Examensarbete
10 poäng
Att välja yrke
– kvinnor för sig, män för sig
To choose a profession
- women by themselves, men by themselves
Författare: Tanja Myrskog Lärarhögskolan
Handledare: Ann-Christine Ringström Studie- och yrkesvägledarprogrammet
Abstract
Med detta examensarbete vill jag undersöka vad ungdomar som går tredje året på gymnasiet skulle kunna tänka sig att arbeta med i framtiden och därmed kunna se om de väljer
könsbundna yrken. Jag vill även få reda på vad och vilka, killarna eller tjejerna, som påverkas mest i deras framtida yrkesval, samt få veta vad eleverna har för tankar och uppfattningar kring kvinnodominerade och mansdominerade yrken. Arbetet bygger på litteraturstudier och en enkätundersökning där 72 elever deltog. Urvalet består av elever som går på
samhällsvetenskapliga program i tre av Norrköpings kommunala skolor. Litteraturen som ligger till grund för examensarbetet är främst Statens Offentliga Utredningar 2004:43 Den könsuppdelade arbetsmarknaden. Utredningen om den könssegregerade svenska
arbetsmarknaden samt Jämställt vägval. Studie och yrkesvägledning med genusperspektiv av Roland Cox.
Undersökningen visar att killarna har svårt att tänka sig att arbeta inom kvinnodominerade yrken och att de i störst utsträckning tycks påverkas i det framtida yrkesvalet. Tjejernas framtida yrkesval är ganska jämt fördelat, med en dominans på könsbalanserade yrken, tätt följt av kvinnodominerade och mansdominerade yrken. Allmänt sett är tjejerna mest positiva och öppna till att arbeta inom mansdominerade yrken och tycka att det är acceptabelt att kvinnor och män kan utöva alla slags yrken medan killarna är övervägande negativa till detta. Även litteraturstudierna visar att pojkarnas/männens ointresse för alla typer av ”kvinnoyrken” är stort, men att könssegregeringen har minskat beroende på en ökad kvinnoandel inom många mansdominerade yrken.
Keywords
Könssegregering, könsbalanserade yrken, kvinnodominerade yrken, mansdominerade yrken
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sida1 Inledning
5 1.1 Bakgrund 6 1.2 Syfte 7 1.3 Frågeställningar 8 1.4 Begreppsdefinitioner 8 1.5 Avgränsningar 92 Teorier med relevans för arbetet
102.1 Kön och genus 10
2.2 Historia (Ulla Wikanders genusperspektiv) 12
2.3 Den könsuppdelade arbetsmarknadens framväxt 15
2.4 Tre olika former av könssegregering 17
2.5 Konsekvenser för individen 18
2.6 Konsekvenser för samhället 20
3 Metod
203.1Val av metod 20
3.2 Urval och bortfall 21
3.3 Genomförande 22
4 Resultat och sammanfattning av enkäterna
234.1 Anta medverkande i undersökningen 23
4.2 Elevernas yrkesdrömmar 24
4.3 Yttre påverkan till det framtida yrkesvalet 25
4.4 Elevernas åsikter kring att välja kvinno- och mansdominerade yrken 26
4.5 Kan kvinnor och män utöva alla yrken? 28
4.6 Att arbeta inom kvinnodominerade/mansdominerade yrken 29
5 Analys
31 5.1 Frågeställning 1 31 5.2 Frågeställning 2 32 5.3 Frågeställning 3 336 Diskussion
347 Sammanfattning
378 Litteratur- och källförteckning
381. INLEDNING
Detta examensarbete syftar till att dels genom teoretiska studier undersöka delar av könssegregeringen på den svenska arbetsmarknaden och dels genom en enkät studie som redovisar vad ungdomar i årskurs tre på samhällsvetenskapliga programmet vill arbeta med i framtiden och vad som påverkat dem i det framtida yrkesvalet, samt vad de har för tankar och uppfattningar kring kvinnodominerade och mansdominerade yrken.
Enligt teoretiska studier kan man se att könssegregering på arbetsmarknaden är tydlig. Kvinnor och män har olika yrken och utför olika arbetsuppgifter, de har skilda löner och förmåner, liksom skilda karriär- och andra utvecklingsmöjligheter. Nästan 90 procent arbetar i yrken som domineras av antingen kvinnor eller män.
Uppdelningen mellan vad kvinnor och män arbetar med är en seg struktur, den sitter inte bara i lagstiftning och avtal utan i det allmänna medvetandet. Bit för bit har ändå jämställdheten i arbetslivet ökat. Den stora förändringen ligger i att kvinnor vunnit insteg på tidigare manliga områden. Vissa yrken har på senare decennier fått en blandad könsmärkning eller till och med ”bytt kön”.1
Arbetet handlar främst om könssegregeringens framväxt och hur könssegregeringen ser ut i yrken. För att förstå könssegregeringen måste man även veta vad kön och genus innebär så även dessa begrepp behandlas.
1.1 Bakgrund
Om man ser i ett hundraårsperspektiv så har könssegregeringen på den svenska
arbetsmarknaden minskat dramatiskt. Men bara då om den ses utifrån att den mycket skarpa gränsdragningen mellan kvinnors och mäns arbete i (oavlönat) hemarbete och (avlönat) marknadsarbete i stort sett är borta. Men trots att den ursprungliga segregeringen har upphört så kan man inte bortse från att det finns en könsuppdelning på dagens arbetsmarknad. Detta handlar om på vilket sätt arbetsmarknaden växte fram i början av 1900-talet. En väsentlig del i denna organisering var kvinnors utestängning. Under 1800-talets senare del var kvinnorna en viktig arbetskraft men kom sedan att uteslutas i och med att de förnekades inträde till
arbetsmarknaden och utbildningssystemet på samma villkor som männen. På så sätt kom segregering och diskriminering att byggas in i arbetsmarknadens och arbetslivets strukturer. Trots att arbetsmarknaden idag består till hälften av kvinnor och inga yrken är stängda för dem längre så kvarstår de könspräglade strukturerna.2
Undersökningar visar att könsuppdelningen på arbetsmarknaden har minskat under nittiotalet, minskningen är inte dramatisk men genom att kvinnor fortsatt att bredda sina yrkesval har en fortsatt könsintegrering kunnat ske. Männens inbrytningar på kvinnodominerade områden har varit färre. Under nittiotalet har kvinnor uppvisat både dokumenterat högre studiebenägenhet och högre genomsnittsbetyg än männen vilket bidragit till att allt fler väljer andra utbildnings- och yrkesvägar än de traditionella.3
Att könssegregeringen minskat beror följaktligen främst på en ökad kvinnoandel inom många mansdominerade yrken som kräver högre utbildning. Inom ”mansyrken” som kräver kortare utbildningar är könsmönstret däremot i stort sett oförändrat. Detta gäller också
”kvinnoyrkena” men till skillnad från kvinnorna är pojkarnas/männens ointresse för alla typer av ”kvinnoyrken” stort, oavsett utbildningsnivå.4
Då det råder brist på kunskap om vad som påverkar ungdomar att välja yrke, så ett sätt att få reda på något om hur morgondagens arbetsmarknad kommer att se ut är genom att ta reda på vad dagens unga vill arbeta med när de är vuxna. Är exempelvis deras inställning till att göra
2 SOU 2004:43 Sid.11 3 SOU 2004:43 Sid.15 4 SOU 2004:43 Sid.16
otraditionella, icke-könstypiska yrkesval, positiv men möjligheterna att de skall kunna förverkligas små, då måste orsakerna till segregeringen sökas på annat håll än hos individen.
Utifrån den kunskap som jag fått genom teoretiska studier vill jag genom en enkät studie ta reda på vad elever som går i årskurs tre på det samhällsvetenskapliga programmet i tre av Norrköpings kommunala skolor har för yrkesdrömmar och med det se om eleverna har valt yrken på ett traditionellt könsbundet sätt. Dessutom vill jag ta reda på om det i de flesta fall är killarna eller tjejerna som väljer de mest könstraditionella yrkena och undersöka deras
uppfattningar och tankar kring kvinno- och mans yrken. Jag vill även få reda på vad som påverkat elevernas framtida yrkesval och om det mestadels är killarna eller tjejerna som påverkas av omgivningens åsikter.
Under vår utbildning till studie- och yrkesvägledare har vi återkommande stött på vikten av att medvetandegöra synen på genus och könsroller i vägledningen, då dessa aspekter som en del av vårt förhållningssätt påverkar både val av arbetssätt, val av information och sätt att bemöta de sökande i vägledningssituationen.
1.2 Syfte
Syftet med detta arbete är att genom teoretiska studier redovisa vissa delar av
könssegregeringen på den svenska arbetsmarknaden, bland annat hur den uppkom och vad som avses med kön och genus. Jag vill också undersöka vad ungdomar i årskurs tre på Norrköpings kommunala samhällsvetenskapliga program har för uppfattningar kring kvinno- och mansyrken, vad de skulle vilja arbeta med i framtiden och därmed kunna se om deras yrkesval blir traditionellt könsbundna och i fall det mestadels är killarna eller tjejerna som väljer könsbundna yrken. Samtidigt vill jag veta vad som påverkar elevernas yrkesval och om det är killarna eller tjejerna som mest berörs av omgivningens åsikter.
