Kandidatuppsats
Samhällsanalys och kommunikation 180 hp
Varför sprängdes det? En analys av svenska
dagstidningars rapportering av kausaliteter
bakom terrorbrott
Medie-och kommunikationsvetenskap
(61-90) 30 hp
Halmstad 2020-06-25
Adrian Bohman Karlholm
Abstract
Titel: Varför sprängdes det? En analys av svenska dagstidningars rapportering av kausaliteter bakom terrorbrott
Författare: Adrian Bohman Karlholm Handledare: Malin Hallén
Examinator: Martin Danielsson
Typ av arbete: Examensarbete för kandidat i medie- och kommunikationsvetenskap. [15 hp] Termin: VT 2020
Antal ord: 11 615
Syfte: Undersökningen vill öka kunskapen om svenska dagstidningars rapportering av terrorbrott och vilka kausaliteter som svenska dagstidningar lyfter fram som förklaringar till terrorbrott i sin nyhetsrapportering.
Frågeställningar:
1:
Vilka kausaliteter har de svenska dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet lyft fram i sin nyhetsrapportering av de terrorbrott som skedde i:● Utöya i Norge 2011 ● Newtown i USA 2012 ● Kuwait City i Kuwait 2015
2:
Vilken förståelse av terrorbrott som fenomen bidrar svenska dagstidningar till att skapa med sin nyhetsrapportering av dessa händelser?3: Hur kan man använda geografisk och kulturell närhet/distans för att förstå rapportering av terrorbrott inom svenska dagstidningar?
Metod och material: Undersökningen använder en kvantitativ innehållsanalys av svenska dagstidningars rapportering av tre olika fall av terrorbrott.
Huvudresultat: Den förståelse av terrorbrott som svenska dagstidningar bidrar till att skapa varierar mellan olika fall av terrorbrott. Svenska dagstidningar rapporterar en stor variationen av kausaliteter mellan olika fall.
Innehållsförteckning:
1 1 2 3 4 5 5 6 7 8 9 9 11 12 13 14 14 14 17 19 19 21 21 26 28 28 30 33 351 Introduktion
1.1 Terrorbrott 1.2 Forskning om terrorbrott 1.3 Kausalitet1.4 Syfte och frågeställningar
2 Tidigare forskning
2.1 Relationen mellan nyhetsmedier och terrorism
2.2 Kausaliteter i nyhetsmediernas rapportering av terrorism 2.3 Geografisk och kulturell distans
2.4 Summering
3 Teoretisk och begreppslig referensram
3.1 Socialkonstruktivism och nyhetsproduktion 3.2 Framing
3.3 Nyhetsvärdering
3.4 Geografisk och kulturell distans
4 Metod
4.1 Kvantitativ innehållsanalys 4.2 Urval 4.3 Kodschemats utformning 4.4 Etik 4.5 Metodkritik5 Resultat
5.1 Redovisning av det empiriska materialet 5.2 Frågeställning 1
6 Analys
7 Slutsats
7.1 Kunskapsbidrag och avslutande reflektion
8 Källförteckning
9 Bilagor
38 38 9.1 Kodschema 9.2 Kodmanual 39 33 6.2 Frågeställning 3 6.1 Frågeställning 21 Introduktion
11.1 Terrorbrott
Terrorbrott är en form av våldsbrott som är överrepresenterade inom nyhetsrapportering både sett till hur ofta de sker jämfört med andra våldsbrott och sett till hur många personer som faktiskt dör av terrorbrott. En aspekt av våldsbrott som kan sägas vara av samhälleligt 2 intresse är vilka kausaliteter som ligger bakom att de inträffar. Vad det är som orsakar brott är en samhällsfråga som ständigt är relevant, eftersom kunskap om detta kan användas i
brottsförebyggande syfte. Polisen är den statliga myndigheten i Sverige som är ansvarig för att bekämpa brott och polisen betonar att brottsförebyggande arbete är en av deras viktigaste uppgifter. 3
Terrorbrott får ofta mycket utrymme inom nyhetsmedier. Nyhetsmedierna kan sägas ha en stark position när det gäller att beskriva terrorbrott för allmänheten. Det har exempelvis visat sig att nyhetsmedierna har förmågan att påverka nyhetskonsumenternas attityd gentemot terrorism. Eftersom det är av samhälleligt intresse att veta vilka kausaliteter som ligger 4 bakom våldsbrott existerar även detta intresse för terrorbrott. Vad som därför är intressant att undersöka är vilka kausaliteter som nyhetsmedierna lyfter fram när de rapporterar om
terrorbrott. Det är precis vad denna uppsatsen ämnar att göra genom att undersöka vilka kausaliteter som lyfts fram av svenska dagstidningar när de rapporterar om terrorbrott.
För att förstå hur dagstidningar rapporterar om terrorbrott är det förtjänstfullt att förstå själva begreppet terrorism bättre. Terrorism kan definieras som “användandet av våld för politiska
1 För att förenkla för läsaren att navigera sig genom denna uppsats har jag använt mig av “länkar”.
Dessa länkar består av ord som är blått understrukna och där man genom att klicka på ett sådant ord, förflyttas till den del av uppsatsen som ordet beskriver. Ifall man inte gillar denna idé och därför inte längre vill läsa uppsatsen kan man alltid skippa till slutet. Notera också att samtliga ställen man hoppar till genom en länk har en länk tillbaka till det stället man nyss var på. Dessa “tillbakalänkar” befinner sig inom en (parentes) så att man inte ska bli förvirrad om man ser dessa när man läser uppsatsen.
2 Ritchie Hannah, Hassell Joe, Appel Cameron och Roser Max, Our World in Data, (2016). Terrorism , https://ourworldindata.org/terrorism [Hämtad: 2020-04-06].
3 Polisen, (2018). Brottsförebyggande arbete - polisens arbete .
https://polisen.se/om-polisen/polisens-arbete/brottsforebyggande-arbete/ [Hämtad: 2020-03-15].
4 Williamson Harley, Fay Suzanna och Miles-Johnson Toby (2019). Fear of terrorism: media exposure
orsaker”. Vad detta rent konkret innebär är att sambandet mellan själva brottet och 5
samhället ofta ser annorlunda ut jämfört med många andra brott. Terrorism bör i mindre grad förstås som ett samhälleligt socialt problem och i större grad förstås som ett globalt politiskt problem. Ett stöd för detta sätt att förstå terrorism på, kommer från det kända talet som hölls av USA:s dåvarande president George Bush efter att USA den 11:e september 2001
genomlidit vad som troligtvis är världens mest välkända terrorbrott. Bush sade i sitt tal att terrorism är en kamp mellan gott och ont och att USA kommer att bedriva ett krig mot
terrorism. Det som är väl värt att notera i detta sammanhang är att terrorbrott inträffar mycket oftare i Afrika, Sydasien och Mellanöstern jämfört med i västvärlden. Både västvärlden som 6 helhet och Sverige som land är alltså utifrån ett globalt perspektiv, statistiskt sett relativt förskonade från terrorbrott.
1.2 Forskning om terrorbrott
Terrorism är ingenting som inträffade för första gången någonsin den 11 september 2001, utan det finns flera händelser som skett före detta datum som också kan klassificeras som terrorbrott. Forskningen om terrorism ökade dock markant efter 11 september-attentatet. En 7 förklaring till detta är troligtvis att detta terrorbrott fick så pass mycket medieutrymme att världen kände ett ökat behov av att förstå terrorism.
När man väl har ökat sin förståelse om terrorism genom att förstå begreppet som sådant bättre och den samhälleliga relevansen som forskning om terrorism har, är det därefter även viktigt att titta på hur terrorism ser ut i nutid. Detta innebär att man så att säga behöver förstå nutidens förståelse av terrorism. Detta är också precis vad denna undersökningen vill bidra till att göra. Inom området nyhetsrapportering av terrorism har det bedrivits ett flertal studier som undersöker hur representation fungerar inom rapportering om terrorism. Sådana studier undersöker ofta hur personer som genomför terrorbrott representeras. Det har även
5 Cambridge Dictionary, (2020). Terrorism.
https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/terrorism [Hämtad: 2020-03-15].
6 Ritchie Hannah, Hassell Joe, Appel Cameron och Roser Max, Our World in Data, (2016). Terrorism, https://ourworldindata.org/terrorism [Hämtad: 2020-04-06].
7 Smith, M.L.R (2009). Review Article William of Ockham, Where Are You When We Need You?
exempelvis genomförts studier som undersöker terrorbrott utifrån nyhetsvärdering och vilken slags terrorbrott det är som får mest utrymme inom nyhetsmedier.
