Frågor som ställts till tjänstemän på de intervjuade kommunerna.
1. Riktvärden för bostadsbyggande utan bullerdämpande åtgärder är 50 dB(A) dag och 45 dB(A) kväll och natt.
Förekommer det att planering och byggande av bostäder i din kom- mun berörts/berörs av industri- och verksamhetsbuller i närhet av eller över dessa nivåer?
Om ja:
Hur vanligt är det (ungefärligt antal)?
Vilken typ av industri och/eller verksamhet har det handlat om? Ungefär hur många bostäder har berörts i de enskilda fallen?
Om ja: Byggdes bostäderna?
Vilken typ av anpassning gjordes? Åtgärder vid buller- källa? Ljuddämpad sida? Bulleranpassning av bostäderna? Gjordes akustisk utredning som underlag?
Om nej: Berodde det på buller eller andra faktorer?
2. Känner ni till Boverkets vägledning Industri- och annat verksam- hetsbuller vid planläggning och bygglovsprövning av bostäder (2015:21)?
Om ja:
Har ni använt den?
Vad har ni för åsikter om den?
Känner ni till metodiken med indelning i zoner? Svarade den på de frågeställningar ni hade? Var den tydlig och lätt att tillämpa?
Har förändringarna i lagstiftningen som rör industribuller och tillkomsten av Boverkets vägledning som kom 2015 påverkat situationen för bostadsbyggande?
3. Ser ni att kommunen framöver kommer att behöva bygga bostä- der som kommer att
beröras av buller från industrier och verksamheter över riktvärdena för zon A (50 dB(A) för dag (06-18) och 45 dB(A) kväll och natt (18- 06)?
Om ja:
Handlar det om enstaka bostadsprojekt eller större stads- omvandling?
4. Har det varit aktuellt med planering av nya bostäder som berörs av buller från idrottsplatser?
Om ja: I det fallet, hur hanterades då bullerfrågan?
5. Har det varit aktuellt med planering av nya bostäder som berörs av buller från tillfälliga
verksamheter (exempelvis skidanläggningar, marknadsstånd, nöjes- platser eller uteservering)?
Om ja: I det fallet, hur hanterades då bullerfrågan?
6. Nybyggnad av annat än bostäder (exempelvis skolor, förskolor el- ler vårdlokaler) som påverkats av industribuller?
Om ja: I det fallet, hur hanterades då bullerfrågan?
7. Finns det andra störningskällor än industribuller som gör det svårt att bygga nära industrier?
(exempelvis, lukt, utsläpp, dammbildning, farliga ämnen, allergener eller vibrationer)
Om ja: Vilken var den begränsande faktorn?
8. Har frågan om lågfrekvent buller från industrier eller andra verk- samheter uppmärksammat i något projekt?
Bilaga 3. Underlag från Sweco:
Utvärdering av rapport 2015:21
SWECO ENVIRONMENT SWECO ARCHITECTS Leonard Kolman Olivier Fégeant Lina Malm Viktor Hemling
Industri- och annat
verksamhetsbuller
vid planläggning och
bygglovsprövning
BESTÄLLARE UPPDRAG KONSULT TEXT GRANSKNING REDIGERING Boverket 3800012012 Sweco Environment Sweco Architects
Leonard Kolman, Civilingenjör Olivier Fégeant, Teknologie doktor Lina Malm, Planeringsarkitekt Viktor Hemling, Civilingenjör
Leonard Kolman, Olivier Fégeant, Lina Malm Viktor Hemling
Industri- och annat verksamhetsbuller
vid planläggning och bygglovsprövning
av bostäder
Sammanfattning
Sweco har fått i uppdrag av Boverket att utvärdera rapport 2015:21. En uppgift var att undersöka huruvida Boverkets vägledning med riktvärden för buller från industri och verksamheter innebär ett hinder eller en begränsning för planering av tillkommande bostäder
Många detaljplaner och byggprocesser som pågår idag bygger på tidigare tillämp- ning. Vid en jämförelse av riktvärdena kunde konstateras att tillämpning av de nya riktvärdena från rapport 2015:21 innebär en halvering av skyddsavståndet till industrier jämfört med tidigare. Därmed är det möjligt att bygga mycket närmare verksamheten/industrin.