1.3 Frågeställning
Utifrån ovanstående syfte har jag valt att försöka få svar på följande frågeställningar:
1) Om eleverna får drömma fritt om några yrken de skulle kunna tänka sig att arbeta med i framtiden, blir då deras yrkesval könsbundna och är det i så fall mestadels killarna eller tjejerna som väljer könsbundna yrken?
2) Vad påverkar eleverna i deras framtida yrkesval och vilka påverkas mest av omgivningens åsikter, killarna eller tjejerna?
3) Vad har eleverna för tankar och uppfattningar kring kvinnodominerade och mansdominerade yrken?
1.4 Begreppsdefinitioner
Med kvinnodominerade yrken/kvinnoyrke avses i detta sammanhang yrken där mer än 60 procent av arbetarna är kvinnor.
Med mansdominerade yrken/mansyrke avses i detta sammanhang yrken där mer än 60 procent av arbetarna är män.
Den statistiska definitionen är att yrken/arbetsområden som samlar mellan 40 och 60 procent av antingen kvinnor eller män räknas som könsbalanserade yrken. Är det mindre än 40 eller mer än 60 procent så råder inte jämställdhet.
Med könssegregering avses den process genom vilken kvinnor och män hamnar i olika typer av yrken så att det går att tala om två olika typer av arbetsmarknader, en kvinnlig och en manlig.
Med blandad könsmärkning avses att det är ungefär lika många kvinnor och män som jobbar med yrket, det går därmed ej att könsbestämma.
Med genusarbetsdelning avses hur arbetsuppgifter fördelas mellan kvinnor och män i en viss tid.
Med brytare avses en individ som överväger att göra, gör eller har gjort ett otraditionellt stu-die- och yrkesval.
Med glastak avses som en metafor till varför kvinnor inte når toppen i organisationer. Glastaket syftar på att kvinnor möter ett närmast osynligt och ogenomträngligt hinder när de försöker att avancera. Glastaket antas vara en strukturell barriär som gör att kvinnor har svårt att avancera just på grund av att de är kvinnor och inte för att de saknar kompetens. Kvinnliga karriärister kan klättra på karriärstegen så länge som de upplevs som ofarliga och icke hotfulla ur makt- och konkurrenssynpunkt. Dock hindras kvinnors fortsatta karriär oftast av indirekta, osynliga strukturer, detta då kvinnan nått en position i organisationen som upplevs som hotfull. De manliga karriäristerna kan dock klättra vidare utan större problem. De kvinnor som lyckas ta sig förbi de osynliga strukturer och hinder som glastaket utgör, utsätts ofta för en större press än män i likvärdiga positioner, detta på grund av att kvinnliga chefers villkor utgår från att anpassa sig till de normer som råder i företagskulturen, vilka utformas och byggs upp av män.
1.5 Avgränsningar
Jag har avgränsat mitt arbete med att genom teoretiska studier undersöka hur
könssegregeringen såg ut förr i tiden, och hur den har utvecklats. Jag har även valt att undersöka vad begreppen kön och genus innebär för att lättare få en förförståelse för könssegregeringens dilemma.
Jag har även avgränsat mig till att undersöka hur könssegregeringen ser ut i yrken, inte hur stora löneskillnaderna är mellan män och kvinnor och inom vilka yrkessektorer lönegapen är som störst, vilket skulle vara intressant att undersöka men som gör arbetet alldeles för omfattande.
Min enkät undersökning har jag avgränsat till att dela ut till de elever som går i årskurs tre på det samhällsvetenskapliga programmet. Anledningen till att jag bara har valt att ta elever som går sista terminen i årskurs tre är för att de snart ska ut i arbetslivet och har då
förhoppningsvis funderat på vad de vill arbeta med efter sina studier.
Det hade varit intressant att göra undersökningen bland ungdomar som går typiska kill- och tjej program såsom byggprogrammet och frisörprogrammet och därmed jämföra dessa resultat. Men syftet med detta arbete var att välja elever som jag trodde hade minst
förutfattade meningar om vilka yrken kvinnor och män bör arbeta med, därför valde jag att vända mig till elever som valt ett könsneutralt program med förhoppning om att de inte hade stereotypiska meningar om vilka yrken kvinnor och män bör välja.
2 TEORIER MED RELEVANS FÖR ARBETET
2.1 Kön och genus
Begreppet kön innehåller två aspekter som är viktigt att särskilja, socialt och biologiskt kön. Socialt kön (engelskans gender) har psykologiskt, kulturellt och socialt innehåll och betecknar de socialt konstruerade olikheterna mellan kvinnor och män. Biologiskt kön (engelskans sex) motsvarar det som vanligen uppfattas som ”naturliga” biologiska skillnader mellan kvinnor och män, vanligen syftade på fysiologiska olikheter.
Biologiskt kön kan uttryckas i termerna ”manlig” och ”kvinnlig” och socialt kön i termerna ”maskulin” och ”feminin”. Socialt kön kan sägas vara den mängd femininitet och maskulinitet som finns i en person.5
Begreppet genus används i forskningssammanhang för att begreppsliggöra att relationen mellan könen, i likhet med män och kvinnors beteende, sysslor och vad som anses ”manligt” eller ”kvinnligt” inte är biologiskt givet utan socialt och kulturellt konstruerat. Maskulinitet och femininitet är alltså inga medfödda egenskaper hos människor utan de är inbyggda i strukturen för vårt samhälle, och är därmed både en förutsättning för tillvaron och ett resultat
av hur livet levs. Som delaktiga i samhället övertar vi utan vidare ”vetskapen” om kön i den form som det har konstruerats. När barn lär sig samhällets diskursiva praktiker lär de sig att positionera sig som pojkar eller flickor på ett korrekt vis, eftersom det är vad man begär av dem för att de ska få en urskiljbar identitet inom ramen för den rådande sociala ordningen. Varje barn måste komma fram till vilket kön det tillhör för att kunna se sig självt som normalt och accepterat inom ramen för den rådande kulturen.6
Genusforskare talar om en övergripande genusordning eller ett genussystem i samhället som ett mönster av maktrelationer mellan kvinnor och män och definitioner av kvinnlighet och manlighet. Yvonne Hirdman var den som först formulerade en teori om genussystemet i Sverige. Enligt denna teori verkar ett socialt mönster som kallas för genussystem genom två principer: ”könens isärhållande”, att manligt och kvinnligt inte ska blandas och ”den manliga normens primat”, att mannen ses som människan och kvinnan som den sekundära och
avvikande, vilket innebär en hierarkisk ordning. Den könssegregering som skapas mellan män och kvinnor anses vara den ”naturliga ordningen”. Yvonne Hirdman menar att isärhållandet är en förutsättning för kvinnors underordning. I den process där genus skapas i samhället skapas också hierarkier och olikheter mellan könen.7
Oavsett hurdana vi är som individer så sorteras vi först och främst in i kategorierna man och kvinna, och med kategorierna följer stereotypa uppfattningar om hurdana vi är och ska vara. Synen på vad som anses vara manligt och kvinnligt är grundläggande och ligger så djupt in-rotat att vi inte ens tänker på det. Genus är en av de allra mest grundläggande identiteterna och därmed en av de mest stabila delarna av personligheten. Det faktum att människor antingen är män eller kvinnor hör till det allra mest självklara. Med detta är genussystemet också en av de segaste strukturerna i samhället där könsroller cementeras och bidrar till att vidmakthålla isärhållandet som finns mellan könen.8
Att ”bli man eller kvinna” handlar om att redan som barn utifrån det biologiska könet konstruera det sociala könet, kort sagt att skapa genus. Att inordna sig enligt det typiskt manliga och kvinnliga är att acceptera könsordningen. Könsöverskridande handlingar ses som något ovanligt eller som ett hot. ”Om både kvinnor och män jobbade i samma utsträckning på
6 Bronwyn Davies, Hur flickor och pojkar gör kön (2003) Sid. 27, 37 7 SOU 2005:66 Sid. 52-53
alla nivåer skulle könsmaktsystemet rasa ihop. Systemet förutsätter isärhållande och hierarki.
Kvinnor för sig och män för sig, och männen i överordnad ställning”.9
Människan upprätthåller både medvetet och omedvetet sina förväntade könsroller genom sättet att agera, sättet att tala, val av kläder osv. Enligt Hirdman handlar genomsyrandet av manligt och kvinnligt färgade företeelser, situationer, attribut, arbeten, osv. om kvinn-ligt/manligt överförda abstraktioner. Mäns och kvinnors olika definiering av sig själva och varandra överförs till att de beter sig på olika sätt och att de också väljer olika. 10 ”Flickor och
pojkar leker olika lekar, intresserar sig för olika skolämnen, har olika idoler och väljer så småningom olika yrken. Vi säger att det är trevligast med blandade arbetsmiljöer, ändå väljer vi i stor utsträckning könssegregerade miljöer. Detta är alltså ingenting som styrs av en yttre
makt. Det är något som återskapas av var och en”.11
2.2 Historia
Ulla Wikanders genusperspektiv
Under första världskriget blev kvinnorna eftertraktad arbetskraft, detta på grund av att det krävdes en ökande produktion av vapen och annat krigsmaterial. Man ställde moraliska krav på kvinnorna att göra sitt för fosterlandet. Det innebar att arbetsplatser som tidigare var reserverade för män övertogs av kvinnor.12
Männen som återvände från kriget ville ha tillbaka ”sina” arbeten, så kvinnorna avskedades från ”mansarbetsplatserna” och blev därmed tvungna att återgå till hemarbetet. Det var inte fråga om vem som kunde ett arbete utan tvärtom, det var fråga om vilket kön arbetaren hade. Moderskapet ställdes i centrum, en familj med en manlig försörjare och en hemmavarande hustru var idealet. Alla unga kvinnor antogs sluta sitt arbete i framtiden och gifta sig. Många av kvinnorna lämnade sina arbetsplatser frivilligt eftersom arbetet de utförde var sådant att
9 Roland Cox Jämställt vägval Sid.36 10 SOU 2005:66 Sid. 54
11 Roland Cox Jämställt vägval Sid. 34-35 12 Ulla Wikander, Kvinnohistoria (2001) sid.189
ingen människa skulle orka utföra det under ett helt arbetsliv. Vanligtvis stannade de inom dessa industriarbeten i ett tiotal år. Giftermålsfrekvensen var hög under denna tid.13
En gift lönearbetande kvinna ansågs vara ett hot mot familjen och mot ett väl fungerande samhälle. Kvinnans uppgift var i första hand att föda och uppfostra barn. Äldre ogifta kvinnor, ogifta ensamstående mödrar och änkor med barn var nästan alltid tvungna att försörja sig själva. Men det var svårt att finna lämpliga arbeten och de fick skatta sig lyckliga om de fann en pigtjänst någonstans. För de ogifta kvinnorna blev lönearbetet mer accepterat, men det var emellertid viktigt att de utförde så kallade ”kvinnliga” uppgifter. I de kommuner där
kvinnorna inte var tvungna att lämna sitt arbete då de gifte sig fanns ändå ett moraliskt tryck att lämna arbetet för bättre behövande, bland annat till de ogifta unga kvinnorna och i viss mån änkor.14 De gifta kvinnorna tog ofta tillfällighets- och säsongsjobb.15
Genusarbetsdelningen med över och underordnade stärktes under mellankrigstiden. Männen ville inte ge kvinnorna någon sorts arbetsledande position vilket då kunde leda till att de fick makt över män. Kvinnorna fick inte tillträde vare sig inom utbildning, industri eller annat arbete eller inom politiken, detta gällde i hela Europa, kvinnorna förväntades stanna hemma. Trots myndighet och rösträtt blev kvinnan genom sin svaga ställning på arbetsmarknaden i en maktposition underordnad sin make. Det var de äkta männen som bestämde huruvida deras hustrur fick jobba eller inte.16
Under mellankrigstiden blev det en tillväxt på arbeten där man inte behövde någon längre utbildning, dessa yrken kom att anses som ”lämpliga” för kvinnor. Det var främst inom industri, handel och kontor som dessa arbetsuppgifter fanns. Orsaken till att kvinnornas lönearbete ökade var demokratiseringen och en tillväxt av konsumtionsinriktad ekonomi. Löpande bandet infördes när den industriella rationaliseringen genomfördes. Det var nästan uteslutande kvinnor som arbetade vid de löpande banden, männens arbetsuppgifter var i första hand som förmän och övervakare av arbetet.
Fackföreningarna företräde i princip bara de manliga arbetarna, vissa fackföreningar vägrade att ansluta kvinnor. Ibland lyckades de få arbetsgivarna att avlägsna kvinnor från
13 Ulla Wikander, Kvinnohistoria (2001) sid.192-193, 195, 201
14 Ulla Wikander, Kvinnoarbete i Europa 1789-1950 (2006) sid.136-139 15 Ulla Wikander, Kvinnohistoria (2001) sid.199
arbetsuppgifter eftersom de ansågs orsaka spänningar mellan män och kvinnor, vilket inte var bra för deras moraliska sundhet. 17 Arbetsgivarna gav ofta mycket lägre löner till kvinnor än till män. Det kunde på sikt annars hota männens arbeten. Få kvinnor tjänade tillräckligt bra för att kunna leva ensamma.18
De fackliga företrädarna medverkade till att kvinnor blev en buffertarbetskraft. I Sverige hade arbetsgivarna fram till 1939 rätt att avskeda en kvinna när hon gifte sig eller blev gravid.19
Det finns en folklig föreställning om att nittonhundratalets två världskrig skulle ha utgjort positiva vändpunkter för kvinnor när det gällt jämlikhet med män i arbetslivet. Nyare kvinnoforskning visar att ett sådant synsätt varit felaktigt, man skulle till och med kunna hävda att världskrigen har fördröjt kvinnors likställdhet med män. Tvärtom så har kvinnor efter varje stort krig förts tillbaka till kvinnliga uppgifter och hemmets värde har stigit. Statliga ingripanden har gjorts efter varje krig för att återställa idealiserade
förkrigsförhållanden och en dramatisk opinionssvängning har bidragit till att åter glorifiera kvinnliga dygder och den husliga härden.20
Wikander menar att det inte finns en naturlig arbetsdelning mellan kvinnor och män utan i stället kan man tala om en fortgående ”social konstruktion” av ”det kvinnliga” eller ”det manliga” i arbetslivet. Man får en så kallad genusarbetsdelning, som helt enkelt är på det sätt vilket arbetsuppgifter fördelas mellan kvinnor och män i en viss tid. Yrken har periodvis definierats som ”manliga” och utförts av män för att senare transformeras till att bli
”kvinnliga” och vice versa. Förr i tiden så mjölkade kvinnorna kor för hand och idag mjölkas korna av män med mjölkmaskiner. Män brukade vara kontorister och i dag gör kvinnor nästan allt kontorsarbete, alltså över en längre tid förblir inte arbetets innehåll detsamma och
förändringen kan medföra en prövning om arbetet är ”kvinnligt” eller ”manligt”. Vidare menar Wikander att genusarbetsdelningen i varje samhälle är knuten till kulturella och ideologiska värderingar av ”kvinnligt” och ”manligt”. Hög status är mer knuten till manliga än till kvinnliga arbeten.21
17 Ulla Wikander, Kvinnohistoria (2001) sid.192-195,
Ulla Wikander, Kvinnoarbete i Europa 1789-1950 (2006) sid.87
18 Ulla Wikander, Kvinnohistoria (2001) sid.192
19 Ulla Wikander, Kvinnoarbete i Europa 1789-1950 (2006) sid.162-163,
Ulla Wikander, Kvinnohistoria (2001) sid.199
20 Ulla Wikander, Kvinnohistoria (2001) sid.188
2.3 Den könsuppdelade arbetsmarknadens framväxt
I och med industrialismens genombrott blev uppsplittringen mellan marknadsarbete och hemarbete tydlig, liksom könsarbetsdelningen, där mannen skulle sörja för ekonomin och kvinnan för hem och barn. Lönearbetets framväxt kom att permanenta rollfördelningen med mannen som ekonomisk familjeförsörjare medan kvinnans uppgift blev desto mer varierande beroende på socialgruppstillhörigheten, familjestorleken och makens försörjningsförmåga. Spridningen i kvinnogruppen kunde sträcka sig alltifrån den försörjda hemmafrun utan barn till kvinnan som, förutom ansvar för hem och barn, också hade ett ekonomiskt ansvar. I hushåll där mannen drabbades av sjukdom eller arbetslöshet eller om hans inkomst inte var tillräckligt stor att försörja familjen var hennes ekonomiska bidrag ofta livsnödvändig.22
Efterfrågan på arbetskraft steg under industrialismens genombrott, men i första hand anställde man emellertid män. Kvinnliga industriarbetare blev det ingen större efterfrågan på trots att de var billigare arbetskraft än männen. Efterfrågan på kvinnorna som arbetskraft ökade lite mer under konsumtionsvaruindustrins framväxt. Det blev däremot större efterfrågan på kvinnor till husligt arbete, arbeten som liknade. De vanligaste kvinnojobben vid denna tid var
hembiträden, pigor, tvätt och städhjälp. Dessa arbetsområden ansågs vara de mest ”naturliga” för kvinnor. Utöver dessa kvinnliga yrken ansågs också arbete inom sjukvården och
småbarnsutbildningen som passande för kvinnor. Då dessa yrken krävde en viss utbildning betraktades de speciellt lämpade för borgarklassens kvinnor och för dem som var ogifta.23
I takt med den tekniska utvecklingen blev efterfrågan på kvinnlig arbetskraft större då den manliga inte räckte till. Skriv och räknemaskinen, telefonen och telegrafen, postens
expanderande och moderniserande kom att skapa dessa arbetstillfällen. Under 1920, -30 och - 40 talet var kontorist populärt bland kvinnor, för många var det enda chansen att slippa hembiträdesjobben. De kvinnliga kontoristerna var en betydligt billigare arbetskraft än männen vilket gjorde dem attraktiva på arbetsmarknaden. Arbetsgivarna slapp dessutom ansvar för kvinnornas pensioner då de oftast slutade sina anställningar frivilligt eller
ofrivilligt, när de gifte sig. Kvinnorna ansågs också ha lägre ambitioner och inte göra anspråk på att få göra karriär. Förutom detta tyckte arbetsgivarna att det var positivt att kvinnorna inte var lika fackligt engagerade som männen var.