Eftersom terrorism inträffar på en global skala och har en politisk dimension inbyggd i själva begreppet, kan det därför vara nödvändigt att ha kunskaper om hur nyhetsmedier från olika länder rapporterar om terrorism, för att kunna förstå nyhetsrapporteringen om terrorism ur ett bredare perspektiv. När man tittar på tidigare forskning utifrån detta förhållningssätt märker man också att det har bedrivits ganska lite forskning om hur svenska nyhetsmedier
rapporterar om terrorism. Vilka kausaliteter som nyhetsmedier lyfter fram i sin
nyhetsrapportering av terrorbrott är något som visserligen har behandlats inom forskning, men inte särskilt omfattande och speciellt inte med fokus på svenska dagstidningar.
1.3 Kausalitet
Denna uppsats kommer alltså att analysera vilka kausaliteter som svenska dagstidningar lyfter fram i sin nyhetsrapportering om terrorbrott. Ordet kausalitet återkommer vid flera tillfällen i denna uppsats och det kan därför vara på plats att introducera ordet kausalitet och hur det kommer att användas i uppsatsen. Ordet kausalitet definieras av Svenska Akademiens Ordbok som “förekomst av en direkt orsak till varje händelse”. 8 En kausalitet beskriver alltså varför en handling har inträffat. De fall som denna uppsatsen använder sig av är
nyhetsrapportering av tre olika terrorbrott. En kausalitet är i detta sammanhang det som rapporteras som en orsak bakom ett terrorbrott i denna nyhetsrapportering. En kausalitet är alltså inte bakomliggande information eller omständigheter som föreligger en händelse, utan en direkt orsak till varför en händelse inträffade. Var gränsen går mellan en kausalitet och mellan relevant bakgrundsinformation och fakta som antyder varför en händelse inträffade, är inte alltid självklart. En mer detaljerad beskrivning av hur kodningen av kausaliteter fungerar i denna uppsatsen, kan man hitta i 9.2 Kodmanual.
8 Svenska Akademiens Ordbok, (2009). kausalitet, https://www.saob.se/artikel/?seek=kausalitet&pz=1
1.4 Syfte och frågeställningar
Syftet med undersökningen är att bidra till en ökad kunskap om svenska dagstidningars rapportering av terrorbrott. Mer specifikt är syftet att förstå vilka kausaliteter som svenska dagstidningar lyfter fram som förklaringar till terrorbrott i sin nyhetsrapportering.
Följande frågeställningar används för att uppnå syftet med undersökningen:
1:
Vilka kausaliteter har de svenska dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet lyft fram i sin nyhetsrapportering av de terrorbrott som skedde i:● Utöya i Norge 2011 ● Newtown i USA 2012 ● Kuwait City i Kuwait 2015
2:
Vilken förståelse av terrorbrott som fenomen bidrar svenska dagstidningar till att skapa med sin nyhetsrapportering av dessa händelser?3: Hur kan man använda geografisk och kulturell närhet/distans för att förstå rapportering av terrorbrott inom svenska dagstidningar?
2 Tidigare forskning
2.1 Relationen mellan nyhetsmedier och terrorism
Nyhetsmedier kan genom sin nyhetsrapportering spela en stor roll i hur terrorism förstås. Man kan till och med säga att terrorism är en mediehändelse som skapas via nyhetsmedierna.
En mediehändelse är i den här bemärkelsen en händelse som utvinner sin mening från 9
nyhetsmedierna. En mediehändelse kan definieras som medierade ritualer som producerar och reproducerar geografiska kunskaper, samt skapar ramverk för individer och grupper för att förstå sina positioner i världen. När nyhetsmedierna har möjlighet att konstruera 10 terrorism som en mediehändelse genom sin rapportering ökar detta deras agens att förklara fenomenet terrorism. Nyhetsmedierna får så att säga mer att säga till om när det gäller att förklara vad terrorism är.
Nyhetsmedierna kan ses som en viktig aktör när det kommer till hur västerländska länder förstår terrorism. Nyhetsmedierna kan exempelvis påverka den attityd som deras publik har till terrorism. En intressant aspekt av publikens förhållande till denna nyhetsrapportering är 11 att en ökad förkunskap om terrorism inte verkar minska den rädsla som nyhetsrapportering om terrorism kan generera. 12
Det finns etiska regler som är gemensamt överenskomna av press, radio och TV i Sverige och som därmed nyhetsmedier förväntas jobba utifrån. Dessa inkluderar bland annat att
rapportera korrekt och att tydligt göra skillnad mellan spekulationer och fakta . När en stor 13 händelse har inträffat finns det ofta ett behov av att belysa händelsen, men inte alltid
tillräckligt med fakta för att göra detta på ett objektivt sätt i detta tidiga skede. Inflödet av fakta är helt enkelt inte tillräckligt stort för att fylla det behov av utflöde som existerar. När
9 Enache Maria Ana (2012). Terrorism as media event, 1.
10 Orgad Shani (2012). Media Representation and the Global Imagination, 156.
11 Williamson Harley, Fay Suzanna och Miles-Johnson Toby (2019). Fear of terrorism: media
exposure and subjective fear of attack, 2.
12 Williamson Harley, Fay Suzanna och Miles-Johnson Toby (2019). Fear of terrorism: media
exposure and subjective fear of attack, 19.
13 Nord, Lars och Strömbäck Jesper (2012). Kapitel 1 Demokrati, medier och journalistik. I Nord Lars
detta sker kan fakta ersättas med spekulationer och detta var precis vad som skedde inom många nyhetsmedier under deras rapportering av terrorbrottet den 11 september 2001. Man 14 kan även se detta som en trend inom nyhetsrapportering, där nutidens ökade krav för
nyhetsmedier att publicera snabbt också kan leda till att nyhetsmedierna har mindre tid för att utvärdera situationen som de rapporterar om. Denna dynamik som alltså kan leda till 15
mindre objektiv rapportering, kan även potentiellt appliceras på de kausaliteter som lyfts fram när nyhetsmedierna rapporterar om terrorbrott.
2.2 Kausaliteter i nyhetsmediernas rapportering av terrorism
Terrorbrottet i Utöya den 22 juli 2011 fick stor bevakning av norska nyhetsmedier. Denna nyhetsbevakning analyserades i en undersökning vars syfte var att förstå hur norska
nyhetsmedier skildrade terrorbrottet. Slutsatsen som drogs blev att den politiska aspekten av terrorbrottet inte gavs utrymme inom nyhetsmedierna. Istället fokuserade de norska
nyhetsmedierna på att betona att individen som genomförde terrorbrottet är en ensam, ond och djupt störd individ. Individen själv ville bli sedd som en politiskt motiverad terrorist, 16 men det var alltså inte på det sättet som nyhetsmedierna beskrev motiven bakom handlingen.
En aspekt av nyhetsmediernas rapportering av terrorism är att landet som nyhetsmedierna är stationerade i kan påverka deras rapportering. Detta kan ta sig till uttryck på olika sätt, men ofta kan man märka spår av den politiska situationen som landet befinner sig i.
Nyhetsmedierna vänder sig ofta till just det egna landets nyhetskonsumenter och rapporterar om ett terrorbrott från det egna landets perspektiv, vilket exempelvis inträffade inom
amerikanska nyhetsmedier när Usama bin Ladin dödades av den amerikanska militären 2011. Detta attentat var en del av den strategi som USA använder för att motverka terrorism och 17
som ofta benämns som “counter-terrorism”. Amerikanska nyhetsmedier framställde attentatet
14 Wadbring, Ingela och Weibull, Lennart (2014). Massmedier Den 11:e helt omarbetade upplagan
Nya villkor för press, radio och tv i det digitala medielandskapet, 283.
15 Nord, Lars och Strömbäck, Jesper (2006). Reporting more, informing less A comparison of the
Swedish media coverage of September 11 and the wars in Afghanistan and Iraq, 3.
16 Falkheimer Jesper och Olsson Eva-Karin (2015). Depoliticizing terror: The news framing of the
terrorist attacks in Norway, 22 July 2011, 1.
17 Storie Khakimova, Leysan, Madden L. Stephanie och Liu Fisher, Brooke (2014). The death of bin
som ett framsteg i kriget mot terrorn, medan ryska nyhetsmedier mest framställde det som 18 att attentatet gjordes för att stärka Obamas position som president och som en hämnd på 11 september-attentatet. Den politiska situationen som båda dessa länder befinner sig i verkar 19 alltså kunna påverka hur nyhetsmedier från dessa länder rapporterar om specifika terrorbrott.
