FRÅGEENKÄT

- Respondent 2, personal.

Kommentaren ovan stärks av resultatet från mätningarna, som visar att den relativa luftfuktigheten ligger vid den undre gränsen av arbetsmiljöverkets krav på luftfuktighet (ca 30%) och ibland sträcker sig så lågt som 13 %. Denna luftfuktighet kan ses i de flesta rummen där mätningarna gjordes.

”Ingen ”förbättring” märks. Fortfarande dålig/kvav luft.” -Respondent 3, personal

6.1.6 Energiuppföljning energikartläggning

Den teoretiskt beräknade energiuppföljningen skiljer sig mot verkligt graddagsjusterad energianvändning med 8 % vilket bör anses som inom rimlighetsgräns. Detta behöver inte bero på fel i beräkningar då den teoretiskt beräknade energianvändningen inte tar hänsyn till beteendemönster vilket kan betyda att de 8 % kan vara att exempelvis barnen glömmer stänga ytterdörrar efter sig vilket medför att värme vädras ut istället för att gå genom klimatskalet.

En förändring i indata för klimatskalet för golvet gjordes där U-värdet från Sweco skiljer sig stort ifrån de u-värden som föreslås från kalkylprogrammet, vilket medförde att vi valde det föreslagna u-värdet på 0,3 istället för 1,07 som konsulterna använde.

Ventilationen beräknas sjunka med 93 MWh/år men detta baseras på att

värmeåtervinningen är i drift och att det uppnår en verkningsgrad på 80 %. Transmissionen sjunker 14 MWh pga. tilläggsisolering av tak.

En liten post är varmvattenbesparingen på 1 MWh/år, den är osäker då den baserar på beteende av personalen på förskolan.

Infiltrationen kan förbättras genom att installera självstängande dörrar överallt.

Besparingen för kallvattnet beräknas bli rakt av 20 % pga. att de snålspolande perlatorerna sparar 20 % vatten.

53

6.1.7 Klimatpåverkan

En minskning av koldioxidutsläppet med hela 40 % pga. minskat värmebehov bör anses som godkänt då målet var att minska med 20 % 2020. Dock har hänsyn till nyproduktion av ventilationsaggregat och byggnadsmaterial och sådana utsläpp inte tagits med i rapporten utan endast värme och elbesparing med utsläppen för dessa.

6.2 Litteraturdiskussion

Som skrivet i litteraturstudien tidigare i rapporten gjordes liknande energieffektiviserande åtgärder på Norregårdsskolan i Växjö. De hade beräknat att sänka sin energianvändning med mer än 50 %, från 180 till 80 kWh/m2_{, år. Året efter utförda åtgärder uppmättes}

energianvändningen till 54 kWh/m2_{, år. Deras verkliga energibesparing var alltså 26 % högre} än tidigare beräknat. Jämfört med Erikslunds förskola kan man se att ett systemfel har uppstått efter åtgärderna då Erikslunds förskola registrerade en 50 % lägre energibesparing än vad som var beräknat.

En faktor som projektet för Norregårdsskolan samt Erikslunds förskola har gemensamt är precisionen i beräkningar av energibesparingen. Norregårdsskolans energibesparing var bättre än förväntat, men avviker fortfarande från det teoretiska. Osäkerhet i beräkningar är större för projekt gällande ombyggnationer (Norregårdsskolan och Erikslunds förskola) jämfört med nybyggnationer.

Norrskenets förskola var en nybyggnation av en passivhusförskola (se 3.1.1). Med ett nybygge går det med högre säkerhet avgöra energianvändningen för byggnaden. Allt material är nytt och byggs upp precis som tidigare simulerat, finns varken antaganden eller osäkerheter i exempelvis kvaliteten av gammal isolering eller okända felaktigheter hos äldre delar av system då allt är nytt. Norrskenets förskola beräknades använda 34 kWh/m2_{, år värme för} uppvärmning och 25 kWh/m2_{, år i fastighetsel. Uppvärmningsbehovet uppmättes till 33} kWh/m2_{, år och fastighetselen 28 kWh/m}2_{, år. Skillnaden mellan beräknad och uppmätt} energianvändning är minimal för denna nybyggnation. Denna precision är ouppnåelig för ombyggnationer som Erikslunds förskola där byggnadens befintliga system och material är föråldrade.

