I kommande avsnitt diskuteras det erhållna resultatet från studien. Resultatdiskussion fokuserar på de mest relevanta åtgärderna, undersökningen för inomhusklimatet samt behandlar den framtagna checklistan och dess användningsområde.
6.1.1 Ett alternativt resultat
Om Västerås stad använder sig av ”instruktionsguiden” och den framtagna checklistan vid framtida energioptimeringsprojekt kommer de kunna följa upp och verifiera att åtgärderna de investerat i har den påverkan som var teoretiskt beräknat. Eftersom varje åtgärd är uppkopplad och har egen mätning märks eventuella fel lättare. Till exempel var det med den roterande värmeväxlaren där värmeåtervinningen helt slutade att fungera, detta fel hade Västerås stad upptäckt om ventilationsaggregatet hade haft en egen mätning med exempelvis ett larm som indikerar när värmeåtervinningen slutar att fungera. Det ger även en
överskådlig bild över systemets årliga energianvändning. I nästkommande delar av resultatdiskussionen diskuteras funna systemfel som kan ha lett till att verkligt resultat ej uppfyllt Swecos presenterade resultat.
6.1.2 Byte av ventilation
Ventilationen står för den största delen av värmebesparingen. Den totala
värmeanvändningen har endast minskat med ca 25 % under år 2015 jämfört med ett medelvärde mellan 2012-2014. Detta är endast hälften av vad Sweco hade redovisat i sin rapport. Vilket främst beror på att den roterande värmeväxlarens inte har varit i drift under perioder av året.
Vid ett platsbesök (21 april 2016) studerades ventilationsaggregatets styrenhet och där noterades det att värmeväxlaren stod stilla och värmeåtervinningen var obefintlig.
Senare vid ett annat besök (onsdagen 27 april 2016) gjordes mätningar på tilluftstemperatur som visade att temperaturen låg flera grader under börvärdet 19 grader.
Den 3 maj 2016 besöktes förskolan ännu en gång med fastighetsförvaltaren Torsten Lindblad. Tillsammans med Torsten utfördes justeringar av luftbehandlingsaggregatets styrenhet, styrningen byttes från URT (utelufttemperatur-relaterad tilluftstemperatur- reglering) till tilluftsreglerad styrning. Justeringen resulterade i att värmeväxlaren startade och tilluften blev 19 grader.
Ett annat exempel av värmesystemfel är den underdimensionerade shuntgruppen till
51
satta börvärdet. Men i ventilationsaggregatets styrenhet presenteras data för värmebatteriet och enligt styrenheten hade värmebatteriet flöde. Dock visades ingen temperaturhöjning av tilluften.
Det uppmätta värmeenergibehovet enligt energistatistik från Momentum (se Bilaga 7) visar att FTX-aggregatet inte har uppfyllt det resultat som beräknades, (en energibesparing på 50%, se ”krav energibesparing” i Bilaga 14). Felaktigheten med värmeåtervinningen samt värmebatteriet i luftbehandlingsaggregatet är en av de mest bidragande faktorerna till att den totala energibesparingen ej uppmättes likt det tidigare beräknade kravet. Ett utdrag från kommentarsfältet av frågeenkätundersökningen påvisar även där att ventilationen har varit bristfällig.
”om fläktarna inte fungerar och vi ringer felanmälan tar det en hel dag innan det kommer någon och tittar på det. Nästa dag kvarstår problemet.”
- personal
Varför problemen inte fixas kan vara brist på kompetens och utbildad personal, problem är för avancerade med det nya aggregatet för serviceteknikerna, dålig kompetens hos personal kan ha lett till att ventilationens värmeåtervinning inte varit fungerande under vissa
perioder.
Att ventilationen är den största posten i värmebalansen är inte konstigt då det är stora luftflöden pga. verksamheten och innan ventilationsaggregatet byttes ut fanns ingen som helst återvinning. Den höga kostnaden beror främst av att ventilationen var i behov att flyttas från kallvind till en nybyggd del på sidan om förskolan. Samt större delar av ventilationen behövdes bytas ut.