Förutom jämförelsen i skyddsavstånd för att uppfylla riktvärdena så har vi sett över risk för lågfrekvent buller inomhus från industrin som i och med de nya rikt- värdena kommer närmare tillkommande bostäder.
Dagtid och Zon B medför att total ljudnivå upp till 60 dBA kan tillåtas vid fasad till bostad. Många ytterväggskonstruktioner ger inte tillräckligt högt bullerskydd när det gäller lågfrekvensbuller. Därmed kan slutsatsen också dras att myndig- heter inte bör gå längre i lättnader av bullerriktvärden från industri och verksam- heter. Industribuller kan inte likställas med trafikbuller och bör inte tolkas mot samma riktvärden. Vi ser inte något behov att uppluckra nuvarande riktvärden i rapport 2015:21.
Det finns speciella situationer som inte vägledningen är explicit framtagen för att tolka. T.ex. tillkommande bostäder som gränsar mot idrottsanläggningar, skolgårdar, badplatser, musik och sorl från restauranger och evenemang såsom konserter. Vägledningen kan ändå fungera som ett stöd i planeringssituationer då sådant buller förekommer. Ofta är de riktvärden som beskrivs i vägledningen för den exponerade sidan inte möjliga att uppfylla i sin helhet vid en t.ex. en idrotts- plats. Vid en helhetsbedömning av ljudmiljön för ett planprojekt är det därför viktigast att uppnå riktvärdena för den skyddade sidan.
För att få reda på hur kommunernas bostadsbyggande förhåller sig till industribul- ler har telefonintervjuer genomförts med handläggare på plan- och miljöenheter i ett urval av Sveriges kommuner. I mer än hälften av de intervjuade kommunerna fanns det detaljplaner som berördes av industribuller. Hos några av de kommuner som inte hade några detaljplaner som berördes av industribuller fanns det områ- den utpekade i kommunens översiktsplan som skulle kunna bli det i framtiden.
De mest problematiska bullerkällorna var de aktiviteter som framkallar plötsliga höga ljud (impulsljud). Det finns även verksamhet som är svår att veta om den kan klassas som industribuller.
Den vanligaste åtgärden vid planering för bostäder i områden utsatta för indu- stribuller var att använda sig av en ljuddämpad sida. Åtgärder vid bullerkällan är också vanligt. Att bygga med en ljuddämpad sida har varit det som haft störst påverkan på möjligheten att bygga i områden där det tidigare inte varit möjligt.
Få byggnader har hunnit planeras och byggas sedan vägledningen kom år 2015. Hos de intervjuade kommunerna fanns planer som hindrats där industribuller varit med, men ingen där det varit den avgörande faktorn.
Överlag var kommunerna positiva till vägledningen och ansåg att den är tydlig med indelningen i zoner. De menade även att den utgjorde ett bra underlag när
Boverkets vägledning ersatte den gamla från Naturvårdsverket.
Innehåll
INLEDNING 6
INDUSTRIBULLER UTOMHUS 7
Boverkets vägledning 2015:21 7
Riktlinjer för externt industribuller Naturvårdsverkets råd och riktlinjer 1978:5 8 Skillnad vid tillämpning av den nya vägledningen 2015:21 jämfört med
Naturvårdsverkets råd och riktlinjer 1978:5 8
Bulleranpassning av bostäder i Zon B 10
Zon C stopp för bostadsbebyggelse 12
LÅGFREKVENT BULLER 13
Lågfrekvent buller utomhus 14
Bedömningsgrunder 14
Lågfrekvent buller Inomhus 15
Buller från industriella verksamheter 17
SLUTSATSER FRÅN AKUSTIKUTREDNINGEN 20
SPECIELLA SITUATIONER 21
Sammanställning över speciella situationer som inte omfattas av 2015:21 21
ARBETSMETOD FÖR TELEFONINTERVJUER 24
SAMMANSTÄLLNING AV TELEFONINTERVJUER 25
Planering av bostadsbebyggelse berört av industribuller 25
Kännedom om Boverkets vägledning 26
Framtida bostadsbyggande 27
Olika typer av störningskällor 28
Slutsatser från intervjuerna 29
KÄLLOR 30 BILAGA 1 Frågeställningar från telefonintervjuer 32 BILAGA 2 Jämförelse mellan Naturvårdsverkets råd och riktlinjer 1978:5 och
INLEDNING
Denna rapport syftar till att utreda huruvida dagens riktlinjer och vägled- ning förhindrar bostadsbebyggelse i förhållande till tidigare lagstiftning, samt undersöker om det finns några konkreta fall där den nya vägledningen försvårat för bostadsbebyggelse.