Vid projekteringen av energieffektiviseringarna för Erikslund förskola saknades struktur och metodik. Vilket ledde till energiprestanda som inte uppfyller kraven, samt en dyrare

investering än beräknat utan lönsamhet. För att förhindra likande problem samt få en mer strukturerad plan med klara juridiskt korrekta krav i framtida projekt kan Västerås stad använda sig av Svebys ”energiavtal 12”. Följs de framtagna mallar, checklistor och hjälpmedel som Sveby utfärdat kommer strukturen och kvalitén öka hos framtida

energieffektiviseringsprojekt. Detta ger även en möjlighet att utföra en godkänd och

noggrann uppföljning samt med Svebys trestegs verifieringsmodell ger en möjlighet att hitta och åtgärda systemfel. Har projektet då följt denna framtagna plan bör detta falla under felinstallation och åtgärdas av de anlitade projektörerna.

Till skillnad från Sveby fokuserar checklistan i denna rapport på de mätpunkter som behövs och gör det möjligt för en korrekt uppföljning och utvärdering av energiprestanda.

54

Just nu använder Erikslunds förskola av en vanlig DUC för styrning av sin fjärrvärmecentral, det är en utetemperatur styrd reglerkrets som ger en trubbig termisk verkningsgrad, vilket resulterar i en högre energiåtgång för uppvärmning. En byggnads termiska klimat påverkas av flera faktorer. För uppvärmning är det främst internvärmegenerering från människor och elektrisk utrustning, solinstrålning samt det fjärrvärmeburna radiatorsystemet som står för uppvärmningen. Dock i en värmeburen radiatorkrets med vanliga termostater tas inte den interna värmegenereringen med utan de flesta termostater behöver 1,5 - 2 graders förändring för att reagera, detta leder ofta till att människor vädrar ut spillvärmen som genereras under aktiva dagar, vilket är en ren energiförlust. Om förskolan istället skulle investera i ett smart styrsystem kan energianvändningen sänkas.

6.3 Metoddiskussion

Här tas kritik angående vald metod för datainsamling och andra felkällor upp.

6.3.1 Beteendemönster

Den mänskliga faktorn är en stor felkälla då personer beter sig olika. Vissa kan tycka att det är varmt och öppnar fönster och dörrar, detta märktes under temperaturloggning i hallen då temperaturen ibland var nere på 18 grader. Eftersom undersökningsobjektet är en förskola är vädringsförlusterna förmodligen en stor förlustfaktor då barnen ska ha möjlighet att komma in i hallen. En annan liknande felkälla är att olika människor styr belysningen olika. Vissa vill ha starkt ljus och vissa vill dimma ner ljusstyrkan, vilket direkt påverkar elanvändningen.

6.3.2 Svårigheter med mätning av ventilation

Vid optimal mätning av ventilationen behövs data för ett helt års bruk. Antingen ska

aggregatet logga data för effekter, luftflöden och temperaturer kontinuerligt eller om detta ej är möjligt, på egen hand mäta under ett års tid. I vårt fall var inte något av de ovan nämnda alternativen möjliga då det inte fanns loggad data. Vid försök att mäta under en kortare tid visade det sig att inte detta heller var möjligt då det krävdes att ett minneskort installerades på kretskortet i aggregatet.

6.3.3 Kritik till mätare & placering

Eftersom det var ett begränsat antal mätare, fick de placeras ut med så stor spridning som möjligt, endast den södra flygeln valdes att bli uppmätt på grund av detta. Mätare ska enligt anvisningar placeras på bestämda höjder och platser för att få optimal mätning. Eftersom det är barn på förskolan fick vi istället placera mätare utanför barnens räckvidd, detta kan leda till felaktigheter i temperaturmätningen.

