Chanelle Thorfelt
Linnéa Toivanen
Handledare: Lizbeth Engström Institutionen för
pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Examensarbete i
Pedagogik med inriktning Pedagogik C, 15 hp
Examensarbete VT 2020
”Jag SKA gifta mig med
henne”
- En studie hur genussystemet
och genuskontraktet gestaltas i
disneyfilmer
2
Sammanfattning
Denna studie avser att studera hur genussystemet och genuskontraktet gestaltar sig och förändras över tid i disneyfilmer. Syftet är att studera vilka normer och mekanismer som disneyfilmer innehåller utifrån ett genusperspektiv, med hjälp av observation och innehållsanalys som metod för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Sex disneyfilmer från tre olika tidsaspekter ligger till grund för studien, Askungen och Törnrosa från 1950-talet, Den lilla sjöjungfrun och Skönheten och odjuret från 1990-talet samt Frost och Vaiana från 2010-talet. Disney har kritiserats för sina stereotypiska
karaktärer men resultatet i denna studie visade dels att Disney stegvis har börjat bryta sig loss från genussystemet. De stereotypiska karaktärerna visades främst i filmerna från 1950-talet, på 1990-talet blev kvinnorna mer självständiga samt modiga och på 2010-talet sker det ytterligare förändringar med en naturligare framställning av könen.
Nyckelord: Disney, genus, genuskontrakt, genussystem, stereotyper
Abstract
This essay intend to study how gender system and gender contract is portrayed and change over time in Disney movies. The essays purpose is to study which norms and mechanisms Disney movies contain from a gender perspective through observation and content analysis as methods. This study is based on six Disney movies from three different periods, Cinderella and Sleeping beauty from the 1950s, the little mermaid and Beauty and the beast from the 1990s and also Frozen and Moana from the 2010s. Disney has been criticized for their stereotyped characters but the results from this study shows that Disney has gradually started to break free from the gender system. The stereotyped characters was shown mainly in the movies from the 1950s, in the 1990s the women became more independent and in the 2010s there are even further changes with a more natural presentation of the genders.
3
Innehållsförteckning
1.0 Inledning ... 5 1.1 Syfte ... 6 1.2 Frågeställningar ... 6 2.0 Bakgrund ... 72.1 The Walt Disney Company ... 7
2.2 Walt Disney ... 7
3.0 Tidigare forskning ... 10
3.1 Hur kvinnor framställs i disneyfilmer och media generellt ... 10
3.2 Hur män framställs i disneyfilmer och media generellt ... 12
3.3 Bryta sig ur stereotyperna ... 12
3.4 Sammanfattning ... 13 4.0 Begreppsförklaringar ... 14 4.1 Genus ... 14 4.2 Könsroller ... 14 4.3 Genussystem ... 14 4.4 Genuskontrakt ... 15 4.6 Male gaze ... 15 4.7 Kroppsideal ... 16 4.8 Normer ... 16 5.0 Teoretiskt perspektiv ... 17 5.1 Genussystemet ... 17 5.2 Genuskontraktet ... 18
5.3 Sammanfattning av teoretiskt perspektiv ... 19
6.0 Metod ... 20 6.1 Metod för datainsamling ... 20 6.2 Genomförande ... 20 6.3 Urval ... 21 6.3.1 Askungen (1950) ... 21 6.3.2 Törnrosa (1959) ... 22
6.3.3 Den lilla sjöjungfrun (1990) ... 23
6.3.5 Skönheten och odjuret (1992) ... 23
6.3.6 Frost (2014) ... 24
6.3.7 Vaiana (2016) ... 24
6.4 Tillförlitlighet och generaliserbarhet ... 25
6.5 Metoddiskussion ... 26
4
7.0 Resultat och analys ... 28
7.1 Frågeställning 1: Hur framställs kvinnor och män i disneyfilmerna? 28 7.1.1 Resultat: 1950-talets filmer ... 28
7.1.2 Analys: 1950-talets filmer ... 29
7.1.3 Resultat: 1990-talets filmer ... 29
7.1.4 Analys: 1990-talets filmer ... 30
7.1.5 Resultat: 2010-talets filmer ... 31
7.1.6 Analys: 2010-talets filmer ... 31
7.2 Frågeställning 2: Hur gestaltas genussystemet och genuskontraktet i disneyfilmerna? ... 32
7.2.1 Resultat: 1950-talets filmer ... 32
7.2.3 Analys: 1950-talets filmer ... 32
7.2.4 Resultat: 1990-talets filmer ... 33
7.2.5 Analys: 1990-talets filmer ... 34
7.2.6 Resultat: 2010-talets filmer ... 35
7.2.7 Analys: 2010-talets filmer ... 35
7.3 Frågeställning 3: Har Disneys framställning av genussystemet och genuskontraktet förändrats över tid? ... 36
7.3.1 Resultat: förändringar över tid ... 36
7.3.2 Analys: förändringar över tid ... 38
8.0 Diskussion ... 41
9.0 Framtida forskning ... 43
5 1.0 Inledning
Vi är båda uppvuxna med Disneys förtrollande sagor som alltid har underhållit och fascinerat oss som barn. Disney har dock fått mycket kritik för sitt genusperspektiv, vilket väckte vårt intresse att
undersöka detta område närmare (Davis, 2006). I Svenska Dagbladet publicerades (2009) en artikel av Mia Sjöström där hon diskuterade den klassiska ”prinsessåldern”, om huruvida denna ålder enbart faller in på flickor eller inte. Till hjälp för denna diskussion intervjuade hon Christian Eidevald, doktor inom pedagogik vid Jönköpings högskola. Eidevald förklarar att detta fenomen även sker för pojkar, men att det finns olika faktorer som har en avgörande effekt på varför oftast flickor vill vara prinsessor och pojkar superhjältar (Sjöström, 2009). Eidevald menar att man oftast generaliserar och kopplar intressen till könen omedvetet, vilket bidrar till att man påtvingar barnen ett intresse. Det finns pojkar som vill klä ut sig till prinsessor men det är flickorna som blir uppmuntrade till det. Detta blir besvarat med att föräldrar har låtit sina barn välja fritt men att dottern och sonen ändå har blivit stereotypiskt uppdelade. Artikeln nämner att ett antal forskare har studerat olika familjer och upptäckt att det sker små, omedvetna handlingar som kan styra in barnen i diverse normer, alltifrån hur de kramar barnen till vilka blickar och kommentarer det ger dem (Sjöström, 2009). Dessa påverkningar kommer inte enbart från hur familjen behandlar barnen utan även från förskolan, vänner och kommersiella krafter (a.a, 2009).
Disney är en kommersiell kraft som har fått kritik för sina stereotyper om bland annat genus. Det är ett problem i vårt samhälle eftersom både kvinnor och män påverkas av det både under uppväxten genom att se disneyfilmer och även av samhället runt om oss som bidrar till en fortsatt normalisering av stereotyper (Virtanen, 2015). Disneyfilmer sänder ut budskap angående genus och disneyprinsessornas utseende. Det målas i disneyfilmer upp hur kvinnor och män ”ska” vara och ”ska” se ut, med smala kvinnor och muskulösa män. Kvinnorna är unga, attraktiva, med stora ögon, måttligt stora bröst och glansigt långt hår, hela tiden blir vi påminda om att kroppsfett är oönskat hos kvinnor och att skönhet är viktigt (Coyne, Nelson & Rasmussen, 2016).
Vi anser att det är viktigt att lyfta fram detta eftersom det till viss del är ett samhällsproblem som fortsätter att reproduceras från generation till generation. Denna studie är relevant för ämnet pedagogik då det handlar om påverkansprocesser genom uppfostran, utbildning och i andra vardagliga
6 1.1 Syfte
Syftet med denna studie är att studera vilka normer och mekanismer som disneyfilmer innehåller utifrån ett genusperspektiv, samt om dessa normer har förändrats över tid och i så fall hur.
1.2 Frågeställningar
• Hur framställs kvinnor och män i disneyfilmerna?
• Hur gestaltas genussystemet och genuskontraktet i disneyfilmerna?
7 2.0 Bakgrund
I följande avsnitt kommer vi först presentera The Walt Disney Company och även vem Walt Disney var som person, för att ge en bättre uppfattning om skaparen för det främsta underhållningsföretaget.
