4. Önskan att bli informerad, människor är intresserade och nyfikna på vad som sker i världen runtomkring de.
9.3 Frågeställning 3 – Skiljer sig tankarna om mediers inflytande på identitetsskapandet mellan utlandsfödda och personer som är födda i Sverige?
För mig är det svårt att säga hur identitetsskapandet skiljer sig åt mellan utlandsfödda och personer som är födda i Sverige med utländsk bakgrund generellt, eftersom studien baseras på 7 personer. Vissa tror att utlandsfödda har det lättare eftersom de redan har en identitet och vet var de kommer ifrån, medan andra tror att utlandsfödda kan ha det svårare beroende på i vilken ålder de kommer till det nya landet, där de måste visa vad de går för, för att bli accepterade. Andra tror att personer som är födda i Sverige och har utländsk bakgrund, då föräldrarna har invandrat, kan få det jobbigt med identitetsskapandet eftersom de har svårt att bestämma sig för vilken kultur de ska anpassa sig mer till, föräldrarnas eller den nya kulturen? Medan de kan kanske även ha det lättare eftersom de är född i det land som de växer upp i, och borde på det viset skapa en klarare bild i deras identifikationsprocess. Personligen tror jag att alla dessa tolkningar kan stämma, eftersom det beror mycket på individen själv, hur stark man är som person, ens värderingar, ens mål i livet och hur man uppfattar världen runtom. Även om jag inte kan dra en exakt slutsats mellan invandrares och utländska personers tankar om mediernas inflytande och identitetsskapandet, kan jag här göra en jämförelse baserat på mina intervjupersoners tankar och åsikter, och ge läsaren till denna uppsats en chans att dra egna slutsatser, Även om min indelning kan uppfattas som att jag delar in de intervjuade i fack (med tanke på att de flesta var emot den formen av indelning), är det nödvändigt för mig att dela in de för att kunna komma fram till undersökningens syfte över hur invandrare och utländska personer betraktar sig själva utifrån det som medierna skildrar, hur det påverkar deras identitetsskapande. Min intention är verkligen inte att kränka de intervjuades svar eller tankar på något vis. De som blev intervjuade var 4 stycken invandrare, 3 stycken utländska personer (med invandrade föräldrar). Av dessa var det sammanlagt 4 personer som sa att man kan bli påverkade av medier och de resterande 3 tyckte inte att medierna hade särskilt stor påverkan. För att spalta upp det ännu mera:
Nej = 1 st Ja = 2 st Utländska personer (invandrade föräldrar) Ja = 3 st Invandrare Nej = 1 st
Det vill säga att det var 3 invandrare som ansåg att medierna kunde påverka en, medan det var 1 person som avvek, och det var 2 utländska personer som ansåg att medierna kan påverka folk, medan det var 1 person som inte tyckte det. Jag tolkar de intervjuades svar att majoriteten av de intervjuade, vare sig de är invandrare eller utländska person, anser de att medierna kan påverka folk i någon utsträckning, antingen medvetet eller omedvetet. I vissa fall ansåg de att medierna kan påverka de personligen, och i andra fall förnekade de påverkan på sig själva men trodde att medierna kunde påverka folk i allmänhet. Men kort sagt skiljer sig tankarna om mediernas inflytande på identitetsskapandet inte särskilt mycket mellan invandrare och utländska personer.
Även om alla intervjupersonerna inte gav ett direkt intryck av att de blir påverkade av de negativa skildringarna medierna ger av invandrare och utländska personer, och hur det påverkar de och deras identitet, tror jag att det är svårare att medge att man blir negativt påverkad, att tala ut om starka känslor som kan uppstå inom en när det gäller folkgrupper och fackindelningar, än att medge att man blir påverkad av tidningar som ELLE eller musikprogram, för sådant kan man berätta skämtsamt med en glimt i ögat. Jag kan dock inte helt klart säga att mina intervjupersoner blir negativt eller positivt påverkade av mediernas skildringar, men de intryck jag fick och det jag skrev i analys- och resultatdelen är min tolkning av det jag hörde och uppfattade under intervjuns gång. Eftersom nästan alla sa att begreppet invandrare är negativt laddat och uppkommer oftast i negativa samband i medierna, och att medierna har en stor roll i identitetsskapandet, är det svårt att utesluta möjligheten att de kan medvetet eller omedvetet ta till sig det de läser och hör. Ibland kan man säga att man inte tror på en sak eftersom man inte vill erkänna det högt, av rädslan att bli för djupt involverad, känslosamt involverad i ämnet. Hellre tar man avstånd från det, och avvisar påståenden för att undvika ett sådant problem. Å andra sidan tror jag även att de vet själva var de står, och de är tillräckligt vuxna och kloka att tänka till och inte ta åt sig allt de ser eller läser.
10. Slutdiskussion
Innan jag påbörjade undersökningen om identitet och identitetsproblem, samt frågor om medier och mediernas bild av invandrare och utländska personer födda i Sverige, hade jag bara mina egna åsikter att gå på, mina egna livserfarenheter och kunskaper. Efter att ha fått denna chans och möjlighet att intervjua dessa 7 personer har jag insett att jag har lärt mig mycket från dem. Det är inte alltid man ser saker och ting ur olika vinklar, men dessa 7 personer har visat mig att det finns olika vinklar. Men läsaren till denna uppsats måste samtidigt vara medveten om att undersökningen inte kan generaliseras på något vis, dessa resultat och tankar som lyfts fram i studien är något som dessa 7 personer har upplevt, och man kan inte på något sätt generalisera dessa personers tankar till andra människor från samma folkslag eller landsgrupp. Däremot kan man som läsare reflektera över dessa tankar, försöka förstå de positiva och negativa tankarna som kan uppstå hos en person, de missuppfattningar som kan uppstå mellan människor, de uppdelningar som kan uppstå mellan människor, men även mediernas roll i identitetsskapandet. Detta för att försöka minska på de problem och missförstånd som finns i samhället, för att få bort ”vi och dom” – tänkandet och börja se på människor som enskilda individer, inte som grupper. Jag har här försökt att lyfta fram några få individers personliga erfarenheter och tankar, för att kunna visa hur utländska personer kan uppleva sig själva, utifrån det de ser omkring sig och utifrån det som media konstruerar och skildrar. Medier som anses vara en stor makt kan påverka folk, på ett positivt eller negativt sätt, och om så är fallet hos många fler människor, kanske medierna borde se efter sin roll och försöka ge en nyanserad och balanserad bild i sin rapportering, oavsett vilken typ av händelse det gäller.
En vidare forskning, baserat på detta ämne, skulle kunna genomföras på en större grupp människor runtom i Sverige eller runtom i världen. Man kanske så småningom kan komma att förstå mediernas roll bättre för olika individer och hur det påverkar människornas tänkande i samhället. Man skulle även kunna genomföra vidare forskningar genom att exempelvis jämföra utländska och svenskars identitetsskapande utifrån det som medierna skildrar, vilka likheter och skillnader som finns. Om människorna i ett samhälle börjar tvivla på vem de är och var de tillhör, försvagas människorna, och därmed samhället, eftersom det är människorna som utgör samhället. För mig har detta ämne varit väldigt intressant, och jag hoppas verkligen att ämnet väcker intresse hos andra, och att man lägger ner en minut eller två (om inte mer) på att reflektera över ett problem som inte tas upp särskilt ofta, identitetsproblemet.