2.3 Geografisk och kulturell distans
En händelse får generellt sett ökat nyhetsvärde desto närmare den befinner sig tidsligt, rumsligt och kulturellt. Det ökade nyhetsvärdet som medförs av att händelsen inträffar 20 närmare nyhetsmedierna omfattas även av politisk närhet, vilket bekräftades i en studie om amerikanska nyhetsmediers bevakning av terrorbrott. Utifrån ett svenskt perspektiv kan vi 21 tänka oss att ifall en händelse inträffar i Sverige eller i något av våra grannländer blir den mer intressant för oss än om den inträffar i ett land som befinner sig längre bort från oss och i ett land som vi kanske inte kan särskilt mycket om eller relaterar lika mycket till. När en viss tid har passerat från att en händelse har inträffat finns det troligtvis andra händelser som är mer aktuella och mer intressanta, varför en händelse får större nyhetsvärde när mindre tid har passerat efter att den har inträffat.
Ifall ett terrorbrott inträffar på en plats som ligger kulturellt nära kommer det
professionella narrativet att användas i högre utsträckning än ifall det inträffar på en plats som ligger längre bort kulturellt sett. Det professionella narrativet består av en balans 22 mellan journalistiska kärnvärderingar och social press från deras arbetsvärld. För såväl 23 journalister som för publiken, är det svårare att förstå händelser som sker på en plats som befinner sig geografiskt och kulturellt långt bort från det egna landet. För att journalisterna och publiken ska förstå dessa händelser enklare innehåller rapporteringen om dessa händelser
18 Storie Khakimova, Leysan, Madden L. Stephanie och Liu Fisher, Brooke (2014). The death of bin
Laden: How Russian and U.S. media frame counterterrorism, 6.
19 Storie Khakimova, Leysan, Madden L. Stephanie och Liu Fisher, Brooke (2014). The death of bin
Laden: How Russian and U.S. media frame counterterrorism, 5.
20 Wadbring, Ingela och Weibull, Lennart (2014). Massmedier Den 11:e helt omarbetade upplagan
Nya villkor för press, radio och tv i det digitala medielandskapet, 282.
21 Sui, Minxiao, Dunaway, Johanna, Sobek, David, Abad, Andrew, Goodmand, Lauren och Saha,
Paromita (2017). U.S. News Coverage of Global Terrorist Incidents, 899
22 Nossek, Hillel och Berkowitz, Dan (2007). Telling “our” story through the news of terrorism, 691. 23 Nossek, Hillel och Berkowitz, Dan (2007). Telling “our” story through the news of terrorism, 691.
därför oftare ett kulturellt narrativ. Ett kulturellt narrativ består av välkända narrativa 24 konstruktioner som både journalisterna själva och publiken känner igen. Händelser som 25 inträffar längre bort från det egna landet är ofta mer abstrakta och därför svårare att förstå. Rapporteringen av dessa händelser kan därför behöva integrera myter i nyhetsrapporteringen för att nyhetsrapporteringen ska fungera journalistiskt. 26
2.4 Summering
Den tidigare forskningen om rapportering om terrorbrott i nyhetsmedier har till stor grad fokuserat på nyhetsvärdering och vad själva innehållet i rapporteringen består av. På det sättet följer denna studie denna tradition genom att använda sig av en kvantitativ innehållsanalys. Ett exempel från den tidigare forskningen är att det land som nyhetsmedierna kommer från i förhållande till var terrorbrottet inträffade påverkar rapporteringen om brottet. En studie om Utöya hade betonat att gärningsmannen framställdes som en ensam, ond och djupt störd individ av norska nyhetsmedier. Denna studie kommer att kunna komplettera studien om norska nyhetsmedier genom att analysera vilka kausaliteter bakom detta brott som lyftes fram av svenska dagstidningar. Hur svenska nyhetsmedier och svenska dagstidningar rapporterar om terrorbrott är ett tämligen outforskat område och här kan denna studie fylla ett
kunskapsglapp i ett område som förvisso har omfattande forskning internationellt sett, men en begränsad mängd forskning som fokuserar på Sverige och svenska nyhetsmedier.
24 Nossek, Hillel och Berkowitz, Dan (2007). Telling “our” story through the news of terrorism, 693. 25 Nossek, Hillel och Berkowitz, Dan (2007). Telling “our” story through the news of terrorism, 692. 26 Nossek, Hillel och Berkowitz, Dan (2007). Telling “our” story through the news of terrorism, 703.
3 Teoretiska utgångspunkter
Framing är en av de centrala teoretiska utgångspunkterna som denna uppsats använder sig av. Ursprungligen bygger framing på socialkonstruktivistiska teorier, varför socialkonstruktivism också ingår som en teoretisk utgångspunkt. Nyhetsvärdering ingår också bland de teoretiska utgångspunkterna, eftersom det kan förklara hur nyhetsmedierna väljer ut nyheter till sin nyhetsrapportering. Slutligen använder sig uppsatsen även av geografisk och kulturell distans. Dessa koncept kan förklara skillnader i nyhetsrapportering om händelser som sker på olika platser. Geografisk och kulturell närhet och distans är en del av nyhetsvärderingsteori, då det förklarar vilka sorts händelser som har större chans att bli nyheter och vilket sorts innehåll i nyheter som skapar ett större nyhetsvärde.
3.1 Socialkonstruktivism och nyhetsproduktion
Socialkonstruktivism är föreställningen om att människor förstår världen genom en kollektiv och social process varigenom en gemensam förståelse skapas. Detta innebär att kunskap och information som människor producerar inte nödvändigtvis är en reflektion av en objektiv verklighet. Det är därför också viktigt att fråga sig hur denna process fungerar och vad den har för konsekvenser. När ett ett beteende upprepas av flera människor kan man tala om att detta beteende har blivit institutionaliserat. Denna institutionalisering är mäktig så tillvida 27 att en institutionaliserad värld även upplevs som en objektiv verklighet. Den gemensamma 28 förståelsen av världen som bildas är förankrad i en objektivitet på det sättet att förståelsen är just gemensam. Det objektiva ligger dock inte i att människorna har lyckats tolka världen på ett objektivt sätt, utan att sättet som världen tolkas på är det sättet som är konstruerat som det objektiva. Implikationen är att människor och deras sociala samspel har en stor agens när det kommer till att avgöra hur människor förstår världen.
27 Luckmann, Thomas och Berger L, Peter (1991). The Social Construction of Reality A Treatise in
The Sociology of Knowledge, 72.
28 Luckmann, Thomas och Berger L, Peter (1991). The Social Construction of Reality A Treatise in
Det socialkonstruktivistiska perspektivet ifrågasätter även möjligheten för nyhetsmedierna att representera verkligheten på ett objektivt sätt. Journalisterna själva har en mer optimistisk 29 syn på sin nyhetsproduktion och brukar bedöma den utifrån hur väl som nyheter lyckas uppnå ideal av verklighetstrogen och objektiv rapportering. Att denna bedömning görs av 30
journalisterna förutsätter rimligtvis att de anser att dessa ideal kan uppnås. Nyhetsproduktion har även studerats från ett sociologiskt angreppssätt och detta säger däremot att nyheter influeras kraftigt av sociala omständigheter kring journalisternas arbete. Dessa sociala omständigheter kan exempelvis inkludera deras organisation, profession och samhället som journalisterna arbetar inom. 31
Ett annat begrepp som kan appliceras till nyhetsproduktion är kultur. Kultur brukar ses som ett ganska svårdefinierat begrepp. Kulturbegreppet har historiskt sett haft en ganska elitistisk prägel och en stark koppling till högre konstarter, men har på senare tid med exempelvis uppkomsten av Birminghamskolan på 1960-talet, kommit att inkludera populärkultur och vardagliga praktiker som påverkar människors liv. Enligt Birminghamskolan är kultur 32 viktigt att studera eftersom kultur kan spela en stor roll i hur människor lever sina liv. Inom journalistik kan journalister använda existerande kulturella konstruktioner när de producerar nyheter. Fördelen med att göra detta är att publiken då får något familjärt att identifiera sig 33 med när de konsumerar nyheter. Dessa kulturella konstruktioner kan etablera sig och komma till användning på olika sätt. Hur språket används och vilka meningar som etableras kring olika termer är ett sätt som kulturella konstruktioner skapas genom. För denna uppsatsens undersökning kan det vara relevant att nämna att precis som många andra termer har termen “terrorism” ideologiska laddningar kopplade till sig. Den kanske historiskt sett viktigaste användningen av termen var när den Amerikanska presidenten George Bush använde
29 Berkowitz A. Daniel och Liu Zhengjia (2014). Chapter 17 The Social-Cultural Construction of News
From Doing Work to Making Meanings. I S. Fortner Robert och P. Mark Fackler (red.) The Handbook of Media and Mass Communication Theory, 301.