55

6.3.4 Kritik till mätningsperiod

Utöver svårigheterna med mätningen var även tidsperioden för mätningen ej optimal. För att kunna göra enligt oss, en ordentlig vetenskaplig undersökning behövs tidsramen utökas till ett helt år. Att ha en tidsperiod för mätning under endast våren ger sämre möjlighet till analys av åtgärderna, än för hela året.

6.3.5 Kritik till energibalans

Energikartläggningen utfördes i Excel vilket kan anses som ett program som inte är lika detaljerat som de tunga simuleringsprogrammen som exempelvis IDA ICE.

6.3.6 Kritik till graddagar

I och med det utvecklande klimatet som visar att vi går mot ett varmare klimat är graddagar ett mindre bra sätt att använda för att normalårskorrigera värmebehovet eftersom framtiden är väldigt osäker.

56

7 SLUTSATSER

På grund av saknad mätdata och möjlighet till ytterligare mätning skiftades syftet till att utveckla en instruerande manual som kan användas vid framtida projekt.

7.1 Vilken mätning behövs för en utvärdering av

energiprestandan

Individuell elmätning behövs för fastighetselens olika system (ventilationsfläktar, belysning) för att kunna utvärdera samt se driftavvikselser. Liknande loggning för värmeenergin ska appliceras på uppvärmningsbehovet och tappvarmvattnet.

Temperatur- och flödesmätning behövs på ventilationssystemet (avluft, uteluft, tilluft, frånluft), om till- och frånluftsflöde är lika stora behövs endast en. Temperatur och flödesmätningen används för att beräkna den roterande värmeväxlarens återvunna värmeenergi.

7.2 Hur mycket har uppvärmningsbehovet och

elanvändningen sänkts totalt?

Resultatet visar att under år 2015 använde Erikslunds förskola ca 60 MWh mindre energi jämfört med tidigare år, varav 48 MWh värme och 12 MWh el. Målet för den totala

energibesparingen var ca 122 MWh, varav 103 MWh värme och 19 MWh. Vilket betyder att åtgärderna tillsammans har sparat 50 % mindre energi än tidigare beräknat.

7.3 Hur överensstämmer de ekonomiska beräkningarna

med verkliga utfallet.

Investeringskostnaden för projektet uppgick till ca 2,6 Mkr medan den projekterade

kostnaden beräknades till ca 1,9 Mkr. Detta innebar en 40 % högre kostnad för projektet, där byggnation av fläktrum var en stor bidragande faktor.

7.4 Hur har inomhusklimatet påverkats?

Enligt resultat från enkätundersökning visas följande:

1. Ventilationen är opåverkad (fortfarande dålig) 2. Luftkvalitén har blivit sämre

3. Temperaturen är opåverkad

4. Luftfuktigheten är opåverkad (enligt mätare, ligger under arbetsmiljöverkets krav) 5. Inomhusklimatet anser hälften av de anställda är försämrad. Andra hälften opåverkad.

57

8 FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE

Som förslag till fortsatt arbete vill vi se att någon tar tag i problematiken till den låga relativa luftfuktigheten. Ta fram orsak varför det är så pass låg luftfuktighet, ser över hur det

påverkar barnen och personalen på förskolan, samt tar fram lösningsåtgärder på hur

problemet skall lösas på ett energi- och kostnadseffektivt sätt. Det skulle även vara intressant att undersöka om tryckstyrda cirkulationspumpar skulle ha erhållit en större

energibesparing. En annan intressant undersökning skulle vara att se vilken/vilka av dessa investeringar som ur det verkliga och ekonomiska perspektivet skulle vara rimliga att investera i, kanske genom att undersöka lönsamhet.

Ytterligare möjlighet till fortsatt arbete kan vara att ge bättre möjlighet till loggning av ventilationssystemet för att enklare kunna övervaka och åtgärda driftstörningar. Med hjälp av detta kan tillgängligheten för värmeåtervinning ökas.

58

9 REFERENSER

AFS 2009:2. (u.d.). Arbetsplatsens utformning: Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning. Solna: Arbetsmiljöverket. Hämtat från

https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/arbetsplatsens- utformning-foreskrifter-afs2009-2.pdf

Andersson, R. (2014 [A]). NORRSKENETS FÖRSKOLA - Utvärdering av passivhusförskola. LÅGAN. Hämtat från

http://www.laganbygg.se/UserFiles/Projekt/LAGAN_Norrskenets_forskola.pdf BELOK. (2014). Beloks Totalmetodik Handbok för genomförande och kvalitetssäkring.

Göteborg: BELOK. Hämtat från

https://www.energimyndigheten.se/contentassets/48f49d1eecd24ceabd0bdd6f6d79 02de/totalprojekt-handbok_utbildningsmaterial-version-januari-2014.pdf

Boverket. (2010). Energi i bebyggelsen - tekniska egenskaper och beräkningar. Karlskrona: Boverket. Hämtat från

https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2011/betsi-energi-i- bebyggelsen.pdf

Boverket. (2017). Öppna data - Dimensionerande vinterutetemperatur (DVUT 1981-2010) för 310 orter i Sverige. Hämtat från Boverket: https://www.boverket.se/sv/om- boverket/publicerat-av-boverket/oppna-data/dimensionerande-vinterutetemperatur- dvut-1981-2010 den 12 12 2020

Energimyndigheten. (2015). Energiläget 2015. Stockholm: Energimyndigheten. Hämtat från https://energimyndigheten.a-

w2m.se/FolderContents.mvc/Download?ResourceId=5521 den 24 04 2016

Engelund Thomsen, K., Rose, J., Mørck, O., Østergaard Jensen, S., Østergaard, I., Knudsen, H. N., & Bergsø, N. C. (July 2016). Energy consumption and indoor climate in a residential building before and after comprehensive energy retrofitting. Energy and Buildings, 123, 8-16. doi:https://doi.org/10.1016/j.enbuild.2016.04.049

Faktaböcker. (u.d.). Hämtat från www.aareon.se:

https://www.aareon.se/Faktab%C3%B6cker.142467.html

Hildago, A. (den 17 05 2016). energismartahem. Hämtat från energismartahem.se: http://energismartahem.se/blog/spara-energi-i-badrummet/

Intab. (den 28 04 2016). Intab. Hämtat från Intab: http://intab.se/inomhusklimat Irminger Street, C. (2008). Beräkning och uppföljning av energianvändning för

lokalbyggnader. Lunds universitet , Avdelningen för installationsteknik, Lund. Hämtat från

http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=7454711&fileOI d=7454718

Isover. (den 27 06 2016). Isover. Hämtat från Isolera tak och vind: http://www.isover.se/isolera-tak-och-vind

LÅGAN. (2014 [B]). Energieffektiv skola för framtiden. LÅGAN. Hämtat från http://www.laganbygg.se/UserFiles/Projekt/LAGAN_ombyggnad_skola.pdf

59

Levin, P. (2016). Klimatdatafiler för Sveriges kommuner . Danderyd: Sveby. Hämtat från http://www.sveby.org/wp-content/uploads/2016/02/Klimatdatafiler-f%C3%B6r- sveriges-kommuner-20160217.pdf

Ljuskultur. (05 2013 [B]). Riktlinjer och referensvärden. Hämtat från ljuskultur.se: http://ljuskultur.se/files/2013/05/Riktlinjer.pdf

Ljuskultur. (den 27 04 2016 [A]). Ljuskultur. Hämtat från Nobels fysikpris till LED: http://ljuskultur.se/nobels-fysikpris-ett-genombrott-for-energieffektiv-belysning/ Ljuskultur. (den 06 05 2016 [C]). Riktlinjer och referensvärden. Hämtat från ljuskultur:

http://ljuskultur.se/files/2013/05/Riktlinjer.pdf

Lönn, H. (den 26 04 2013). Energi & miljö. Hämtat från Injustering av värmesystem: http://www.energi-miljo.se/tidningen/injustering-av-varmesystem-ett-delikat- ingenjorstekniskt-problem

Mamic, M. (2016). Energiuppföljning i Swecohuset. Dissertation, KTH, School of Industrial Engineering and Management, Stockholm. Hämtat från