2.1 The Walt Disney Company
The Walt Disney Company underhåller och inspirerar människor runt om i världen genom deras enastående berättelser och är världens främsta underhållningsföretag. De är tillsammans med deras dotterbolag ett internationellt familjeunderhållnings- och medieföretag, som har både media nätverk, parker, upplevelser och produkter. Media nätverket är den primära enheten inom företaget som har TV-nätverk, kabelkanaler, produktions- och distributionsföretag som ägs och drivs av Walt Disney Television och ESPN. Disneys parker, upplevelser och produkter ger berättelser, karaktärer och franchises till liv genom bland annat temaparker, semesterupplevelser och konsumentprodukter (The Walt Disney Company, u.å). Franchise är ett begrepp som används inom populärkulturen för att beskriva verk och produkter som handlar om figurer och platser i ett fiktivt universum. Disney är en stor del av den västerländska populärkulturen och har varit med i generationer i kulturell tvåspråkighet (Hainer, 2018). Är man i USA missnöjd med regeringen, röstar de på “Musse Pigg-partiet” och i Sverige kan man rösta på “Kalle Anka-partiet”. Lasse Åbergs museum i Bålsta är tillägnat till Musse Pigg och har ca 8000 föremål i sin samling. Åbergs Musse Pigg konst är hans egna tolkningar av figuren och han förklarar det som ”ett svepskäl för att vitsa med samtidskonsten” (Hainer, 2018). I artikeln från Aftonbladet, skriver Caroline Hainer (2018) att det inte hade funnits någon mening med detta om Musse Pigg inte redan hade funnits så starkt i människors hjärtan samt i den konstnärliga och kulturella medvetandet. I över 90 år har The Walt Disney Studios legat som grund för The Walt Disney Company och idag gör studion kvalitetsfilmer, musik och scenspel till människor runt om i världen (The Walt Disney Company, u.å).
2.2 Walt Disney
Walt Elias Disney var en amerikansk filmproducent född 5 december 1901 i Chicago. Han levde under både första och andra världskriget. Genom hans arbete med tecknad film blev han en av världens mest kända filmproducenter. Hans arbete med animerad film har haft ett stort inflytande inom barnkulturen och familjeunderhållning (Walt Disney, u.å). Han var gift med Lillian Bounds, som var en bläck- och färgkonstnär i Disney Brothers studio och de fick två döttrar varav en av dem var adopterad
8 förfalskade sitt födelsebevis och ljög om sin ålder, för att kunna ansluta sig till Red Cross Ambulance Corps som hjälpte soldater med diverse ting under första världskriget (Nix, 2019).
Efter första världskriget ville Disney rita tecknade serier för en tidning, men fick dock inte jobbet och började istället skapa reklam för tidningar och biografer. Detta gav honom intresset för animation och 1922 öppnade han sin egen filmstudio ”Laugh-O-Gram”, som dock stängdes ned året därpå (Nix, 2019). Samma år, 1923, bildade han och hans bror Roy ”Disney Brothers studio”, tillsammans med animatören Ub Iwerks (Walt Disney, u.å). Debuten av Musse Pigg år 1928, var den första tecknade filmen som någonsin hade använt sig utav synkroniserade ljudeffekter. Musse Pigg blev en stor stjärna och det skapades barnklubbar och serietidningar efter karaktären. Walt Disney gjorde rösten till Musse pigg fram till år 1947, då han blev för upptagen för att fortsätta. Disney fick en Oscarsnominering för kortfilmen ”The new spirit”, där Kalle Anka var den nya karaktären. Denna film skulle uppmuntra människor att betala inkomstskatter för att stödja krigsinsatsen under andra världskriget. Trots att Disney inte ville vara politisk i sina kortfilmer och visa upp propaganda, gjorde han 1943 en kortfilm som gjorde narr av nazister (Nix, 2019).
Disney hade planer på att bygga en liten nöjespark nära hans egen studio, dock blev dessa planer mer ambitiösa och 1954 öppnades Disneyland i Anaheim, Kalifornien. Debuten av nöjesparken visades i direkt tv-sändning som Ronald Reagan medverkade i, innan han fick rollen som USA:s president. Nöjesparken blev en succé och efter en månad hade parken haft mer än en halv miljon besökare (Nix, 2019). Disney World i Florida öppnades 1971 och var under konstruktion när Walt Disney dog (Biography, 2019).
Disney producerade mer än 100 spelfilmer och hans första långfilm var Snövit och de sju dvärgarna. Trots att detta var under den stora depressionen, producerade filmen Snövit och de sju dvärgarna runt 14 miljoner kronor och vann 8 Oscars (Biography, 2019). Walt Disney har ett rekord för att ha vunnit flest individuella Oscars, 22 stycken, samt har varit nominerad 59 gånger (Nix, 2019). Disney avled på sjukhuset av lungcancer 1966, när han var 65 år gammal (Nix, 2019). Mary Poppins blev den sista filmen som Disney själv producerade 1964 (Biography, 2019).
Det hävdas att Walt Disneys attityd mot kvinnor var diskriminerande, han ansåg att kvinnor var känslosamma, moderliga, med fokus på skönhet och romantik (Davis, 2006). Det hävdas också att Walt Disney har uttryckt sig på detta sätt: ”Girls bored me, they still do. I love Mickey Mouse more
10 3.0 Tidigare forskning
I följande avsnitt presenteras relevant tidigare forskning utifrån vårt syfte och frågeställningar. För att få fram den tidigare forskningen har vi sökt i olika databaser på Uppsala universitets
bibliotekssökfunktion, där Libris gav träffar samt Google Scholar och litteratur från biblioteket. De sökord vi använde var följande: Disney, Disney könsroller, Disney stereotyper, Disney genus, Disney påverkan, Disney budskap, Disney prinsessor, Disney gender, Disney stereotypes, Disney impact, Disney message, Disney princess, Disney love, Disney portayal of gender, Disney genussystem, Disney genuskontrakt.
Vi fick ett stort antal träffar på engelska och även några på svenska. Träffarna på Google Scholar kom mest till användning som inspiration till studien, till exempel sökordet “Disney portrayal of gender” gav 18 200 träffar och “Disney message” gav 154 000 träffar. Träffarna på Libris var mest på engelska och fler böcker än artiklar, där bland annat “Disney gender” gav 37 träffar. Swepub gav knappt några träffar varken på svenska eller engelska, till exempel “Disney gender” gav 4 träffar men dessa artiklar ansåg vi inte som relevanta för studien. Vi fick några träffar men vi valde ut de som passade vår studie utifrån ett genusperspektiv. På grund av detta blev omfattningen inte särskilt bred men dock enligt oss en tillräckligt bra grund i vårt arbete.
Vi valde till slut tre olika böcker både på svenska och engelska, samt fyra olika artiklar. Artiklarna och böckerna handlar om hur kvinnor och män målas upp både i Disney och i media generellt, hur vi blir påverkade av kroppsideal, hur onda respektive goda karaktärer målas upp, jämförelser av disneyfilmer genom tiderna och om huruvida Disney bryter sig ur stereotyperna.
3.1 Hur kvinnor framställs i disneyfilmer och media generellt
11 (Rönnberg, 2001; Davis, 2006). Ett typiskt drag enligt Rönnberg är att kvinnorna stannar kvar i
hemmet och dagdrömmer om sin framtid och om att få träffa någon, samt att Disneysångerna ofta innehåller ord som till exempel ”undra”, ”söka” och ”önska” (Rönnberg, 2001).
De goda kvinnor i disneyfilmerna har ofta en äldre kvinna som bestämmer över dem, oftast en ond modersfigur i form av en styvmor eller fe. Davis (2006) tolkning är att den onda kvinnans egenskaper förknippas med manligare egenskaper som till exempel bestämdhet, intelligens och lömskhet. Hon menar också att den onda kvinnan målas upp som skrämmande och galen. Disney visar på att kvinnors skönhet är en reflektion av hennes godhet, och fulhet som ett bevis på hennes ondska. Davis menar att vi hela tiden blir påminda av detta genom media, att om man vill bli älskad måste man också vara vacker (Davis, 2006).
Coyne, Nelson och Rasmussen (2016) undersökte i sin studie disneyprinsessor angående
könsstereotypt beteende, kroppsbild och prosocialt beteende under tidig barndom. Detta gjordes genom att undersöka förälder- och lärarrapporter och observera barn som leker med leksaker vid två olika tillfällen. De menar att kvinnliga stereotyper i media påverkar både kvinnor och mäns attityder till genus, men att kvinnor påverkas betydligt mer än männen. Coyne m.fl. menar att
disneyprinsessorna bidrar med ökat stereotypt beteende hos både flickor och pojkar. I studien visades att det inte fanns några effekter på manligt könsstereotypt beteende, varken på pojkar eller flickor. Coyne m.fl. hävdar att disneyprinsessornas stereotyper kan ge konsekvenser för senare utveckling hos barn. Författarna menar dock inte att det egentligen är något fel med att uttrycka kvinnlighet, men att det kan bli problematiskt om flickor tror att deras möjligheter är begränsade, som till exempel att de undviker vissa typer av aktiviteter (Coyne, Nelson & Rasmussen, 2016).
