Frågeställning 3 ”Vad har eleverna för tankar och uppfattningar kring kvinnodominerade och mansdominerade yrken?”

Ovanstående fråga innefattar fråga tre, fyra och fem i enkäten. Elevernas tankar och

uppfattningar kring kvinnodominerade och mansdominerade yrken kan sammanfattas med att de flesta killarna ansåg att män är fysiskt starkare än kvinnor och lämpar sig därmed bättre för vissa yrken, killarna ansåg också att män är ute efter yrken med auktoritet och status.

Några fler än hälften av killarna ansåg att kvinnor och män kan utöva samma yrken och den andra hälften ansåg att kvinnor och män inte kan utöva samma yrken. Nästan samma resultat visade sig på frågan om man kunde tänka sig att arbeta inom ett yrke som är kvinnodominerat. 20 av killarna hade svarat ja, att de kunde tänka sig att arbeta inom ett yrke som är

kvinnodominerat medan 15 av killarna svarat att de inte kunde tänka sig detta.

Tjejernas svar på vad de trodde var anledningen till att kvinnor och män valde en viss typ av yrken var bland annat att gamla normer lever kvar i samhället och att män är mer tekniska och karriärlystna medan kvinnorna är mer känslosamma och omhändertagande.

På frågan om kvinnor och män kan utöva alla yrken ansåg 24 tjejer att kvinnor och män kan utöva alla yrken medan tio tjejer ansåg att kvinnor och män inte kan utöva alla yrken.

Slutligen så kan nästan alla tjejer tänka sig att jobba inom ett mansdominerat yrke medan bara tre tjejer svarat nej på denna fråga.

Även genom svaren på denna fråga kan man tydligt se att tidigare forskning stämmer väl genom att uppdelningen med vad kvinnor och män arbetar med, och här vill arbeta med, är en seg struktur, den sitter inte bara i lagstiftning och avtal utan i det allmänna medvetandet. Detta gäller som i de tidigare frågorna mestadels killarnas attityd. För som tidigare forskning även visar så ligger den stora förändringen i att kvinnor vunnit insteg på tidigare manliga områden.

Svaren på dessa frågor visar tydligt att tjejerna är mest öppna till att arbeta inom könsblandade- och mansdominerade yrken.

6 DISKUSSION

I diskussionen för jag en diskussion om mitt arbete och vilka resultat jag kommit fram till genom analysen. I diskussionen diskuterar jag analysen i förhållande till vad som skrivits i bakgrunds kapitlet och frågeställningarna, vad blev svaret på frågeställningarna? Vidare följer en diskussion om min undersökning är generaliserbar. I diskussionen vill jag också framföra egna åsikter om svaren jag fått i frågeställningarna.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka vad ungdomar som går sista året på

gymnasiet vill arbeta med i framtiden och därmed kunna se om de väljer könsbundna yrken. Jag ville även ta reda på vad som påverkar deras framtida yrkesval och vad de har för tankar och uppfattningar kring kvinnodominerade och mansdominerade yrken. Syftet resulterade i tre frågeställningar som jag till stor del fått svar på. Jag anser att mitt syfte och samtliga av mina frågeställningar besvaras genom resultatet av min undersökning och att jag undersökt det jag avsåg att göra.

Svaret på den först frågeställningen, ”om eleverna får drömma fritt om några yrken de skulle kunna tänka sig att arbeta med i framtiden, blir då deras yrkesval könsbundna och är det i så fall mestadels killarna eller tjejerna som väljer könsbundna yrken”, är att killarnas svar blir övervägande könsbundna. Majoriteten av killarna har angett att de vill arbeta inom

mansdominerade yrken. Tjejernas yrkesval blev ganska jämt utspritt med övervägande val på könsbalanserade yrken tätt följt av kvinnodominerade yrken och mansdominerade yrken.

I och med detta svar kan man tydligt se att det som står i bakgrunds kapitlet stämmer, det vill säga att trots att den ursprungliga segregeringen har upphört så kan man inte bortse från att det finns en könsuppdelning på dagens arbetsmarknad, att kvinnor fortsatt bredda sina yrkesval men att männens inbrytning på de kvinnodominerade områdena varit färre.

I frågeställningen om vad som påverkar eleverna i deras framtida yrkesval och vilka som påverkas mest av omgivningens åsikter, killarna eller tjejerna, kan man utläsa att de allra flesta eleverna, killar som tjejer, mest påverkats av ”annat”, exempelvis av förebilder i släkt och vänskapskrets, arbetsmarknaden, framgångsrika personer, sina intressen och drömmar. Killarna har i lika stor grad påverkats av sina pappor, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att de även i stor grad har fått höra av någon i sin omgivning att inte välja ett yrke på grund av dess könsmärkning. Killarna påverkades även i hög grad av sina kompisar vilket också kan vara en stor påtrycknings faktor till att man inte vill eller vågar skaffa sig ett yrke av motsatt könsmärkning.

Vilka som påverkas mest av omgivningens åsikter, killarna eller tjejerna, går ej att få svar på då alla elever har påverkats av något eller någon i sin omgivning.

Svaren på den sista frågeställningen om vad eleverna har för tankar och uppfattningar kring kvinnodominerade och mansdominerade yrken visar att både killarna och tjejerna tänker ganska traditionsenligt vad gäller val av yrken. Det vill säga att män är fysiskt starkare, mer tekniska, karriärlystna och är ute efter yrken med auktoritet och status. Medan kvinnor väljer yrken som är mindre fysiskt krävande och är mer omhändertagande och känslosamma vilket gör att de väljer att arbeta inom vårdande yrken.