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-187912 2021

Ortiz , M., Itard, L., & Bluyssen, P. M. (den 15 August 2020). Indoor environmental quality related risk factors with energy-efficient retrofitting of housing: A literature review. Energy and Buildings, 221. doi:https://doi.org/10.1016/j.enbuild.2020.110102 Philipsson, P., & Dalenbäck, J.-O. (den 10 februari 2017). Energiberäkningar. Hämtat från

Belok.se:

http://belok.se/download/genomforda_projekt/Energiber%C3%A4kningar%20avvik elser%20uppm%C3%A4tt%20och%20projekterat.pdf

SMHI. (2015). SMHI GRADDAGAR. Hämtat från SMHI:

http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.18724!/Menu/general/extGroup/attachmentCol Hold/mainCol1/file/Normal%C3%A5rskorrigering%20SMHI%20Graddagar%201506 01.pdf 2021

Socialstyrelsen. (September 2005). Temperatur inomhus. Hämtat från folkhälsomyndigheten.se:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12940/temperatur-inomhus.pdf Sveby. (den 10 10 2012 [A]). Sveby. Hämtat från www.sveby.org: http://www.sveby.org/wp-

content/uploads/2012/10/Sveby_Matforeskrifter_version_1.0.pdf den 08 03 2017 Sveby. (den 10 10 2012 [B]). www.sveby.se. Hämtat från Sveby: http://www.sveby.org/wp-

content/uploads/2012/10/Sveby_Energiprestandaanalys_version_1.0.pdf den 08 03 2017

Sveby. (den 10 10 2012 [C]). www.sveby.org. Hämtat från Sveby: http://www.sveby.org/wp- content/uploads/2013/06/Sveby_Energiavtal_12_version_1.0.pdf den 08 03 2017 Svenska termoinstrument AB. (den 26 04 2016). Svenska Termoinstrument AB. Hämtat från

svenskatermoinstrument:

http://www.svenskatermoinstrument.se/sortiment/oevriga-instrument- koldioxidmaetare/k2028-koldioxidmaetare.html

Warfvinge, C., & Dahlblom, M. (2010). Projektering av VVS-installationer. Lund: Studentlitteratur.

61

BILAGA 1 BELOKRAPPORT SWECO

66

BILAGA 2 VENTILATIONSAGGREGAT

71

BILAGA 3 VENTILATION DATA

78

BILAGA 4 EKONOMISK UPPFÖLJNING VVS

79

BILAGA 5 EKONOMISK UPPFÖLJNING EL

80

BILAGA 6 EKONOMISK UPPFÖLJNING STYR

81

BILAGA 7 INDATA VÄRMEBEHOV VÄSTERÅS STAD

Indata för värmebehov från Västerås stad bifogad nedan.

Uppvärming inkl. uppvärmande elförbrukare (kWh)

(normalårskorrigerad) Månad 2012 2013 2014 2015 2016 Jan 26 507 31 855 33 411 18 974 20 458 Feb 23 476 29 581 28 967 17 715 18 469 Mar 20 119 25 337 25 000 16 648 15 125 Apr 14 492 18 021 27 097 12 689 Maj 7 738 8 197 20 431 8 118 Jun 5 154 3 541 11 678 6 665 Jul 2 442 1 965 3 003 4 816 Aug 3 845 4 170 2 244 4 746 Sep 8 063 10 848 4 185 6 153 Okt 14 865 21 896 9 094 12 218 Nov 20 108 21 370 12 868 15 055 Dec 27 131 32 305 17 747 20 063 Total 173 940 209 086 195 725 143 860 54 052 191 513

84

BILAGA 9 EKONOMISK KALKYL LCC SWECO

85

BILAGA 10 EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING SWECO

86

BILAGA 11 EKONOMISK VERIFIERING

Ekonomisk jämförelse mellan projekterad kostnad och verifiering från Nordikon bifogad nedan.

87

BILAGA 12 EKONOMISK INDATA SWECO

89

BILAGA 13 U-VÄRDEN FRÅN SWECO KALKYL

Energikalkyl ”energikartläggning” från Swecos beräkningar med beräkningar för klimatskal bifogat nedan.