30 Berkowitz A. Daniel och Liu Zhengjia (2014). Chapter 17 The Social-Cultural Construction of News
From Doing Work to Making Meanings. I S. Fortner Robert och P. Mark Fackler (red.) The Handbook of Media and Mass Communication Theory, 302-303.
31 Berkowitz A. Daniel och Liu Zhengjia (2014). Chapter 17 The Social-Cultural Construction of News
From Doing Work to Making Meanings. I S. Fortner Robert och P. Mark Fackler (red.) The Handbook of Media and Mass Communication Theory, 303.
32 Berglez, Peter och Olausson, Ulrika (2009). Mediesamhället Centrala Begrepp, 57-58.
33 Berkowitz A. Daniel och Liu Zhengjia (2014). Chapter 17 The Social-Cultural Construction of News
From Doing Work to Making Meanings. I S. Fortner Robert och P. Mark Fackler (red.) The Handbook
uttrycket “global war on terror”, och om han inte hade gjort det hade terrorism kanske haft andra konnotationer idag. I den språkliga diskursen deltar nyhetsmedierna med att skapa meningar som etableras i förhållande till olika ord och begrepp.
3.2 Framing
En av de mest kända definitionerna av framing kommer från Robert M. Entman. Enligt Entman innebär framing att man väljer ut vissa aspekter av en verklighet och gör dessa mer framträdande. Vidare lyfter man fram en viss problemdefinition, förklaring till kausaliteter 34 bakom händelsen, en moralisk utvärdering, och en föreslagen lösning. Framing är alltså 35 direkt avgörande för hur vi förstår verkligheten. För att kort återknyta till det sociokulturella perspektivet som har beskrivits ovanför, är det även intressant att notera att Entman beskriver kulturer som ett lager av vanligt åberopade ramar och de ramverk som människor i en social grupp vanligtvis använder sig av. Vilka ramverk det är som används av en agent i en situation och hur dessa ramverk ser ut, är alltså ett resultat av den kultur som agenten verkar inom och är en del av.
Konceptet framing bygger på en tidig konceptualisering av begreppet från den kanadensiske sociologen Erving Goffman. Enligt Goffman är primary frameworks ramverk som individer använder för att förstå det omgivande samhället och händelser som inträffar. Ramverken 36 fungerar som verktyg och hjälpmedel som individer använder för att förstå sin omgivning. Vilka ramverk som används påverkar därför hur omgivningen förstås.
Framing är något som även kan studeras inom nyhetsmedier. Framing inom nyhetsmedier handlar om den sociala konstruktionen av medieinnehåll. Medieforskning som använder 37 framing brukar se framing som en beroende variabel och inte som en oberoende variabel. 38 Vad detta innebär är att den agens och potential som finns kopplad till att konstruera ramverk
34 Entman M, Robert, (1993). Framing: Toward Clarification of a Fractured Paradigm, 52. 35 Entman M, Robert, (1993). Framing: Toward Clarification of a Fractured Paradigm, 52. 36 Goffman, Erving (1974). Frame Analysis, 21.
37 Falkheimer, Jesper (2012). Kapitel 6 Medierna och kampen om innehållet. I Nord, Lars och
Strömbäck, Jesper (red.) Medierna och demokratin, 163.
38 Vliegenthart, Rens (2012). Framing in Mass Communication Research - An Overview and
för att beskriva en händelse inte är särskilt stor hos journalisterna själva, utan det är de övergripande systemen som de verkar inom som konstruerar ramverken. Ifall framing hade 39 varit en oberoende variabel hade ramverken kunnat påverkas enklare av journalisterna. Vilka ramverk det är som journalisterna använder sig av och hur dessa ser ut, spelar hur som helst en stor roll i utformningen av nyheterna som de producerar.
3.3 Nyhetsvärdering
Vilka händelser det är som har större chans att bli nyheter är inget som avgörs av slumpen, utan det finns flera faktorer som avgör vilka händelser som nyhetsmedier väljer att skriva om. En av de första studierna som analyserade nyhetsvärderingar var en studie av Johan Galtung och Mari Holmboe-Ruge, som analyserade norska dagstidningars rapportering av
internationella konflikter. Galtung och Holmboe-Ruge var intresserade av vilken bild som 40 norska nyhetstidningar målar upp av världen. De ville veta mer i detalj hur händelser blir 41 nyheter. 42
Enligt Marina Ghersetti kan de faktorer som avgör nyhetsvärdering sammanfattas till att bestå av närheten till händelsen (hur nära som händelsen inträffar tidsmässigt, geografiskt och kulturellt), sensation/avvikelser (sensationer eller något som är uppseendeväckande),
elitcentrering (kända personer och personer med höga positioner i samhället får ofta mer plats i nyheterna) och förenkling (händelser som är enklare att förklara har större chans att få plats i nyheterna). En central drivkraft bakom hur nyhetsvärdering utformas är att 43
nyhetsmedierna försöker skriva om det som publiken är intresserad av att läsa om. Detta är 44 en kommersiell aspekt som nyhetsmedierna inte kan bortse från. Det finns också en annan och motsägande drivkraft som inte tar hänsyn till vad publiken är intresserad av att läsa om, utan som väljer nyheter utifrån vad publiken bör läsa om. Det finns en ständig spänning 45
39 Vliegenthart, Rens (2012). Framing in Mass Communication Research - An Overview and
Assessment, 941.
40 Ghersetti Marina, (2012). Kapitel 8, Journalistikens nyhetsvärdering. I Nord, Lars, och Strömbäck,
Jesper (red.) Medierna och demokratin, 212.
41 Galtung, Johan och Holmboe-Ruge, Marie (1965). The Structure of Foreign News, 64 42 Galtung, Johan och Holmboe-Ruge, Marie (1965). The Structure of Foreign News, 65
43 Ghersetti Marina, (2012). Kapitel 8, Journalistikens nyhetsvärdering. I Nord, Lars, och Strömbäck,
Jesper (red.) Medierna och demokratin, 212.
44 Johansson, Bengt (2008). Vid Nyhetsdesken, 7. 45 Johansson, Bengt (2008). Vid Nyhetsdesken, 7.
mellan båda dessa drivkrafter och det kan variera över tid vilken av dem som har mest inflytande över produktionen av nyheter. 46
3.4 Geografisk och kulturell distans
En aspekt av nyhetsvärdering som uppmärksammades i Galtung och Holmboe-Ruges studie handlar om den geografiska och kulturella närheten och distansen från en händelse till en nyhet. En händelse som inträffar på en geografiskt avlägsen plats har mindre chans att bli en nyhet. Ifall händelsen ändå ska bli en nyhet måste andra kriterier för nyhetsvärderingar uppfyllas i ökad grad. Ifall händelsen inträffar på en geografiskt avlägsen plats och ändå 47 ska bli en nyhet kan det också vara nödvändigt att händelsen är simplifierad och enkel att beskriva. Den kulturella distansen är också av relevans för en händelses nyhetsvärdering. 48 En stor kulturell distans till platsen där en händelse inträffar innebär att andra nationer och kontinenter beskrivs i mer generella termer och med ett intryck av att de har en grad av homogenitet som kanske inte existerar. En annan aspekt av kulturell distans är att händelser 49 som inträffar i länder som är högre rankade internationellt sett har större chans att hamna i nyheterna. Mer mäktiga länder får alltså generellt sett större utrymme i nyhetsmedierna och 50 har lättare att överbrygga geografisk och kulturell distans.
46 Johansson, Bengt, (2008). Vid Nyhetsdesken, 8.
47 Galtung, Johan och Holmboe-Ruge, Marie (1965). The Structure of Foreign News, 81. 48 Galtung, Johan och Holmboe-Ruge, Marie (1965). The Structure of Foreign News, 81. 49 Galtung, Johan och Holmboe-Ruge, Marie (1965). The Structure of Foreign News, 81. 50 Galtung, Johan och Holmboe-Ruge, Marie (1965). The Structure of Foreign News, 82.
4 Metod
4.1 Kvantitativ innehållsanalys
Denna undersökningen använder sig av en kvantitativ innehållsanalys. Eftersom syftet är att undersöka svenska dagstidningars rapportering om terrorbrott ligger det nära till hands att använda sig av en innehållsanalys av de artiklar som har publicerats om terrorbrott av svenska dagstidningar. Innehållsanalyser är även primärt förknippade med analyser av massmedier och har en tradition av att vara en metod som är vanlig att använda sig av i 51 studier av dessa medium. Som en kvantitativ metod syftar den kvantitativa innehållsanalysen på att ta sikte på det generella och möjligheten att kunna generalisera resultat. En 52
kvantitativ innehållsanalys är en bra metod för att mäta frekvenser och hur stort utrymme olika saker får i ett material. Att analysera en så stor mängd artiklar som möjligt i en 53 kvantitativ innehållsanalys utgör därför en bra grund för att dels kunna mäta hur svenska dagstidningar lyfter fram kausaliteter i sin rapportering av terrorbrott men även för att kunna generalisera dessa resultat. Materialet har sedan sammanställts och bearbetats genom
programmet SPSS, vilket är ett vanligt använt program för att analysera och bearbeta statistisk data.
