Från hållbar utveckling till hållbar tillväxt

På 1970-talet blev planering ifrågasatt, men i och med miljöfrågans entré i politiken ökade återigen behovet av planering. Hållbar utveckling blev således också ett sätt att återupprätta statusen på planering (Haughton & Counsell 2004).

Att få med alla tre dimensionerna i hållbar utveckling (ekonomi, ekologi och sociala frågor) visade sig bli svårare än vad som inledningsvis indikerats. De

”tre dimensionerna” social, miljö och ekonomi koordinerade dåligt med varandra och arbetssätten och utvecklingen inom dem skilde sig kraftigt åt. På 2000-talet har till exempel svensk regionalpolitik utgått ifrån underifrånstimulering, partnerskap och samarbete mellan olika aktörer i kommuner och län, vilket på många sätt är raka motsatsen till miljömålsarbetet.

Och även om det från början inte fanns någon hierarki mellan dessa olika sektorer, finns nu tydliga signaler på att både den sociala och miljömässiga biten underordnas den ekonomiska. Det blev en motsättning mellan centraliserande, hierarkiska, top-down och nätverkande intressenter, det vill säga mellan governmentality (där staten styr) och governance (där flera olika aktörer är involverade). Fokus ligger på marknadsbaserat entreprenörskap, konkurrens, innovation och ökad resursexploatering (Raco 2005). Det syns också i den nya

regionalpolitiken som har effektiva arbetsmarknadsregioner, god servicenivå, tillväxt och effektivitet som ledord (NUTEK 2005).

3.3.1 Miljö eller ekonomi?

Svårigheterna i att få ihop de tre sektorerna ledde till att prioriteringar tvingades fram mellan dem och konflikter mellan till exempel sektorerna ekonomi och miljö blev konkreta prioriteringssvårigheter i konkret planering.

Regionala tillväxtprogram (RTP) var arbetsformen som under perioden 2004-2007 skulle bidra till en förbättrad samordning av resurser och insatser för en hållbar tillväxt på regional nivå (NUTEK 2005). Regionalpolitiken och dess

”aktörer”, till exempel näringsdepartementet och NUTEK har till skillnad från miljömålsarbetet en tydlig underifrånpolitik. Det innebär att regionerna utifrån sina egna förutsättningar ska utveckla olika utvecklings- och tillväxtprogram samt initiativ. Liksom jag tidigare påpekat finns tydliga svårigheter med att få ihop detta perspektiv med miljöarbetet, då miljöpolitiken är mer dominerad av en top-down politik, där miljömålen formuleras nationellt för att sedan implementeras och regionaliseras på regional nivå utifrån de centrala målen.

Dessa synsätt möts konkret i arbete med de regionala utvecklingsstrategierna eller utvecklingsprogrammen (Naturvårdsverket 2003). De olika aktörerna på den regionala nivån måste således kunna kombinera olika arbetssätt och perspektiv, vilket inte alltid är så lätt. De olika synsätten representerar en

”kommunikativ” och horisontell nätverksbaserad kultur i nyliberalistisk planeringsanda på det regionala utvecklingsfältet och en instrumentellt hierarkisk kultur i centralplaneringsanda på miljöfältet. En medvetenhet om dessa olika perspektiv och synsätt på den regionala nivån skulle underlätta för olika statliga aktörer och förbättra förutsättningarna för den regionala nivån att hantera dessa olika mål (Naturvårdsverket 2003).

Ett exempel på dessa prioriteringssvårigheter mellan framförallt ekonomi och miljö och för att tydliggöra dessa kan hittas i översiktsplanen för Båstad kommun. Det finns tydliga viljor att både bevara och utveckla. Planerare och politiker som arbetat fram översiktsplanen för Båstads kommun välkomnar ekonomisk utveckling och jordbruksnäring, men det finns också en rädsla för att utvecklingen ska påverka miljön på ett sådant sätt att det unika försvinner eller att stora värden för Bjäreborna går förlorade.²⁸

28 Se figur 2 för karta över Bjärehalvön

Hela landskapet är en stor skönhet. Det innehåller miljöer av stort naturvärde men landskapet i stort är ett kulturlandskap där det unika består i spåren från århundradens mänskliga verksamhet. Kulturlandskapet är intimt förbundet med jordbruksnäringen. Den aktuella utvecklingen inom denna är ett stort hot mot Bjärelandskapet som ej kan hindras av restriktioner. Naturen hotas av modernt jordbruk, skogsbruk och bebyggelse (Båstad Kommun 2006).

Samtidigt som planerarna vill värna om miljön och området Bjäre vill de också verka för att kommunen kan utvecklas, ha ett fungerande näringsliv och vara konkurrenskraftig i ett större sammanhang. Prioriteringssvårigheter uppstår också mellan det nya och det gamla. Golfbanor och stordrift inom jordbruket välkomnas men förändrar också miljön på åsen på många olika sätt. Planerarna påpekar därför att det är viktigt att studera historien då kommunen ska utvecklas. Den nya västkustbanan som skulle byggas genom Hallandsås skulle gynna Båstad genom effektivare transporter och ökade pendlingsmöjligheter.

Det fanns också risker med projektet men Båstad var ändå mån om att få projektet då Båstads läge upplevts som isolerat, där halvön och åsen är hinder för utbyggnad av tätorten och kommunikationerna till och från den.

Båstad kommuns läge på halvön och med Hallandsåsen har historiskt inneburit en viss isolering och utgjort hinder för utbyggnad av kommunikationer.