90

BILAGA 14 UPPFÖLJNING ENERGI

91 Elanvändning

92 Projekterat energibesparing

93 Verifiering energibesparing

95

BILAGA 15 SAMMANSTÄLLNING BUDGETPRIS

96

BILAGA 16 MÄTDATA FRÅN LOGGERS EKL

Här är mätloggar data bifogad totalt resultat linjediagram:

Kontor

Mätningar gjordes i kontor på temperatur och RH, diagrammen nedan visar variationen över en veckas gång.

Figur 10 Mätning, Temp Kontor

Temperaturen i kontoret uppgick maximalt till 23,9 o_{C, detta värde mättes på en tisdag} (2016-05-03) kl. 17:15. Kontorets lägsta temperatur var 19 o_{C och registrerades en onsdag} (2016-05-04) kl. 10:00. 17,00 18,00 19,00 20,00 21,00 22,00 23,00 24,00 25,00 26,00

Temp °C - Mätare 1

97

Figur 11 Mätning, RH Kontor

Den relativa fuktigheten (RH) i köket hade ett maximum på 47,5 % (2016-05-04, kl. 10:30). Dess minimum mättes till 14,6 % (2016-05-02, kl. 14:45).

Kök

I köket så mättes även här temperatur och fuktighet, se diagrammen nedan.

Figur 12 Mätning, temp kök

Temperaturen i köket hade ett maximum på 25,6 o_{C (2016-05-01, kl. 18:32). Dess minimum} mättes till 18,7 o_{C (2016-05-04, kl. 10:02).} 10,00 15,00 20,00 25,00 30,00 35,00 40,00 45,00 50,00

RH % - Mätare 1

17,00 18,00 19,00 20,00 21,00 22,00 23,00 24,00 25,00 26,00

Temp °C - Mätare 2

98

Figur 13 Mätning, RH kök

Den relativa fuktigheten (RH) i kontoret hade ett maximum på 47,6 % (2016-05-04, kl. 10:32). Dess minimum mättes till 13,1 % (2016-05-02, kl. 13:32).

Hall

I hallen mättes endast temperatur, här märktes ett beteendemönster att dörren ofta stod öppen, temperaturen varierar och detta redovisas i diagrammet nedan.

Figur 14 Mätning, Temp hall

Temperaturen i hallen hade ett maximum på 23,3 o_{C (2016-04-27, kl. 13:10). Dess minimum} mättes till 18 o_{C (2016-05-02, kl. 11:55).} 10,00 15,00 20,00 25,00 30,00 35,00 40,00 45,00 50,00

RH% - Mätare 2

17,00 18,00 19,00 20,00 21,00 22,00 23,00 24,00 25,00 26,00

Temp °C - Mätare 3

99

Allrum

I diagrammen nedan redovisas resultatet för mätningarna av allrum, där mättes temperatur, fukt samt CO2 halten.

Figur 15 Mätning, temp allrum

Temperaturen i allrummet hade ett maximum på 21,65 o_{C (2016-05-03, kl. 15:00). Dess} minimum mättes till 19,21 o_{C (2016-04-30, kl. 07:20).}

Figur 16 Mätning, RH allrum

Den relativa fuktigheten (RH) i allrummet hade ett maximum på 47,21 % (2016-04-29, kl. 14:20). Dess minimum mättes till 19,87 % (2016-05-02, kl. 14:30).

19 19,5 20 20,5 21 21,5 22

Temperature (°C) -Mätare 4

10 15 20 25 30 35 40 45 50

RH% - Mätare 4

100

Figur 17 Mätning, CO2 allrum

Koldioxidhalten (CO2) i allrummet hade ett maximum på 825 ppm (2016-05-03, kl. 09:30). Dess minimum mättes till 442 ppm (2016-04-29, kl. 06:30).

400 450 500 550 600 650 700 750 800 850

CO2 (ppm) - Mätare 4

101

Verkstad

I verkstaden satt många barn och pysslade, så här mättes temperatur och fuktvariation.