22 SOU 2004:43 Sid. 28 23 SOU 2004:43 Sid. 29
Att kontoristyrket blev ett kvinnoyrke handlade inte om att männens arbetsuppgifter övertogs av kvinnorna utan orsaker som att yrket ännu inte blivit ”könsmärkt” när det introducerades och att det inte fanns tillräckligt många manliga arbetare på grund av arbetskraftbristen, därmed började kvinnor rekryteras i större omfattning. I andra fall kunde det handla om att statusen i arbetet föll eller att ny teknik innebar en kraftig omorganisering av arbetet.24
Ända fram till 1920-talet var utbildningsmöjligheten för unga kvinnor begränsad till endast den grundläggande, den högre utbildningen var förbehållen pojkarna. I vissa undantagsfall kunde unga kvinnor avlägga studentexamen, men detta krävde föräldrars engagemang, inte minst ekonomiskt, därmed blev antalet som examinerades inte särskilt stort. Eftersom man förväntade sig att döttrarna skulle gifta sig ansågs inte döttrarna vara i behov av någon längre utbildning. Normen var att gifta kvinnor inte yrkesarbetade. Man tyckte också att utbildning var en onödigt dyr investering eftersom kvinnor endast efterfrågades till lågkvalificerade jobb. Slutet av tjugotalet öppnades de statliga läroverken även för kvinnor.
Utestängningen av kvinnor som tillämpades under 1900-talets första hälft ledde till att kvinnor aldrig tilläts att delta på arbetsmarknaden på samma villkor som männen då den moderna arbetsmarknaden etablerades och är en förklaring till dagens könsuppdelade
arbetsmarknad. Kvinnor särbehandlades bland annat genom att de avskedades om de gifte sig eller blev gravida, de blev utestängda från flera delar av arbetsmarknaden. Man begränsade deras utbildningsmöjligheter. Dessutom saknade de demokratiska rättigheter såsom rösträtt ända fram till 1920.
Alla dessa restriktioner kom att ”låsa in” kvinnor i bestämda yrkesroller, och även männen. Men för männen fanns det inga uttryckliga förbud att inneha ett yrke. Kvinnorna fick ett begränsat utrymme på arbetsmarknaden och i samhället i stort.
Inte förrän under 1900-talets andra hälft kan man tala om ett större genombrott för kvinnor i arbetslivet, kvinnors villkor blev successivt bättre och mer lika männens.
Man kan nog påstå att könssegregeringen på arbetsmarknaden är våra ”förfäders verk” eftersom det var män som bestämde lagar och normer är det riktigt att också hävda att det var dåtidens patriarkala struktur som kom att prägla den moderna arbetsmarknadens framväxt.
Det var våra ”förmödrar” som såg till att uppluckringen påbörjades tidigt. 25 Man kan säga att 1960- och 1970-talen anses som de decennier då kvinnors rätt till arbete, oavsett
familjesituation, blir fullt accepterad.26
2.4 Tre olika former av könssegregering
Man kan skilja mellan tre olika former av könssegregering, den vanligaste formen är den horisontella könssegregeringen, vilken innebär att kvinnor arbetar i vissa branscher och yrken och män i andra. Exempelvis inom yrken som kontorssekreterare, barnmorskor, förskollärare och sjuksköterskor är mer än 90 procent kvinnor. Bland byggnadsarbetare, maskinreparatörer, svetsare och fordonsförare är mer än 90 procent män.
Den vertikal könssegregering handlar om att kvinnor och män på ett systematiskt sätt inte når lika långt i sina respektive karriärer, dvs. att kvinnor sällan avancerar på samma sätt inom yrket som männen, det gäller generellt för de flesta yrken och branscher. Andelen kvinnor i 25 klassificerade chefsyrken ligger under 30 procent. Bland verksamhetschefer inom vård och omsorg är över 80 procent kvinnor. Bland vd:ar, verksamhetschefer och driftchefer främst i privat sektor är mansdominansen motsvarande stor.27
Intern könssegregering går ut på att kvinnor och män med samma yrke och ibland samma arbetsplats/arbetsgivare tilldelas olika arbetsuppgifter eller har valt olika specialiteter och inriktning i sitt arbete vilket innebär att deras yrkesutövning är åtskild. Eftersom flera av specialiteterna/arbetsuppgifterna verkar ”följa kön” kan ett till synes könsintegrerat yrke, i meningen att där finns en jämn fördelning av kvinnor och män, ändå vara kraftigt
könssegregerat. Som exempel kan man ta gruppen läkare som idag är könsbalanserad, där är mellan 40 och 60 procent kvinnor respektive män. Kvinnliga och manliga läkare arbetar dock på olika avdelningar, med olika specialiseringar. 90 procent av kirurgerna är män, 58 procent av läkarna i barn- och ungdomspsykiatrin är kvinnor. Inom kockyrket är det oftast kvinnliga
25 SOU 2004:43 Sid. 31-32 26 SOU 2004:43 Sid. 33
kockar som lagar mat till barn och manliga kockar ser man mer i restaurangkök även om det finns ungefär lika många kvinnliga som manliga kockar.
Intern segregering i en viss bransch eller på en arbetsplats kan också beskrivas som
funktionell, fysisk eller hierarkisk. Kvinnor och män kan arbeta i samma fabrik men har olika funktioner, männen arbetar ofta närmare själva råvaran och de dyraste maskinerna. Ofta är kvinnor och män fysiskt åtskilda, de kan arbeta i samma myndighet men på olika avdelningar. Och även internt finns den hierarkiska uppdelningen med större andel män på de högre
nivåerna.28
2.5 Konsekvenser för individen
Ett sätt att förklara könssegregeringen på arbetsmarknaden är föreställningen om det fria valet. Med utgångspunkt i det fria valet antas kvinnor exempelvis välja bort ledande
befattningar, de antas välja deltidsarbete, vård och omsorgsarbeten utifrån särskild lämplighet, och så vidare, trots att dessa val inte premieras ekonomiskt och ger få möjligheter till karriär. Eftersom kvinnan själv valt, upplever hon sig som fri och tror att hon valt detta själv. Med fokus på individen och det fria valet framställs samhället, institutioner och organisationer som neutrala skapelser utan ansvar för de processer som håller tillbaks eller lyfter fram kvinnan respektive mannen medan individen själv ställs som ansvarig för den egna situationen.29
Det finns både förtjänster och förluster att göra för kvinnor respektive män som väljer att bryta och inte bryta de traditionella könsmönstren på arbetsmarknaden. För män som ”stannar kvar” inom de traditionella mönstren behålls de ekonomiska och maktmässiga fördelarna som traditionellt hör till mansdominerade yrkeskategorier. Samtidigt innebär det en ökad risk för långvarig arbetslöshet eftersom det begränsar den arena för arbete som männen gör sig tillgängliga inom. Konsekvenser för kvinnor som ”stannar kvar” är att de hänvisas till jobb med lägre lön och sämre utvecklingsmöjligheter därför att de på grund av sitt kön är utestängda från t.ex. bättre betalda jobb.30
28 SOU 2004:43 Sid. 42, Roland Cox Jämställt vägval Sid. 24
29 Lena Gonäs, Gerd Lindgren mfl, Könssegregering i arbetslivet (2001) Sid. 100 30 SOU 2004:43 Sid. 23, Roland Cox Jämställt vägval Sid. 38
För män som bryter traditionella könsmönster finns det tydliga för- och nackdelar att se. Förutom att de tvärtemot ovan nämnda gör sig tillgängliga för en bredare arbetsmarknad kan de ibland som brytare och i minoritet ha lättare att nå ansvarsfyllda positioner, avancera, ha en snabbare löneutveckling och få mer positiv uppmärksamhet än motsvarande kvinnliga yrkes-kollegor. Ibland talas det, som en motpol till kvinnornas glastak, om männens glashiss inom yrket. Som manlig brytare finns det också tydliga förluster. Eftersom manliga yrken generellt ger större avkastning i ekonomi, makt och status så riskerar den manliga brytaren att förlora i detta.31
Kvinnliga brytare har möjlighet att stiga i lön och status. Dock riskerar de att utsättas för det s.k. glastaket som hindrar utveckling i karriären. De riskerar också att generellt sett bli mer negativt utsatta i sitt minoritetskap än de manliga brytarna.32 Trots att många yrkeskategorier och arbetsplatser som tidigare varit stängda för kvinnor nu öppnat dörrarna finns det många hinder för fullkomligt inträde i den manliga sfären. Män förhåller sig till sina jobb med en slags äganderätt som utestänger kvinnorna:
