Askungen
Alla kvinnor i hela landet får ett brev om att komma på balen för att prinsen ska välja ut vem han ska gifta sig med. När Askungen springer iväg från prinsen vid midnatt tappar hon sin glassko och prinsen lovar kungen att han ska gifta sig med den som skon passar. Kungariket sänder ut ett brev till alla hushåll med ogifta kvinnor där de skriver att prinsen ska gifta sig med kvinnan som skon passar på. I filmen säger ena tjänaren att skon skulle kunna passa vem som helst men kungen menar att det är prinsens problem.
Törnrosa
Prinsen är ute i skogen och utforskar medan Törnrosa dagdrömmer om att få träffa en lång, stilig och romantisk man. Törnrosa dansar i skogen och prinsen kommer upp bakom henne och dansar med henne. Hon blir först chockad över att se honom men sedan går de iväg tillsammans och blir direkt förälskade i varandra. Prinsen säger även till sin far att han ska gifta sig med flickan han precis mött i skogen, som han inte vet namnet på än. Törnrosa måste bli räddad av en kärlekskyss efter att hon har hamnat i en djup sömn som annars varar för alltid. Prinsen och Törnrosa har precis träffats, de känner inte varandra, men ändå lyckas prinsen rädda henne med en kärlekskyss.
7.2.3 Analys: 1950-talets filmer
Både Askungen och Törnrosa framställs som passiva, svaga karaktärer som väntar på att bli räddade av en man (Rönnberg, 2001; Davis, 2006). Detta visar på männens överordning då deras handlingar ses som mer värdefulla än kvinnornas (Hirdman, 1988). En typisk situation i Disneys äldre filmer är att kvinnorna stannar kvar i hemmet och dagdrömmer om sin framtid och om att få träffa någon, medan männen ger sig ut på äventyr mer och är generellt mer komiska än kvinnorna (Rönnberg, 2001).
33 Askungen och Törnrosa passar båda bra in i dessa beskrivningar, som visar könens isärhållning i
genussystemet (Hirdman,1988).
I Askungen förväntar sig prinsen och kungen att den som glasskon passar ska gifta sig med prinsen, vilket även där gestaltar männens överordning och makt i genussystemet (Hirdman, 1988).
Genussystemet skapas av olika processer, fenomen samt av människans föreställningar och förväntningar, som därefter skapar ett mönster med regelbundna samband (Hirdman, 1988). Detta mönster finns även i Törnrosa när prinsen bara dyker upp bakom henne i skogen och bestämmer att han ska gifta sig med henne. Samt att han själv bestämmer att kyssen som ska rädda henne är en kärlekskyss från honom. Den kulturella överlagringen i både genussystemet samt genuskontraktet handlar om föreställningar om hur relationen mellan en man och en kvinna “bör” vara (Hirdman, 1988). I både Askungen och Törnrosa kan man se hur de gestaltar denna idealtypsrelation, där kvinnan är snäll och svag medan den starka prinsen kommer till undsättning. Både Askungen och Törnrosa som är stereotypiska disneyprinsessor kan bidra med stereotypt beteende hos båda könen (Coyne, Nelson & Rasmussen, 2016).
7.2.4 Resultat: 1990-talets filmer Den lilla sjöjungfrun
Prinsen minns som tidigare nämnt enbart Ariels sångröst efter att hon har räddat honom från att drunkna och bestämmer sig för att han vill hitta flickan med rösten för att gifta sig med henne. Ariel väljer att ge prinsen en chans istället för att vara kvar med sin familj, hon riskerar till och med att bli ägd av Ursula bara för hans skull. För att Ariel ska kunna förbli en människa behöver hon en
kärlekskyss från prinsen utan att kunna prata med honom. Pappan är en överbeskyddande fadersfigur och krabban Sebastian säger till fadern att man borde nåla fast hennes fenor i golvet för att hon smiter iväg hela tiden. I slutändan besegrar de häxan och Ariel gifter sig med prinsen, precis som i de två filmerna från 1950-talet, dock så har de i alla fall lärt känna varandra utan att prata i tre dagar.
Skönheten och odjuret
Alla i byn samt Gaston själv, förväntar sig att Belle ska vilja gifta sig med honom bara för att han är en “riktig” karl. Gaston vill gifta sig med Belle enbart på grund av hennes utseende men tycker att hon behöver ändra på sig och sluta läsa böcker, då det inte passar sig för hans framtida fru. När han ska fria till Belle har han redan ordnat med ett bröllop direkt efter frieriet, han tar för givet att hon ska säga ja.
34 Han berättar för henne att han vill att hon ska massera hans fötter och att de enbart ska få pojkar samt försöker att kyssa henne fast hon inte vill. Belle tackar nej till frieriet och Gaston säger att han ska ha henne som sin fru. Gaston betalar en doktor att sätta Belles pappa på ett mentalsjukhus, då hans plan är att han kan “rädda” hennes pappa om hon väljer att gifta sig med honom.
