En intressant fråga som denna studie har brottats med under process-spårningen är hur bra dessa orsaksförklaringar är på att förklara fallet. Det tidigare avsnittet gick inte igenom detta eftersom dess uppgift enbart var att belysa sakerna som igenkändes med förklaringarna. Ett ärligt svar till den här frågan är att båda två har en viktig och tydlig förklaringsvikt för att förklara avsteget. Men har någon ny information lyckats identifieras?
De två orsaksförklaringarna analyserar fallet utifrån två olika synsätt. Orsaksförklaringen om: Kunskapsbrist, oklarhet om ansvarsområden och dålig kommunikation, är grundade ifrån observationer ifrån näringsdepartementets rapport, som är menade att vara väldigt konkreta. Faktorerna presenteras inte inom ett teoretiskt ramverk med förutbestämda konsekvenser och förväntningar. Därmed fångar de upp de mindre sakerna inom organisationen, vilket efter tag kan vissa på ett systematiskt problem av kunskap, ansvar eller kommunikation. Med
hänseende till det ger det studien ett verktyg att framhäva de ”enkla” sakerna, som kan ha en påtaglig effekt på myndighetens arbete. Mål- och resultatstyrning fokuserar istället på de effekter som systemet har på myndigheten. I skillnad från den första orsaksförklaringen fungerar den här genom att den först och främst utgår ifrån systemet, för att sedan hitta faktorer som igenkänner karaktärsdragen inom det systemet. I och med det börjar analysen på två olika nivåer vilket producerar olika mängder information och typer av information. Detta leder i sin tur till att ny information produceras via orsaksförklaringen mål- och
resultatstyrning. Men vad förklarar orsaksförklaringarna på egen hand?
Näringsdepartementets orsaker är välgrundade, vilket uppvisades via avsnitten om de olika faktorerna. Det är svårt att analysera detta fall genom att inte uppmärksamma arbetarnas kunskaper, deras förståelse gällande ansvarsområden och bristen på kommunikation mellan dem. Som det har redogjorts hade redan kunskapsbristerna börjat uppvisas inom valet av upphandlingsform för upphandlingen. Där visade det sig att hela myndigheten saknade de kunskaper och erfarenhet som behövdes för att genomföra outsourcingen. Fast det fortsatte projektet, och även fast transportstyrelsen själva erkände det här faktumet, bestämde de sig för att leda processen ändå. Detta är en viktig anledning varför utfallet blev som det blev eftersom aktörerna agerade utifrån både bristande arbetskunskaper och generell information om saker som berörde myndigheten. Argumenten för kommunikationsbrist grundar sig i konversationerna som fanns mellan transportstyrelse styrelse och generaldirektören samt
andra aktörer. Att Maria Ågren, och IT-direktören rapporterade till styrelsen för myndigheten ett flertal gånger och rapporterade om framgången inom projektet, utan att nämna problemen som uppstod är en stark faktor. Ifall styrelsen hade vetat om läget i myndigheten tidigare hade möjligen ledamöterna inom styrelsen kunnat stoppat det. Istället blev de verktyg för att vidare legitimera processen för avsteget. Hade en tydligare dialog förts med säkerhetstjänsten och regeringskansliet hade myndigheten kunnat få bättre befogenheter och information,
nödvändig för att åtgärda problemen som uppstod. När generaldirektören bestämde att ta avsteg från lagen uppvisades oförståelsen gällande befogenheterna som ges ut inom det ansvarsområde. Att hon som generaldirektör agerade självständigt, utan någon sanktionering av beslutet, måste inte bara anses vara ett övertramp gällande befogenheter, utan en direkt konsekvens till avsteget. Samtidigt går det inte att ignorera säkerhetspolisens uppmaning till Staffan Widlert om att undvika att nämna säkerhetsproblemen. Det är säkerhetspolisens uppgift att rekommendera om goda åtgärder för att förebygga de problem som de själva har identifierat. I stället för det bestämde sig säkerhetspolisen att göra det motsatta genom att rekommendera att inte göra någonting. Säkerhetspolisen gick inte utanför sina befogenheter. I det här fallet levde de inte upp till förväntningarna som staten och folket har på dem. Alla dessa saker är genomgående och bra observationer till orsaker för avsteget.