”Kvinnans möjlighet att lyckas i manligt dominerade yrken beror därför i hög utsträckning på hur välvilligt framförallt de manliga arbetsledarna eller cheferna ställer sig till den kvinnliga närvaron. De svårigheter som ”brytarna” möter bidrar till att andra kvinnor inte vågar sig in på området och därför ofrivilligt blir beviset för att kvinnor inte väljer detta
arbetsområdet.” 33
Forskning visar dessutom att kvinnliga brytare tidigare och i större omfattning byter yrkes-bana. Uppdelningen av arbetsmarknaden i kvinnligt och manligt gäller i större utsträckning för dem som har kort utbildningstid än för dem som har en längre. Det är både kvinnor och män som gör könsbundna val, männens val är ofta till och med mer könsbundna än
kvinnornas.34
31 SOU 2004:43 Sid. 13, 14 Roland Cox Jämställt vägval Sid. 36, 37 32 SOU 2004:43 Sid. 53, Roland Cox Jämställt vägval Sid. 37
33 Lena Gonäs, Gerd Lindgren mfl, Könssegregering i arbetslivet (2001) Sid. 101, 102 34 Hanna Westberg-Wohlgemuth, Kvinnor och män märks (1996) Sid. 7, 52, 65
2.6 Konsekvenser för samhället
Könssegregeringen förhindrar rörligheten på arbetsmarknaden som i sin tur innebär ett dåligt utnyttjande av arbetskraftens totala kompetens och som därmed ger lägre tillväxt. Individer begränsar sitt arbetsutbud och ökar risken för längre arbetslöshet om de håller kvar traditionella könsmönster. Här går det naturligtvis att se hur samhället också är en förlorare i den matchningsproblematik som skapas. Exempelvis kan det på orter som drabbats av indu-strinedläggningar vara en ”bättre” arbetsmarknad inom traditionellt kvinnliga yrken, som vård- och omsorgsarbeten. Då är risken att män tvekar att skola om sig till dessa yrken. 35
Segregerade arbetsplatser har även andra negativa effekter. Bland annat att lönegapet mellan män och kvinnor bibehålls, kvinnor tjänar mindre än män både inom en yrkesgrupp och mellan olika grupper. Könssegregerade arbetstider bibehålls, män arbetar i större utsträckning heltid och innehar heltidstjänster medan kvinnor i större utsträckning arbetar deltid och innehar deltidstjänster. Höga sjukskrivningstal bibehålls, sjukskrivningstalen är högre i könssegregerade jobb än i könsintegrerade och så vidare.36
3. METOD
3.1 Val av metod
I genomförandet av min undersökning har jag valt att använda mig av en kvantitativ
enkätstudie med mestadels bundna och strukturerade svarsalternativ. På grund av tidsåtgången och det relativt höga antalet elever som deltar i undersökningen har jag valt att använda mig av en enkätstudie.
Enkäten består av sex stycken frågor. Jag har till största delen använt mig av bundna
svarsalternativ där eleverna har kryssat i ”Ja” eller ”Nej” på frågorna. Anledningen till att jag mestadels använt mig av bundna svarsalternativ är att jag var tveksam till om jag skulle ha fått utförliga svar på mina frågor om jag enbart hade använt mig av öppna frågor, därför bestämde jag mig för att ha olika alternativ till de flesta frågorna.
35 Regeringens skrivelse 2002/03:140 Sid. 37, 171, 176
De två första frågorna består av strukturerade svarsalternativ. På fråga ett har eleverna fått ge max tre alternativ på yrken som de skulle vilja arbeta med i framtiden, anledningen till att de endast fick ge tre alternativ är att det hade blivit för omfattande att sammanställa allt om eleverna fick ange hur många alternativ på yrken som helst. På fråga två har eleverna fått ett flertal svarsalternativ, om inget av de olika svarsalternativen stämde in på vad eleven ville svara eller om eleven ville lägga till ytterligare alternativ fanns även en möjlighet bredvid alternativet ”Annat” att själv utforma ett svar. Tanken med de givna svarsalternativen var att frågan inte skulle bli obesvarad och att ge idéer till vad som kunde omfatta alternativet ”Annat”. Endast fråga tre har ställts som en öppen fråga.
Jag fick stryka två av frågorna i enkäten då jag i efterhand ansåg att de ej var relevanta för undersökningen, svarsfrekvensen var dessutom ganska låg på just de frågorna. Dom handlade om vilka yrken elevernas föräldrar hade och om de ansåg att det var ett kvinno- eller
mansyrke. Undersökningen skulle även ha blivit för omfattande om jag tagit med dessa frågor.
3.2 Urval och bortfall
Mitt urval består av elever i årskurs tre på det samhällsvetenskapliga programmet. Eleverna gick på tre kommunala gymnasieskolor i Norrköping.
Anledningen till att jag valt elever som går på det samhällsvetenskapliga programmet är att det anses vara det gymnasieprogram där andelen killar och tjejer är någorlunda jämt fördelat i klasserna. Orsaken till att jag valt elever som går sista terminen i årskurs tre är att de snart ska ut i arbetslivet eller kommer att välja en utbildning på högskola/universitet vilket innebär att eleverna förhoppningsvis har funderat över vad de kan tänka sig att arbeta med i framtiden. Skälet till att jag valde de tre kommunala gymnasieskolorna i Norrköping var ur ett
Mitt mål var att få in 60 besvarade enkäter. Jag delade ut enkäten till fyra
samhällsvetenskapliga klasser och min skattning var att det fanns cirka 20-24 elever i varje klass som då skulle täcka mitt mål med 60 besvarade enkäter. Med tanke på att ett visst antal elever förmodligen skulle vara frånvarande i varje klass valde jag fyra klasser för att bortfallet inte skulle bli för stort.
Jag fick in 73 enkäter. Jag har valt att dela upp svaren i vad killar och tjejer anser i nästan varje fråga. I en av enkäterna hade eleven inte kryssat i vilket kön denne hade, i och med det sorterade jag bort enkäten då kön inte gick att utläsa. Därmed utgår jag från 72 enkäter i min undersökning.
3.3 Genomförande
Jag kontaktade studie- och yrkesvägledarna på de kommunala gymnasieskolorna och bad dem om hjälp med att jag skulle få dela ut enkäten i fyra olika samhällsvetenskapliga klasser. Studie- och yrkesvägledarna förmedlade tider då jag kunde besöka eleverna i helklass.
Innan jag delade ut enkäten i klasserna presenterade jag mig och förklarade syftet till att besvara enkäten. Ifall det skulle uppstå några oklarheter kring frågorna var jag var med i klassrummet då eleverna svarade på enkäten och fördelen var också att jag fick jag in
enkäterna på en gång. Min förhoppning var också att eleverna besvarade enkäten mer seriöst och ingående då jag var närvarande. Genomförandet av enkätundersökningen tog cirka 20 minuter per klass.
4. RESULTAT OCH SAMMANFATTNING AV ENKÄTERNA
I detta avsnitt presenterar jag de resultat som framkommit genom min undersökning.
Jag presenterar de flesta resultaten med att dela in dem i vad respektive kön har svarat. För att tydliggöra resultaten i undersökningen har jag övervägande valt att redovisa svaren med hjälp av diagram. Diagrammen syftar till att ge en övergripande bild av vad eleverna har svarat på i enkäterna. Under diagrammen följer en förklaring till vad som visas i diagrammen. Två av frågorna ställdes som öppna frågor och redovisas därmed inte i diagram. I ett av diagrammen finns alternativet ”Annat” där eleverna kunnat lägga in egna tankar och åsikter på vad som påverkat dem i deras yrkesval, där har jag valt att citera några av de svar som finns hos ett flertal av eleverna. I stort sett har samtliga frågor besvarats av de 72 enkäter som jag fick in.
4.1 Antal medverkande i undersökningen
Diagram 1 – Antal elever, tjejer och killar, som deltog i undersökningen.
36
36 Kvinna
Man
Antalet medverkande i undersökningen var sammanlagt 72 elever, varav 36 av de medverkande var killar och 36 var tjejer.
4.2 Elevernas yrkesdrömmar
På frågan om vad eleverna skulle vilja arbeta med i framtiden då de bortsåg från betyg eller vilken utbildning som krävdes för yrket har jag delat upp svaren i om de har valt
kvinnodominerade yrken, mansdominerade yrken eller könsbalanserade yrken. Killarna har genomgående skrivit mansdominerade yrken medan tjejernas svar ligger ganska jämt fördelat mellan kvinnodominerade och mansdominerade yrken men med en viss majoritet på
könsbalanserade yrken. Eleverna fick ge max tre alternativ på yrken.
