Frågeställning 2.

De metoder som jag har valt att använda mig av i mitt tematiska arbete är valda utifrån Langers lästeori om föreställningsvärldar. Som jag presenterade i frågeställning 1, lämpar metoderna sig relativt bra när det gäller att utveckla elevernas

föreställningsvärldar. Det handlar om att interagera med texter och dess mening och budskap. I byggandet av våra föreställningsvärldar går vi igenom fyra faser, enligt Langer, som alla på något vis hjälper oss att bearbeta texter med bakgrund till vår förförståelse. I de olika faserna får vi följa eleverna och deras tankar, men även

elevernas utveckling till att kunna uttrycka sig kring litteratur och dess innehåll. Langer menar att vi aktivt söker efter mening när vi kommer i kontakt med litteratur och våra tolkningar grundar sig på förförståelse och tidigare erfarenheter.51 Med detta som bakgrund lämpar sig metoderna väl att använda för att utveckla elevernas

51

Langer, Judith A. (2005). Litterära föreställningsvärldar: litteraturundervisning och litterär förståelse. Göteborg: Daidalos sid 23

30

föreställningsvärldar.

Ingemansson ställer sig positiv till Langers lästeori då den är väl genomtänkt och för att den belyser läsprocessen på ett bra vis, därav blir lästeorin lämplig att använda sig av i undervisningssyfte.52 Hennes tillämpning av teorin visar sig även stämma relativt väl. I mitt arbete har jag valt att använda mig högläsning, loggbok och boksamtal som arbetsmetoder för att utveckla elevernas föreställningsvärldar men även för att

symbolisera hur väl metoderna kan appliceras i de olika faserna som finns i byggandet av föreställningsvärldar. Jag anser att metoderna går att applicera utifrån Langers lästeori, men såklart finns det brister. Då detta enbart är ett teoretiskt arbete, utan någon undersökning i praktiken. Då ingen undersökning bland elever finns, är det ingen självklarhet att dessa metoder fungerar för att utveckla elevernas föreställningsvärldar eller att eleverna befinner sig i någon av dessa faser.

Syftet med detta arbete var att presentera ett tematiskt arbete där skönlitteratur har en central roll, men även hur elever kan komma att utveckla sina föreställningsvärldar utifrån muntliga och skriftliga metoder. Utifrån den forskning som jag har tagit del av och presenterat kan jag se att det finns en möjlighet till att utveckla elevers

föreställningsvärldar ute i klassrummen om de ges rätt verktyg för att genomföra detta. Metoderna som jag presenterat anser jag är en början till att utveckla dessa men även att synliggöra de litterära faser som de komma att befinna sig i.

Eleverna får i min planering av det tematiska arbetet, arbeta individuellt och i grupp, med skriftliga och muntliga övningar, av den anledningen för att på bästa möjliga sätt, få eleverna att utveckla sina föreställningsvärldar men även utveckla sin individuella förmåga att uttrycka sina åsikter och tankar. Det är varierande arbetssätt, något som jag tror är av stor vikt om man vill lyckas med t ex den planering som jag presenterat. Langer skriver mycket om samtalet som det bästa för att utveckla sina

föreställningsvärldar och sitt litterära tänkande. Skrivandet hamnar i skymundan, endast en liten del i hennes bok behandlar det området. Hon menar att skrivandet ofta sällan används som ett verktyg till meningsskapande och att skrivande och läsande ofta är åtskilda i de olika ämnena i skolan.53 Men i arbetet med föreställningsvärldar är dessa

52 _{Ingemansson, Mary (2010). "Det kunde lika gärna ha hänt idag": Maj Bylocks Drakskeppstrilogi och}

historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna. Göteborg: Makadam förlag sid 201

53

Langer, Judith A. (2005). Litterära föreställningsvärldar: litteraturundervisning och litterär förståelse. Göteborg: Daidalos sid 166

31

inte åtskilda, utan verkar tillsammans som språkverktyg för att stimulera elevernas föreställningsvärldar. I arbetet med föreställningsvärldar står elevernas tänkande i fokus, och för att stimulera elevernas föreställningsvärldar krävs verktyg som läsning,

skrivande och diskussion.54 Dessa verktyg har jag valt att använda mig av i mitt

tematiska arbete, i enlighet med Langer. Jag menar här nu inte att man som pedagog bör ta Langer på orden, men det visar dock på att det krävs ett varierat arbetssätt i

byggandet av föreställningsvärldar, något som jag har presenterat i mitt tematiska arbete.

7.3 Slutsats

Utifrån den forskning som jag presenterat är jag övertygad om att skönlitteratur bör få en betydande roll i dagens undervisning. Då dagens elever förväntas förstå, tolka och diskutera allt mer, är det viktigt att så tidigt som möjligt ge eleverna verktyg som ger dem chansen att utveckla detta. Ett allt mer fokus på vad eleverna upplever och går igenom under sin läsning är av stor vikt, för att hjälpa eleverna vidare i sin utveckling mot att inneha en bättre läsförståelse.

Langers lästeori är en bra ingångspunkt till arbetet med skönlitteratur, dock anser jag att det är viktigt för pedagoger att botanisera bland andra lästeorier också, eller bland de forskare som jag presenterat för att få en bättre grund att stå på inför deras arbete med skönlitteratur, men även för att inse skönlitteraturens möjligheter när det gäller både elevernas läsförståelse och deras kunskap.

54

Langer, Judith A. (2005). Litterära föreställningsvärldar: litteraturundervisning och litterär förståelse. Göteborg: Daidalos sid 166

32

Referenser

Litteraturreferenser

Chambers, Aidan (2011). Böcker inom och omkring oss. Ny, rev., utg. Huddinge: X Publishing

Gibbons, Pauline (2009). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande

arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. 2. uppl. Stockholm: Hallgren

& Fallgren

Ingemansson, Mary (2010). "Det kunde lika gärna ha hänt idag": Maj Bylocks

Drakskeppstrilogi och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna. Göteborg:

Makadam förlag

Langer, Judith A. (2005). Litterära föreställningsvärldar: litteraturundervisning och

litterär förståelse. Göteborg: Daidalos

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm:

Skolverket

Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.) (2009). Historien är nu: en introduktion till historiedidaktiken. 2., [uppdaterade och bearbetade] uppl. Lund: Studentlitteratur

Nilsson, Jan (2007). Tematisk undervisning. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur Molloy, Gunilla (2011). Selma Lagerlöf i mångfaldens klassrum. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur