Frågeställning 2

Hur kan nuvarande monteringsprocess produktivitet och produktionsvolym ökas?

De förbättringsförslag som presenteras på nuvarande monteringsprocess är de förslag som är enklast att genomföra och har potential för bra avkastning. Ett av de större arbeten som ligger är att skapa någon form av vana och rutin för att hålla ordning och reda något som i många fall var en bristande del och därmed en hög grad av förbättringspotential. Detta kan liknas med de två sista S:en ur 5s vilka är standardisera och underhåll standarden. Det kan vara enkelt att märka upp var saker ska vara och städa men att detta sedan följs och håller i längden kräver rutinändringar och disciplin av alla i personalen och det är ofta där detta fallerar (Chapman, 2005).

Många av förslagen innefattar ändringar i form av transportsträckor detta då onödiga transporter är ett slöseri enligt leans filosofi (Olhager, 2013). För att få en effektiv materialförsörjning till linan gäller det att operatören eller montören i detta fall ska lägga så lite tid som möjligt på att förse sig med material (Hanson & Medbo, 2011). Ur detta blir flödesvägarna för materialet viktiga att optimera och förbättra.

De förbättringar som gavs högst avkastning på produktionsvolymen var sekvenseringen av byggordningen detta anses som rimligt i en process med hög variation då det i dessa fall ligger i

50 att försöka jämna ut produktionen så mycket som möjligt för att minska de vandrande flaskhalsarna genom fabriken vilket Modig & Åhlström (2016) beskriver i Lagen om variationens

inverkan på processer. De skriftande flaskhalsarna som kan uppstå beror i stor grad av variationen

i processtider för olika produkter och olika tillfällen och att dessa varierar mellan olika stationer.

7.3 Frågeställning 3

Hur kan en framtida alternativmonteringsprocess anläggas med hänsyn till produktivitet?

De största vinsterna med en serielina jämfört med parallella linan ligger i platsutnyttjandet samt att verktygsuppsättningarna blir färre och kostnader för produktionsutrustning därmed minskar (Olhager, 2013). Utöver detta har parallella linan en rad fördelar i form av robusthet och flexibilitet. Som grund för förbättring skulle delar av studiens resultat och anpassas efter den insats som är villig att läggas ned. Många av förbättringarna i frågeställning 2 är relativt enkla att genomföra vara dessa rekommenderas att genomföras. Omställning till en total serielina bör noga tänkas igenom och denna studie ger endast en inblick i hur potentialen ser ut för en sådan. Möjligtvis skulle en enklare serielina skapas för SPC hytterna för att företaget ska lära sig om hur det fungerar samt utnyttja denna som ett prov innan omställning sker för skroven.

Utnyttjandegraden vid en serielina utan buffertar mellan stationerna kommer att sjunka då den minimala taktiden styrs av den station som har längst processtid. I detta fall har parallella linan större potential att utnyttja vissa resurser i högre grad. Ur resultaten från simuleringsprogrammet menar Baines et.al., (2004) att simuleringsmodeller som består av mycket manuell arbetsintensiv tillverkning har en tendens att överprestera vilket kan leda till att de faktiska förbättringssiffror som redovisas är något högre än vad förbättringen blir i verkligheten. Detta var dock under 2004 vilket innebär simuleringsmjukvaran bör ha utvecklats sen dess och blivit bättre ur den aspekten. Mycket beror dock på data som matas in och hur väl modellen stämmer överens med verkligheten.

En viss risk föreligger med serielinan där ägandeskapet och yrkesstoltheten för sitt arbete kan råkas försämras ifall operatörerna befinner sig på samma ställe och endast utför en viss del av arbetet. Olika alternativ finns dock för arbetsrotation alla med dess för och nackdelar. Om operatören roterar med linan och följer ”sin” del kan ägandeskapet och yrkesstoltheten möjligen behållas däremot kan det bidra till variationer i form av kvalité ifall operatörerna är olika skickliga. En annan alternativ är att låta operatörerna rotera mot strömmen i linan. Detta för att låta dom variera arbetsuppgifter och att arbetet inte blir lika monotont. Sådana saker hade av fördel kunnat utvärderas i en mindre lina innan en eventuell större förändring sker.

7.4 Metoddiskussion

Rent generellt har frågeställning 1 besvarats med datainsamling samt metoder för nulägesanalyser av processer. Resultaten av frågeställningen har sedan använts som indata till frågeställning två och tre. Ansamlandet av data har i stort gått bra. Många observationer genomfördes dock hade möjligen mycket kunnat dokumenteras på ett bättre vis. Ansamlandet av den kvantitativa data har genomförts via företagets interna databas, denna innehåller

51 stämplade tider på de arbetsorder som utförs. Detta system är relativt nytt varvid stämplingen endast varit igång ett antal månader varvid någon större insamling av data ej kunnat ske. Det hade möjligen blivit mer exakt data ifall datainsamlingen i företagets databas skett under en längre tid. Samtidigt saknades data för vissa udda modeller varav data för dessa diskuterats intern hos företaget för att skatta dessa så bra som möjligt. De flesta observationer och samtal som skett har skett under lediga former dvs inte strikta intervjuer varav dokumentationen av dessa samtal var något bristfällig. trots den något bristfälliga dokumentationen anses den insamlade informationen riktig. Detta till stor del då författaren själv arbetar och har arbetat hos företaget där fallstudien genomförts i flera år.

Parallellt med nulägesanalysen utfördes litteratursökningen och anskaffandet av rätt kunskaper för fortsatt arbete. Denna del av arbetet tog mycket resurser och möjligtvis hade det kunnat utökas med mer teori inom vissa områden. Överlag anses dock teorin räcka till för resultaten av studien.

Vidare fortsatte studien med analys av insamlad information följt av identifiering av förbättringsområden samt lösningar på förbättringar och därmed ge svar för frågeställning 2 och 3. Vissa potentiella förbättringsförslag kom direkt från teorin samtidigt som andra testades fram. Överlag överlappade teorin med kreativa idéer vilka tillsammans ledde fram till resultaten Resultatet av studien är till största del riktat mot företaget i fråga då detta blev grunden i undersökningen. Bidraget till akademin ligger i största grad i jämförelsen mellan en parallell produktionslina och en serieproduktionslina.

52

8 Slutsatser

Följande kapitel är rapportens avslutande del innehållande slutsatser och förslag på fortsatt arbete.