Här följer några exempel på mansdominerade yrken som killarna uppgett att de vill arbeta med. Brandman, polis, vakt, militär, rörmokare, byggnadsarbetare, mäklare, säljare, stridspilot, datatekniker, ingenjör, civilingenjör, jurist och arkitekt.
Endast en av killarna har uppgett ett kvinnodominerat yrke, frisör. Medan tre av killarna har uppgett att de vill arbeta med könsbalanserade yrken såsom, gymnasielärare, journalist, företagsekonom och marknadsförare. Tre av killarna har inte uppgett något alternativ på vad de skulle vilja arbeta med.
Vad gäller tjejerna så har tio elever uppgett att de vill arbeta med kvinnodominerade yrken såsom vård- och omsorg, make up artist, inredare, dekoratör, frisör, butiksbiträde,
grundskolelärare, fritidspedagog, hälsopedagog, dietist, genusvetare och florist.
Åtta av tjejerna uppgav att de vill arbeta med mansdominerade yrken. Dessa yrken var då bland annat arkitekt, polis, fastighetsmäklare, chefer för mindre företag, datatekniker, jurist och pilot.
Sexton av tjejerna har uppgett att de vill arbeta med yrken som var könsbalanserade, exempelvis journalist, psykolog, marknadsförare, ekonom, gymnasielärare och veterinär.
Två av tjejerna har inte svarat på frågan, men den ena hade skrivit ”Något med variation och en lön som är så stor den behöver vara, alltså ej underbetald”.
4.3 Yttre påverkan till det framtida yrkesvalet
Diagram 2 - Vad tror du påverkar dig mest i ditt framtida yrkesval?
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 Kom pisa r Mam ma Papp a Sysk on SYV Annat A n ta l e le v e r Kvinna Man
Diagrammet visar vad som mest påverkat eleverna i deras framtida yrkesval, övervägande är det ”Annat” men även till stor del föräldrar och kompisar.
Majoriteten av eleverna, både killarna och tjejerna, har svarat att de påverkas mest av ”Annat”. Det vill säga att de själva fått uppge vem eller vad som påverkar dem i valet av det kommande yrket. Exempel på vad eleverna uppgett under ”Annat” är:
- ”Jag själv.”
- ”Förebilder i min släkt och vänskapskrets.” - ”Arbetsmarknaden.”
- ”Intressen.”
- ”Mina drömmar.”
- ”Det som är populärt att välja samt att man väljer efter det man tror att man kan få
jobb i.”
- ”Tidningar, då man kan lära om yrken osv.” - ”Skolans kurser.”
- ”Mina betyg och min motivation.” - ”Omgivningen, min sociala situation.”
- ”Framgångsrika personer i affärslivet, exempelvis Ingvar Kamprad (IKEA).” - ”Framtidsplaner inom de olika yrkena.”
- ”Samhället.”
- ”Min uppväxt, mina egna åsikter, känslor och tankar.” - ”De organisationer som kämpar för barns rättigheter.”
4.4 Elevernas åsikter kring att välja kvinnodominerade respektive
mansdominerade yrken
På frågan om vad eleverna tror är anledningen till att kvinnor väljer en viss typ av yrken och män ett annat, har de flesta killarna i störst utsträckning angett att män är fysiskt starkare och därmed lämpar sig för vissa yrken bättre och att kvinnor väljer yrken som är mindre fysiskt krävande, flera har även svarat att män är ute efter yrken med auktoritet och status.
Nedan följer några citat från killarna gällande vad de tror är anledningen till att kvinnor väljer en viss typ av yrken och män ett annat.
- ”Om en kvinna tex skulle söka till ett bygnadsarbetar jobb el. dyl ”mansjobb” tror jag
hon skulle få svårare att få jobbet i konkurrens med andra män. Därför kanske man söker sig till jobben som är lättare att få i och med den allmäna uppfattningen eller kategoriseringen. Tror också på samma sätt att en man har svårare att tex bli sjuksköterska.”
- ”Historia, kultur, tradition, samhällsnormer, påverkan utifrån”
- ”Det beror på dels på fysiska förutsättningar. Män är oftast starkare och passar
bättre till sådana jobb.”
- ”Könsrollerna som finns i samhället. Det anses ”larvigt” om en man är sjuksköterska.
En kvinna anses inte kvinnlig om hon ex. kör lastbil.”
- ”Deras fysiska eller psykiska förmågor. Män och kvinnor är lämpade för olika yrken,
dom har inte samma förutsättningar. Självklart finns det yrken som passar båda men många är inte det.”
- ”Kvinnor vill ha ett bekvämt yrke. Män utbildar sig längre och strävar efter att få en
bra karriär. Män betalar det mesta hemma.”
De flesta tjejerna har överlag uppgett orsaker som tradition, det vill säga gamla normer i samhället som lever kvar, de har även i stor utsträckning berört att män är mer tekniska, mer karriärlystna och att kvinnor är mer känslosamma och omhändertagande som skäl till att kvinnor väljer en viss typ av yrken och män ett annat.
Nedan följer några citat från tjejerna gällande vad de tror är anledningen till att kvinnor och män väljer olika typer av yrken.
- ”Kvinnor anses mer känsliga och behöver närhet och kontakt med människor. Män
ska vara stora och starka och ha höga poster.”
- ”Jag tror att det har att göra med förr i tiden. Kvinnor börja jobba med yrken som de
kunde från hemmasysslorna. Sedan har den trenden fortsatt och oftast är det så att männen ska tjäna mer pengar.”
- ”En del kvinnor kanske känner att de får fram mer av ”sitt tänkande” där inte
männen dominerar.”
- ”Det har med uppväxten att göra, har en tjej växt upp med att hjälpa pappan med
bilen så kanske hon väljer ett sk mansyrke.”
- ”De gamla normerna, kvinnor ”ska” vara mer omhändertagande och jobba med
sånna yrken. Medans männen ska vara mer styrande och händiga. Alltså gamla normer som fortfarande sitter i.”
- ”Man är väl rädd för en förändring. Kanske också rädslan för att bli lämnad i en
grupp med andra av annat kön?”
- ”Jag tror att det är vanligare att kvinnor väljer mansyrken nu. Än män väljer
4.5 Kan kvinnor och män utöva alla yrken?
Diagram 3 - Tycker du att både kvinnor och män kan utöva alla yrken?
0 5 10 15 20 25 Ja Nej A n ta l e le v e r Kvinna Man
På frågan om eleverna tycker att både kvinnor och män kan utöva alla yrken kan man se att tjejerna är mest positiva till att både kvinnor och män kan utöva alla typer av yrken. Överlag tror flertalet av ungdomarna, både killar och tjejer att kvinnor och män kan utöva alla yrken. Av de ungdomar som har svarat nej på frågan ser man att det är övervägande killar som inte tror att yrken kan utövas av båda könen.
4.6 Att arbeta inom kvinnodominerade/mansdominerade yrken
Diagram 4 - Kan du tänka dig att arbeta inom ett yrke som är kvinnodominerat om du är man och ett mansdominerat yrke om du är kvinna?
0 5 10 15 20 25 30 35 Ja Nej A n ta l e le v e r Kvinna Man
På frågan om eleverna kan tänka sig att arbeta inom ett yrke som är kvinnodominerat om de är man och ett mansdominerat om de är kvinna så har de flesta tjejerna svarat att de kan tänka sig att jobba med ett mansdominerat yrke. Medan killarna inte är alls är lika positiva till detta, lite mindre än hälften av killarna har svarat nej på denna fråga.
4.7 Yttre påverkan
Diagram 5 - Har du någon gång fått höra av någon i din omgivning att du inte ska välja ett yrke på grund av att det är ett kvinnodominerat yrke eller ett mansdominerat yrke?
0 5 10 15 20 25 30 35 Ja Nej A n ta l e le v e r Kvinna Man
På frågan om eleverna någon gång fått höra av någon i sin omgivning att de inte ska välja ett yrke på grund av att det är ett kvinnodominerat yrke eller ett mansdominerat yrke har de allra flesta, både killar och tjejer, svarat att de inte fått några sådana påtryckningar. Av de elever som fått påtryckningar om att inte välja ett kvinnodominerat/mansdominerat yrke är
5. ANALYS
Här följer avslutningsvis min analys och diskussion av examensarbetets ovanstående delar. I analysen knyter jag an mina resultat till tidigare forskning och undersökningar och analyserar varför resultatet av min undersökning ser ut som det gör. Analysen är utformad utifrån frågeställningarna.
5.1 Frågeställning 1 ”Om eleverna får drömma fritt om några yrken de skulle kunna tänka sig att arbeta med i framtiden, blir då deras yrkesval könsbundna och är det i så fall mestadels killarna eller tjejerna som väljer könsbundna yrken?”
Utmärkande för resultatet av ovanstående fråga som omfattar fråga ett i enkäten är att de flesta killarna har valt mansdominerade yrken såsom brandman, polis, vakt, militär, rörmokare, byggnadsarbetare, mäklare, säljare, stridspilot, datatekniker, ingenjör, civilingenjör, jurist och arkitekt.
