Frågeställningar vid utvärdering av datasammanställningar

Ett antal frågeställning beaktas vid framtagning av riktvärden: 1.1.1 metod för riktvärdesframtagning

Två huvudmetoder används för att extrapolera från tillgängliga data för att ta fram en föroreningshalt i miljön som motsvarar en acceptabel effektgrad.

• Fördelningsmetoden: Känsligheten av arter eller ekologiska processer beskrivs med en statistisk fördelning. Oftast används en normal­ eller log­normal­fördelning. Riktvärdet motsvarar en viss percentil av fördelningen. Vilken percentil som används beror på riktvärdets syfte och vad som ses som en acceptabel grad av miljöskydd eller effekt. • Säkerhetsfaktormetoden: Säkerhetsfaktor används oftast när till­

gängliga data är begränsade. Oftast används det lägst tillgängliga värdet från alla tillgängliga toxicitetsdata, som sedan delas med en säkerhetsfaktor. Värdet på säkerhetsfaktorn väljs för att ta hänsyn till typen av toxicitetsdata, mängden och spridningen av data bland olika funktionella eller taxonomiska grupper samt farligheten av föroreningen.

Eftersom artkänslighetsfördelningen är en mer kvantitativ metod, som skyddar en viss procent av arter i ekosystemet, föredras den framför säkerhets faktormetoden. Fördelningsmetoden ställer oftast högre krav på dataunderlagets spridning och mängd. Nackdelen med säkerhetsfaktor­ metoden är att de är grundade på policybeslut snarare än ekotoxikologisk kunskap. Om dataunderlaget är mycket bristfälligt kan användning av stora säkerhetsfaktorer överskatta riskerna. Det är däremot inte möjligt att upp­ skatta vad de verkliga riskerna är.

Vid användning av artkänslighetsfördelningsmetoden bör hänsyn tas till relevansen av data i fördelningen för ekosystemet som skall studeras, val av kurva för fördelningen och val av konfidensintervall.

1.1.2 antal datapunkter

Av statistiska skäl krävs fyra toxicitetsdata från olika taxonomiska grupper för att göra en artkänslighetsfördelning. Vid färre än fyra används en säker­ hetsfaktor.

1.1.3 typen av datapunkter

Effektparametrar bör vara relevanta för effekter vid populationsnivå av test­ arterna. Valet av toxicitetsdata parametrar som kan inkluderas i dataunderla­ get relateras till det val av skydds­ eller effektnivå som används som riktvärde. Testerna där subletala effekter (tex tillväxt, beteende, effekter på reproduk­ tion) studeras föredras över testerna där överlevnad/dödlighet används som endpoint. Tester med kronisk exponering (långtidsexponering) föredras fram­ för tester med korttidsexponering.

Typen av toxicitetsparameter som används är också viktig. För riktvärden som skall användas vid gallringsnivån utgör NOEC­ och LOEC­värdena den lämpligaste utgångspunkten eftersom riktvärdena syftar till en icke­effekt­ koncentration av en förorening i miljön. Vid andra steg i en riskbedömning kan andra parametrar, tex ECx­ och LCx­data vara lämpligare, eftersom då syftar riktvärdena till en viss effektnivå i miljön. I många försök ger ECx­data en bättre bild av dosresponssambandet än NOEC/LOEC­värdena och därför kan en låg percentil på fördelningen av ECx­data vara ett bättre beslutsunder­ lag för ett riktvärde än en högre percentil på fördelningen av NOEC/LOEC­ data.

Eftersom tillängliga datasammanställningar oftast är inriktad på NOEC/ LOEC­data, används NOEC/LOEC­data som utgångspunkt vid framtagning av riktvärden. En låg percentil av en fördelning av effektsdata kan vara att föredra som riktvärde, men ett omfattande dataunderlag med ECx­data har inte sammanställts ännu.

1.1.4 val av arter/processer

Dataunderlaget bör bestå av data från testorganismer som är relevanta för miljön som är aktuell för miljöriskbedömningen. I praktiken görs detta sällan eftersom dataunderlaget består av ett begränsat antal testresultat. Dataunderlaget bör inkludera data för organismer som representerar olika

• ekologisk funktion, tex primärproducenter, primär och sekundär­ konsumenter och saprotrofer,

• taxonomiska grupper, • exponeringsvägar, • steg i livscykel.

