Metod och material

Att påbörja en studie om ett projekt och följa olika aktörer förutsättningslöst är möjligt i ett inledningsskede, successivt måste dock val göras eftersom studien består av många olika flöden och nätverk kors och tvärs. Det finns ingen möjlighet att inkludera allt och inte heller att beskriva det (Clark 2003, Law 2004:2ff). Ett sätt att begränsa aktörer och flöden har varit att fokusera på ett exempel, i mitt fall projekt Hallandsås. Genom att studera tunnelbygget vid Hallandsås avses inte att lämna generella slutsatser gällande samtliga tunnelprojekt i Sverige. Avsikten är istället att utifrån projekt Hallandsås studera huruvida planering med utgångspunkt i hybrida geografier kan vara ett alternativ till dagens planeringsteorier. Således åsyftas en teoretisk generaliserbarhet snarare än en empirisk.

Tunnelbygget genom Hallandås kan liknas vid ett nätverk med många olika kopplingar och noder bestående av olika människor, tekniker, vatten, djur, jordmåner och bergarter. Inom nätverket har prioriteringar fått göras utifrån materialets tillgänglighet, mängden material och möjligheten att på ett meningsfullt sätt kunna presentera materialet i en avhandlingstext. Materialet består av både primära och sekundära källor, direkta observationer och intervjuer, något som också är vanligt i fallstudier (vilket kan jämföras med mitt exempel) (Yin, 2003). Exemplet har traditionellt varit en metod inom humanvetenskapen och fallstudien en mer samhällsvetenskaplig metod.¹⁰

10 Fallstudier har traditionellt haft induktion som utgångspunkt där olika ingångspunkter definieras och hålls fast vid under studiens gång, med syftet att tala om att något är på ett visst sätt. Detta grundar sig på empiriska observationer och experiment. Exemplets funktion är istället att visa på något, ett fenomen eller som i här, ett utfall av en tankestil och ett planeringsperspektiv. Exemplets

Skillnaden mellan fallstudie och exempel kan emellertid diskuteras och Larsson menar bland annat att det i flera moderna sociologiska och statsvetenskapliga fallstudier finns stora likheter med exemplet som metod, där syftet är att studera världen i hela dess komplexitet och inte att förenkla den (Larsson, 2004:40). I den bemärkelsen kan jag således använda såväl exemplet såväl som fallstudien som begrepp för den här studien. Enligt Merriam bör slutprodukten i en fallstudie vara tät och beskrivningen ska ha uppnått en mättnad så till vida att redogörelsen upplevs som tillräcklig (Merriam, 1994:26). Detta har varit vägledande vid materialinsamlingen då det vid olika tidpunkter upplevdes som att intervjuer, samtal och material var tillräckligt och inte gav något ytterligare utöver det material jag redan hade. Fokus flyttades då till en annan aktör eller en annan del av nätverket. Att en tät (eller tjock) beskrivning inte enbart innefattar en beskrivning utan också tolkning och förståelse (Grönmo 2006:370), har också varit vägledande vid presentationen och produktskrivandet.

Tillvägagångssättet i själva studien tar utgångspunkt i projekt Hallandås och vilka som är kopplade i just detta situationella rum. Istället för att i förväg bestämma sig för vilka aktörer som ska studeras, har tunnelbygget genom Hallandås, mitt syfte och mina forskningsfrågor avgjort vilka aktörer som kan vara värdefulla att få mer kunskap om. Principen är ”follow the actor” (Latour 1987), vilket i detta sammanhang blir ett sätt att beskriva den väg som valts genom ett ganska snårigt landskap av information (Law 2004:45). I detta snåriga och komplexa nätverk som projekt Hallandsås omfattar har aktörer, det vill säga personal på Banverket, kommunala tjänstemän i Båstad, politiker, Hallborr, Rhoca-gil och åsen följts genom minnesanteckningar, protokoll och intervjuer.