Mål- och resultatstyrning visar dock att den kan tillföra till ny information om fallet gällande belysandet av de olika effektiviserings och mål aspekter som framkommer regelbundet inom processen. Detta är någonting som näringsdepartementets rapport misslyckas med att
framhäva som faktor. Med hjälp av denna orsaksförklaring har studien lyckats visa under ett flertal gånger att mål och resultat är primära mål för både motiveringen till påbörjandet av upphandlingen, men också under de processer som utgör det. Fall såsom resonemanget om hur man bedömde leverantörernas erbjudanden, till samtalen om uppfyllanden av målen mellan Erik Bromander och Maria Ågren, är konkreta exempel. Som sagt bedömdes erbjudandena från leverantörerna för att ta över driften med utgångspunkten på effektivitet, vilket igenkänns inom denna orsaksförklaring. Rapporten betonade inte viktigheten och implikationerna av denna strategi på avsteget. När det fallet sätts i kontexten om mål- och resultatstyrning blir det enklare att förstå konsekvenserna av det. Fallet med Bromander visar klart och tydligt hur regeringskansliets behov att vilja uppnå målen, stressade
transportstyrelsen, att utföra sitt arbete utifrån en tidsplan och resurser som inte gick ihop. Näringsdepartementets rapport nämner faktiskt bristande tidsplan som en av orsakerna till avsteget, men misslyckas ännu en gång med att sätta den i en kontext som belyser orsaken till
att tidsplanen blev försenad. Ett annat exempel som nämndes i analysen var bedömandet av leverantörernas erbjudanden. Hela resonemanget följde en ide om effektivitet där faktorer såsom säkerhet bortprioriterades, på grund av att faktorn inte igenkändes i kategorin om effektivisering. Denna sak är viktig del för att förklara avsteget. När myndigheten accepterade IBM:s bud utgick de helt utifrån vad IBM kunde förse myndigheten med för att uppfylla sina mål. Säkerhetsfrågan om erbjudandet lades på sidan, vilket i sin tur ledde till problemen med säkerhetsskyddsavtalen med underleverantörerna. Ett av de största problemen kom ifrån att underleverantörerna inte hade skrivit något avtal. Om mål- och resultatstyrning inte hade äventyrat säkerhetsfrågorna i myndigheten, och fokuserat alla resurser på effektivitet och uppnå målen, hade möjligen den sidan av fallet kunnat undvikas.
Ifall bara näringsdepartements analys hade använts för att studera detta ämne, hade saker som togs upp av mål- och resultatstyrning inte betonats tillräckligt. Detta hade i sin tur gjort studien fattigare på viktiga perspektiv som har lyckats belysa aspekter av frågan som inte hade tagits upp innan. Det påvisar också den genomgående roll som mål- och resultatstyrning har haft gällande orsakerna som ledde till avsteget.
12. Slutsatser
De slutsatser som kan göras utifrån vad denna slutats har kommit fram till är att mål- och resultatstyrning har haft en signifikant effekt på förklaringsmöjligheterna till det här fallet. Studien har visat hur ett antal olika faktorer såsom kunskapsbrist och mål kan ha påverkat valet av generaldirektören att göra avsteget från lagen 2015. Speciellt har studien visat hur orsaksförklaringarna synliggörs via process-spårningen samt vad för påverkan mål- och resultatstyrning kan ha haft på fallet.
Vad som kan sägas är att ett specifikt bidrag till forskningen har gjorts genom framhävandet av mål- och resultatstyrning som orsaksförklaring till det här fallet. Genom belysandet av samtal och beslut tagna av olika aktörer inom myndigheten visas det hur filosofin bakom mål- och resultatstyrning genomsyrat myndighetens arbetssätt. Transportstyrelseskandalen har med hjälp av denna orsaksförklaring blivit tydligare att förstå, genom att mål- och resultatstyrning har lagt in flera olika faktorer som utgör fallet, och visar den sammanhängande effekten systemet har haft inom fallet.
Framtida studier om ämnet kan referera till de fynd som har gjorts i denna studie, och bygga på det, för att förklara fallet genom mer orsaksförklaringar. Studien blir också ett bidrag till diskussionen om mål- och resultatstyrnings påverkan på förvaltningsmyndigheter. Den diskussionen är viktig för hur förvaltningspolitiska system ska organisera sig och vilka positiva och negativa faktorer som utgör systemets filosofi.
