Vårt examensarbete har gjort det möjligt för oss att få en, om än liten, inblick i professionellas verklighet när det kommer till anmälningsplikten och vad den innebär i praktiken. För oss som studenter kan lagen ibland kännas som en självklarhet och bedömningarna som uppenbara men utifrån den mediala bilden har vi sett att det inte alltid är lika självklart och enkelt i det praktiska arbetet, vilket vi nu också fått bekräftat genom vår egen studie. Att anmälningsplikten är viktig och betydelsefull för att kunna skydda och hjälpa barn i samhället är inte detsamma som att det inte finns tveksamhet eller att det inte kan innebära svårigheter när det kommer till anmälningsplikten och att göra en anmälan.
Vårt examensarbete och det ämnet som vi valt att lyfta fram har öppnat upp för ett nytt sätt att tänka kring den plikt som vi troligen snart själva kommer att omfattas av eller på något sätt möta. Genom den tidigare forskning vi studerat och vår empiri sammankopplat med den teoretiska utgångspunkt vi haft kan vi se en mängd olika påverkansfaktorer och hur professionella kämpar med var och en av dem. Det finns ingenting som är lätt, enkelt eller självklart när det kommer till anmälningsplikten och det kan kännas både tragiskt och plågsamt att förstå att ett barn far illa.
Framtida forskning
Vårt förslag till framtida forskning är att göra mer omfattande studier vad gäller organisationer och personal som omfattas av anmälningsplikten i 14 kap. 1 § SoL. Studier som undersöker samtliga organisationer och yrkesverksamma, inklusive socialtjänsten och socialsekreterare, är ett förslag för att verkligen lyfta fram den problematik som finns gällande anmälningsplikten och för att kanske kunna finna en lösning eller hjälpmedel för den problematik som finns.
Ytterligare ett förslag är vidare studier på ovanstående förslag, där fokus ligger på den upplevda problematiken som uppdagats i vår och andras studier hos
yrkesverksamma med anmälningsplikt. Vad är grundproblemet? Är det lagtexten eller är det okunskap, både och eller är det något annat? Och vad behövs för att problemen kring anmälningsplikten ska försvinna? Alla av våra intervjupersoner har själv gjort flera anmälningar och för oss verkar det som att BUP och Första linjen har en vana och rutiner av att anmäla och för hur det ska gå till. Det vi funderar över och som känns skrämmande är att det med största sannolikhet finns arbetsplatser där det görs väldigt lite anmälningar, som troligen bland annat grundar sig i att det finns bristande kunskap, rutiner och information. Vår tidigare forskning lyfter exempelvis fram hur lite anmälningar det görs på förskolor än vad det borde göras. Detta bidrar till att det finns många barn som inte
uppmärksammas även om de far illa och därför anser vi att det är viktigt att
diskutera anmälningsplikten och få fram en tydlig lagstiftning. Vagheten i lagen är något som många professionella verkar kämpa med och vi är av åsikten att det är något lagstiftaren borde ta på allvar och försöka utreda och bemöta. Framförallt för att all personal ska kunna få tydlig information, tydliga rutiner och kunskap för att barn som far illa ska kunna uppmärksammas och inte missas.
En större fråga som vi funderat över mer efter arbetets gång, och som vi inte har några svar på, är om anmälningsplikten är det enda alternativet för att nå
problematiken kring barn som far illa. Det hade varit intressant att i framtiden kunna läsa och se mer forskning angående om det finns några alternativ till anmälningsplikten, som skulle kunna vara aktuella och fungera bra.
Vi anser att det för framtida forskning är av vikt att belysa dessa förhållanden, utifrån samtliga professionellas synvinkel som omfattas av och jobbar med anmälningsplikten, för att kunna lyfta problemen och jobba för att åtgärda dem. För att vi ska kunna skydda barnen i samhället krävs det kunskap, insikt och samarbete men framförallt vuxna som vågar se och som vågar agera. Det ska inte handla om de professionella/personalen eller samarbetet i/mellan
REFERENSER
Abrahamsson B, Andersen A J, (2000) Organisation: att beskriva och förstå̊
organisationer. Malmö, Liber.
Backlund Å, Wiklund S, Östberg F, (2012) När man misstänker att barn far illa.
En studie av hur professionella inom BVC, förskola och skola förhåller sig till anmälningsplikten. Rädda Barnen.
Bakka J F, (2006) Organisationsteori: struktur, kultur, processer. Malmö, Liber.
Bibbi Norlund (2015) BUP Skåne spädbarnsverksamhet. >https://www.skane.se/sv/Webbplatser/Psykiatri-Skane/Barn-- Ungdomspsykiatri/0-4-ar/< (2015-04-28 08:40)
Bryman A, (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö, Liber.
Christensen T, Lagreid P, Roness P G, Rövik K A, (2005) Organisationsteori för
offentlig sektor. Malmö, Liber.
Cocozza M, Gustafsson P, Sydsjö G (2007) Who suspects and reports child
maltreatment to Social Services in Sweden? Is there a reliable mandatory
reporting process?: Hur fungerar anmälningsplikten i Sverige? Vem anmäler, vad anmäls och vilket utfall får anmälningarna? European Journal of Social Work,
vol. 10, no. 2, pp. 209-223.
Corvellec H, (2010) Organisationers vardag: sett underifrån. Malmö, Liber ekonomi.