Rapporten avser även att belysa ett antal fall ur lekmannaperspektiv där den nya vägledningen skiljer sig från de tidigare gällande riktlinjerna från Naturvårdsverket. Huvudsakligen genom att kommentera ett antal fiktiva exempel som beräkningsmässigt visar skillnaden mellan Naturvårdsverkets råd och riktlinjer 1978:5 och den nya vägledningen 2015:21.
Slutligen syftar rapporten även till att översiktligt belysa problematiken med lågfrekvent buller utomhus samt att sammanställa ett antal speciella situationer som inte omfattas av 2015:21. Den ämnar även till att beskriva hur handläggare på kommuner upplever Boverkets vägledning Industri- och annat verksamhetsbuller vid planläggning och bygglovsprövning av bostäder.
INDUSTRIBULLER UTOMHUS
Boverkets vägledning 2015:21
För tillsyn av bostäder vid industrier har sedan år 1978, Naturvårdsverkets allmänna råd och riktlinjer ”Råd och riktlinjer 1978:5” tillämpats , se Tabell 3. Detta fram till och med år 2015 då regeringen lät Boverket ge ut en ny vägledning med ett nytt sätt att tolka industribuller. Denna vägledning redovisas i rapport ”Boverkets vägledning 2015:21 för Industri- och annat verksamhetsbuller vid planläggning och bygglovsprövning” och används numera vid bedömning av industribuller vid ”ny bostadsbebyggelse”. I den nya vägledningen delar man upp riktvärdena i tre zoner: zon A, zon B och zon C, se Tabell 1 nedan. Riktvärdena i Zon A är snarlika de i Råd och riktlinjer 1978:5 , dock med en mildring av kravet nattetid med 5 dBA. I zon C bedöms bullernivåer vara så höga att området inte lämpar sig för nya bostadsbebyggelser. I zon B kan ny bebyggelse accepteras under förutsätt- ning att de är bulleranpassade och att varje bostad ska ha tillgång till en ljuddämpad sida. Tankesättet med en bulleranpassning med en ljuddäm- pad sida används bland annat för bedömning av trafikbuller från väg- och spårtrafik. På den ljuddämpade sidan ska riktvärdena enligt Tabell 2 uppfyllas utomhus vid bostadens fasad samt vid en gemensam eller privat uteplats om en sådan anordnas i anslutning till byggnaden. En stor skillnad mellan de gamla riktvärdena och den nya vägledningen är att nuvarande vägledning preciserar var riktvärdena skall uppfyllas vilket tidigare inte var definierat.
TABELL 1. Högsta ljudnivå från industri/annan verksamhet. Frifältsvärde utomhus vid bostadsfasad. Leq dag (06–18) Leq kväll (18–22)
Lördagar, söndagar och helgdagar Leq dag
+ kväll (06–22)
Leq natt (22–06)
Zon A*
Bostadsbyggnader bör kunna accepteras
upp till angivna nivåer. 50 dBA 45 dBA 45 dBA
Zon B
Bostadsbyggnader bör kunna accepteras förutsatt att tillgång till ljuddämpad sida finns och att byggnaderna bulleranpassas.
60 dBA 55 dBA 50 dBA
Zon C
Bostadsbyggnader bör inte accepteras >60 dBA >55 dBA >50 dBA *För buller från värmepumpar, kylaggregat, ventilation och liknande yttre installationer gäller värdena enligt tabell 2.
TABELL 2. Högsta ljudnivå från industri/annan verksamhet på ljuddämpad sida. Frifältsvärde utomhus vid bostadsfasad och uteplats.
Leq dag (06–18) Leq kväll (18–22) Leq natt (22–06)
Riktlinjer för externt industribuller Natur-
vårdsverkets råd och riktlinjer 1978:5
Dessa riktlinjer är numera upphävda när det gäller ny bostadsbebyggelse vid befintligt industribuller och har ersatts av Tabell 1 och Tabell 2.