4.2 Urval
Syftet med undersökningen är att bidra till en ökad kunskap om svenska dagstidningars rapportering om terrorbrott och de kausaliteter som de lyfter fram som förklaringar till terrorbrott i sin nyhetsrapportering. De två största svenska dagstidningarna, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, har därför valts som underlag till undersökningen. Att
undersökningen har valt att analysera just dagstidningar är ett beslut som tagits eftersom det fanns ett behov av att begränsa omfattningen av antalet artiklar som skulle analyseras. Ifall både dags- och kvällstidningar hade analyserats hade mängden artiklar ökat markant, vilket hade försvårat möjligheten att genomföra uppsatsen inom dess tidsram. Att välja att analysera dagstidningar istället för kvällstidningar var ett beslut som togs eftersom dagstidningar
51 Bryman, Alan, (2008). Samhällsvetenskapliga Metoder, 296. 52 Bryman, Alan, (2008). Samhällsvetenskapliga Metoder, 168.
53 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik och Wängnerud, Lena (red). (2012).
generellt sett har bättre rykte och en mer seriös och hård journalistik. På vilket sätt som kausaliteter bakom terrorbrott framträder inom detta innehåll kan därför ses som ett bättre underlag till studiens frågeställningar, snarare än ett innehåll som fokuserar mer på underhållning och närmar sig publiken på det sättet.
Det var viktigt att få en uppsättning av artiklar som har goda möjligheter att besvara
undersökningens frågeställningar och därför fördelaktigt att inte analysera artiklar som inte hjälper till med detta. De artiklar som faller bort från det empiriska materialet är insändare, som inte direkt relaterar till hur själva nyhetsmedierna rapporterar, utan snarare representerar en annan aktör som använder sig av nyhetsmedier för att föra fram sin åsikt. Eventuella “dubbletter”, en artikel som återfinns på samma dagstidning vid två olika tidpunkter, behandlas på det sättet att enbart den ena av dessa två identiska artiklar analyseras. Detta eftersom det i själva verket enbart är en artikel och inte två. Värt att notera är att detta enbart inträffade vid två tillfällen och därför var det enbart två artiklar som föll bort i egenskap av att vara en dubblett av en annan artikel från samma dagstidning. Ifall en identisk artikel återfinns på båda dagstidningarna analyseras dock båda dessa, för att båda dagstidningarnas rapportering ska kunna behandlas så representativt som möjligt. Av själva innehållet i artiklarna analyseras enbart den skrivna texten. Eventuella bilder, bildtexter, eller annan grafik eller multimedialt innehåll analyseras alltså inte. Detta material kan vara intressant att analysera men är svårare att analysera i just en kvantitativ innehållsanalys, samtidigt som denna undersökningen vill fokusera på den textmässiga aspekten av nyhetsrapporteringen.
Ett beslut togs sedan att begränsa undersökningen till att använda tre olika fall av terrorbrott och att undersöka artiklar som handlar om dessa tre fall. De aktuella fallen av terrorbrott som valdes är Utöya i Norge 2011, Newtown i USA 2012, och Kuwait City i Kuwait 2015. Dessa fall har inträffat på tre olika kontinenter vilket ger en bra grund för att analysera det empiriska materialet utifrån geografisk och kulturell närhet och distans, som är en av undersökningens frågeställningar. Att använda sig av fall från olika områden av världen har också fördelen att det är mer troligt att fallen varierar sig från varandra, vilket gör att det empiriska materialet tar sikte på det mer generella i terrorbrott i större grad än vad det hade gjort ifall alla
terrorbrott skedde i ungefär samma område. Som urvalskriterium användes sedan dessutom att artiklarna ska ha publicerats någon gång från den dagen händelsen inträffade och senast 7
dagar framåt i tiden. En viktig sak att ta i hänsyn är att nyhetsvärdet för en händelse minskar desto längre tid som går efter att händelsen har inträffat. Därför är det mindre troligt att 54 man kan samla in en stor mängd artiklar ifall man använder sig av en tidsram som befinner sig längre bort från händelsen. För att kunna öka omfattningen av det empiriska materialet och därmed stärka undersökningens generaliserbarhet var det därför fördelaktigt att använda sig av den valda tidsramen som ligger precis inpå händelsen. En annan sak som är viktig att reflektera över är att olika tidsramar inte bara kan skilja sig åt sett till antal publicerade artiklar, utan artiklarna kan dessutom ha annorlunda innehåll beroende på vilken tidsram de är publicerade inom. Ifall man exempelvis undersöker nyhetsrapportering om brott som denna undersökningen gör, kan nyhetsrapporteringen exempelvis ha kommit att förändras i det skedet när brottet har börjat behandlas i en rättslig process. En annan sak att ta hänsyn till är att desto längre tid som har passerat från att en händelse har ägt rum, desto troligare är det att särskilda konventioner för hur händelsen ska förstås har etablerat sig. Meningsskapande kan förstås som en kulturell process och denna undersökning tar sikte på det skede där 55 meningsskapandet inom denna process fortfarande är under en större grad av förhandling och ingen etablerad mening ännu med säkerhet kan urskiljas. En fördel med att ta sikte på detta skede är att det är troligare att det finns en större variation av kausaliteter i nyhetsrapportering och en större agens hos nyhetsmedierna i att beskriva händelserna, vilket gör
nyhetsrapporteringen mer intressant att studera.
Efter att ha tillämpat de valda urvalskriterierna landade undersökningens empiriska material på totalt 270 artiklar som är fördelade på följande sätt:
54 Wadbring, Ingela och Weibull, Lennart (2014). Massmedier Den 11:e helt omarbetade upplagan
Nya villkor för press, radio och tv i det digitala medielandskapet, 282.
Diagram 1: Omfattning av det empiriska materialet
Den sökterm som har använts på dagstidningarnas hemsidor för att sammanställa artiklarna är ortens namn där brotten har inträffat. Söktermerna är därför “Newtown”, “Utöya”, och
“Kuwait”. Under perioden där empirin har samlats in har jag prenumererat på
dagstidningarna och därmed har jag säkert kunna veta att jag har haft tillgång till alla artiklar på deras hemsidor.
4.3 Kodschemats utformning
Undersökningen använder sig av ett kodschema för att genomföra den kvantitativa
innehållsanalysen. Detta kodschema är konstruerat för kunna identifiera relevanta variabler som ska kodas från artiklarna. Här följer en beskrivning av dessa variabler, men hur de appliceras mer konkret är beskrivet i kodmanualen.
Analysenhet
Den analysenhet som kodschemat utgår från är de olika artiklarna. En artikel är alltså en analysenhet. Man brukar säga att variabler ska vara ömsesidigt uttömmande samtidigt som de inte ska överlappa varandra. 56 En analysenhet ska därför alltid kunna placeras in i en relevant variabel, men inte överlappa och placeras in i flera variabler. De variablerna som ingår i
kodschemat kommer alltså att “testas” på varje enskild artikel. Eftersom studien analyserar 270 artiklar kommer varje variabel att kodas 270 gånger totalt och en gång för varje artikel.
Formmässiga variabler
De inledande variablerna är av en formmässig natur och används för att kunna klassificera och dela in de olika artiklarna. Vilken tidning (V2 Tidning), vilket fall (V3 Aktuellt fall), vilket datum (V4 Datum), vilket artikelnamn (V5 Artikelnamn) och längd på artikeln (V6 Längd på artikeln), är alla deskriptiva variabler som är viktiga för att kunna klassificera och sammanfatta det empiriska materialet och placera övriga variabler utifrån i vilka fall de förekommer inom.