I praktiken är dataunderlaget för många föroreningar otillräckligt för att inkludera alla dessa grupper. De flesta riktvärden idag fokuserar på studier av evertebrater och växter och till viss del mikroorganismer. Det betyder att fokus främst ligger på de lägre nivåerna i näringskedjan, dock representeras flera trofiska nivåer i gruppen evertebrater. Hänsyn bör tas till osäkerheterna som förekommer när viktiga grupper organismer saknas från dataunderlaget.

Det är möjligt att göra separata sammanställningar av data från tester med mikroorganismer eller markprocesser och data från enartstester. Data för

mikroorganismer eller processer inkluderas i Holländska och Kanadensiska sammanställningar, men inte i USEPAs sammanställningar. USEPA anser att data för markprocesser är opålitliga eftersom processernas hastighet beror på många andra faktorer som varierar mellan tester. När data för markprocesser inkluderas i sammanställningar, behandlas de på olika sätt, beroende på data­ underlagets omfattning. Om dataunderlaget är bra, används olika känslighets­ fördelningar för enartstester och markprocesstester. Riktvärden från dessa fördelningar kan då jämföras. Om dataunderlaget är mindre bra inkluderas data för markprocesser i känslighetsfördelningen av enartstester. Båda meto­ derna används i befintliga datasammanställningarna.

Data för organismer vid högre trofiska nivåer bör inkluderas vid fram­ tagning av riktvärden. För dessa organismer måste bioackumulation av för­ oreningar i näringskedjan beaktas. För att kunna ta fram en halt i mark som motsvarar en toxisk effekt i vilda djur behövs modellering av förorenings­ transport i näringskedjan. Denna typ av modellering har inkluderats i data­ underlaget för vissa ämnen. Resultaten av modelleringen är dock ofta ganska osäker.

1.1.5 Skyddsnivå

Riktvärden tas fram för att motsvarar en specificerad grad av effekt på miljön. Valet av skyddsnivå för miljön beror på riktvärdets syfte.

I Sverige har två riktvärden använts, för känslig och mindre känslig markanvändning. Vid känslig markanvändning bör användning av området inte begränsas av markens förmåga att genomföra ekologiska processer. Vid mindre känslig markanvändning bör marken kunna stödja de ekologiska funktioner som krävs, tex begränsad tillväxt av vegetation (prydnadsväxter, gräs mm) och tillfällig vistelse av djur.

Riktvärden har valts som motsvarar skydd av 75 % av marklevande arter för känslig markanvändning (KM) och 50 % av marklevande arter för mindre känslig markanvändning (MKM), baserat på fördelning av NOEC­data. Så långt som möjligt har riktvärdena beräknats från artkänslighetsfördelningar som anges i dataunderlaget (för enartstester, markprocesser eller alla tillgäng­ liga data).

1.1.6 datakvalitet

Riktvärdena bör baseras endast på studier av hög kvalitet, där det praktiska genomförandet av ekotoxikologiska tester och den statistiska behandlingen av resultaten uppfyller förutbestämda krav. Därför har kriterier för datakva­ litet tillämpats av olika organisationer vid framtagning av befintliga datasam­ manställningar. Kvalitetskriterier från olika organisationer skiljer sig något,

Osäkerheterna som finns i dataunderlaget bör inkluderas i en bedömning av riktvärdenas säkerhet. Men idag är dataunderlaget för många ämnen brist­ fälligt och att ställa för höga krav på underlagsdata vid framtagning av riktvärden kan leda till att det blir omöjligt att ta fram riktvärden överhuvud­ taget. Data av mindre bra kvalitet som inte kan användas som underlag vid framtagning av riktvärden kan ibland användas för att öka säkerheten i de framtagna riktvärdena.

1.1.7 Bakgrundshalter

Bakgrundshalter måste också beaktas vid framtagning av riktvärden. För att vara tillämpbara som generella riktvärden kan inte ett riktvärde ligga under naturligt förekommande bakgrundshalter. Information om bakgrundshalter i Sverige finns i SGU (2004).