I Derennes och Beresins (2014) studie undersöks det om media påverkar betraktarens kroppsbild negativt, som kan leda till fetma och andra ätstörningar. De undersökte hur den ideala kvinnokroppen sett ut genom historien, attityder mot form och vikt för män och kvinnor och presenterade idéer som ska öka hälsosamma vanor och självkänsla hos ungdomar. De menar att kroppsbilden har bestämts av olika faktorer, såsom politik och media. Massmedia, såsom tv, filmer och internet har ett samband med fetma och negativ kroppsbild och kan leda till ätstörning. De menar att media är kraftfullt och
12 3.2 Hur män framställs i disneyfilmer och media generellt
Rönnberg menar att Disney framställer den manliga kroppen på ett annat sätt än den kvinnliga, för att den inte är till för kvinnliga blickar på samma sätt som den kvinnliga objektifieringen för ”the male gaze” (Rönnberg, 2001). Anderssons (2012) tolkning är att männen i disneyfilmer istället får en starkare och klokare framställning.
Davis menar att de onda manlig karaktärerna inte alls framställs som lika skrämmande som den
traditionellt onda kvinnan som målas upp som galen, medan de manliga onda personerna kan ha en lite mer komisk tendens. Pojkarna är generellt mer komiska än flickorna, dock är det vanligt att det finns en god hjälpare med i filmerna som är lite av en komisk mormorsgestalt (Davis, 2006; Rönnberg, 2001). Rönnberg menar att männen har flera bärande roller än kvinnorna i disneyfilmerna och att de ger sig ut på äventyr mer för att söka sin identitet, till skillnad från kvinnorna som stannar i hemmet (Rönnberg, 2001).
Tantleff – Dunn (2004) studerade hur mäns kroppsbild påverkas av media genom en kvantitativ enkätundersökning. Hon undersökte 158 män där vissa av männen exponerades med annonser på idealiska manliga bilder och vissa med neutrala bilder, för att se vilka effekter det skulle ge. De personerna som exponerades för de idealistiska bilderna blev betydligt mer nedstämda än de som fick se de neutrala annonserna. Tantleff - Dunn menar att media generellt visar upp kroppsidealet att vara mager och muskulös, vilket kan ha skadliga effekter på både humör och kroppstillfredsställelse hos männen (a.a, 2004).
3.3 Bryta sig ur stereotyperna
Rönnberg menar att det finns tydliga könsroller med i disneyfilmerna, men att kvinnorna blivit mer självständiga och modiga ju längre tiden går. Disney har börjat bryta mönstret med att ha tydliga könsroller i filmerna, genom att kvinnorna blir mer självständiga och männen mer beroende. Rönnberg menar att normer och roller är nödvändiga eftersom barnen lär sig genom att känna igen sig, samt att Disney inte kan förändra hur barnen ser på könsroller eftersom de också påverkas av samhället
omkring dem. Man kan inte fylla filmer med positiva förebilder för att lösa problemet anser Rönnberg (2001).
Davis menar också att disneyfilmer innehåller könsroller men att det dock finns undantag, till exempel
13 annat för att ha negativa förebilder med i filmerna. Davis vill lyfta fram att Disney faktiskt har försökt att göra det motsatta, vid 1990-talet visades kvinnor upp på ett annorlunda sätt, mer självständiga och starka, de är inte perfekta men några av dem väntar i alla fall inte på att få bli räddade av en man (Davis, 2006).
3.4 Sammanfattning
Media målar upp kvinnan som ett objekt för ”the male gaze” och kvinnor blir konstant påminda av media hur viktigt deras utseende är. Media målarD upp könsroller som både män och kvinnor påverkas av, men kvinnor framställs som att de påverkas i större utsträckning än männen (Davis, 2006;
Rönnberg, 2001). Disney verkar framställa både kvinnliga och manliga kroppen på ett enligt författarna skevt sätt, men inte den manliga på samma sätt som den kvinnliga objektifieringen. Kvinnliga karaktärer i disneyfilmer framställs som passiva och söta som vill bli räddade och är
beroende av en man och tar hand om hemmet. Medan männen ger sig mer ut på äventyr (Davis, 2006; Rönnberg, 2001).
De onda kvinnliga karaktärerna framhävs som skrämmande och förknippas med manliga egenskaper såsom bestämdhet och intelligens. De onda manliga karaktärerna är inte lika skrämmande och drar mer åt det komiska hållet, männen är generellt mer komiska i disneyfilmerna (Davis, 2006). Kvinnliga stereotyper i media påverkar generellt både kvinnor och mäns attityder till genus. Disneyprinsessorna framstår som ökat stereotypt beteende för kvinnor och män (Coyne, Nelson & Rasmussen, 2016). Media verkar enligt författarna ge ökat missnöje av kroppen både hos kvinnor och män, det kan leda till fetma, ätstörning och negativ kroppsbild (Derenne & Beresin, 2014). De kvinnliga karaktärerna i Disney blir mer självständiga på senare år, Disney har börjat försöka bryta sig ur mönstret med mer självständiga kvinnor och beroende män. Vissa menar att Disney inte kan förändra hur man ser på könsroller för att man också påverkas av samhället runt om sig (Rönnberg, 2001).
14 4.0 Begreppsförklaringar
I följande avsnitt presenteras begrepp som förekommer mer eller mindre i vår studie och är
betydelsefulla för att förstå det teoretiska perspektivet. Avsikten med detta är att öka förståelsen om studiens utgångspunkter samt att minska eventuella missuppfattningar. Vi vill förtydliga att det främst är genussystemet och genuskontraktet vi kommer lägga fokus på i studien.
4.1 Genus
Ordet genus kommer ursprungligen från latin och betyder “slag”, “sort”, “släkte” och “kön”.
Begreppet har använts för att demonstrera att kön inte är ett biologiskt öde och att genus är en social konstruktion som samhället har skapat (Dahl, 2016). Bakom den fasta synen på vad som är “kvinnligt” och manligt”, finns det en fixerande fostran, tvång och underordning (Hirdman, 2003). Genus hänger ihop med nästkommande ord “könsroll”.
4.2 Könsroller
Begreppet innebär sociala och kulturella skillnader mellan könen angående beteende, värderingar, normer, föreställningar, resurser, makt och status, samt föreställningar om hur relationen mellan könen ska vara (Hirdman, 2003).
4.3 Genussystem
Begreppet genussystem fördes in i Sverige av Yvonne Hirdman (1988) och används tillsammans med andra begrepp för att förklara strukturer och processer som skapar och upprätthåller ojämställdhet i samhället. Det handlar om könens isärhållande och manlig överordning. Män och kvinnor ses som varandras motpoler, manligt och kvinnligt hålls isär. Kvinnor och män befinner sig på olika slags ställen i samhället, till exempel på arbetsmarknaden där de befinner sig på olika positioner. Kvinnor inom vården och männen inom teknik, eller en manlig läkare och ett kvinnligt vårdbiträde. Männens sysslor ses som mer värdefulla, de tjänar mer, de har mer makt medan kvinnor ses som det avvikande könet. Detta könssystem skapas och upprätthålls av de båda könen. Genussystemet skapar en
15 4.4 Genuskontrakt
Begreppet genuskontrakt fördes in i Sverige av Yvonne Hirdman inom feministisk forskning (1988). Begreppet handlar om att det finns en idealtyp om hur kvinnor och män integrerar med varandra. Kvinnor och män förväntas bete sig på ett visst sätt. Hirdman (1988) menar att vi alla har skrivit under på att delta i ett slags kontrakt, där det finns regler för de båda könens rättigheter, skyldigheter, ansvar och egenskaper. Männens plats är i den offentliga sfären, i ett slags lönearbete, medan kvinnan är i den privata sfären med främst reproduktivt arbete, som i hemmet och med barn. Könen vet sin plats. Män och kvinnor lever med olika möjligheter och begränsningar och detta kontrakt framhäver skillnaderna i förutsättningar för könen (a.a, 1988).
4.5 Stereotyp
En stereotyp är en förenklad föreställning om en grupp människor och dess medlemmar, till exempel kan det handla om etnicitet, religion eller kön. Det som gör stereotyper problematiska är
generaliseringar, eftersom alla medlemmar av en grupp inte behöver ha vissa egenskaper som man anser att de alla har. Stereotyper är inte alltid negativt men det handlar alltid om att förenkla och gör att människor kanske inte ser alla individer som de egentligen är (Berger, 1999).
4.6 Male gaze
Utifrån en idé i feministisk filmteori myntades begreppet “male gaze” av forskaren och filmskaparen Laura Mulvey. Hon menar att de mest populära filmerna är skapade på ett sätt som tillfredsställer maskulin “scopophilia” som innebär det sexuella nöjet i att titta. I den manliga blicken är kvinnan visuellt som ett “objekt” av heterosexuell manlig lust. Hennes egna sexuella drivkrafter, tankar och känslor är inte lika viktiga som att hon ska framställas för att tillgodose manlig lust. Visuella medier tenderar att sexualisera kvinnor ur ett maskulint och heterosexuellt perspektiv för den manliga
16 4.7 Kroppsideal
Ideal innebär något som är önskvärt, förebildligt och ofta också ouppnåeligt (Ideal, u.å). I detta sammanhang handlar det om den ideala kroppen, som både kvinnor och män stöter på i vardagen. Vi utsätts för påverkan från olika håll, exempelvis i media. Media och samhället runt omkring oss påminner oss hela tiden om hur vi “ska” se ut, enligt normen.
