Denna uppsatsen har undersökt tre fall som (förenklat sett), placerar sig på dessa sätt sett till den geografiska och kulturella närheten och distansen de har till Sverige:
Tabell 3: Geografisk och kulturell distans till Sverige
3.1 Utöya är det fall som befinner sig närmast Sverige både geografiskt och kulturellt. Av de övriga två fallen befinner sig 3.2 Newtown närmare Sverige kulturellt medan 3.3 Kuwait City befinner sig närmare Sverige geografiskt.
Utifrån denna tabell kan man sedan jämföra de olika fallen och analysera vilka skillnader som finns i övriga variabler mellan de olika fallen - och mellan de olika geografiska och kulturella distanserna.
Kuwait City och Kuwait befinner sig närmare Sverige geografiskt jämfört med Newtown och USA men har däremot en längre kulturell distans till Sverige. Det verkar därför som att den kulturella distansen är viktigare än den geografiska distansen för att skapa ett stort
om 3.1 Kuwait City. Eftersom mäktigare länder har enklare att överbrygga geografisk och kulturell distans 60 är det också troligare att ett terrorbrott i mäktiga länder som USA får större nyhetsvärde i svenska dagstidningar jämfört med terrorbrott i mindre mäktiga länder.
Rapporteringen om fall i mindre mäktigare länder innehåller kausaliteter oftare samtidigt som en mindre variation av kausaliteter lyfts fram i denna rapportering. Även fast den minskade variationen av kausaliteter innebär att rapporteringen blir mer simplistisk kan det även betyda att rapporteringen av dessa fall också blir mindre spekulativ. Det stora nyhetsvärdet och att det kan vara svårare att rapportera objektivt om ett fall som inträffar “på hemmaplan” verkar göra att dessa brott får en större variation av kausaliteter och att dagstidningarna därför söker sig till fler källor än enbart experter när de rapporterar om kausaliteter bakom dessa fall.
Tabell 1 visar hur ofta som kausaliteter förekommer i de olika fallen. Eftersom en händelse måste förenklas för att kunna förstås när den inträffar på en geografiskt avlägsen plats 61 är det inte förvånande att artiklar om de händelser som inträffar längre bort från Sverige oftare innehåller kausaliteter. Dessa händelser har ett större behov av att förenklas och det är därför närmare till hands att det ges konkreta förklaringar i artiklarna till varför de inträffade, för att dessa händelser ska bli enklare att förstå.
Diagram 4 visar vilka källor som låg bakom primära kausaliteter. Rapporteringen om 3.1 Utöya använde sig av störst variation av källor med fem olika källor till de primära kausaliteterna, medan de andra fallen båda hade tre olika källor. Gemensamt för rapporteringen om samtliga fall var att experter var en källa som ofta används.
Tabell 2 visar hur ofta som rapporteringen om olika fall innehåller en referens till Sverige. 3.3 Kuwait City var det fall vars rapportering oftast innehöll en referens till Sverige medan 3.2 Newtown var det fall vars rapportering mest sällan innehöll detta. Man hade kanske kunnat tro att det skulle vara rapporteringen om 3.1 Utöya som oftast refererade till Sverige, eftersom detta fall skedde på den plats som ligger närmast Sverige både geografiskt och kulturellt. Att så inte var fallet, utan att det var rapporteringen om 3.3 Kuwait City som hade
60 Galtung, Johan och Holmboe-Ruge, Marie (1965). The Structure of Foreign News, 82. 61 Galtung, Johan och Holmboe-Ruge, Marie (1965). The Structure of Foreign News, 81.
flest artiklar med referenser till Sverige, tyder på att fall som inträffar på en plats nära Sverige inte nödvändigtvis måste använda sig av referenser till Sverige särskilt ofta. En lång kulturell distans gör dessutom att det är vanligare att det förekommer referenser till Sverige jämfört med när den geografiska distansen är lång.
Det finns alltså stora skillnader sett till vilka fall som får flest antal artiklar utifrån vilken geografisk och kulturell närhet och distans som existerar till händelsen.
Man kan fundera varför en kortare kulturell distans till en händelse ökar dess nyhetsvärde mer jämfört med en kortare geografisk distans. En rimlig förklaring kan vara att
mediepubliken har lättare att känna empati och visa intresse för händelser som inträffar i länder som man har mer kunskap om. Rapporteringen om 3.2 Newtown var den rapportering som minst ofta innehöll en referens till Sverige. Här kan man kanske se ett slags spår av “amerikanisering”. Att ett terrorbrott som inträffade i USA kunde generera i en stor mängd artiklar som dessutom oftast inte refererade till Sverige, antyder att den kulturella distansen från Sverige till USA inte är särskilt stor. Det verkar vara enkelt för svenska dagstidningar att skriva om händelser som inträffar i USA. Att detta samband framträder just i
nyhetsrapporteringen om terrorbrott kan också vara av betydelse. Precis som det förklarades i inledningen har forskning om terrorism ökat ända sedan 11 september-attentatet och det stora utrymmet inom nyhetsmedier som det terrorbrottet fick.
Eftersom de flesta terrorbrott inträffar i Afrika, Sydasien och Mellanöstern blir naturligtvis 62 också de terrorbrott som inträffar i andra områden än dessa mer ovanliga. Därför kan man spekulera i att nyhetsvärdet i dessa händelser därför ökar ytterligare.
En anledning till att rapporteringen blir mer repetitiv och innehåller en mindre variation av kausaliteter och källor när den handlar om fall med större geografisk och kulturell distans, kan vara att det finns färre källor för svenska dagstidningarna att använda sig av i dessa fall. Man är troligtvis mer beroende av de källor som man faktiskt har tillgång till samtidigt som det är svårare att på egen hand informera sig om en händelse som har inträffat på ett större geografiskt och kulturellt avstånd.
62 Ritchie Hannah, Hassell Joe, Appel Cameron och Roser Max, Our World in Data, (2016). Terrorism,