Killarnas och tjejernas uppfattning i huruvida kvinnor och män kan utöva alla slags yrken skilde sig på så vis att majoriteten av tjejerna ansåg att det går bra för kvinnor och män att utöva alla slags yrken, medan nästan hälften av killarna ansåg att kvinnor och män inte kan utöva alla slags yrken. Detsamma gällde frågan om man kunde tänka sig att arbeta inom ett kvinnodominerat eller mansdominerat yrke. Även där har majoriteten tjejer kunnat tänka sig att arbeta inom ett mansdominerat yrke medan nästa hälften av killarna inte kunde tänka sig att arbeta inom ett kvinnodominerat yrke.

Jag förvånar mig över som det står i bakgrundkapitlet, ”trots att arbetsmarknaden idag består till hälften av kvinnor och inga yrken är stängda för dem längre så kvarstår de könspräglade strukturerna”, att det är så pass lite som har förändrats under en hundraårsperiod. Med tanke på att det har gjorts vetenskapliga studier på samband mellan ohälsa och könssegregering som visar att de som arbetar i könsbalanserade yrken inte är lika mycket sjuka, dessutom hävdas det att produktionen blir bättre på en könsblandad arbetsplats.

I den tidigare litteraturgenomgången kan konstateras att det var männen som stängde

männen i dagens samhälle stänger sig själva ute från arbetsmarknaden med tanke på hög arbetslöshet och en stor motvilja till att ta eller skola sig till yrken som är kvinnodominerade.

I sökandet på mitt svar på hur det kommer sig att killarna är så motsträviga till att tänka sig att arbeta inom kvinnodominerade yrken så fick jag en tankvärd kommentar som en elev skrev i ett av enkätsvaren, ”Jag tror att det är vanligare att kvinnor väljer mansyrken nu. Än män

väljer kvinnoyrken. De har på något sätt sin stolthet och manlighet att försvara”. Detta är

säkert en stor anledning till att de könspräglade strukturerna kvarstår. Killarna tycks ha en mycket hårdare press på sig från omgivningen att leva upp till normen om vad en man kan välja för yrke beroende på dess könstillhörighet.

Trots att tjejerna i denna undersökning hävdar att de vill arbeta inom mansdominerade yrken bör man ta i beaktning att spännvidden är väldigt stor mellan vad man vill bli när man är ung och vad man faktiskt arbetar med i vuxen ålder. Deras önskan om att arbeta inom

mansdominerade yrken kan förändras på vägen om motsättningarna blir alltför stora.

Enligt Statens Offentliga Utredning 2004:43 visar flera prognoser att kommande decennier kommer att innebära stora rekryteringsbehov till många branscher, både sådana som idag domineras av kvinnor och som domineras av män. För att bristen skall kunna lösas måste de olika yrkena vara öppna för båda könen. Män måste bli mer intresserade av kvinnoyrken och kvinnor måste få en ökad acceptans i typiska mansyrken. Det är nödvändigt att kompetens och kvalifikationer sätts före kön. 37

Arbetet med att motverka könsuppdelningen på arbetsmarknaden ökar möjligheterna att tillvarata den kunskap och den erfarenhet som kvinnor och män har.38 _{Det är av största vikt att}

få till stånd en arbetsmarknad där den enskilde utan hinder av lagar, fördomar eller liknande, är fri att efter begåvning och intresse själv välja det yrke han eller hon vill ha och kan få.

37 _{SOU 2004:43 Sid. 23}

7. SAMMANFATTNING

Detta examensarbete ingår i utbildningen studie- och yrkesvägledarprogrammet 120 poäng, Malmö högskola. Uppsatsen handlar om könssegregeringen i arbetslivet. Med min

undersökning vill jag ta reda på vad ungdomar som går tredje året på gymnasiet skulle kunna tänka sig att arbeta med i framtiden och därmed även kunna se om de väljer könsbundna yrken. Jag vill även få reda på vad eleverna påverkas av i deras framtida yrkesval och i fall det är killarna eller tjejerna som påverkas mest, samt vill jag få veta vad eleverna har för tankar och uppfattningar kring kvinnodominerade och mansdominerade yrken

Undersökningen består av en kvantitativ enkätstudie, genomförd på tre olika kommunala skolor i Norrköping med 72 elever som går sista terminen på det samhällsvetenskapliga programmet. Den litteratur som ligger till grund för detta examensarbete är främst Statens Offentliga Utredningar 2004:43 Den könsuppdelade arbetsmarknaden. Utredningen om den könssegregerade svenska arbetsmarknaden samt Jämställt vägval. Studie och yrkesvägledning med genusperspektiv av Roland Cox.

Resultatet från undersökningen visar att de allra flesta killarna bara kan tänka sig att arbeta inom mansdominerade yrken och att de mest blev påverkade av sina pappor och ”annat” i valet av yrke. Dessutom var killarna mest negativa till att kunna tänka sig att jobba inom ett kvinnodominerat yrke och till att kvinnor och män kan utöva alla slags yrken.

Tjejerna inställning till vilka yrken de kan tänka sig att arbeta med i framtiden är väldigt jämt fördelat mellan könsbalanserade, kvinnodominerade och mansdominerade yrken. De blev mestadels påverkade av ”annat” och sedan ganska jämt fördelat på båda sina föräldrar, någon enstaka mer på sina mammor. Majoriteten tjejer var positiva till att kunna tänka sig att arbeta inom ett mansdominerat arbete och till att kvinnor och män kan utöva alla slags yrken.

I analysen knyter jag an mina resultat av undersökningen till litteraturstudier och reflekterar över hur det kommer sig att resultatet ser ut som det gör.

I diskussionen för jag en diskussion om mitt arbete och vilka resultat jag kommit fram till genom analysen. I diskussionen diskuterar jag analysen i förhållande till vad som skrivits i bakgrunds kapitlet och frågeställningarna, vad blev svaret på frågeställningarna?