Eftersom ämnet har varit väldigt stort och komplext utgår den här studien ödmjukt till faktumet att andra orsaksförklaringar kan ha en viktig påverkan på fallet också. Det finns säkerligen information som inte har nämnts inom denna studie som skulle ha hjälpt att nyansera den ännu mer. Eftersom ämnet är stort blir studien ett mindre bidrag till
diskussionen om tranportstyrelsen, och förhoppningsvis ett viktigt bidrag till diskussionen om mål- och resultatstyrning.
13. Bibliografi
13.1. Tryckta källor:
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A., Wängnerud, L. (2017). Metodpraktikan – Konsten att studera samhälle, individ, och marknad. Wolters Kluwervol. 5.
Sundström, G. (2019). Granskningspolitikens huvudlinjer. I Jacobsson, B. Pierre, J. & Sundström, G. (RED.) Granskningssamhället – offentliga verksamheter under lupp. Lund: Studentlitteratur.
Teorell, J. & Svensson, T. (2007). Att fråga och att svara – samhällsvetenskaplig metod. Liber AB.
13.2. Elektroniska källor:
Han inledde it-affären som slutade med skandal: ”Vi var naiva”. (2017). [Elektroniskt] Dagens nyheter, 26 januari. Tillgänglig: Dagens nyheter. [2020-04-25].
Interpellation 2014/15:269. Säkerhetspolitiskt råd på Regeringskansliet. Stockholm: Riksdagen. Hämtad 1 maj, 2020 från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/interpellation/sakerhetspolitiskt-rad-pa-regeringskansliet_H210269.
Jag läste Säpos granskning av IT-skandalen i Transportstyrelsen – så du slipper. (2017). [Elektroniskt] Breakit, 24 juli. Tillgänglig: Breakit. [2020-04-26].
Jerräng, M. (2011). [Elektronisk] Regeringen vill se mer outsourcing. Computer Sweden. 23 maj. Tillgänglig: Computer Sweden. [2020-04-25].
Nya dokument: Transportstyrelsen pressades av Regeringskansliet. (2017). [Elektroniskt] Dagens nyheter, 31 augusti. Tillgänglig: Dagens nyheter. [2020-04-26].
Näringsdepartementet. (2018). Granskning av Transportstyrelsens upphandling av it drift. Stockholm: Elanders Sverige AB. Hämtad 20 april, 2020 från
https://www.regeringen.se/4929a7/contentassets/66c5a2ed9b824a8fb56d9addc7c0934f/ds-2018_6.pdf.
Regeringen fick information om myndighetens lagbrott – men reagerade inte. (2017). [Elektroniskt] Dagens nyheter, 19 juli. Tillgänglig: Dagens nyheter. [2020-04-25]. Riksrevisionen. (2011). IT inom statsförvaltningen – har myndigheten på ett rimligt sätt prövat frågan om outsourcing bidrar till effektivitet? Stockholm: Riksdagstryckeriet. Hämtad 22 april. 2020 från
https://web.archive.org/web/20170804002209/http://www.riksrevisionen.se/PageFiles/8528/A
npassad_11_4_IT%20inom%20statsf%c3%b6rvaltningen.pdf.
Statskontoret – myndigheten för en effektiv statsförvaltning (2018). Poddavsnitt#1 Skandal. [Poddradio]. http://www.statskontoret.se/forvaltningskultur/podd/.
Upphandlingsmyndigheten (2018-12-19). Förhandlat förfarande. Tillgänglig:
https://www.upphandlingsmyndigheten.se/upphandla/om-upphandlingsreglerna/Upphandlingsforfaranden/over-troskelvardena/forhandlat-forfarande/ [2020-05-02].
13.3. Tidskrifter
Newlove-Eriksson, L, Giacomello, G, Eriksson, J. (2018). The Invisible Hand? Critical Information Infrastructures, Commercialisation and National Security. Italian Journal of International Affairs, Vol. 53.
Pedersen, K. (2010). Konkurrenspräglad dialog. Europarättslig Tidskrift. Vol. 1.
Powers, M. (2000). The Audit Society – Second Thoughts. International Journal of Auditing. Vol. 4.
Proscovia, S. (2019). The impact of new public management through outsourcing on the management of government information: The case of Sweden. Records Management Journal, Vol. 29.