Endast tre killar av 33, tre killar har inte svarat på frågan, har uppgett att de vill arbeta med något könsbalanserat yrke såsom gymnasielärare, journalist, företagsekonom eller
marknadsförare.
Av dessa 33 killar som har svarat på frågan är det bara en kille som kunnat tänka sig att arbeta med ett kvinnodominerat yrke, frisör. Tilläggas skall då att de fick välja max tre yrken per elev, vilket de allra flesta eleverna hade gjort, ytterst få hade endast skrivit ett yrke.
De flesta tjejerna, 16 av 34, har valt könsbalanserade yrken, exempelvis journalist, psykolog, marknadsförare, ekonom, gymnasielärare och veterinär. Sedan ligger deras svar ganska jämt fördelat mellan kvinnodominerade och mansdominerade yrken. Två av tjejerna har inte svarat på frågan.
Tio av 34 tjejer har uppgett att de vill arbeta med kvinnodominerade yrken såsom vård- och omsorg, make up artist, inredare, dekoratör, frisör, butiksbiträde, grundskolelärare,
fritidspedagog, hälsopedagog, dietist, genusvetare och florist.
Åtta av 34 tjejer vill arbeta med mansdominerade yrken, då bland annat som arkitekt, polis, fastighetsmäklare, chefer för mindre företag, datatekniker, jurist och pilot.
Bortfallet var ungefär lika många elever på denna fråga, tre killar och två tjejer. Man kan se ett tydligt mönster i att killarna väljer mest mansdominerade yrken, få könsbalanserade yrken
och tjejerna är väldigt jämt fördelade mellan könsbalanserade, kvinnodominerade och mansdominerade yrken. Därmed kan man se att det i störst grad är killarna som väljer könsbundna yrken.
Man kan se att ovanstående resultat stämmer väl överens med tidigare forskning genom att det är övervägande tjejerna som har drömmar om att bredda sina yrkesval genom att de har valt andra utbildnings- och yrkesvägar än de traditionella. Killarnas ointresse för alla typer av ”kvinnoyrken” är stort, oavsett utbildningsnivå. Tack vare kvinnorna/tjejerna har alltså könsuppdelningen minskat och en fortsatt könsintegrering kunnat ske.
5.2 Frågeställning 2 ”Vad påverkar eleverna i deras framtida yrkesval och vilka påverkas mest av omgivningens åsikter, killarna eller tjejerna?”
På ovanstående fråga som omfattar fråga två och fråga sex i enkäten var det väldigt många killar som påverkades av sina pappor, mer än hälften mot tjejerna. Antalet killar och tjejer som påverkades av sina mammor var nästan lika många, bara några fler var killar. De allra flesta eleverna, lika många killar som tjejer, påverkades av ”annat”, då bland annat av
förebilder i släkt och vänskapskrets, arbetsmarknaden, framgångsrika personer, sina intressen och drömmar. Av killarna och tjejerna var majoriteten killar som påverkades av kompisar, endast några tjejer påverkades av kompisar. Tjejerna påverkades mer än killarna av sina syskon och lärare. Det var lika många killar som tjejer som påverkades av SYV i det framtida yrkesvalet, men antalet elever var inte många.
På frågan om någon elev någon gång fått höra att de inte ska välja ett yrke på grund av att det är ett kvinnodominerat eller mansdominerat yrke har de flesta svarat att de inte fått några sådana påtryckningar. Det intressanta är att de elever som fått sådana påtryckningar är majoriteten killar. Det får mig att gå tillbaka till fråga två och titta på att det är killarna som i störst utsträckning blivit påverkade av sina pappor i sitt yrkesval, man kan inte låta bli att fundera på om då dessa killar även fått höra av sina pappor att inte välja ett yrke på grund av dess könsmärkning.
Man kan även fundera på hur det kommer sig att det fortfarande är så starkt präglat på att just killarna/männen inte kan tänka sig att arbeta inom kvinnodominerade yrken eller ens
könsbalanserade yrken, är det papporna som fortfarande är en stor faktor till att ”det manliga” och ”det kvinnliga” förs vidare i arbetslivet och som får genusarbetsdelningen att leva vidare. Som tidigare studier visar är det trots allt var männens utestängning av kvinnor som
tillämpades under 1900-talets första hälft som ledde till att kvinnor aldrig tilläts att delta på arbetsmarknaden på samma villkor som männen då den moderna arbetsmarknaden
etablerades vilket är en förklaring till dagens könsuppdelade arbetsmarknad.
Enligt tidigare undersökningar kan man nog påstå att könssegregeringen på arbetsmarknaden är våra ”förfäders verk” eftersom det var män som bestämde lagar och normer är det riktigt att också hävda att det var dåtidens patriarkala struktur som kom att prägla den moderna
arbetsmarknadens framväxt.
5.3 Frågeställning 3 ”Vad har eleverna för tankar och uppfattningar kring kvinnodominerade och mansdominerade yrken?”
Ovanstående fråga innefattar fråga tre, fyra och fem i enkäten. Elevernas tankar och
uppfattningar kring kvinnodominerade och mansdominerade yrken kan sammanfattas med att de flesta killarna ansåg att män är fysiskt starkare än kvinnor och lämpar sig därmed bättre för vissa yrken, killarna ansåg också att män är ute efter yrken med auktoritet och status.
Några fler än hälften av killarna ansåg att kvinnor och män kan utöva samma yrken och den andra hälften ansåg att kvinnor och män inte kan utöva samma yrken. Nästan samma resultat visade sig på frågan om man kunde tänka sig att arbeta inom ett yrke som är kvinnodominerat. 20 av killarna hade svarat ja, att de kunde tänka sig att arbeta inom ett yrke som är
kvinnodominerat medan 15 av killarna svarat att de inte kunde tänka sig detta.
Tjejernas svar på vad de trodde var anledningen till att kvinnor och män valde en viss typ av yrken var bland annat att gamla normer lever kvar i samhället och att män är mer tekniska och karriärlystna medan kvinnorna är mer känslosamma och omhändertagande.
På frågan om kvinnor och män kan utöva alla yrken ansåg 24 tjejer att kvinnor och män kan utöva alla yrken medan tio tjejer ansåg att kvinnor och män inte kan utöva alla yrken.
Slutligen så kan nästan alla tjejer tänka sig att jobba inom ett mansdominerat yrke medan bara tre tjejer svarat nej på denna fråga.
Även genom svaren på denna fråga kan man tydligt se att tidigare forskning stämmer väl genom att uppdelningen med vad kvinnor och män arbetar med, och här vill arbeta med, är en seg struktur, den sitter inte bara i lagstiftning och avtal utan i det allmänna medvetandet. Detta gäller som i de tidigare frågorna mestadels killarnas attityd. För som tidigare forskning även visar så ligger den stora förändringen i att kvinnor vunnit insteg på tidigare manliga områden.
Svaren på dessa frågor visar tydligt att tjejerna är mest öppna till att arbeta inom könsblandade- och mansdominerade yrken.
6 DISKUSSION
I diskussionen för jag en diskussion om mitt arbete och vilka resultat jag kommit fram till genom analysen. I diskussionen diskuterar jag analysen i förhållande till vad som skrivits i bakgrunds kapitlet och frågeställningarna, vad blev svaret på frågeställningarna? Vidare följer en diskussion om min undersökning är generaliserbar. I diskussionen vill jag också framföra egna åsikter om svaren jag fått i frågeställningarna.
Syftet med mitt examensarbete var att undersöka vad ungdomar som går sista året på
gymnasiet vill arbeta med i framtiden och därmed kunna se om de väljer könsbundna yrken. Jag ville även ta reda på vad som påverkar deras framtida yrkesval och vad de har för tankar och uppfattningar kring kvinnodominerade och mansdominerade yrken. Syftet resulterade i tre frågeställningar som jag till stor del fått svar på. Jag anser att mitt syfte och samtliga av mina frågeställningar besvaras genom resultatet av min undersökning och att jag undersökt det jag avsåg att göra.
Svaret på den först frågeställningen, ”om eleverna får drömma fritt om några yrken de skulle kunna tänka sig att arbeta med i framtiden, blir då deras yrkesval könsbundna och är det i så fall mestadels killarna eller tjejerna som väljer könsbundna yrken”, är att killarnas svar blir övervägande könsbundna. Majoriteten av killarna har angett att de vill arbeta inom
mansdominerade yrken. Tjejernas yrkesval blev ganska jämt utspritt med övervägande val på könsbalanserade yrken tätt följt av kvinnodominerade yrken och mansdominerade yrken.
I och med detta svar kan man tydligt se att det som står i bakgrunds kapitlet stämmer, det vill säga att trots att den ursprungliga segregeringen har upphört så kan man inte bortse från att det finns en könsuppdelning på dagens arbetsmarknad, att kvinnor fortsatt bredda sina yrkesval men att männens inbrytning på de kvinnodominerade områdena varit färre.