6.1.3 Belysning med närvarostyrning
Enligt dokumentering skulle all belysningen bytas ut mot T5 lysrör. I slutändan blandades både LED-belysning och T5 lysrör. T5 lysrör sattes i korridor, resterande belysning blev LED- belysning, även utomhusbelysning blev LED. Detta skapade osäkerhet i den beräknade energibesparingen. Mätningen var även den väldigt svår att utföra. Som tidigare nämnt gick armaturernas effekt ej att mäta och det fanns heller ingen kopplad central som registrerade använd el för belysning. Belysning är svår att räkna hem i detta fall, den beräknade payoffen uppgick till hela 103 år vilket medför att den totala payoff-tiden blir längre, därför bör denna investering ha lämnats utanför energieffektiviseringsprojektet och tagits som ett eget projekt.
6.1.4 Ekonomi
Den projekterade investeringskostnaden samt den slutgiltiga kostnaden från entreprenör skiljer med sammanlagt 36,8% dyrare än beräknat. Detta beror främst på att konsulten har beräknat med andra armaturer (t5 istället för LED), samt att VVS installationer blev dyrare än beräknat. Investeringskostnaden för belysning, byte av shuntar och cirkulationspumpar blev 261 tkr dyrare än tidigare beräknat. En annan kostnad som inte var medräknad från början var byggnadskostnaden för undercentralrummet, eftersom ventilationsaggregatet var tänkt att stå på kallvind.
52
6.1.4.1 Byggnad/renovering fläktrum
En byggkostnad tillkom på 475 tkr, detta var en nödvändig kostnad för att säkerhetsställa en säker drift av ventilationsaggregat, ventilationen var tänkt att ställas på kallvind där det var trångt och svårtillkomlig, vilket motstrider visionen av en säker arbetsplats. Med en
lättillgänglig placering av ventilationen kan underhållstekniker lättare utföra sitt arbete.
6.1.5 Mätningar och enkäter
Mätningar visar att samtliga rum hade rumstemperatur och luftfuktighet som understiger kravet. Endast köket har en temperatur som överstiger kravet. Som tabellen i resultatet visar är temperaturen som högst i köket, 25,6 oC och CO2 mättes på en mätpunkt och var som mest 825 ppm.
Ett utdrag från enkätundersökningen se (Bilaga 17 Frågeenkät), lyder som följande; ”Väldigt torr luft, barnen blir torra om läpparna och röda om kinderna.” - Respondent 2, personal.
Kommentaren ovan stärks av resultatet från mätningarna, som visar att den relativa luftfuktigheten ligger vid den undre gränsen av arbetsmiljöverkets krav på luftfuktighet (ca 30%) och ibland sträcker sig så lågt som 13 %. Denna luftfuktighet kan ses i de flesta rummen där mätningarna gjordes.
”Ingen ”förbättring” märks. Fortfarande dålig/kvav luft.” -Respondent 3, personal
6.1.6 Energiuppföljning energikartläggning
Den teoretiskt beräknade energiuppföljningen skiljer sig mot verkligt graddagsjusterad energianvändning med 8 % vilket bör anses som inom rimlighetsgräns. Detta behöver inte bero på fel i beräkningar då den teoretiskt beräknade energianvändningen inte tar hänsyn till beteendemönster vilket kan betyda att de 8 % kan vara att exempelvis barnen glömmer stänga ytterdörrar efter sig vilket medför att värme vädras ut istället för att gå genom klimatskalet.
En förändring i indata för klimatskalet för golvet gjordes där U-värdet från Sweco skiljer sig stort ifrån de u-värden som föreslås från kalkylprogrammet, vilket medförde att vi valde det föreslagna u-värdet på 0,3 istället för 1,07 som konsulterna använde.
Ventilationen beräknas sjunka med 93 MWh/år men detta baseras på att
värmeåtervinningen är i drift och att det uppnår en verkningsgrad på 80 %. Transmissionen sjunker 14 MWh pga. tilläggsisolering av tak.
En liten post är varmvattenbesparingen på 1 MWh/år, den är osäker då den baserar på beteende av personalen på förskolan.
Infiltrationen kan förbättras genom att installera självstängande dörrar överallt.
Besparingen för kallvattnet beräknas bli rakt av 20 % pga. att de snålspolande perlatorerna sparar 20 % vatten.
53
6.1.7 Klimatpåverkan
En minskning av koldioxidutsläppet med hela 40 % pga. minskat värmebehov bör anses som godkänt då målet var att minska med 20 % 2020. Dock har hänsyn till nyproduktion av ventilationsaggregat och byggnadsmaterial och sådana utsläpp inte tagits med i rapporten utan endast värme och elbesparing med utsläppen för dessa.