Om ljudet innehåller ofta återkommande impulser såsom vid nitningsarbe- te, slag i transportörer, lossning av järnskrot et cetera, innehåller hörbara tonkomponenter eller bådadera ska man använda ett värde som är 5 dBA-enheter lägre än vad som anges i tabellen.
Skillnad vid tillämpning av den nya vägled-
ningen 2015:21 jämfört med Naturvårds-
verkets råd och riktlinjer 1978:5
För att belysa skillnaden i bedömning som tillämpningen av de nya riktvär- dena innebär jämfört med de tidigare har beräkningar gjorts på ett prak- tiskt fall. Fallet avser en typisk industrianläggning med ett antal bullerkällor på olika höjder som avger ett bredbandigt buller som är typiskt för industri- buller. I detta beräkningsfall så går samma källor dygnet runt.
Beräkningarna har utförts med hjälp av programmet CadnaA och enligt beräkningsmetoden beskriven i rapporten ”Environmental noise from indu- strial plants, General prediction method”. Genomförda beräkningar repre- senterar ett medvindsfall i alla riktningar samtidigt.
I Figur 1 redovisas samma beräkning i varje ruta men med skillnaden att färgskalan förändras beroende på tidpunkt på dagen och val av jämföran- de riktvärde. Gul färg motsvarar i varje ruta ett överskridande av rådande TABELL 3. Utomhusriktvärden för externt industribuller enligt riktvärden från Naturvårdsverkets råd och riktlinjer 1978:5
Helgfri måndag –fredag kl. 07-18
Kväll kl. 18-22 samt lördag, söndag, helgdag
och helgdagsaftnar kl. 07-18
Natt kl. 22-07
Momentana ljud nattetid kl. 22-07
Bostäder för permanent boende och rekreationsytor i
bostäders grannskap 50 dBA 45 dBA 40 dBA 55 dBA
Utöver detta gäller följande för frifältsvärde utomhus vid bostadsfasad:
Maximala ljudnivåer (LFmax > 55 dBA) bör inte förekomma nattetid klockan 22–06 annat än vid enstaka tillfällen. Om de berörda byggnaderna har tillgång till en ljuddämpad sida avser begränsningen i första hand den ljuddämpade sidan.
Vissa ljudkaraktärer är särskilt störningsframkallande. I de fall verksamhetens buller karakteriseras av ofta återkommande impulser som vid nitningsarbete, lossning av metallskrot och liknande, eller innehåller ljud med tydligt hörbara tonkomponenter, bör värdena i tabellen sänkas med 5 dBA.
Naturvårdsverkets riktlinjer 1978:5 DAG
Boverkets vägledning 2015:21 Zon B DAG KVÄLL KVÄLL NATT NATT [m] [m] [m] [m] [m] [m]
Figur 2 visar skillnader i skyddsavstånd mellan gamla Naturvårdsverkets råd och riktlinjer 1978:5 och Boverkets rapport 2015:21 zon B för olika tider på dygnet. Den grönskrafferade ytan visar det området som tidigare inte var lämpad för bostadsexploatering men som nuvarande vägledning tillåter under förutsättning att bostäderna bulleranpassas enligt kriterier för Zon B.
Ofta är riktvärdet nattetid dimensionerande för skyddsavståndet mellan de nya bostadsbebyggelserna och industrin. I Tabell 4 sammanställs erfor- derligt skyddsavstånd beroende på den bedömningsgrund som tillämpas. I det aktuella fallet medför Boverkets vägledning för Zon B en halvering av skyddsavståndet till verksamheten.
Med Boverkets vägledning kan man alltså bygga mycket närmare indu- strin än tidigare. En annan viktig skillnad mellan tidigare och nuvarande tillämpning är också att nu anges att värdena ska uppfyllas vid fasad och uteplats. Tidigare angavs ”utomhus” vilket innebar att en del tolkningar resulterade i att riktvärdet skulle uppfyllas redan vid tomtgräns. Ofta var/ är nattnivån dimensionerande och då blir ett uppfyllande ”vid tomtgräns” svårbegripligt.