4.8 Normer
17 5.0 Teoretiskt perspektiv
I följande avsnitt kommer vi presentera studiens teoretiska utgångspunkt som är Yvonne Hirdmans (1988) texter och framskrivningar som teoretiskt perspektiv, för att analysera våra forskningsfrågor angående hur genussystemet samt genuskontraktet har gestaltat sig i disneyfilmer genom tiden. Yvonne Hirdman är professor i historia vid Stockholms universitet samt Södertörns högskola
(Jämställ, 2013). Hirdman införde begreppen genus och genussystem i Sverige 1988 när hon skrev en artikel om genussystemet (Bolin, 2004). I studien kommer vi använda Hirdmans (1988) texter och framskrivningar som teoretiskt perspektiv, för att analysera våra forskningsfrågor angående hur genussystemet samt genuskontraktet har gestaltat sig i disneyfilmer genom tiden.
5.1 Genussystemet
Människan skapar och bevarar ett system där kvinnor och män har blivit tillägnade olika uppgifter, roller och positioner i samhället. Detta genussystem skapas och upprätthålls av två principer, den första är hur könen hålls isär och den andra är den manliga överordningen. Isärhållandet innebär att kvinnor och män ses som motsatser till varandra och det som anses som manligt och kvinnligt hålls isär och bör inte blandas ihop. Detta gör att män och kvinnor blir uppdelade i diverse områden i samhället. Den manliga överordningen visar sig bland annat genom att de manliga handlingarna anses ha mer värde, därmed har männen mer makt och tjänar mer pengar. Männen framställs som en norm och utgör det som är normalt och allmängiltigt, medan kvinnor ses som mannens motsats och blir betraktade som det avvikande könet i samhället (Hirdman, 1988). Kvinnors låga genusvärde har alltid varit kollektivt förträngt i samhället och ordningen av genussystemet upprätthålls av både kvinnor och män och det sker oftast helt omedvetet och ses som det ”normala”. Detta genussystem skapas tillsammans på en gruppnivå i samhället och det är därmed viktigt att hålla isär individnivån eftersom det självklart finns kvinnor med makt, status och pengar och så vidare (Hirdman, 1988). Genussystemet är en
sammankoppling av processer, fenomen, föreställningar och förväntningar, som tillsammans bildar ett samband som grundar mönster och regelbundenhet. Det blir en ordningsstruktur av kön som även blir en ordning av antaganden för andra sociala, ekonomiska och politiska ordningar. Föreställningen om vad som innebär att vara en man respektive kvinna är den djupaste och mest grundläggande
livsvärldsskapelsen. Genus är inget som människan föds till utan är något som skapas inom tre nivåer; kulturell överlagring, social integration och även på det personliga planet genom socialisering, som tillsammans ger en direkt inlärning av detta genussystem. Människan har skapat ett vi och dem tänkande, där vi redan har bestämt oss för att det finns ett vi och ”de andra”, där ”de andra”
18 förtryck inom dessa tre nivåer samt varför kvinnorna själva har verifierat sig som det undergivna könet (Hirdman, 1988).
5.2 Genuskontraktet
Genuskontraktet ska inte uppfattas som ett förhandlande eller som något som är köpslående mellan två jämnstarka kompanjoner, utan som ett kontrakt som har bildats av den parten som har definierat ”den andre”. Detta kontrakt vill man gärna föreställa som osynligt mellan den enskilda kvinnan och
mannen, men det finns synligt på alla de tre nivåerna som vi tidigare tagit upp:
1. Kulturella överlagringen – Föreställningar om hur relationen mellan könen bör vara, idealtypsrelationen.
2. Social integration – Handlar om könens integration på till exempel institutioner och arbetsdelningar.
3. Socialisering bland människor på individnivå (Hirdman, 1988).
Dessa nivåer handlar om hur män och kvinnor bör vara mot och med varandra, vilka verktyg och redskap som tillhör könen, vem som ska förföra vem, hur de ska prata och vilka ord de kan använda. Det syns även på det yttre planet då kontraktet visar vilka kläder och vilken hårlängd som är det godkända för könen (Hirdman, 1988). Genuskontraktet går i arv från den ena generationen till den andra, där modern presenterar det för dottern och fadern för sonen. Kvinnor och män har genom tiderna haft olika förväntningar angående sysslor och egenskaper, ett exempel på detta är att pojkar tidigt får höra att de inte ska gråta medan det ses som helt normalt för flickorna (a.a, 1988).
På 1930-talet samlade Nordiska museet i Sverige in berättelser om vad som har ansetts som ”manligt” respektive ”kvinnligt” i hela landet under mitten på 1800-talet, fram till dennes senare hälft. Dessa berättelser belyser ett långvarigt och konkret manlighetsgörande genom isärhållning av könen
19 honan (a.a, 2003).
5.3 Sammanfattning av teoretiskt perspektiv
Begreppet genuskontrakt operationaliserar begreppet genussystem genom att genussystemet är själva processen som med hjälp av genuskontraktet skapar och formar segregering och hierarkisering (Hirdman, 1988). Begreppet genuskontrakt är ett användbart verktyg för att beskriva kvinnornas begränsade möjligheter samt relationen mellan det maskulina och feminina. Detta kontrakt innehåller frön till konflikter då både män och kvinnor utmanar kontraktets gränser (a.a, 1988).
Det har funnits olika grunder och förklaringar för detta system och dessa fyra olika förklaringar visar hur könen har blivit uppdelade. Detta har inte nämnts tidigare men det ger en kort och tydlig
sammanfattning av hur genussystemet har delat upp könen i olika epoker;
1) Mannen ses som stark och kvinnan som svag. Denna förklaring har en biologisk grund och en darwinistisk förståelse.
2) Den Aristoteliska uppdelningen som tyder på att män är kultur och kvinnan är natur.
3) Den klassiska uppdelningen som är den Simone de Beauvoriska förklaringen, säger att män är transcendens, som betyder att mannen är översinnlig, överjordisk och den görande. Medan kvinnan är immanens som är motsatsen till transcendens och betyder att kvinnan är existerande i något, är en inneboende och den varande.
20 6.0 Metod
I följande avsnitt presenterar och redogör vi för studiens metod. Vi beskriver insamlingen av data, diskuterar studiens urval, tillvägagångssätt, tillförlitlighet och generaliserbarhet och hur vi har förhållit oss till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer.
6.1 Metod för datainsamling
I vår studie har vi valt att använda oss av metoderna observation och innehållsanalys för att analysera disneyfilmerna. Till en början tänkte vi använda oss av filmanalys som metod men insåg att det finns många olika modeller för hur filmanalys kan utföras (Andersson & Hedling, 1999). Det går inte att skapa någon övergripande modell inom filmanalys för hur man kan analysera filmer, på grund av att det finns många olika genrer och syften med att analysera film. Därför har vi valt att använda
observation och innehållsanalys som metod utifrån våra frågeställningar samt syfte.
Vi har observerat filmerna noggrant och objektivt tillsammans kring vad som sades och gestaltades i filmerna, samtidigt som vi förde gemensamma anteckningar på ett Google-docs dokument. Vi kunde hela tiden se varandras anteckningar och diskuterade både under filmens gång och efteråt (Eidevald, 2011). Genom att vi observerade filmer gavs en möjlighet till att studera samma sekvens flera gånger som blir en fördel för oss i vår studie (a.a, 2011). Kvalitativ innehållsanalys passar vår studie då metoden avser att söka efter bakomliggande teman i materialet. Dessa bakomliggande teman blir även centralt för det efterkommande kodningsarbetet (Bryman, 2011).
Vi började med att formulera vårt syfte i relation till vårt intresse, tidigare forskning och teoretiskt perspektiv. Därefter formulerade vi forskningsfrågorna, där vi funderade på vad vi faktiskt ville ta reda på. Utifrån vårt syfte samt tillgänglighet valde vi vilka disneyfilmer vi ville studera, samt skapade analysfrågor för att kunna besvara våra frågeställningar (Boréus, 2011). Utifrån våra forskningsfrågor bildade vi våra analysfrågor för att enklare kunna koda vårt material, som vi förklarar vidare i nästa avsnitt.
6.2 Genomförande
Först sökte vi efter relevant forskning och bakgrundsmaterial som var passande till studiens syfte och valde sedan ut vilka filmer vi skulle ha. Efter vår observation av filmerna studerade vi våra
21 sedan studera koderna kritiskt och tolka resultatet (Bryman, 2011). De analysfrågor vi arbetade med var:
• Hur kvinnor och män framställs utseendemässigt och personlighetsmässigt. • Båda könens syn på kärlek och värderingar.
• Små pikar som ges till respektive kön.