I frågeställningen om vad som påverkar eleverna i deras framtida yrkesval och vilka som påverkas mest av omgivningens åsikter, killarna eller tjejerna, kan man utläsa att de allra flesta eleverna, killar som tjejer, mest påverkats av ”annat”, exempelvis av förebilder i släkt och vänskapskrets, arbetsmarknaden, framgångsrika personer, sina intressen och drömmar. Killarna har i lika stor grad påverkats av sina pappor, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att de även i stor grad har fått höra av någon i sin omgivning att inte välja ett yrke på grund av dess könsmärkning. Killarna påverkades även i hög grad av sina kompisar vilket också kan vara en stor påtrycknings faktor till att man inte vill eller vågar skaffa sig ett yrke av motsatt könsmärkning.
Vilka som påverkas mest av omgivningens åsikter, killarna eller tjejerna, går ej att få svar på då alla elever har påverkats av något eller någon i sin omgivning.
Svaren på den sista frågeställningen om vad eleverna har för tankar och uppfattningar kring kvinnodominerade och mansdominerade yrken visar att både killarna och tjejerna tänker ganska traditionsenligt vad gäller val av yrken. Det vill säga att män är fysiskt starkare, mer tekniska, karriärlystna och är ute efter yrken med auktoritet och status. Medan kvinnor väljer yrken som är mindre fysiskt krävande och är mer omhändertagande och känslosamma vilket gör att de väljer att arbeta inom vårdande yrken.
Killarnas och tjejernas uppfattning i huruvida kvinnor och män kan utöva alla slags yrken skilde sig på så vis att majoriteten av tjejerna ansåg att det går bra för kvinnor och män att utöva alla slags yrken, medan nästan hälften av killarna ansåg att kvinnor och män inte kan utöva alla slags yrken. Detsamma gällde frågan om man kunde tänka sig att arbeta inom ett kvinnodominerat eller mansdominerat yrke. Även där har majoriteten tjejer kunnat tänka sig att arbeta inom ett mansdominerat yrke medan nästa hälften av killarna inte kunde tänka sig att arbeta inom ett kvinnodominerat yrke.
Jag förvånar mig över som det står i bakgrundkapitlet, ”trots att arbetsmarknaden idag består till hälften av kvinnor och inga yrken är stängda för dem längre så kvarstår de könspräglade strukturerna”, att det är så pass lite som har förändrats under en hundraårsperiod. Med tanke på att det har gjorts vetenskapliga studier på samband mellan ohälsa och könssegregering som visar att de som arbetar i könsbalanserade yrken inte är lika mycket sjuka, dessutom hävdas det att produktionen blir bättre på en könsblandad arbetsplats.
I den tidigare litteraturgenomgången kan konstateras att det var männen som stängde
männen i dagens samhälle stänger sig själva ute från arbetsmarknaden med tanke på hög arbetslöshet och en stor motvilja till att ta eller skola sig till yrken som är kvinnodominerade.
I sökandet på mitt svar på hur det kommer sig att killarna är så motsträviga till att tänka sig att arbeta inom kvinnodominerade yrken så fick jag en tankvärd kommentar som en elev skrev i ett av enkätsvaren, ”Jag tror att det är vanligare att kvinnor väljer mansyrken nu. Än män
väljer kvinnoyrken. De har på något sätt sin stolthet och manlighet att försvara”. Detta är
säkert en stor anledning till att de könspräglade strukturerna kvarstår. Killarna tycks ha en mycket hårdare press på sig från omgivningen att leva upp till normen om vad en man kan välja för yrke beroende på dess könstillhörighet.
Trots att tjejerna i denna undersökning hävdar att de vill arbeta inom mansdominerade yrken bör man ta i beaktning att spännvidden är väldigt stor mellan vad man vill bli när man är ung och vad man faktiskt arbetar med i vuxen ålder. Deras önskan om att arbeta inom
mansdominerade yrken kan förändras på vägen om motsättningarna blir alltför stora.
Enligt Statens Offentliga Utredning 2004:43 visar flera prognoser att kommande decennier kommer att innebära stora rekryteringsbehov till många branscher, både sådana som idag domineras av kvinnor och som domineras av män. För att bristen skall kunna lösas måste de olika yrkena vara öppna för båda könen. Män måste bli mer intresserade av kvinnoyrken och kvinnor måste få en ökad acceptans i typiska mansyrken. Det är nödvändigt att kompetens och kvalifikationer sätts före kön. 37
Arbetet med att motverka könsuppdelningen på arbetsmarknaden ökar möjligheterna att tillvarata den kunskap och den erfarenhet som kvinnor och män har.38 Det är av största vikt att
få till stånd en arbetsmarknad där den enskilde utan hinder av lagar, fördomar eller liknande, är fri att efter begåvning och intresse själv välja det yrke han eller hon vill ha och kan få.
37 SOU 2004:43 Sid. 23
7. SAMMANFATTNING
Detta examensarbete ingår i utbildningen studie- och yrkesvägledarprogrammet 120 poäng, Malmö högskola. Uppsatsen handlar om könssegregeringen i arbetslivet. Med min
undersökning vill jag ta reda på vad ungdomar som går tredje året på gymnasiet skulle kunna tänka sig att arbeta med i framtiden och därmed även kunna se om de väljer könsbundna yrken. Jag vill även få reda på vad eleverna påverkas av i deras framtida yrkesval och i fall det är killarna eller tjejerna som påverkas mest, samt vill jag få veta vad eleverna har för tankar och uppfattningar kring kvinnodominerade och mansdominerade yrken
Undersökningen består av en kvantitativ enkätstudie, genomförd på tre olika kommunala skolor i Norrköping med 72 elever som går sista terminen på det samhällsvetenskapliga programmet. Den litteratur som ligger till grund för detta examensarbete är främst Statens Offentliga Utredningar 2004:43 Den könsuppdelade arbetsmarknaden. Utredningen om den könssegregerade svenska arbetsmarknaden samt Jämställt vägval. Studie och yrkesvägledning med genusperspektiv av Roland Cox.
Resultatet från undersökningen visar att de allra flesta killarna bara kan tänka sig att arbeta inom mansdominerade yrken och att de mest blev påverkade av sina pappor och ”annat” i valet av yrke. Dessutom var killarna mest negativa till att kunna tänka sig att jobba inom ett kvinnodominerat yrke och till att kvinnor och män kan utöva alla slags yrken.
Tjejerna inställning till vilka yrken de kan tänka sig att arbeta med i framtiden är väldigt jämt fördelat mellan könsbalanserade, kvinnodominerade och mansdominerade yrken. De blev mestadels påverkade av ”annat” och sedan ganska jämt fördelat på båda sina föräldrar, någon enstaka mer på sina mammor. Majoriteten tjejer var positiva till att kunna tänka sig att arbeta inom ett mansdominerat arbete och till att kvinnor och män kan utöva alla slags yrken.
I analysen knyter jag an mina resultat av undersökningen till litteraturstudier och reflekterar över hur det kommer sig att resultatet ser ut som det gör.
I diskussionen för jag en diskussion om mitt arbete och vilka resultat jag kommit fram till genom analysen. I diskussionen diskuterar jag analysen i förhållande till vad som skrivits i bakgrunds kapitlet och frågeställningarna, vad blev svaret på frågeställningarna?
8. LITTERATUR- OCH KÄLLFÖRTECKNING
Referenslista
Cox Roland (2005) Jämställt vägval. Studie och yrkesvägledning med genusperspektiv. Gävle: Länsarbetsnämnden i Gävleborgs län
Davies Bronwyn (2003) Hur flickor och pojkar gör kön. Stockholm: Liber
Pingel Birgit (2001) Kvinnors karriär – hinder och möjligheter. Gonäs Lena Lindgren Gerd & Bildt Carina (red.) (2001). Könssegregering i arbetslivet. Stockholm: Arbetslivsinstitutet
Regeringens skrivelse 2002/03:140 Jämt och ständigt – Regeringens jämställdhetspolitik med
handlingsplan för mandatperioden. Stockholm: Näringsdepartementet
SOU 2004:43 Den könsuppdelade arbetsmarknaden. Utredningen om den könssegregerade svenska arbetsmarknaden. Stockholm: Fritzes
SOU 2005:66 Makt att forma samhället och sitt eget liv. Slutbetänkande av Jämställdhetspolitiska utredningen. Stockholm: Erlanders Gotab AB
Westberg-Wohlgemuth Hanna (1996) Kvinnor och män märks. Stockholm: Arbetslivsinstitutet
Wikander Ulla (2001) Kvinnohistoria. Hirdman Yvonne, Strandberg Margareta m.fl. Oskarshamn: Primo
Wikander Ulla (2006) Kvinnoarbete i Europa 1789-1950. Stockholm: Atlas Akademi
Bakgrundslitteratur
Fransson Karin & Lindh Gunnel (2004) Ungdomars utbildnings- och yrkesval – i egna och
andras ögon. Stockholm: Skolverket
Gonäs Lena (red) (2005) På gränsen till genombrott? Om det könsuppdelade arbetslivet. Stockholm: Agora