TABELL 4. Beräkningsresultat, en jämförelse mellan Naturvårdsverkets riktlinjer 1978:5 och Boverkets 2015:21
Beräkningsfall Dimensionerande tidsperiod Minsta avstånd för att uppfylla riktvärden utomhus NVR 1978:5 Natt Ca 1050 meter Boverket rapport 2015:21 Zon A Natt Ca 850 meter Boverket rapport 2015:21 Zon B Natt Ca 550 meter
Bulleranpassning av bostäder i Zon B
För Zon B gäller det att bostäderna har tillgång till en ljuddämpad sida med ljudnivåer enligt tabell 2. Exempel med ljuddämpad sida visas i figur 3 nedan. Möjligheter att anordna en ljuddämpad sida försvåras avsevärt om byggnaden belastas av ett annat bullerslag till exempel från väg- eller spårtrafik, på den ljuddämpade sidan, se figur 4. I dessa fall så måste man arbeta med slutna gårdar och planlösningar som tillåter att hälften av bo- stadsrum och uteplatser vänds mot ljuddämpad sida, se figur 5.
FIGUR 2. Skillnader i skyddsavstånd dagtid, kvällstid och nattetid mellan Naturvårdsverkets råd och riktlinjer 1978:5 och KVÄLL NATT DAG [m] [m] [m]
Zon C stopp för bostadsbebyggelse
I Zon C bedöms bullernivåerna så höga att området inte lämpar sig för bostadsbebyggelse. I tabellen nedan anges ett antal skyddsavstånd utifrån en bullerkällas ljudeffektnivå i dBA. Om angivet skyddsavstånd underskrids hamnar mottagaren (det nybyggda bostadshuset) i Zon C. Återigen görs antagandet att samma källa går dygnet runt och därmed jämförs beräknade FIGUR 3. Zon B förutsätter tillgång till ljuddämpad sida.
FIGUR 4. Zon B förutsätter tillgång till ljuddämpad sida. I de fall då den ljuddämpade sidan belastas av ett annat bullerslag är det svårt att klara riktvärden för ljuddämpad sida. [I denna illustrativa bild samredovisas industribuller och vägtrafikbuller, vilket man i vanliga fall inte brukar göra].
FIGUR 5. Zon B förutsätter tillgång till ljuddämpad sida. I de fall då den ljuddämpade sidan belastas av ett annat bullerslag krävs slutna gårdar och planlösningar som tillåter att hälften av bostadsrum och uteplats vänds mot ljuddämpad sida.
VÄGBULLER OMÖJLIGGÖR LJUDDÄMPAD SIDA LJUDDÄMPAD SIDA [m] [m] [m]
LÅGFREKVENT BULLER
Lågfrekvent buller är ljud med mycket energi i frekvensbanden 20 till 200 Hz. Det kan alstras av tunga fordon på tomgång, avgasrör, flygplan, fartyg, skorstensmynningar, lastkranar, transformatorer, maskiner som till exempel kylmaskiner, pumpar, dieselmotorer med mera.
En intressant företeelse med lågfrekvent buller är att, trots att själva ljudnivån behöver vara högre för att uppfattas, ökar risken för ljudstör- ning snabbare för lågfrekvent ljud än för medel- och högfrekvent ljud när de väl är hörbara. Vid 20 Hz räcker en ökning med 5 dB för att uppleva en fördubbling av ljudstyrkan medan en ökning med 10 dB erfordras vid högre frekvenser.
I en engelsk studie som behandlar störningar p.g.a. lågfrekvent buller (Tempest,1989), utförd bland 242 lokala myndigheter, anges buller från industriell verksamhet vara den främsta orsaken till upplevda störningar och svarar för 35 % av de rapporterade fallen. Efter buller från industrier kommer störning till följd av musik (13 %) och störning av vägtrafikbuller (11 %). Klagomål rapporteras i högre grad av människor i åldern 56-75 och störningar inträffar oftast nattetid i sovrummet.
I Sverige har klagomål på lågfrekvent buller inomhus från industriell verk- samhet inte förekommit i någon större utsträckning. I en studie (Persson och Rylander, 1988 och Persson-Waye, 2002) anges att 44 % av klagomå- len avser lågfrekvent buller, varav ca 15 % härrör från tunga fordon, flyg- och båttrafik. Installationer som värmepumpar, kompressorer och fläktar inomhus svarar för ca 44 % av störningarna och musik och tvättstugor för 18% respektive 15%.