Besök vid Hallandsås har gjorts hösten 2004, hösten 2005, hösten 2006 och hösten/vintern 2007. Banverkets arkiv i Malmö har besökts hösten 2005 och våren 2006. Fokus har i ett första skede i avhandlingsarbetet lagts på projektets genomförande, problemen, förseningarna, relationerna till natur och boende och miljöskandalen för att få en bredare förståelse än den som tidigare rapporterats i media. Besök på åsen hos en av de drabbade bönderna och hos både Banverket och på Banverkets arkiv har gjorts. Materialet har bestått av arkivmaterial i form av protokoll, minnesanteckningar, utredningar, kartor, bilddokumentation, tidningsartiklar, insändare, intervjuer och samtal med människor som lever på och/eller på olika sätt är, eller har varit involverade i projekt Hallandsås. Materialet har inom vissa områden varit näst intill

funktion kan ses som tudelat, dels handlar om att komma till insikt och att förstå ett fenomen och dels kan det handla om att förstå något genom något annat, till exempel genom att använda sig av andra referensramar som ligger närmare den egna erfarenheten (Larsson, 2004:33f, Nordström, 2004:23f).

obegränsat, till exempel alla utredningar och miljökonsekvensbeskrivningar som gjorts, medan annat material har varit sekretessbelagt, till exempel avtal mellan olika parter i projektet. Utifrån material som protokoll, minnesanteckningar och tidningsartiklar ges givetvis inte en fullständig bild över exakt vad som hänt och varför. Tidningsartiklar som använts kommer främst från lokala media då dessa i större grad har rapporterat om projektet, men även riksomfattande media har studerats och används i de fall de skrivit om projektet. Att komplettera dessa med intervjuer och samtal har på olika sätt bidragit till en förståelse för händelserna utöver det som dokumenten och tidningsurklippen förmedlar.

I ett andra skede av avhandlingsarbetet låg fokus på det fortsatta projektet, skillnader i arbetssätt och relationer till natur och boende. Även detta har innefattat besök på åsen och intervjuer, men olika typer av inslag i olika tv- och radioprogram, dokument, tekniska analyser och bilder har också varit av stor vikt. Deltagande i informationsmöte med Båstadborna har skett vid ett tillfälle och tunnelbygget har besökts där möjlighet gavs att promenera i tunnlarna och klättra upp i borren Åsa. Bilder och kartor har utgjort en stor informationskälla för att förstå projektet i sin helhet. Det har också inneburit ett visst bevakande av händelser i tunnelbygget, och hålla sig uppdaterad på vad som händer, via den hemsida där det varje vecka rapporteras om tunnelbyggets status. Besök på Hallandsås har också inneburit att ta del av landskapet. Hovs hallar och Kattvik är några av de platser som blivit personliga favoriter under fältstudierna.

Latour konstaterar att material som samlats in och analyserats blir ett sätt att översätta material till förståelse och kunskap på en ”karta”, kartan blir sedan avhandlingen, medan översättningsprocessen plockas bort från själva presentationen av projektet (Latour 1987, Law 2004). Latour visar upp dessa översättningar som många små, men viktiga, transformationer och översättningar som binder ihop fältet med studien. Det kan handla om, som i mitt fall att jag besökte tunnelbygget, fotograferade, samtalade med människor och spelade in en intervju och att jag sedan förflyttade mig mellan Båstad och Karlstad. I arbetsrummet studeras fotografierna och intervjun skrivs ned och analyseras. På det viset blir det en rad kontinuerliga översättningar under själva studien i fältet och när fältet tas hem och transformeras till texter, kartor och argument utifrån metodologiska och epistemologiska spörsmål. Studiefältet är på så sätt inte ett slutet rum utan i högsta grad öppet och sammankopplat med en kedja av praktiker och komplexa nätverk (Latour 1999b:72, Massey 2003:85).

I min studie har det inneburit att arkivmaterial, tidningsartiklar och dylikt har samlats in vid ett flertal tidpunkter, parallellt med intervjuer och litteraturstudier. Material från olika år och av olika karaktär har således studerats

och översatts till text vid samma tidpunkt, men detta har sedan presenterats kronologiskt i avhandlingen.