• Har Disney valt att bryta sig loss från stereotyperna? Isåfall hur?
Sedan sammanfattade vi koderna utifrån analysfrågorna, för att enklare kunna besvara våra
forskningsfrågor i resultatet. Därefter kopplade vi resultatet till det teoretiska perspektivet samt den tidigare forskningen för att skapa vår analys.
6.3 Urval
Vi har studerat sex disneyfilmer från tre olika tidsperioder, två från 1950-talet, två från 1990-talet och två från 2010-talet. Urvalet av filmerna baseras på vårt syfte, våra frågeställningar, samt tid och tillgänglighet (Boréus, 2011). Detta urval kan ses som ett bekvämlighetsurval då vi anpassade oss utifrån de filmer som fanns tillgängliga (Bryman, 2011). Vi valde däremot disneyfilmer med kvinnliga huvudkaraktärer för att få en bättre förståelse om hur de framställs, då de kvinnliga karaktärerna inte framkommer lika tydligt i disneyfilmer med en manlig huvudkaraktär. I disneyfilmer med en manlig huvudkaraktär är kvinnorna i bakgrunden, medan männen får en liknande framställning oberoende på vilket kön filmen har sitt fokus på. Vi avgränsade oss till disneyfilmer och inte barnfilmer generellt för att studien inte skulle bli för omfattande samt för att Disney intresserar oss. Vi valde dessa sex filmer från olika tidsperioder för att kunna se hur och om genuskontraktet och genussystemet har förändrats över tid, samt för att generera ett tillräckligt material som kan besvara våra frågeställningar i relation till tidsbegränsningen. Vi har fått tillgång till filmerna via streamingtjänsten Cmore och dvd-film.
Skönheten och odjuret samt Frost fanns tillgängliga på Cmore och Askungen, Törnrosa, Den lilla sjöjungfrun och Vaiana fick vi tillgång till via dvd. Här nedanför kommer en kort presentation av
filmernas handlingar utifrån hur vi tolkat dem:
6.3.1 Askungen (1950)
22 välja någon att gifta sig med och därför får alla flickor i landet komma på bal. Askungen hinner inte sy en klänning för att styvmodern ger henne extra mycket arbete för att hon inte ska hinna följa med på balen. Mössen som är hennes vänner syr en klänning åt henne och överraskar henne. Askungen blir överlycklig men de elaka styvsystrarna beslutar sig för att slita sönder hennes klänning för att den består av delar som tillhör dem. Askungen gråter och springer ut i trädgården där hon träffar den goda fen som hjälper henne. Hon trollar fram en klänning, häst och vagn och Askungen skyndar sig iväg till balen.
Prinsen som inte varit intresserad av någon av flickorna, faller direkt för Askungen. De dansar med varandra hela kvällen men eftersom förtrollningen bryts vid midnatt skyndar sig Askungen därifrån. Hon hinner inte säga sitt namn och tappar sin glassko i trappen. Dagen efter får alla flickor i hela landet prova glasskon och den som skon passar får gifta sig med prinsen. Styvmodern låser in Askungen på vinden för att hon inte ska få en chans. Mössen hjälper henne att komma ut och hon hinner precis komma ner för att prova skon. Styvmodern har sönder skon innan Askungen hinner prova den. Då tar Askungen fram den andra glasskon som passar henne perfekt. Askungen gifter sig med prinsen och de lever lyckliga i alla sina dagar.
6.3.2 Törnrosa (1959)
Törnrosa handlar om en vacker flicka som redan när hon föddes blev trolovad till Prins Philip.
Törnrosa får en förbannelse över sig som innebär att hon kommer sticka sig på en spinnrock och dö innan hennes 16 årsdag av den onda fen. De tre goda feerna ger henne gåvorna skönhet, sång och att Törnrosa inte ska dö utan istället somna och kan bli räddad av den sanna kärlekskyssen. På grund av förbannelsen gömmer sig de goda feerna med Törnrosa fram till hennes 16 årsdag i en liten stuga ute i skogen, hon vet inget om magi eller om kungariket.
23 6.3.3 Den lilla sjöjungfrun (1990)
Den lilla sjöjungfrun handlar om Ariel som är en nyfiken, modig och envis sjöjungfru. Hennes pappa
Triton är överbeskyddande, men Ariel bryter ofta mot hans regler. Hon är nyfiken på människolivet och befinner sig ofta vid vattenytan, vilket hon inte får för sin pappa. Ariel får en dag syn på Prins Erik som håller på att drunkna och hon räddar honom och sjunger för honom. Ariel blir förälskad i prinsen och han kan inte sluta tänka på hennes vackra röst.
Ariel låter sjöhäxan Ursula hjälpa henne att bli en människa, men i utbyte mot hennes röst. Om Ariel får den sanna kärlekskyssen av prinsen innan solen har gått ner på den tredje dagen, förblir hon en människa, annars kommer hon att tillhöra Ursula. Hon måste få prinsen att bli förälskad i henne utan hennes röst. Ursula förtrollar sig till en vacker flicka med Ariels röst och får prinsen att vilja gifta sig med henne. Ariel och hennes vänner lyckas avbryta bröllopet och få tillbaka sin röst och prinsen förstår vem Ariel egentligen är. De hinner inte kyssas innan solnedgången och Ariel tillhör därför Ursula. Ariels pappa Triton offrar sig själv till Ursula för att låta Ariel vara fri och Ursula blir havets drottning. Prinsen lyckas döda Ursula och Triton får tillbaka sitt kungarike. Ariel och prinsen gifter sig och lever lyckliga i alla sina dagar.
6.3.5 Skönheten och odjuret (1992)
Skönheten och odjuret handlar om Belle som bor i en liten by med sin pappa. Hon drömmer sig bort
till att få upptäcka världen och inte vara fast i en liten by. Hon är den vackraste flickan i byn men anses dock som konstig då hon alltid läser böcker. Gaston som är byns karlakarl, vill gifta sig med Belle enbart för att hon är vacker men tycker att hon måste sluta läsa och vara konstig för att kunna bli hans fru.
24 6.3.6 Frost (2014)
Frost handlar om drottningen Elsa med sina magiska krafter som hon måste dölja för alla eftersom hon
kan uppfattas som farlig och ett hot för kungariket. Hennes syster Anna visste om dessa krafter när de var små, men efter en olycka mot Annas huvud, var de tvungna att radera Annas minne av det. Elsa isolerar sig för att inte råka visa krafterna eller skada någon igen. På grund av denna isolering får hon inte lära sig att hantera sina krafter, vilket leder till att hon råkar använda dem på sin kröningsdag till drottning.
Anna hittar även en man under kröningsfesten och de vill gifta sig med varandra, Elsa ger dem inte sin välsignelse till detta då hon inte tycker att man kan gifta sig med någon som man precis träffat.
Kungariket och deras allierade blir rädda när Elsa råkar visa sina krafter och Elsa flyr till bergen för att vara ensam och inte bli hittad. Anna bestämmer sig för att hitta Elsa, då Elsa har råkat försätta
kungariket i en djup vinter mitt i sommaren. Anna träffar Kristoff och hans ren på vägen till bergen och övertalar honom att hjälpa henne att hitta sin syster. Kristoff och Anna blir vänner under resans gång.
När de hittar Elsa råkar hon skada Anna igen, men denna gång träffar hon hjärtat vilket är farligare. Kristoff tar Anna till sina vänner som är stentroll, för att de ska hjälpa henne. Trollen säger att en handling av äkta kärlek är det enda som kan rädda henne och att de måste skynda sig innan hon blir till is. När Anna kommer till sin fästman Hans för att få en kärlekskyss vägrar han kyssa henne då han inte älskar henne utan bara ville få en chans att bli kung. Kristoff vänder om till riket igen för att kyssa Anna då han inser att han är kär i henne, men när han är nära att rädda henne så upptäcker Anna att Hans tänker döda Elsa. Anna offrar då sin kärlekskyss för att offra sig själv för sin syster, vilket bryter förtrollningen och Anna blir som vanligt igen. Det behövdes ingen kärlekskyss, utan det räckte med kärleken från sin syster.
6.3.7 Vaiana (2016)
Vaiana handlar om en ung tjej som är dotter till hövdingen på deras ö. Hennes mamma och pappa vill
25 fisken är borta.
Vaianas farmor vet att hon är den utvalda och försöker att stötta Vaianas öde trots hennes fars förbud att ta sig ut till havet. När maten börjar krisa och hennes farmor håller på att dö bestämmer sig Vaiana för att ta en båt och smita iväg ändå då havet har gett henne gudinnans hjärta. För att fullfölja
uppdraget behöver hon först hitta Maui som först har ställt till det. Hon hittar honom på en ö som han har suttit fast på i flera år efter att han förlorat sin magiska fiskekrok. Först försöker han bli av med henne för att sno hennes båt men havet hjälper henne att hålla sig kvar med Maui. De båda blir attackerade av diverse monster som vill ha gudinnans magiska hjärta. Vaiana lyckas med sitt uppdrag och har till slut Maui som medhjälpare efter många om och men. Hon blir hjälten för sitt folk, för havets öar och sig själv.