En anledning av buller från verksamheter inte finns med i listan av stör- ningskällor i Sverige kan vara de stränga riktvärdena gällande industribul- ler som har gällt fram till år 2015. Som följd av detta regelverk har expone- ringen av bostäder för industribuller varit avsevärt begränsat jämfört med till exempel vad som tillåtits för trafikbuller.
till Zon C
Ljudeffektnivå Källa Avstånd från källa till mottagare för att uppfylla 50 dBA nattetid, dvs gräns mellan Zon C och Zon B
Avstånd från källa till mottagare för att uppfylla 40 dBA (tidigare byggstopp enligt 1978:5)
110 dBA 400 m 1250 m
100 dBA 125 m 400 m
Sedan år 2015 finns nu möjligheten att bygga bostäder i mer bullerutsatta miljöer. Enligt Boverkets rapport 2015:21 kan idag upp till 60 dBA i ekviva- lent ljudnivå accepteras vid utsatta fasader jämfört med som högst 50 dBA tidigare. Risken för lågfrekvent buller inomhus har därmed ökat. Det nya förhållningssättet avseende industribuller avser dock planläggning av nya bostäder, vilken möjliggör att erforderliga åtgärder vidtas i projekterings- skedet när fasadkonstruktioner (ytterväggstyp, fönster och luftventiler) bestäms.
De flesta av de kontaktade kommunerna har inte haft några problem med lågfrekvent buller. Två av de kontaktade kommunerna som haft planer som berörts av lågfrekvent buller (Jönköping och Västerås) menade att det var en svår fråga då det saknades riktvärden utomhus. De enda riktvärdena de hade haft att gå på var Folkhälsomyndighetens krav för inomhusmiljöer.
De huvudsakliga bullerkällorna av lågfrekvent buller rapporteras av kom- munerna vara fläktar och hamnverksamhet. De berörda kommunerna var dock osäkra med vad som klassas som industribuller eller inte, till exempel huruvida en båt i hamn räknas som industribuller eller ej.
Lågfrekvent buller utomhus
Utbredning av lågfrekvent buller skiljer sig något från medel- och hög- frekvent buller eftersom luftabsorptionen är betydligt mindre vid dessa frekvenser samt att eventuella skärmeffekter av hinder som utgörs av byggnader eller kuperad terräng minskar. Som följd omvandlas även medel- frekventa till lågfrekventa ljud när utbredningsavståndet ökar.
Bedömning av omgivningspåverkan enligt Boverket 2015:21 utgår från A-vägda ljudnivåer utomhus, vid fasad eller på uteplats. A-vägda ljudnivåer bestäms ofta av medel- och högfrekvenser hos ljudet och underskattar störningspotentialen hos ljud med frekvenser under 200 Hz.
Bedömningsgrunder
I Sverige används Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ljud inomhus (FoHMFS 2014:13) för tillämpningen av 9 kap. 3 § miljöbalken (1998:808) vad gäller buller inomhus, se riktvärden i tabell 6 och 7:
TABELL 6. Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ljud inomhus
Maximalt ljud LAFmax 45 dB
Ekvivalent ljud LAfeq,T 30 dB
Ljud med hörbara tonkomponenter LAfeq,T 25 dB Ljud från musikanläggningar LAfeq,T 25 dB
TABELL 7. Lågfrekvent buller
Tersband (Hz) 31,5 40 50 63 80 100 125 160 200 Ljudtrycksnivå (dB) 56 49 43 42 40 38 36 34 32
Lågfrekvent buller inomhus
Bestämning av ljudnivåer inomhus är en komplex uppgift som kräver känne- dom om följande parametrar:
Frekvensinnehåll hos det yttre ljudet
Reduktionstal och respektive storlek hos ingående fasaddelar per frekvensband (yttervägg, fönster och eventuell friskluftventil)
Rumsmått och akustisk dämpning
Även mätning av lågfrekvent ljud inomhus är en mycket svår uppgift som kräver långa mättider och fler mätpositioner än medel- eller högfrekvent- ljud. Till exempel krävs en mättid på 60 sek i varje punkt när ljudnivån ska mätas i frekvensbandet 50 Hz jämfört med 2 sekunder vid 1000 Hz. Trots