För att ta fram bra idéer för att lösa de problem som identifieras i problemanalysen hölls först en intern brainstormingsession av mig. De frågeställningar som jag behandlade var:
Hur kan den ergonomiska situationen förbättras för den som transporterar redskapen?
Hur kan redskapen placeras/fästas på ett stabilt sätt?
Hur kan produkten fås stabil?
Hur kan produkten passa för de flesta storlekar och typer av material?
Dessa frågeställningar valdes för att den slutgiltiga produkten skulle uppfylla de krav som ställts i kravspecifikationen. Under denna process så tittades det dels på konkurrerande vagnar, men också på lösningar som används av andra produkter som ger samma funktion.
23
8.1 Workshop
En workshop planerades där studenter från Luleå Tekniska Universitet skulle medverka. Denna workshop var mer omfattande än min egna brainstormingsession och en annan frågeställning användes:
Hur kan man få något stabilt?
Hur kan man få en vagn med hjul stabil?
Hur kan man fästa en kula så att den ligger stilla?
Hur kan man fästa ett spjut så att det ligger stilla?
Hur kan man fästa en diskus så att den ligger stilla?
Hur kan man få ett draghandtag att passa så många personer som möjligt?
Den börjades med en stop and go brainstorming där deltagarna fick jobba med varje fråga i 10 minuter sedan en paus i 5 minuter innan nästa kategori.
När alla frågor hade gåtts igenom så bad jag deltagarna att beskriva hur lösningarna skulle se ut genom ytterlighetstänkande, de lösningar som efterfrågades var den:
Enklaste
Mest komplicerade
Billigaste
Dyraste
Vackraste
Vanligaste
Trendigaste
Efter detta så genomfördes en variant av 6-3-5 metoden och för att runda av workshopen så diskuterades materialet från alla delarna enligt Osborns idésporrar.
Figur 30 - Workshop
24
8.2 Utvärdering och gallring av lösningsförslag
I ett första skede gallrades lösningsförslag bort som ej var praktiskt genomförbara eller på annat sätt inte uppfyllde de uppställda kraven.
De återstående lösningsförslagen som uppfyllde kraven ställdes upp i en idématris för att skapa en överskådlig överblick (bilaga 4).
För att kunna betygsätta de olika lösningsförslagen och värdera de mot varandra gjordes en viktning mellan önskemålen där de värderades individuellt mot varandra för att kunna sätta ett värde på hur viktiga dom är. De betygsattes mot varandra med 0 – mindre viktig, 1 – lika viktig och 2 – viktigare. En total summa räknades fram för varje önskemål och dividerades med totala antalet poäng (Bilaga 5).
Eftersom vagnen ska vara uppbyggd efter ett modulsystem så tittades först på lösningar på stabilitet och handtag, de dellösningar som tidigare tagits fram viktades mot varandra (Bilaga 6).
Efter det så tittades det på hur materialet skulle förvaras på vagnarna, detta blev uppdelat för varje typ av vagn. De olika dellösningarna för de olika kastgrenarna viktades (Bilaga 7) för att ta reda på vilken som bäst uppfyllde önskemålen.
Det vinnande lösningsförslaget för vagnen blev att använda sig av en bred hjulbas och placera hjulen ute i tre av hörnen på vagnen för att få en bra stabilitet. För att förbättra ergonomin så valdes det att ha ett handtag med justering i 45 lutning.
Figur 31 – Hjul i tre hörn och handtag i 45 lutning
25
De vinnande lösningsförslagen för hur materialet skulle förvaras på vagnarna blev för spjuten att använda sig av ett hål som spjutet förs ner i, precis som på dagens vagn då detta har ansetts fungera väldigt bra.
Figur 32 - Hål för spjut
För diskusarna blev det att använda sig av en skåra som diskusen placeras i, den också precis som den befintliga då detta också ansetts väldigt bra och passar olika storlekar.
Figur 33 - Skåra för diskus
För kula och slägga blev det vinnande lösningsförslaget att använda sig av ett hål som klotet placeras i för att få det att ligga still. Detta för att det passar på så vis alla storlekar och de ligger stabilt utan att skada varandra.
Figur 34 - Hål för klot
Detta var bästa sättet för förvaring, både för att det inte skadar utrustningen men också att det är snabbt, enkelt och helt underhållsfritt. Eftersom all förvaring går ut på att sakerna placeras i ett hål eller slits i en skiva så krävs det ingen större skillnad på materialvagnarna för de olika ändamålen. Det räcker med att byta ut själva skivan som materialet placerats på.
8.3 Konceptgenerering
Då de vinnande dellösningarna var utvalda för respektive problemområde så börjades arbetet med att ta fram en helhetslösning, ett så kallat koncept. Konceptframtagningen inleddes med att skapa ett stort antal enkla skisser endast i sidovy. I det här stadiet så lades fokus på att presentera själva grundstommen på vagnen och formen på denna.
26
Figur 35 - Sidoskisser
Tillsammans med Nordic Sport bestämdes det att jag skulle välja ut och presentera ett förslag som vi sedan tillsammans skulle utveckla vidare tills båda parter var nöjda. Detta beslut togs på grund av bristande tid och på grund av att de ansåg att jag skulle få presentera det jag tyckte bäst om.
När ett stort antal skisser var gjorda så valdes den enligt mig bästa skissen ut och utvecklades vidare.
Utifrån detta material sammanställdes en enklare plansch där formen och funktionen presenterades.
Figur 36 – Konceptförslag
8.4 Vidareutveckling av konceptförslag
När konceptförslaget presenterades för Nordic Sport så tyckte de om konceptet och ville att det skulle utvecklas vidare tillsammans.
27
Top- och sidovyn från planschen användes som grund för att skapa en 3D-modell i CAD-programmet Siemens NX 7.5.
Figur 37 - Första utkast 3D-modell
I detta stadie uppdagades att designen av stödet mellan övre och undre skivan försämrade åtkomsten och därmed vagnens funktion. Detta omarbetades med en ny bakre arm. Vagnen breddades också en hel del för att ge en bättre stabilitet och för att kunna rymma mera material.
Figur 38 - Vidareutveckling av 3D-modell
28