Aktörer som identifierats som viktiga i olika skeden av processen har studerats mer grundligt. Hallborr och Rhoca-gil har till exempel studerats mer ingående och fokus har inte legat lika mycket på rättsprocessen eller lokala politiska utspel. Hallborr och Rhoca-gil valdes för att de tillhörde de ickemänniskor som inledningsvis inte räknats med, men som haft en stor påverkan på projektets utfall och ändrade projektets arbetssätt. Hallborr gjorde det genom att inte fungera i åsen och tvinga fram andra metoder, Rhoca-gil satte stopp för hela projektet och ändrade miljöarbetet och åsen för att den inte alls motsvarade det som projektörerna förväntat sig. Hallborr har följts genom arkivmaterial som protokoll, och upphandlingsdokument men också via tidningsartiklar och den film som Banverket producerat i samband med invigningen av tunnelbygget. Rhoca-gil har också följts genom arkivmaterial som protokoll, och eftersom det var i och med Rhoca-gil som miljöskandalen kom till finns här stora mängder utredningar, tidningsartiklar, tv-/radioprogram som berättar om skandalen. Förutom detta material har jag också använt mig av intervjuer för att följa denna aktör. Intervjuerna syftade inte enbart till att ge en bra förståelse för aktören i sig utan också vad aktören orsakade samt konsekvenserna av att den användes i tunnelbygget.

Vad gäller aktörer i form av människor som följts eller studerats närmare har fokus legat på de som berörts av projektet eller som varit aktiva i det.

Utifrån detta har anställda på Banverket, Båstads kommuns tjänstemän, politiker och bönder på åsen utgjort grupper som identifierats som viktiga att få samtala med. Således har intervjuer gjorts med informationscheferna och en ingenjör på Banverket, Båstad kommuns tunnelcontroller, dåvarande kommunalrådet och ledamot i krisledningsgruppen, informationsansvariga i samma krisledningsgrupp, en mjölkbonde och före detta miljöcontrollern i projektet. Ett flertal intervjutillfällen har skett med informationscheferna och tunnelcontrollern medan intervjuer med övriga skett vid ett tillfälle. Samtliga intervjuer utom med före detta miljöcontrollern har skett på plats i Båstad eller Förslöv. Intervjun med miljöcontrollern skedde per telefon. Mailkorrespondens har också skett med en ledamot i riksdagens trafikutskott. Mer informella samtal har också skett med geologer då tunnelbygget besökts, kemister då information om Rhoca-gil eftersökts och arkivansvarige då arkivet i Malmö (Banverket Region Syd) besöktes. Alla är på olika sätt delar av nätverket, men har olika infallsvinklar och perspektiv på projektet.

Genom att på detta sätt ta ut delar av nätverket förloras komplexiteten och istället kan dessa delar struktureras och närmare studeras. Latour uttrycker detta genom ”när vi förlorar skogen vinner vi kunskap om den” (Latour 1998:226). Det innebär att när världen plockas hem till skrivbordet nås kunskap om den genom att den kan klassificeras och kategoriseras, samtidigt förloras också sammanhanget och världen som sådan. Genom att jag plockat ut delar av Projekt Hallandsås och studerat dessa närmare, får jag veta mer om exempelvis Hallborr och Rhoca-gil men det innebär också att jag inte vet lika mycket om andra delar av tunnelbygget. En medvetenhet om vad som sker i denna transformation av kunskap är därför viktig, men redovisas sällan i olika studier, precis som en avhandling ofta ger sken av en enkel, linjär berättelse och sällan visar på alla de val som gjorts eller de sidospår som författaren varit inne på under den pågående studien. Förflyttningarna mellan berättandets och skrivandets logik vid skrivbordet och alla de stora händelser och små detaljer som sker ute i fält är på så sätt sammanlänkade och förenade (Massey 2003:74).

Genom att reflektera över förflyttningarna mellan fältstudierna vid Hallandsås, litteraturstudierna i Karlstad, forskningsdesignen vid skrivbordet och forskningspraktiken vid Hallandsås förändras successivt både design och praktik. ”Follow the actor” blir på så sätt en praktikinriktad metod som växer fram, diskuteras och utvecklas kontinuerligt. Detta är ett led i att forskningsprocessen består av transformationer från tidigare kunskapsläge till ett senare (Sismondo 2004:10,66f, Stengers 2000).¹¹ Lärdomen av möten mellan människor och ickemänniskor som uppstår i vetenskapspraktiker kan ge upphov till andra relationer och nya praktiker, frågeställningar och formuleringar kan således förändras från ett besök vid Hallandsås till en annan.

Ibland har situationer i fält lett till oanade resultat och medfört att tidigare ståndpunkter fått omvärderas och i viss mån har frågor och utgångspunkter reviderats. För att uppmärksammas på dessa val och eventuellt förändrade ståndpunkter har anteckningar före och efter varje fältarbetsperiod gjorts, tillsammans med det material som samlas in.