Figur 18 Mätning, Temp verkstad

Temperaturen i verkstaden hade ett maximum på 22,6 o_{C (2016-04-27, kl. 13:29). Dess} minimum mättes till 19,8 o_{C (2016-05-04, kl. 10:14).}

Figur 19 Mätning, RH verkstad

Den relativa fuktigheten (RH) i allrummet hade ett maximum på 45,7 % (2016-05-04, kl. 10:29). Dess minimum mättes till 17,6 % (2016-05-02, kl. 15:14).

17,00 18,00 19,00 20,00 21,00 22,00 23,00 24,00 25,00 26,00

Temp °C - Mätare 5

10,00 15,00 20,00 25,00 30,00 35,00 40,00 45,00 50,00

RH % - Mätare 5

102

Lekhall

Lekhallen kändes kall på grund av låg inblåsningstemperatur samt övertäckta radiatorer. Här mättes endast temperaturvariationen över en veckas tid och redovisas i diagrammet nedan.

Figur 20 Mätning, temp lekhall

Temperaturen i lekhallen hade ett maximum på 22,1 o_{C (2016-05-01, kl. 17:44). Dess} minimum mättes till 19,4 o_{C (2016-04-29, kl. 17:29).}

17,00 18,00 19,00 20,00 21,00 22,00 23,00 24,00 25,00 26,00

Temp °C - Mätare 6

103

BILAGA 17 FRÅGEENKÄT

Nedan är hela frågeenkät undersökningen bifogad. Enkätfrågor för Erikslunds förskola

under 2015/2016 Fråga 1

Hur tycker du att inneklimatet är i fastigheten?

A) Mycket bra B) Bra

C) Acceptabel, dvs varken bra eller dålig

D) Dålig E) Mycket dålig

Fråga 1,2

Om dålig eller mycket dålig, varför? A) För varmt

B) För kallt C) För fuktigt

D) Allmänt dålig luftkvalité E) Drag/Ljud från ventilation Fråga 2

Har barnen upplevt att inneklimatet är störande?

Har de…

A) Tyckt att det är för varmt? B) Frusit?

C) Acceptabel, dvs varken bra eller dålig 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% A B C D E 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% A B C D E

Fråga 1.2

0% 20% 40% 60% 80% A B C

Fråga 2

104 Enkätfrågor för Erikslunds förskola

under 2015/2016 Fråga 3

Har ni upplevt att inneklimatet har blivit bättre eller sämre? (efter åtgärderna)

A) Bättre B) Sämre C) Varken eller

Fråga 3.1

Vad har blivit bättre/sämre/opåverkat? (Bättre 1, sämre X, opåverkat 0)

A) Luftkvalité B) Temperatur C) Luftfuktighet

D) Ventilation (drag/ljud) Fråga 4

Hur upplever du ljuskvalitén? A) Mycket bra 2

B) Bra 4

C) Acceptabel, dvs varken bra eller dålig

D) Dålig

E) Mycket dålig Fråga 5

Upplever du att barnen har mått bättre sedan den nya belysningen

installerades?

A) Ja, (piggare och gladare)

B) Nej (inte märkt någon skillnad) C) Sämre (stör sig på belysningen)

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% A B C

Fråga 3

0% 20% 40% 60% 80% 100% A B C D

Fråga 3.1

Opåverkat Sämre Bättre 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% A B C D E

Fråga 4

0% 20% 40% 60% 80% 100% A B C

Fråga 5

105 Enkätfrågor för Erikslunds förskola

106 Enkätfrågor för Erikslunds förskola

under 2015/2016

Övriga kommentarer (Hur är trivseln efter förbättringsåtgärderna på förskolan?)

”om fläktarna inte fungerar och vi ringer felanmälan tar det en hel dag innan det kommer någon och tittar på det. Nästa dag kvarstår problemet.”

”Ingen ”förbättring” märks. Fortfarande dålig/kvav luft.”

”Väldigt torr luft, barnen blir torra om läpparna och röda om kinderna.”

107

In document Energieffektivisering, en utvärdering : Undersökning och analys av energieffektivisering på Erikslunds förskola (Page 52-107)