Forsman B, (1997) Forskningsetik: en introduktion. Lund, Studentlitteratur. SFS 1949:381. Föräldrabalk.
Grønmo S, (2006) Metoder i samhällsvetenskap. Malmö, Liber.
Hatch M J, (2002) Organisationsteori: moderna, symboliska och postmoderna
perspektiv. Lund, Studentlitteratur.
Hindberg B, (2001) När omsorgen sviktar: om barns utsatthet och samhällets
ansvar. Stockholm, Rädda Barnen.
Keyton J, (2011) Communication & organizational culture: A key to
understanding work experiences. Thousand Oaks; London, SAGE.
Killen K, (1999) Svikna barn. Om bristande omsorg och vårt ansvar för de utsatta
barnen. Oslo, Kommuneforlaget AS.
Kvale S, (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund, Studentlitteratur. SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor.
Malmö högskola (2015) Etikrådet. >http://www.mah.se/Om-Malmo- hogskola/Om-HS/Etikradet/< (2015-05-06 13:53)
Maria Eklind (2014) Vår verksamhet.
>https://www.skane.se/sv/Webbplatser/Psykiatri-Skane/Barn--
Ungdomspsykiatri/Vad-ar-BUP1/Var-verksamhet/< (2015-04-28 08:35) Offentlighets- och sekretesslag, 2009:400.
Office of the High Commissioner for Human Rights, (2015) Convention on the
Rights of the Child.
>http://www.ohchr.org/en/professionalinterest/pages/crc.aspx< (2015-04-08 15:15)
Proposition 2002/03:53. Stärkt skydd för barn i utsatta situationer. Stockholm: Socialdepartementet.
Proposition 2012/13:10. Stärkt stöd och skydd för barn och unga. Stockholm: Socialdepartementet.
Psykiatri Skåne (2014) Första linjen - för barn och ungas psykiska hälsa. >http://www.skane.se/webbplatser/psykiatri-skane/barn--
ungdomspsykiatri/forstalinjen/< (2015-04-28 08:47)
Sjögren PA, (2010) Bonniers svenska ordbok: 4000 nya ord, praktiska skrivråd. Stockholm, Bonnier Fakta.
Socialstyrelsen (2013) Psykisk ohälsa bland unga. Underlagsrapport till Barns
och ungas hälsa, vård och omsorg.
>http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19109/2013-5- 43.pdf< (2015-05-14 11:27)
SFS 2001:453. Socialtjänstlag.
Sundell K, (1997) Child-Care Personnel's Failure to Report Child Maltreatment:
Some Swedish Evidence. Child Abuse and Neglect, vol. 21, no. 1, pp. 93-105.
Sundell K, Colbiörnsen M, (1999) Samarbete kring barn i riskzonen. FoU-rapport 1999:24. Stockholm, Forsknings- och utvecklingsenheten.
unicef (2015) Barnkonventionen. >https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten< (2015-04-24 08:48)
World Health Organization (2015) Health topics: Child maletreatment. >http://www.who.int/topics/child_abuse/en/< (2015-04-13 10:39)
BILAGA
Intervjufrågor
Allmänt
Hur gammal är du? Vad har du för utbildning?
Hur ser din arbetslivserfarenhet ut? Vad har du arbetat med tidigare? Hur länge har du arbetat på BUP/Första Linjen?
Hur länge har du arbetat på den aktuella arbetsplatsen? Hur ser en arbetsdag ut för dig?
Varför valde du att söka dig till barn- och ungdomspsykiatrin? Vad tycker du är bra med ditt arbete?
Finns det något som du tycker är negativt?
Anmälningsplikt
Hur ska man gå tillväga när ett barn far illa?
Har ni haft utbildningar på arbetsplatsen angående anmälningsplikten? Diskuteras anmälningsplikten på din arbetsplats?
Om ja, var diskuteras det? (fikarummet o.s.v.)
På vilket sätt pratas det om anmälningsplikten på din arbetsplats? Tas ämnet upp frivilligt?
Tas ämnet upp på obligatoriska möten o.s.v.? Vad tycker du själv om anmälningsplikten?
Tillvägagångssätt vid anmälan
Finns det någon särskild policy på hur ni ska gå till väga vid en anmälan på din arbetsplats?
Känner du att du vet hur du ska gå till väga vid en anmälan? Om ja, kan du ge exempel?
Har du någon gång själv gjort en anmälan?
Om du inte själv gjort en anmälan, har du varit om att någon annan gjort det på din arbetsplats?
Upplevde du att det kändes rätt eller fel att anmäla då?
OM intervjupersonen gjort anmälan Har det någon gång känts rätt att anmäla? Om ja, utveckla.
Finns det någon gång som det har känts fel att anmäla? Om ja, utveckla.
Finns det faktorer som du upplever underlättar processen vid en anmälan? Finns det faktorer som du upplever försvårar processen vid en anmälan? Har du någon gång upplevt svårigheter efter du gjort en anmälan?
Upplever du organisationen som ett stöd när det kommer till anmälningar?
Har du någon gång inte gjort en anmälan men där du i efterhand känt att det borde gjorts?
Påverkan
Upplever du att det finns något som kan påverka dig vid valet att göra eller inte göra en anmälan?
Om ja, vad? På vilket sätt?