6.4 Tillförlitlighet och generaliserbarhet
I kvantitativa studier används begreppen validitet och reliabilitet för att mäta och värdera resultaten av en undersökning, dock har forskare diskuterat hur pass användbara dessa begrepp är för en kvalitativ studie (Bryman, 2011). Därför har vi valt att använda oss av begreppen tillförlitlighet och
generaliserbarhet eftersom det är mer anpassat till att mäta kvalitativa studier.
Eftersom vi studerar filmer som finns tillgängliga för alla ges andra forskare möjlighet att också se dessa filmer och göra egna analyser, vilket kan öka trovärdigheten i våra beskrivningar till filmerna. Vår studies trovärdighet kan också anses öka på grund av att vi använder metoden på ett systematiskt sätt, vi är noggranna, där vi förklarat vilka steg som tas och varför (Eidevald, 2011). Vi har även försökt att ha en röd tråd genom studien då vi har följt vårt syfte och frågeställningar genom arbetets gång. Under studiens gång har vi kommit överens om hur vi gemensamt ska tolka materialet, vilket även ökar pålitligheten (Bryman, 2011).
26 ha i åtanke att man aldrig kan veta säkert om hur resultatet skulle bli om vi valde att studera andra filmer (Svensson & Ahrne, 2011).
Våra tolkningar av disneyfilmerna är utifrån våra frågeställningar och det har givit oss vägledning när vi studerat filmerna. Under studiens gång har det varit viktigt för oss att vara så objektiva som möjligt i våra tolkningar samt att inte låta våra förutfattade meningar och åsikter träda fram. I ett tolkningsarbete är det betydelsefullt att vara medveten om vikten av objektivitet (Boréus, 2011).
I vår studie har vi försökt vara så transparenta som möjligt genom att vi har beskrivit hur vi har gått tillväga genom hela processen, vilka antaganden vi har gjort, hur analysen har genomförts samt redogjort för studiens svagheter. Vi har försökt att noggrant beskriva de mönster som har uppkommit angående genussystemet samt genuskontraktet, som kan anses öka kvaliteten i studien. Vår studie kan även tänkas vara användbar för andra sammanhang inom genusforskning och kan därmed stärka studiens kvalitét (Eidevald, 2011).
6.5 Metoddiskussion
När vi valde våra frågeställningar var vi medvetna om att frågorna går lite in i varandra. Första frågeställningen som handlar om framställningen av kvinnors och mäns utseende och personlighet i Disneyfilmerna skulle kunna räknas in i den andra frågeställningen om hur genuskontraktet och genussystemet gestaltas i filmerna. Vi gjorde ett medvetet val att ha framställning av utseende och personlighet som en egen fråga, för tydlighetens skull.
En avgränsning i vår studie är att det finns olika perspektiv som kan analyseras i filmerna. Vi valde att fokusera på just genussystemet och genuskontraktet, både det som är underförstått, ord, uttryck, berättelsens uppbyggnad och hur karaktärerna framställs (Eidevald, 2011). En kritik mot tolkningar är att den ena leder till den andra och flera tolkningar kan uppkomma under tidens gång. Det finns heller ingen fullständig eller avgörande tolkning men genom att noggrant analysera filmerna kan man få ny kunskap (Andersson & Hedling, 1999).
27 Då studien är tidsbegränsad var vi tvungna att avgränsa oss till sex filmer. I annat fall hade vi velat studera flera filmer från Disneys första verk fram tills idag med jämnare mellanrum för att se en tydligare utveckling över tid.
Vi var hänvisade att använda oss av observation och innehållsanalys som metod eftersom det inte fanns en tydlig metodik för hur man analyserar spelfilmer. Detta gjorde att vi anpassade metoderna efter vår studie, då observation i metodhandboken innebär att observera individer i en social miljö och innehållsanalys handlar mer om att studera texter. Videoobservationer var också en metod som vi först övervägde, dock syftar metoden till videor som forskaren själv spelat in av andra individer (Bryman, 2011).
6.6 Forskningsetiska överväganden
Vetenskapsrådet (2018) har fyra forskningsetiska principer som samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning bör ta hänsyn till, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och
28 7.0 Resultat och analys
I detta avsnitt kommer vi presentera resultatet och analysen för studien. Vi kommer besvara våra frågeställningar genom att först redovisa resultatet för varje enskild film och sedan analys för varje tidsperiod, 1950-talet, 1990-talet och 2010-talet. Vi redogör för de normer och mekanismer som disneyfilmerna innehåller samt avslutar med hur dessa normer har förändrats över tid. Våra
analysfrågor har varit behjälpliga för att få fram resultatet och analysen och vi har utifrån dem tolkat innehållet i filmerna.
7.1 Frågeställning 1: Hur framställs kvinnor och män i disneyfilmerna? 7.1.1 Resultat: 1950-talets filmer
Askungen
I Askungen är det fokus på hennes och andra kvinnliga karaktärers utseende. I början av filmen berättar de att styvmodern är elak och svartsjuk på Askungens skönhet. Askungen framställs som vacker, snäll, smart samt är smal med ett symmetriskt ansikte, liten näsa och kan sjunga. På grund av Askungens godhet vill till och med djuren vara vän med henne. Styvsystrarna framställs som Askungens motsats, de är elaka, korkade, sjunger falskt, är klumpiga med stora näsor och får smeknamnet “The ugly stepsisters”. Prinsen ska välja en kvinna att gifta sig med enbart utefter kvinnornas utseende. När styvsystrarna går fram till prinsen himlar han bara med ögonen och kungen säger att inte ens han kan tvinga prinsen att välja dem. Prinsen bjuder upp Askungen till dans direkt när han ser henne och blir förälskad i henne. Det är inte lika mycket fokus på männens utseende, mer än att prinsen framställs som en traditionell prins som ser bra och vältränad ut.
Törnrosa
29 7.1.2 Analys: 1950-talets filmer
I både Askungen och Törnrosa målas kvinnokroppen upp som ett objekt för “the male gaze” medan den manliga kroppen målas upp på ett annat sätt som inte är till för kvinnliga blickar (Rönnberg, 2001). Hur man framställer kvinnor generellt påverkar människans attityd till genus (Coyne, Nelson & Rasmussen, 2016), Askungen och Törnrosa som är typiska disneyprinsessor kan ses som ett bidrag till genussystemet.
Även de onda karaktärerna framställs olika beroende på om det är en man eller kvinna. De traditionellt onda kvinnorna är mer skrämmande än de manliga, som vi kan se både i Askungen och Törnrosa (Davis, 2006). I dessa filmer finns vissa nivåer av genussystemet och genuskontraktets föreställningar om hur relationen och integration mellan män och kvinnor “bör” vara. Till exempel att de starka, modiga männen räddar och tar hand om den “svaga” prinsessan samt framställningen på hur respektive kön “bör” bete sig (Hirdman, 1988). Genuskontraktet visar även hur könen “bör” se ut, genom vilka kläder samt vilken hårlängd som är godkänt för män och kvinnor (a.a, 1988). Till exempel bär kvinnorna enbart klänningar och har längre hår i filmerna.
I dessa filmer visar Disney på att kvinnors skönhet speglar hennes godhet och fulheten blir ett bevis på ondskan. Detta eftersom Askungen och Törnrosa både har skönheten och godheten medan styvmodern och den onda fens utseende reflekterar ondskan (Davis, 2006).
7.1.3 Resultat: 1990-talets filmer Den lilla sjöjungfrun
Det är fokus på utseende både på de kvinnliga och manliga karaktärerna i denna film. Ariel har en smal midja, stora ögon, långt hår och en vacker sångröst, men hon framställs även som nyfiken, äventyrlig och modig. Ariel blir direkt förälskad i prisen så fort hon ser honom och han blir förälskad i hennes röst. Han framställs inte som en traditionell prins, men är fortfarande stilig, vältränad och äventyrlig. Den onda häxan Ursula är en bläckfisk och inte en sjöjungfru som framställs som tjock, grotesk och är tungt sminkad.
30 när hon ska träffa Prinsen på en rundtur i kungariket.
Skönheten och odjuret
Precis som i Törnrosa associerar filmens titel till skönhet, samt att hennes namn Belle betyder vacker. Belle är smal och vacker med stora ögon samt framställs som snäll, smart, äventyrlig och modig. I byn hon bor i framstår hon som konstig för att hon är smart och ”inte som alla andra”, bara för att hon gillar att läsa. Gaston som är byns stolthet är lång, muskulös och framställs som perfekt enligt byborna. Han är även aggressiv, självgod, egoistisk och svartsjuk samt blir jagad av de unga flickorna i byn, förutom av Belle.