Innehållsmässiga variabler
De innehållsmässiga variablerna är de variabler som fokuserar på själva innehållet i
artiklarna. V7 Förekomst av kausaliteter, kodar om en artikel innehåller kausaliteter eller ej. V8 Primär kausalitet, kodar vilken kausalitet som i huvudsak lyfts fram i artikeln och det är den huvudsakliga analysvariabeln som är avgörande för att analysera vilka kausaliteter som svenska dagstidningar i huvudsak lyfter fram i sin nyhetsrapportering om terrorbrott. Denna variabel relaterar direkt till frågeställning 1, (Vilka kausaliteter har de svenska
dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet lyft fram i sin nyhetsrapportering av...). Vilken källa det är som har lyft fram en primär kausalitet vilket kodas av V9 Källa till primär kausalitet, är en variabel som hjälper att förstå de primära kausaliteternas förekomst. Denna variabel visar också vilka källor det är som nyhetsmedierna använder sig av i
nyhetsrapportering av terrorbrott. V10, V11, V12 och V13 fungerar på samma sätt som V8 och V9, förutom att de kodar sekundära och tertiära kausaliteter i en artikel. V14 Referens till Sverige, svarar på om artikeln nämner Sverige eller inte. Detta är en relevant variabel att inkludera för att kunna svara på frågeställning 3 (Hur kan man använda geografisk och
4.4 Etik
När man bedriver forskning finns det etiska aspekter som är viktiga att vara medveten om. Dessa aspekter brukar sammanfattas till att inkludera informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Eftersom denna undersökningen inte har 57 mänskliga deltagare som deltar i undersökningen blir vissa av dessa etiska aspekter inte lika aktuella i denna undersökning. Det är dock ändå viktigt att man behandlar det material som man arbetar med på ett etiskt godtagbart sätt och att vara medveten om vilka konsekvenser som publiceringen av en undersökning kan leda till. I det empiriska materialet som denna undersökningen analyserar kan namn förekomma på både förövare och brottsoffer. I detta fall kommer identiteten på dessa individer att skyddas och deras namn kommer inte att inkluderas i undersökningen. Även fast deras namn i ett sådant fall redan har blivit publicerade kan det vara skadligt ifall detta sker igen och i ett nytt sammanhang.
4.5 Metodkritik
Oavsett vilken metod man använder sig av finns det alltid brister med den valda metoden. 58 Att förhålla sig kritisk till den valda metoden handlar därför inte i första hand om att kritisera själva metoden. Det handlar snarare om att vara medveten om dessa brister, så att man kan konstruera sin undersökning på ett sätt som gör att man undviker dessa brister i så stor utsträckning som möjligt. När man använder sig av en kvantitativ innehållsanalys är en av svagheterna att kodningsmanualen alltid kommer att kräva en viss grad av tolkning. Det är 59 därför viktigt att försöka konstruera kodningsmanualen med tydliga instruktioner, vilket har varit en målsättning för kodningsmanualen som används till denna undersökning.
Undersökningen analyserar nyhetsrapportering av tre olika fall av terrorbrott Det är en fördel att använda sig av flera fall eftersom det minskar risken för att avvikelser som kan finnas hos enskilda fall gör det empiriska materialet svårare att generalisera. Man kan dock fundera över om de specifika fallen som valdes ut ändå har spelat en roll i hur det empiriska materialet
57 Lindstedt, Inger (2017). Forskningens hantverk, 51. 58 Lindstedt, Inger (2017). Forskningens hantverk, 100.
kommit att se ut. Möjligtvis hade det varit nödvändigt att använda sig av ännu fler fall för att med större säkerhet kunna generalisera resultaten från undersökningen.
5 Resultat
5.1 Redovisning av det empiriska materialet
I det följande kapitlet redovisas det empiriska materialet utifrån diverse diagram och tabeller. Frågeställning 1 (Vilka kausaliteter har de svenska dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet lyft fram i sin nyhetsrapportering av de terrorbrott som skedde i…) besvaras i slutet av detta kapitel. De övriga tabellerna och diagrammen fungerar som stöd för att svara på de andra frågeställningarna, vilket nästa kapitel kommer att göra. Där kommer det även att finnas länkar till dessa diagram och tabeller, så att de enkelt ska kunna nås.
Diagram 1: Omfattning av det empiriska materialet
Totalt analyserades 270 artiklar från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. 3.1 Utöya hade 72 artiklar från Dagens Nyheter och 75 artiklar från Svenska Dagbladet. 3.2 Newtown hade 62 artiklar från Dagens Nyheter och 35 artiklar från Svenska Dagbladet. 3.3 Kuwait City hade 14 artiklar från Dagens Nyheter och 11 artiklar från Svenska Dagbladet. Den enda
egentliga skillnaden som är märkbar mellan de båda dagstidningarna är att Dagens Nyheter skrev betydligt fler artiklar än Svenska Dagbladet om 3.2 Newtown.
Tabell 1: Procentuell förekomst av kausaliteter i artiklar om olika fall
31 artiklar (21%) om 3.1 Utöya innehöll en primär kausalitet och 117 artiklar (79%) innehöll inte en primär kausalitet. 23 artiklar (24%) om 3.2 Newtown innehöll en primär kausalitet och 73 artiklar (76%) innehöll inte en primär kausalitet. 11 artiklar (42%) om 3.3 Kuwait City innehöll en primär kausalitet och 15 artiklar (58%) innehöll inte en primär kausalitet.
I följande diagram presenteras primära kausaliteter utifrån de övergripande variablerna. Detta skapar en tydligare bild av hur olika primära kausaliteter skiljer sig åt mellan de olika fallen.
Diagram 2: Procentuell fördelning av primära kausaliteter i de olika fallen
7.2 NEJ listar alla artiklar som inte innehöll primära kausaliteter. I artiklarna om 3.1 Utöya innehöll 117 artiklar (79 %) inga kausaliteter. 5 artiklar (3.5%) hade 8.1 Personliga
anledningar som primär kausalitet. 21 artiklar (14%) hade 8.2 Politik som primär kausalitet. 5 artiklar (3.5%) hade 8.4 Samhällsproblem som primär kausalitet.
I artiklarna om 3.2 Newtown innehöll 73 artiklar (76%) inga kausaliteter. 9 artiklar (9%) hade 8.1 Personliga anledningar som primär kausalitet. 14 artiklar (15%) hade 8.4
Samhällsproblem som primär kausalitet.
I artiklarna om 3.3 Kuwait City innehöll 15 artiklar(58%) inga kausaliteter. 11 artiklar (42%) hade 8.3 Religion som primär kausalitet.
Den följande tabellen beskriver den procentuella fördelningen av sekundära kausaliteter i de olika fallen. En sekundär kausalitet är den kausalitet som lyfts fram näst mest och som är näst mest framträdande i artikeln. Ifall flera sekundära kausaliteter återfinns i artiklarna och de lyfts fram lika mycket görs en bedömning utifrån hur meningarna är konstruerade och vilka av dessa kausaliteter som är skrivna som de mest viktiga och därför ska kodas som en sekundär kausalitet.
7.2 NEJ listar alla artiklar som inte innehöll sekundära kausaliteter. Sett till hela det empiriska materialet var det mycket få artiklar som innehöll sekundära kausaliteter.
I artiklarna om 3.1 Utöya innehöll 145 artiklar (98%) inga sekundära kausaliteter. 2 artiklar (1.5%) hade 8.2 Politik som sekundär kausalitet. 1 artikel (0.5%) hade 10.4 Samhällsproblem som sekundär kausalitet.
I artiklarna om 3.2 Newtown innehöll 92 artiklar (96%) inga sekundära kausaliteter. 1 artikel (1%) hade 10.1 Personliga anledningar som sekundär kausalitet. 3 artiklar (3%) hade 8.4 Samhällsproblem som sekundär kausalitet.
I artiklarna om 3.3 Kuwait City innehöll samtliga 26 artiklar (100%) inga sekundära kausaliteter.
Eftersom enbart 7 av 270 artiklar(2.5%) sett till hela det empiriska materialet innehöll
sekundära kausaliteter, kan man inte använda detta underlag till att dra några slutsatser utifrån vilka sekundära kausaliteter det är som oftare förekommer.
Diagram 4: Procentuell fördelning av källor till primära kausaliteter i de olika fallen
7.2 NEJ listar alla artiklar som inte innehöll några primära kausaliteter och därför följaktligen inte hade några källor till primära kausaliteter. De ovanstående cirkeldiagrammen visar vilka källor som står bakom de primära kausaliteter som har lyfts fram i rapporteringen om de olika fallen.
I artiklarna om 3.1 Utöya innehöll 117 artiklar (79 %) inga kausaliteter och följaktligen inga källor till primära kausaliteter. 5 artiklar (3.5%) hade 9.1 Journalisten som källa till den primära kausaliteten. 14 artiklar (9.5%) hade 9.2 Experter som källa till den primära kausaliteten. 1 artikel (0.5%) hade 9.4 Offer som källa till den primära kausaliteten. 8
artiklar(5.5%) hade 9.5 Förövaren eller den organisation förövaren är medlem i som källa till den primära kausaliteten. 3 artiklar(2%) hade 9.6 Övrigt som källa till den primära
kausaliteten.