Odjuret är våldsam och elak och låser in Belles far i en liten fängelsehåla i slottet, dock offrar Belle sin frihet för att rädda sin pappa och byter ut honom mot sig själv. Belle får då ett eget rum och får fritt röra sig på slottet, utom vissa ställen, men hon får aldrig lämna slottets gränser. Odjuret anser i början av filmen att Belle är besvärlig som inte lyssnar på honom. Han hotar med att hon får svälta om hon inte äter middag med honom, slår sönder saker, skriker åt alla och kan inte hantera sina känslor eller behärska sig själv. Belle får inte säga adjö till sin far och odjuret säger till pappan “hon angår inte dig längre”, han äger nu Belle och säger själv att hon är hans fånge.
De andra karaktärerna på slottet förväntar sig att Belle är den som ska bryta förtrollningen och förändra odjuret, men för det måste hon lära sig att älska odjurets insida. Belle släpper sina drömmar om att se världen för att hon har hittat en man. De förtrollade kvinnliga karaktärerna som lever på slottet är en tekanna, en garderob och en dammvippa.
7.2.5 Analys: 1990-talets filmer
De kvinnliga karaktärerna börjar framställas på ett nytt sätt under 90-talet, dock gestaltar sig
genussystemet fortfarande. Till exempel sitter varken Belle eller Ariel och väntar på att bli räddade av en man (Davis, 2006), dock blir de ändå beroende av en man. Ariel lämnar sin familj och riskerar att bli ägd av Ursula för prinsens skull, hon är även beroende av honom genom att hon behöver en kärlekskyss för att kunna förbli en människa. Belle blir beroende av Odjuret genom att hon ger upp sina drömmar för att vara med honom istället.
De två principerna inom genussystemet är för det första hur män och kvinnor hålls isär, den andra är den manliga överordningen (Hirdman, 1988). I Skönheten och odjuret gestaltas detta när bland annat, Gaston säger till Belle att hon bör sluta läsa då det inte passar sig för en dam eller för hans framtida fru. Den manliga överordningen visar sig också, likt som i de tidigare filmerna att männen förväntar sig att kvinnorna vill gifta sig med dem då alla prinsar har uttryckt att de “ska” gifta sig med dem. Detta är även något som prinsen i Den lilla sjöjungfrun säger. Kommentaren som krabban Sebastian
35 säger till Ariels far, om att de borde nåla fast hennes fenor i golvet, visar även på en maktstruktur där männen har en överordning. Det kan kopplas till den Simone de Beauvoriska förklaringen om att männen är transcendens och kvinnan immanens (Hirdman, 1988).
7.2.6 Resultat: 2010-talets filmer Frost
Elsa blev uppfostrad till att vara en snäll och ordentlig flicka som inte får visa vem hon är. Anna har lite av det traditionella tankesättet i början av filmen, då hon blir förälskad och vill gifta sig med Hans som hon precis har träffat. Anna och Kristoff stöter på troll som är Kristoffs familj och de tror
automatiskt att det är ett kärlekspar när de ser dem tillsammans.
Vaiana
Vaiana har stora drömmar som inte blir accepterade av hennes far och samhället. Vaianas far är på henne hela tiden och ser till att hon gör det som han vill och det som förväntas av en blivande hövding. Han hindrar henne från att göra det som hon vill göra och Vaiana får press på sig att vara den perfekta dottern. När hon inte lyssnar på sin far får han nog och hotar med att han ska elda upp alla båtar. Vaianas mor är en stöttande person, dock säger hon inte så mycket.
7.2.7 Analys: 2010-talets filmer
Elsa är egentligen stark och har magiska krafter som hon måste gömma för samhället.
Enligt genussystemet ska kvinnor och män bete sig och se ut på ett visst sätt (Hirdman, 1988). Som Elsa gör genom att hon är en snäll, duktig och en ordentlig flicka, som hennes far har sagt åt henne att vara då hon inte får visa vem hon egentligen är. Eller Anna som drömmer och sjunger om att hon vill träffa någon, vilket hon senare gör och bestämmer sig samma dag för att de ska gifta sig. Detta fenomen är något som har följt de tidigare filmerna, då Walt Disney ansåg att kvinnor var känslosamma, moderliga och romantiska (Davis, 2006).
Genussystemet samt genuskontraktet visar hur relationen mellan en man och en kvinna bör vara samt hur de bör integrera med varandra (Hirdman, 1988). Till exempel att alla prinsessor har blivit kära i den första mannen de träffat i de tidigare disneyfilmerna. I Frost börjar Anna och Kristoffs relation
36 med vänskap, dock antar Kristoffs familj direkt att de är ett par och att de ska gifta sig.
I Vaiana kan vi se hur hennes far sitter på den manliga överordningen, då han hela tiden hindrar henne från att göra det hon själv vill göra. När Vaiana inte lyssnar på sin far markerar han även vem som bestämmer och säger att han ska elda upp alla båtar. Vi kan även se den dövstumma och osynliga modern (Hirdman, 1988), då hennes mor ger henne medlidande blickar när fadern säger åt Vaiana, och sedan stöttar modern henne när fadern inte är där.
7.3 Frågeställning 3: Har Disneys framställning av genussystemet och genuskontraktet