare att förstå hur och varför man ska utföra en konditionsövning istället för att prestera och springa på så bra tid som möjligt, är det naturligt att de som tidigare haft en fysisk fördel inte längre har det. På så sätt minskar skillnaderna i betyg mellan de olika födelsekvartalen.