I artiklarna om 3.2 Newtown innehöll 73 artiklar (76%) inga kausaliteter och följaktligen inga källor till primära kausaliteter. 3 artiklar (3%) hade 9.1 Journalisten som källa till den primära kausaliteten. 14 artiklar (15%) hade 9.2 Experter som källa till den primära kausaliteten. 6 artiklar (6%) hade 9.6 Övrigt som källa till den primära kausaliteten.
I artiklarna om 3.3 Kuwait City innehöll 15 artiklar (58%) inga kausaliteter och följaktligen inga källor till primära kausaliteter. 1 artikel (4%) hade 9.1 Journalisten som källa till den primära kausaliteten. 5 artiklar (19%) hade 9.2 Experter som källa till den primära
kausaliteten. 5 artiklar (19%) hade 9.5 Förövaren eller den organisation som förövaren är medlem i som källa till den primära kausaliteten.
Tabell 2 Procentuell förekomst av referens till Sverige i olika fall
I artiklarna om 3.1 Utöya innehöll 39 artiklar (26%) en referens till Sverige och 109 artiklar (74%) innehöll inte en referens till Sverige. I artiklarna om 3.2 Newton innehöll 13 artiklar (14%) en referens till Sverige och 83 artiklar(86%) innehöll inte en referens till Sverige. I artiklarna om 3.3 Kuwait City innehöll 9 artiklar (35%) en referens till Sverige och 17 artiklar(65%) innehöll inte en referens till Sverige.
5.2 Frågeställning 1 -
Vilka kausaliteter har de svenska dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet lyft fram i sin nyhetsrapportering av de terrorbrottsom skedde i: ● Utöya i Norge 2011
● Newtown i USA 2012 ● Kuwait City i Kuwait 2015
Precis som det går att utläsa av diagram 2 finns det markanta skillnader mellan vilka
kausaliteter som har rapporterats till olika fall. Anmärkningsvärt är dessutom att enbart cirka 25 % av alla artiklar innehöll kausaliteter. Bara för att den här undersökningen specifikt har analyserat kausaliteter inom nyhetsrapportering om terrorbrott betyder inte det att det är ett mål för svenska dagstidningar att inkludera kausaliteter så mycket som möjligt inom nyhetsrapportering om terrorbrott.
Artiklarna om 3.1 Utöya hade störst variation av kausaliteter. Desto fler artiklar som skrivs om en händelse, desto troligare är det att rapporteringen om händelsen varierar i sitt innehåll.
Den vanligaste kausaliteten i artiklarna om 3.1 Utöya var 8.2 Politik men det fanns också artiklar som hade 8.1 Personliga anledningar och artiklar som hade 8.4 Samhällsproblem som primär kausalitet.
Artiklarna om 3.2 Newtown hade antingen 8.1 Personliga anledningar eller 8.4
Samhällsproblem som primära kausaliteter. Artiklarna om 3.3 Kuwait City hade enbart 8.3 Religion som primär kausalitet.
6 Analys
I detta kapitel kommer jag lägga fokus på att analysera empirin utifrån frågeställning 2 och 3 och därför är detta kapitel indelat utifrån dessa frågeställningar.
6.1 Frågeställning 2 -
Vilken förståelse av terrorbrott som fenomen bidrar svenska dagstidningar till att skapa med sin nyhetsrapportering av dessa händelser? Den andra frågeställningen handlar om den svenska aspekten i rapporteringen om terrorbrott. Denna uppsats undersöker specifikt svenska dagstidningar, vilket möjliggör att man kan förstå de resultaten som uppkommer som en produkt av den källa som de härstammar från - svenska dagstidningar.Precis som det förklarades i inledningen av denna uppsats är det viktigt att vara medveten om att terrorbrott är ett komplext fenomen som är utmanande för nyhetsmedier att rapportera om. Den meningsskapande processen kopplad till terrorbrott fungerar oftast inte på ett enhetligt sätt och det finns en variation inom dagstidningarna sett till hur de skapar mening från
terrorbrott. Detta går i linje med de empiriska resultat som har utvunnits i denna uppsats. Den förståelse för terrorbrott som de svenska dagstidningarna bidrar med att skapa varierar
mycket och skiljer sig mycket åt beroende på vilket fall det är som dagstidningarna rapporterar om. Det finns därför inget enkelt sätt att snabbt svara på denna fråga på ett korrekt sätt.
Mer allmänt kan också sägas att svenska dagstidningar verkar vara ganska försiktiga när de rapporterar om kausaliteter kopplade till terrorbrott. Att så pass många artiklar inte innehöll några kausaliteter (205 av 270 artiklar innehöll inte några kausaliteter vilket är ungefär 75 % av alla artiklar), beror mycket på att även när relevant bakgrundsinformation ofta ingick i artiklarna drogs det då ändå inga slutsatser om varför brotten inträffade. Svenska
dagstidningar verkar således anse att terrorbrott är ett komplext fenomen, med tanke på att man ofta inte drar några slutsatser om varför ett brott har begåtts även när det finns
information om brottet i artiklarna. Att man ofta använder sig av experter som en källa när man väl rapporterar om kausaliteter, tyder också på att journalisten i många fall inte på egen
hand vill säga varför ett terrorbrott har begåtts, vilket tyder på att svenska dagstidningar beskriver terrorbrott som ett komplext fenomen.
När terrorbrott sker i ett land som ligger geografiskt och kulturellt närmare Sverige förstås brotten också som att de genomförs för att motarbeta det politiska system som de inträffar i. Rapporteringen om 3.1 Utöya var det fall som innehöll flest kausaliteter av 8.22 Syftet är att motarbeta en annan ideologi eller politisk åsikt.
Rapporteringen om 3.3 Kuwait City var det fall som innehöll flest referenser till Sverige. Med tanke på den långa kulturella distansen till Kuwait kan man fråga sig vad detta fallet har med Sverige att göra. Det enkla svaret kan vara att en lång kulturell distans gör att det helt enkelt blir nödvändigt att göra en referens till Sverige för att öka nyhetsvärdet och för att händelsen ska kunna förstås enklare.
Precis som det beskrevs i analysdelen beskriver svenska dagstidningar terrorbrott som ett komplext fenomen, där en artikel om ett terrorbrott ofta rapporterar om relevant
bakgrundsinformation om brottet, samtidigt som den inte innehåller en kausalitet. I de fall där det faktiskt förekommer en kausalitet är källan dessutom oftast experter.
Man kan fråga sig varför svenska dagstidningar förstår terrorbrott på detta komplexa sätt och varför det så att säga inte existerar en enhetlig förståelse för terrorbrott som ofta åberopas och användas av svenska dagstidningar när ett terrorbrott har inträffat. En potentiell förklaring till detta kan vara att eftersom Sverige är relativt förskonade från terrorbrott har vi därför inte något etablerat sätt att förstå ett terrorbrott på, vilket länder där det inträffar oftare kanske hellre har. I dagens globaliserade samhälle där vi i allt högre grad både berörs och påverkas av händelser som inträffar utanför det egna landets gränser kan man anta att terrorbrott
utanför Sverige har potentialen att påverka Sverige på olika sätt och att dessa händelser därför har ett garanterat stort nyhetsvärde. Värt att notera är att det ändå är tydligt att förståelsen för terrorbrott skiljer sig väldigt mycket åt beroende på var brottet har inträffat. Rapporteringen i fallet 3.1 Utöya karaktäriserades med terrorbrottet beskrevs som en attack på det
demokratiska samhället, en karaktärisering som i stort sett saknades i de övriga två fallen. Svenska dagstidningar verkar således använda sig av en mer empatisk rapportering om
terrorbrott som inträffar närmare Sverige och offret för dessa attentat är hela de omliggande områdena där brotten inträffar. I rapporteringen om 3.2 Newtown och 3.3 Kuwait City fanns det betydligt färre beskrivningar som beskrev dessa brott som en tragedi för dessa områden.
6.2 Frågeställning 3 -
Hur kan man använda geografisk och kulturell närhet/distans för att förstå rapportering av terrorbrott inom svenska dagstidningar?Denna uppsatsen har undersökt tre fall som (förenklat sett), placerar sig på dessa sätt sett till den geografiska och kulturella närheten och distansen de har till Sverige:
Tabell 3: Geografisk och kulturell distans till Sverige
3.1 Utöya är det fall som befinner sig närmast Sverige både geografiskt och kulturellt. Av de övriga två fallen befinner sig 3.2 Newtown närmare Sverige kulturellt medan 3.3 Kuwait City befinner sig närmare Sverige geografiskt.
Utifrån denna tabell kan man sedan jämföra de olika fallen och analysera vilka skillnader som finns i övriga variabler mellan de olika fallen - och mellan de olika geografiska och kulturella distanserna.