Gaston vill enbart ha Belle som sin fru då han tycker att hon är den vackraste av dem alla, men anser att hon behöver ändra på sig. Odjuret blev förtrollad till ett stort monster av en trollkvinna som speglar hans insida. Han är elak, aggressiv och våldsam mot omgivningen. Han förvandlas av en kärlekskyss av Belle till en lång, muskulös och stilig prins. I denna film får karaktärerna lära känna varandra innan de blir kära och handlar mer om att älska någon från insidan, dock enbart från Belles håll.
7.1.4 Analys: 1990-talets filmer
Även dessa filmer från 1990-talet har kvinnorna objektifierats för den manliga blicken “The male gaze” med det stereotypiska utseendet och den snälla personligheten. Under denna tid har de däremot börjat framställa kvinnorna som mer självständiga och äventyrliga, istället för den passiva och lydiga flickan (Rönnberg, 2001). Genuskontraktet syns dock fortfarande genom hur de framställer
karaktärernas utseende och personlighet, samt genom den manliga överordningen i Skönheten och
odjuret (Hirdman, 1988). Det blir tydligt i båda filmerna att Disney vill framhäva att kvinnors skönhet
31 7.1.5 Resultat: 2010-talets filmer
Frost
Elsa är en vacker självständig kvinna med en smal midja, stora ögon och en liten näsa. Anna har samma drag som Elsa men framhävs lite mer naturlig då hon en morgon vaknar med rufsigt hår, dreglande och snarkade. Prins Hans är en stilig man som är välvårdad och är en typisk prins till utseendet, medan Kristoff som är en arbetare framställs som mer rolig, söt, konstig och stark. När Anna träffar prinsen tror hon att det är kärlek vid första ögonkastet och de vill gifta sig direkt trots att de inte känner varandra. Snögubben Olof berättar för Anna vad kärlek är och säger att det är “att sätta någon annans behov före ens egna”, vilket inte har varit ett tydligt budskap i de andra filmerna då det är vanligt att det handlar om att någon är vacker. De goda personerna i filmerna framställs likadant som i de tidigare disneyfilmerna gällande deras utseende, de har dock inte framställt Hans som ful trots att han är ond.
Vaiana
Vaiana är vacker och liten med en smal midja och långt hår. Hon är inte vit vilket är den vanligaste hudfärgen man får se i Disney. Hon är snäll, händig, äventyrlig och självständig samt bryr sig om sin familj och sitt folk. Maui är en stor och stark kille och halvgud med stora muskler. Han är kaxig, självupptagen och tror att alla avgudar honom. Men man får även se en feg och osäker sida av honom då han känner sig meningslös utan sin magiska fiskekrok. I denna film finns det ingen typisk elak person, då den som anses som ond är en vacker gudinna som blivit en demon efter att Maui tagit hennes hjärta. De stöter på några onda monster på resan som vill ha gudinnans hjärta, dock ser de inte ut som typiska onda personer, då det är små levande kokosnötter som är pirater och en stor glittrande krabba.
7.1.6 Analys: 2010-talets filmer
32 De goda personerna i dessa filmer framställs som vackra, men Hans ondska reflekterar dock inte hans utseende som de onda kvinnliga karaktärerna i tidigare filmer (a.a, 2006). Samt de onda personerna i
Vaiana som är manliga onda karaktärer men som inte framställs särskilt skrämmande.
7.2 Frågeställning 2: Hur gestaltas genussystemet och genuskontraktet i disneyfilmerna? 7.2.1 Resultat: 1950-talets filmer
Askungen
Alla kvinnor i hela landet får ett brev om att komma på balen för att prinsen ska välja ut vem han ska gifta sig med. När Askungen springer iväg från prinsen vid midnatt tappar hon sin glassko och prinsen lovar kungen att han ska gifta sig med den som skon passar. Kungariket sänder ut ett brev till alla hushåll med ogifta kvinnor där de skriver att prinsen ska gifta sig med kvinnan som skon passar på. I filmen säger ena tjänaren att skon skulle kunna passa vem som helst men kungen menar att det är prinsens problem.
Törnrosa
Prinsen är ute i skogen och utforskar medan Törnrosa dagdrömmer om att få träffa en lång, stilig och romantisk man. Törnrosa dansar i skogen och prinsen kommer upp bakom henne och dansar med henne. Hon blir först chockad över att se honom men sedan går de iväg tillsammans och blir direkt förälskade i varandra. Prinsen säger även till sin far att han ska gifta sig med flickan han precis mött i skogen, som han inte vet namnet på än. Törnrosa måste bli räddad av en kärlekskyss efter att hon har hamnat i en djup sömn som annars varar för alltid. Prinsen och Törnrosa har precis träffats, de känner inte varandra, men ändå lyckas prinsen rädda henne med en kärlekskyss.
7.2.3 Analys: 1950-talets filmer
33 Askungen och Törnrosa passar båda bra in i dessa beskrivningar, som visar könens isärhållning i
genussystemet (Hirdman,1988).
I Askungen förväntar sig prinsen och kungen att den som glasskon passar ska gifta sig med prinsen, vilket även där gestaltar männens överordning och makt i genussystemet (Hirdman, 1988).
Genussystemet skapas av olika processer, fenomen samt av människans föreställningar och förväntningar, som därefter skapar ett mönster med regelbundna samband (Hirdman, 1988). Detta mönster finns även i Törnrosa när prinsen bara dyker upp bakom henne i skogen och bestämmer att han ska gifta sig med henne. Samt att han själv bestämmer att kyssen som ska rädda henne är en kärlekskyss från honom. Den kulturella överlagringen i både genussystemet samt genuskontraktet handlar om föreställningar om hur relationen mellan en man och en kvinna “bör” vara (Hirdman, 1988). I både Askungen och Törnrosa kan man se hur de gestaltar denna idealtypsrelation, där kvinnan är snäll och svag medan den starka prinsen kommer till undsättning. Både Askungen och Törnrosa som är stereotypiska disneyprinsessor kan bidra med stereotypt beteende hos båda könen (Coyne, Nelson & Rasmussen, 2016).
7.2.4 Resultat: 1990-talets filmer Den lilla sjöjungfrun
Prinsen minns som tidigare nämnt enbart Ariels sångröst efter att hon har räddat honom från att drunkna och bestämmer sig för att han vill hitta flickan med rösten för att gifta sig med henne. Ariel väljer att ge prinsen en chans istället för att vara kvar med sin familj, hon riskerar till och med att bli ägd av Ursula bara för hans skull. För att Ariel ska kunna förbli en människa behöver hon en
kärlekskyss från prinsen utan att kunna prata med honom. Pappan är en överbeskyddande fadersfigur och krabban Sebastian säger till fadern att man borde nåla fast hennes fenor i golvet för att hon smiter iväg hela tiden. I slutändan besegrar de häxan och Ariel gifter sig med prinsen, precis som i de två filmerna från 1950-talet, dock så har de i alla fall lärt känna varandra utan att prata i tre dagar.
Skönheten och odjuret
34 Han berättar för henne att han vill att hon ska massera hans fötter och att de enbart ska få pojkar samt försöker att kyssa henne fast hon inte vill. Belle tackar nej till frieriet och Gaston säger att han ska ha henne som sin fru. Gaston betalar en doktor att sätta Belles pappa på ett mentalsjukhus, då hans plan är att han kan “rädda” hennes pappa om hon väljer att gifta sig med honom.
Odjuret är våldsam och elak och låser in Belles far i en liten fängelsehåla i slottet, dock offrar Belle sin frihet för att rädda sin pappa och byter ut honom mot sig själv. Belle får då ett eget rum och får fritt röra sig på slottet, utom vissa ställen, men hon får aldrig lämna slottets gränser. Odjuret anser i början av filmen att Belle är besvärlig som inte lyssnar på honom. Han hotar med att hon får svälta om hon inte äter middag med honom, slår sönder saker, skriker åt alla och kan inte hantera sina känslor eller behärska sig själv. Belle får inte säga adjö till sin far och odjuret säger till pappan “hon angår inte dig längre”, han äger nu Belle och säger själv att hon är hans fånge.
De andra karaktärerna på slottet förväntar sig att Belle är den som ska bryta förtrollningen och förändra odjuret, men för det måste hon lära sig att älska odjurets insida. Belle släpper sina drömmar om att se världen för att hon har hittat en man. De förtrollade kvinnliga karaktärerna som lever på slottet är en tekanna, en garderob och en dammvippa.
7.2.5 Analys: 1990-talets filmer
De kvinnliga karaktärerna börjar framställas på ett nytt sätt under 90-talet, dock gestaltar sig
genussystemet fortfarande. Till exempel sitter varken Belle eller Ariel och väntar på att bli räddade av en man (Davis, 2006), dock blir de ändå beroende av en man. Ariel lämnar sin familj och riskerar att bli ägd av Ursula för prinsens skull, hon är även beroende av honom genom att hon behöver en kärlekskyss för att kunna förbli en människa. Belle blir beroende av Odjuret genom att hon ger upp sina drömmar för att vara med honom istället.