Kommunen har befunnit sig på avstånd från större städer och de egna förutsättningarna för olika näringar har varit begränsade. Näringsstruktur och bebyggelse har förblivit småskaligt och det historiska kulturlandskapet har i stort sett bevarats. Den unika naturen med det dramatiska mötet mellan åsen och havet har gynnat utvecklingen av turism, fritidsboende och fritidsnäringar.

Båstad är en liten kommun i en större region. Den delar sitt läge mellan och på större avstånd från regionala centra med dessa kommuner och förhåller sig i första hand till dem vad gäller utveckling av näringsliv, handel och utbildning.

[…] Moderniseringen av järnvägens Västkustbana är därför nästa viktiga förändring i kommunikationsnätet av stor betydelse för kommunen. Om det utvecklas som planerats så skall både Båstad och Förslöv få stationer och integreras i allt snabbare och tätare järnvägsförbindelser. Oavsett hur det går med tunneln genom Hallandsåsen är förbättrade allmänna kommunikationer av avgörande betydelse för kommunens utveckling (Båstad Kommun 2006).

Hallandsås blir på så sätt både ett hinder och en möjlighet till utveckling.

Samtidigt som Hallandsås ger inkomster genom turistnäringen, finns också en rädsla för att bli alltmer isolerad på halvön, och bli ”efter” i utvecklingen.

Genom tunneln hoppas Bjäreborna på bättre möjligheter, samtidigt som de också är rädda om sitt Bjäre och var/är oroade med anledning av tunnelbygget.

Här är det olika värden, den unika naturen och moderniseringen av järnvägen,

som vägs mot varandra och det blir tydligt att tunnelprojektet blir en del i något större och att utbygganden av västkustbanan och regionen är det primära (Mårald & Sörlin 1998). Att konflikter och prioriteringssvårigheter uppstår då olika värden samt nationella, regionala och lokala intressen ska sammanföras blir påtagligt inom planeringen, och speciellt påtagligt när Båstads intressen ska sammanflätas med de intressen som finns på nationell nivå.

3.3.2 Vi behöver inte välja!

De prioriteringssvårigheter och konflikter mellan sektorerna som uppstod har gett upphov till mycket kritik där tillväxttänkandet ses som den övergripande ideologin och där målsättningen ”ökad tillväxt” inte kommer att få äventyras, även om det kommer påtryckningar från andra håll om till exempel biologisk mångfald eller minskade koldioxidutsläpp (Wright 1993). Krasst handlar det om att floder, skogar och berg är delar av hela ekosystemet, som inte har något ekonomiskt värde förrän floden är produktivt uppdämd, träden huggits ner och berget är krossat. Tillväxtideologin blir ur det perspektivet en kultur som inte värderar något levande eller icke-levande förrän det kan ge avkastning (Kanth 1997, Leahy 2007-06-02).

I kölvattnet av ekologisk modernisering och FN-konferensen i Rio blev istället tankegångarna att det inte längre fanns en konflikt mellan ekonomisk tillväxt och god miljö (Hornborg 2001:21). Miljövård kan ge ekonomiskt tillväxt och sysselsättning och blev på så sätt ett plus-summespel, istället för den gamla uppfattningen om att det skulle vara ett nollsummespel (Duit 2002:123). Miljö- och hållbarhetsdiskussionen kan på så sätt integreras i, och bli en del av ekonomin. I västvärlden sker detta genom diskussioner kring utsläppsrätter och hållbarhetsindikatorer och olika slags överenskommelser, planer, dokument och riktlinjer, mål, delmål och indikatorer för att bevara och skydda naturen. Som ett resultat av ekologisk modernisering och hållbar utveckling blev således Hållbar Tillväxt det nya ledordet som kunde tillfredställa både miljövännerna och näringslivet. En tydlig glidning skedde således från hållbar utveckling som innebär att vi både kan tillfredställa dagens och framtidens behov till att miljöarbete ska vara lönsamt²⁹ (Emmelin 2005). EU:s medlemsländer har genom Lissabonstrategin tagit ett steg mot att göra Europa till ett mer attraktivt område för investeringar och arbete, kunskap och innovationer för tillväxt samt

29 Miljö har blivit en tillväxtfaktor bland många, också utbildning, jämställdhet, kultur och mångfald anses leda till tillväxt.

skapa fler och bättre jobb med målet att vinna VM i tillväxt (Lissabonstrategin 2004, Näringsdepartementet 2004, Regeringskansliet 2007).

Att inte slösa resurser för kommande generationer handlar naturligtvis mycket om miljö. I Europa vill vi ha ren luft, rent vatten och en frisk natur med ett rikt djur- och växtliv. Men utöver det delar EU-länderna övertygelsen att miljömålen kan bidra till den ekonomiska tillväxten. [..] Kort sagt, ren miljö kan vara ekonomiskt lönsam (Lissabonstrategin 2004).

En politik för hållbar tillväxt innebär enligt skrivelsen, att tillväxten drivs av

”dynamiska” marknader, en stark välfärdspolitik och en progressiv miljöpolitik (Regeringens skrivelse 2005/06:126). Hållbar tillväxt är enligt NUTEK välfungerande och hållbara lokala arbetsmarknadsregioner med en god servicenivå i alla delar av landet (NUTEK 2005). Detta innebär att de ska vara attraktiva för människor, oavsett kön, och företag samt att det är möjligt att ta tillvara den potential och livskraft som finns i alla regioner. Ett exempel är LEADER+ som är ett gemenskapsinitiativ i EU. Projektet syftar till att främja utveckling på landsbygden med utgångspunkt i lokala förutsättningar och lokala perspektiv (LEADER+ 2007). Flera liknade projekt finns på olika platser och med olika syften men där huvudmålet är att på olika sätt skapa hållbar tillväxt.