Kuwait City och Kuwait befinner sig närmare Sverige geografiskt jämfört med Newtown och USA men har däremot en längre kulturell distans till Sverige. Det verkar därför som att den kulturella distansen är viktigare än den geografiska distansen för att skapa ett stort
om 3.1 Kuwait City. Eftersom mäktigare länder har enklare att överbrygga geografisk och kulturell distans 60 är det också troligare att ett terrorbrott i mäktiga länder som USA får större nyhetsvärde i svenska dagstidningar jämfört med terrorbrott i mindre mäktiga länder.
Rapporteringen om fall i mindre mäktigare länder innehåller kausaliteter oftare samtidigt som en mindre variation av kausaliteter lyfts fram i denna rapportering. Även fast den minskade variationen av kausaliteter innebär att rapporteringen blir mer simplistisk kan det även betyda att rapporteringen av dessa fall också blir mindre spekulativ. Det stora nyhetsvärdet och att det kan vara svårare att rapportera objektivt om ett fall som inträffar “på hemmaplan” verkar göra att dessa brott får en större variation av kausaliteter och att dagstidningarna därför söker sig till fler källor än enbart experter när de rapporterar om kausaliteter bakom dessa fall.
Tabell 1 visar hur ofta som kausaliteter förekommer i de olika fallen. Eftersom en händelse måste förenklas för att kunna förstås när den inträffar på en geografiskt avlägsen plats 61 är det inte förvånande att artiklar om de händelser som inträffar längre bort från Sverige oftare innehåller kausaliteter. Dessa händelser har ett större behov av att förenklas och det är därför närmare till hands att det ges konkreta förklaringar i artiklarna till varför de inträffade, för att dessa händelser ska bli enklare att förstå.
Diagram 4 visar vilka källor som låg bakom primära kausaliteter. Rapporteringen om 3.1 Utöya använde sig av störst variation av källor med fem olika källor till de primära kausaliteterna, medan de andra fallen båda hade tre olika källor. Gemensamt för rapporteringen om samtliga fall var att experter var en källa som ofta används.
Tabell 2 visar hur ofta som rapporteringen om olika fall innehåller en referens till Sverige. 3.3 Kuwait City var det fall vars rapportering oftast innehöll en referens till Sverige medan 3.2 Newtown var det fall vars rapportering mest sällan innehöll detta. Man hade kanske kunnat tro att det skulle vara rapporteringen om 3.1 Utöya som oftast refererade till Sverige, eftersom detta fall skedde på den plats som ligger närmast Sverige både geografiskt och kulturellt. Att så inte var fallet, utan att det var rapporteringen om 3.3 Kuwait City som hade
60 Galtung, Johan och Holmboe-Ruge, Marie (1965). The Structure of Foreign News, 82. 61 Galtung, Johan och Holmboe-Ruge, Marie (1965). The Structure of Foreign News, 81.
flest artiklar med referenser till Sverige, tyder på att fall som inträffar på en plats nära Sverige inte nödvändigtvis måste använda sig av referenser till Sverige särskilt ofta. En lång kulturell distans gör dessutom att det är vanligare att det förekommer referenser till Sverige jämfört med när den geografiska distansen är lång.
Det finns alltså stora skillnader sett till vilka fall som får flest antal artiklar utifrån vilken geografisk och kulturell närhet och distans som existerar till händelsen.
Man kan fundera varför en kortare kulturell distans till en händelse ökar dess nyhetsvärde mer jämfört med en kortare geografisk distans. En rimlig förklaring kan vara att
mediepubliken har lättare att känna empati och visa intresse för händelser som inträffar i länder som man har mer kunskap om. Rapporteringen om 3.2 Newtown var den rapportering som minst ofta innehöll en referens till Sverige. Här kan man kanske se ett slags spår av “amerikanisering”. Att ett terrorbrott som inträffade i USA kunde generera i en stor mängd artiklar som dessutom oftast inte refererade till Sverige, antyder att den kulturella distansen från Sverige till USA inte är särskilt stor. Det verkar vara enkelt för svenska dagstidningar att skriva om händelser som inträffar i USA. Att detta samband framträder just i
nyhetsrapporteringen om terrorbrott kan också vara av betydelse. Precis som det förklarades i inledningen har forskning om terrorism ökat ända sedan 11 september-attentatet och det stora utrymmet inom nyhetsmedier som det terrorbrottet fick.
Eftersom de flesta terrorbrott inträffar i Afrika, Sydasien och Mellanöstern blir naturligtvis 62 också de terrorbrott som inträffar i andra områden än dessa mer ovanliga. Därför kan man spekulera i att nyhetsvärdet i dessa händelser därför ökar ytterligare.
En anledning till att rapporteringen blir mer repetitiv och innehåller en mindre variation av kausaliteter och källor när den handlar om fall med större geografisk och kulturell distans, kan vara att det finns färre källor för svenska dagstidningarna att använda sig av i dessa fall. Man är troligtvis mer beroende av de källor som man faktiskt har tillgång till samtidigt som det är svårare att på egen hand informera sig om en händelse som har inträffat på ett större geografiskt och kulturellt avstånd.
62 Ritchie Hannah, Hassell Joe, Appel Cameron och Roser Max, Our World in Data, (2016). Terrorism,
7 Slutsats
7.1 Kunskapsbidrag och avslutande reflektion
Denna studie har bidragit med ny kunskap gällande hur svenska dagstidningar rapporterar om terrorbrott. Att svenska dagstidningar framställer terrorbrott som ett komplext fenomen där den inledande fasen av rapporteringen är ganska försiktig, där fakta ofta rapporteras utan att kausaliteter bakom brotten samtidigt rapporteras. Hur nyhetsvärdering fungerar i förhållande till geografisk och kulturell närhet och distans verkar spela en stor roll sett till vilka fall som får mest bevakning men även sett till innehållet i artiklarna om olika fall.
En av de aspekterna som man kan problematisera gällande designen av denna uppsats är hur urvalet har genomförts. Att välja tre fall från tre olika geografiska områden fungerar väl för att svara på undersökningens frågeställningar, men troligtvis hade undersökningen gynnats av att använda sig av fler än tre fall för att uppnå en ännu större variation av fall. Detta hade hjälpt undersökningens generaliserbarhet.
Den huvudsakliga variabeln som analyserades i det empiriska materialet var V8 Primär kausalitet. Ett problem med denna variabel är att en kausalitet är ganska svår att definiera och att vissa artiklar därför hamnade i ett gränsland där det inte var helt tydligt om de innehöll kausaliteter eller ej. En tydligt utformad kodmanual och konsekvent kodning användes som verktyg för att motarbeta detta problem, men det hade även varit bra att fundera på om definitionen av kausalitetsbegreppet hade kunnat utökas för att minska det gränsland av artiklar som kanske innehåller en kausalitet.
Eftersom denna uppsatsen har fokuserat på det tidiga skedet av nyhetsrapporteringen om terrorbrott vore det intressant att undersöka eventuella skillnader inom nyhetsrapporteringen om terrorbrott i dess senare skede. Fortsatta studier skulle även med fördel kunna undersöka vilka kausaliteter som svenska kvällstidningar har lyft fram i sin rapportering om terrorbrott.
Den eventuella skillnaden som kan existera mellan hur svenska dags och kvällstidningar rapporterar om terrorbrott, vore intressant att utforska.
8 Källförteckning:
Berglez, Peter och Olausson, Ulrika (2009. Mediesamhället Centrala Begrepp . Lund: Studentlitteratur.
Bryman, Alan, (2008. Samhällsvetenskapliga Metoder . Stockholm: Liber AB. Cambridge Dictionary, (2020. Terrorism .
https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/terrorism [Hämtad: 2020-03-15]. Enache Maria Ana, (2012. Terrorism as media event. Communicato , 6(1: 61-76.
Entman M, Robert, (1993. Framing: Toward Clarification of a Fractured Paradigm. Journal of Communication , 43(4: 51-58.
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik och Wängnerud, Lena (red. (2012. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad . Stockholm: Norstedts juridik.
Falkheimer, Jesper och Olsson, Eva-Karin (2015. Depoliticizing terror: The news framing of the terrorist attacks in Norway, 22 July 2011. Media War & Conflict , 8(1: 49-69.
Galtung, Johan och Holmboe-Ruge Marie (1965. The Structure of Foreign News. Journal of Peace Research , 2(1: 64-90.
Goffman, Erving (1974. Frame Analysis . Boston: Northern University Press.
Hall, Stuart, Evans, Jessica och Nixon, Sean (red (2013. Representation . London: Studentlitteratur.
Johansson, Bengt (2008. Vid Nyhetsdesken . Sundsvall: Demokratiinstitutet.