35 säger till Ariels far, om att de borde nåla fast hennes fenor i golvet, visar även på en maktstruktur där männen har en överordning. Det kan kopplas till den Simone de Beauvoriska förklaringen om att männen är transcendens och kvinnan immanens (Hirdman, 1988).
7.2.6 Resultat: 2010-talets filmer Frost
Elsa blev uppfostrad till att vara en snäll och ordentlig flicka som inte får visa vem hon är. Anna har lite av det traditionella tankesättet i början av filmen, då hon blir förälskad och vill gifta sig med Hans som hon precis har träffat. Anna och Kristoff stöter på troll som är Kristoffs familj och de tror
automatiskt att det är ett kärlekspar när de ser dem tillsammans.
Vaiana
Vaiana har stora drömmar som inte blir accepterade av hennes far och samhället. Vaianas far är på henne hela tiden och ser till att hon gör det som han vill och det som förväntas av en blivande hövding. Han hindrar henne från att göra det som hon vill göra och Vaiana får press på sig att vara den perfekta dottern. När hon inte lyssnar på sin far får han nog och hotar med att han ska elda upp alla båtar. Vaianas mor är en stöttande person, dock säger hon inte så mycket.
7.2.7 Analys: 2010-talets filmer
Elsa är egentligen stark och har magiska krafter som hon måste gömma för samhället.
Enligt genussystemet ska kvinnor och män bete sig och se ut på ett visst sätt (Hirdman, 1988). Som Elsa gör genom att hon är en snäll, duktig och en ordentlig flicka, som hennes far har sagt åt henne att vara då hon inte får visa vem hon egentligen är. Eller Anna som drömmer och sjunger om att hon vill träffa någon, vilket hon senare gör och bestämmer sig samma dag för att de ska gifta sig. Detta fenomen är något som har följt de tidigare filmerna, då Walt Disney ansåg att kvinnor var känslosamma, moderliga och romantiska (Davis, 2006).
36 med vänskap, dock antar Kristoffs familj direkt att de är ett par och att de ska gifta sig.
I Vaiana kan vi se hur hennes far sitter på den manliga överordningen, då han hela tiden hindrar henne från att göra det hon själv vill göra. När Vaiana inte lyssnar på sin far markerar han även vem som bestämmer och säger att han ska elda upp alla båtar. Vi kan även se den dövstumma och osynliga modern (Hirdman, 1988), då hennes mor ger henne medlidande blickar när fadern säger åt Vaiana, och sedan stöttar modern henne när fadern inte är där.
7.3 Frågeställning 3: Har Disneys framställning av genussystemet och genuskontraktet förändrats över tid?
7.3.1 Resultat: förändringar över tid
1990-talet
I Den lilla sjöjungfrun och Skönheten och odjuret finns det några förändringar som har skett sedan filmerna Askungen och Törnrosa från 1950-talet. En förändring som har skett är att Ariel i Den lilla
sjöjungfrun räddar prinsen från att drunkna, till skillnad från de tidigare filmerna där både Askungen
och Törnrosa väntar på att bli räddade av en man. En annan förändring är att Ariel framställs som äventyrlig och självständig, till exempel följer hon sitt hjärta och lyder inte sin far. Askungen och Törnrosa är mer passiva, lydiga och gör vad de blir tillsagda att göra. I Den lilla sjöjungfrun finns en manlig karaktär, Blunder, som är mer rädd av sig jämfört med Ariel som är modig. Vilket bryter lite mot genuskontraktet om att det alltid är männen som är modiga.
37
2010-talet
I Frost och Vaiana kan man se den största förändringen jämfört med filmerna från 50-talet. I Frost finns det många komponenter med som tyder på att Disney vill försöka bryta sig ur mönstret av genussystemet samt genuskontraktet. Då till exempel Anna snarkar och dreglar när hon sover och vaknar upp med rufsigt hår. Anna vräker även i sig godis, hon är klumpig och beter sig inte som prinsessorna i de tidigare filmerna, där de är passiva och perfekta. I början filmen har de med en del typiska Disney stereotyper för att sedan bryta ner dem. Anna vill gifta sig med en man som hon precis har träffat och tror att det är sann kärlek. Både Elsa och Kristoff ifrågasätter det och att det inte kan vara sann kärlek eftersom de inte känner varandra. Elsa vill inte att Anna gifter sig med någon som hon precis har träffat, vilket bryter ifrån de tidigare disneyfilmerna där de blir förälskade och gifter sig på en gång. Frost har inte sitt fokus på kärlek mellan en man och en kvinna, utan handlar mer om kärleken mellan två systrar. I filmen tror de att Anna enbart kan räddas genom en kyss från Hans. Dock visade det sig att det var fel, utan det handlade mer om en kärlekshandling och inte en
kärlekskyss. Anna väljer att offra sig själv för att rädda Elsa istället för att själv bli räddad. Kristoff vill slå prins Hans men istället gör Anna det själv och ger honom en smäll i ansiktet. I den här filmen är det Anna som är hjälten med hjälp av män och inte en man som är hjälten för henne.
Kärleken mellan Anna och Kristoff börjar med att de bara är vänner. I Askungen, Törnrosa och Den
lilla sjöjungfrun blir de förälskade i det motsatta könet direkt. I de tidigare filmerna har inte de
motsatta könen enbart varit vänner med varandra om de inte är djur. I Frost lyfter de fram både syskonkärlek och vänskap och inte enbart romantisk kärlek mellan en man och en kvinna, som både
Askungen, Törnrosa, Den lilla sjöjungfrun och Skönheten och odjuret gör.
Kristoff säger ”jag vill gråta” och Anna svarar ”kör hårt, jag dömer dig inte”, vilket även här bryter sig från genuskontraktet då de visar att det är okej för killar att gråta och visa känslor. När Kristoff får en ny släde av Anna så säger han ”jag skulle kunna kyssa dig! Eller jag skulle vilja, får jag?” och Anna kysser honom. I tidigare filmer har de inte frågat om lov, utan istället kysst kvinnorna trots att de till exempel ligger medvetslösa som Törnrosa.
I Vaiana finns inte heller någon kärlekshistoria mellan en man och en kvinna, det är kärleken mellan familjen, sitt folk, vänskap och för sig själv som lyfts fram. Till exempel att Maui som är den manliga huvudkaraktären och Vaiana blir bra vänner istället för att bli förälskade i varandra.
38 manliga dominansen över en kvinna. Hon blir sin egen hjälte i sin historia samt för havet och alla människor som bor där.
Det finns varken i Frost eller Vaiana någon typisk kvinnlig ond karaktär som det finns både i
Törnrosa, Askungen och Den lilla sjöjungfrun.
7.3.2 Analys: förändringar över tid
Under 1990-talet kan man se en förändring jämfört med filmerna från 1950-talet, då Disney har börjat framställa kvinnorna som mer självständiga och starka, samt att de inte sitter och väntar på att bli räddade av en man (Davis, 2006). Både i Den lilla sjöjungfrun samt i Skönheten och odjuret, kan man se denna utveckling då de båda räddar männen samt att de fått en mer utvecklad personlighet. De båda kvinnorna följer sitt hjärta och gör det som de själva vill, de kan ta hand om sig själva och lyder inte de manliga karaktärerna som försöker styra dem. Disney har börjat bryta dessa mönster med könsroller i filmerna, eftersom kvinnorna framställs som mer självständiga, äventyrliga och modiga och männen framställs som mer beroende (Rönnberg, 2001). Under 1990-talet sker den största förändringen på hur de framställer just kvinnor, de har även visat upp en känsligare sida hos en man genom den manliga karaktären Blunder, då han är mer försiktig och rädd av sig.
Genuskontraktet handlar om hur respektive kön bör vara mot varandra samt hur de ska prata och vilka ord som är tillåtna att använda (Hirdman, 1988). Här kan man till exempel se en förändring i
Skönheten och odjuret, då Odjuret anser att Belle är besvärlig som inte lyssnar på honom, när hon står
upp för sig själv och inte tycker att hans beteende är okej.
De har även börjat bryta sig loss ifrån de mer ytliga kärlekssituationerna, där de blir förälskade vid första ögonkastet och gifter sig direkt efter de blivit räddade. Belle och Odjuret lär känna varandra på djupet innan de blir kära i varandra, även Ariel och prinsen får lära känna varandra i tre dagar innan de blir ett par. Hirdman (1988) skriver om den kulturella överlagringen som förklarar hur en relation och en idealtypsrelation mellan en man och kvinna “bör” vara. Som tidigare nämnt kan man se den snälla och svaga kvinnan i de tidigare filmerna från 1950-talet, men under 1990-talet har Belle och Ariel fått en egen vilja, tankar och åsikter mot männen som vill bestämma och styra över dem.
