För att kunna ta ett beslut om huruvida en ny anläggning ska byggas och var och hur detta i så fall ska göras krävs ytterligare utredning angående samtliga frågeställningar i denna rapport. Här listas några punkter som anses viktiga men som inte undersökts inom ramen för detta arbete:
• Provelda ett antal intressanta bränsleblandningar för att undersöka hur de fungerar driftmässigt i pannan och om askan behöver efterbehandlas eller kan spridas direkt för återvinning av fosfor.
• Undersöka på vilket sätt slammet ska blandas med sameldningsbränslet.
• Undersöka om slam utsläppen från slam räknas som helt biogena eller om en viss del räknas som fossila [83][84].
• Undersöka om det är möjligt att bygga om en befintlig anläggning, antingen för samförbränning av slam eller för integrering av en roterugn för monoförbränning. • Utreda hur framtida investeringbehov i fjärrvärmeanläggningar ser ut och hur en
samförbränningsanläggning kan påverka dessa.
• Undersöka om en turbin för elproduktion kan ge en bättre ekonomi för en samförbränningsanläggning. Vid utredning av en ny avfallspanna i Lidköping konstaterades att en turbin gav klart bättre lönsamhet [71].
33
Referenser
[1] Swedish EPA, Hållbar återföring av fosfor [Sustainable recycling of phosphorus]. Report 6580, no. September. 2013.
[2] G. Henriksson, O. Palm, K. Davidsson, E. Ljung, and A. Sager, “Rätt slam på rätt plats,” 2012. [3] Regeringskansliet, “17 globala mål för hållbar utveckling,” https://www.regeringen.se/, 2016.
[Online]. Available: https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/17-globala-mal-for-hallbar-utveckling/. [Accessed: 27-Mar-2020].
[4] J. Hong, J. Hong, M. Otaki, and O. Jolliet, “Environmental and economic life cycle assessment for sewage sludge treatment processes in Japan,” Waste Manag., vol. 29, no. 2, pp. 696–703, Feb. 2009.
[5] A. Kelessidis and A. S. Stasinakis, “Comparative study of the methods used for treatment and final disposal of sewage sludge in European countries,” Waste Manag., vol. 32, no. 6, pp. 1186– 1195, Jun. 2012.
[6] C. Östlund, “Förbränning av kommunalt avloppsvattenslam VA-Forsk,” 2003. [7] B. Strömberg and H. Svärd, “Bränslehandboken 2012,” 2012.
[8] Vakin, “Avloppsvatten - Vakin,” 2019. [Online]. Available: https://vakin.se/tjansterochabonnemang/avloppsvatten.4.30ef415915f7bdea1ee24f03.html. [Accessed: 18-May-2020].
[9] B. Vinnerås, A. Nordin, and H. Jönsson, “Ammoniakhygienisering för säker användning av slam i odling,” Swedish Water Wastewater Assoc., 2017.
[10] H. Jönsson et al., “Minska utsläpp av växthusgaser från rening av avlopp och hantering av avloppsslam,” p. 114, 2015.
[11] S. Widman, “Slamtorkning med lågvärdig värme på Dåva Kraftvärmeverk Sludge drying with low-grade heat at a combined heat and power plant,” 2014.
[12] C. Baresel, M. Lüdtke, M. Berg, E. Åfeldt, and A. Aronsson, Rötning Avvattning Extern substrat
Existerande säckning Slamtork 1 Slamtork 2 Befintlig containersilo Nr B2276 Slamtorkning som en del av slamhantering vid Syvab Himmerfjärdsverket FoU-samarbete Syvab-IVL. 2017.
[13] A. Marmsjö and V. Hoffman, “Combustion of sludge in Fortum’s plants with possible phosphorus recycling,” 2014.
[14] N. Skoglund, D. Boström, A. Grimm, and M. Öhman, “Återvinning av fosfor och energi ur avloppsslam genom termisk behandling i fluidiserad bädd – Utvärdering och optimering av prestanda för slutprodukten,” pp. 0–39, 2012.
[15] U. M. om en giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam, Hållbar slamhantering
SOU 2020:3. 2020.
[16] K. Davidsson, “Litteraturstudie om slameldning i rostpanna,” Borås, 2011.
[17] N. Skoglund, A. Grimm, M. O. ̈ Hman, and D. Boströ, “Effects on Ash Chemistry when Co-firing Municipal Sewage Sludge and Wheat Straw in a Fluidized Bed: Influence on the Ash Chemistry by Fuel Mixing,” 2013.
[18] B. Von Bahr and E. Kärrman, “Tekniska processer för fosforåtervinning ur avloppsslam,” 2019. [19] A. L. Elled, K. O. Davidsson, and L. E. Åmand, “Sewage sludge as a deposit inhibitor when
co-34
fired with high potassium fuels,” Biomass and Bioenergy, vol. 34, no. 11, pp. 1546–1554, 2010. [20] Z. Xue, Z. Zhong, and B. Zhang, “Experimental Studies on Co-Combustion of Sludge and Wheat
Straw.”
[21] L. Li, Q. Ren, S. Li, and Q. Lu, “Effect of Phosphorus on the Behavior of Potassium during the Co-combustion of Wheat Straw with Municipal Sewage Sludge,” Energy & Fuels, vol. 27, no. 10, pp. 5923–5930, Oct. 2013.
[22] M. Gyllenhammar, S. Herstad Svärd Kent Davidsson, S. Hermansson Jesper Liske, E. Larsson Torbjörn Jonsson, and D. Zhao, “Additiv för att minska driftproblem vid rostförbränning av avfall.”
[23] A.-L. Elled, L.-E. Åmand, B. Leckner, and B.-Å. Andersson, “Influence of phosphorus on sulphur capture during co-firing of sewage sludge with wood or bark in a fluidised bed,” 2006.
[24] L. Bäfver, C. Renström, J. Fahlström, P. Enfält, N. Skoglund, and E. Holmén, “Slambränsleblandningar-Förbränning och fosforutvinning,” 2013.
[25] Naturvårdsverket, “Förbränningsanläggningar för energiproduktion inklusive rökgaskondensering (utom avfallsförbränning) BRANSCHFAKTA • UTGÅVA 2 • MARS 2005.” [26] F. Neuwahl, G. Cusano, J. G. Benavides, S. Holbrook, and S. Roudier, “Best Available Techniques
(BAT) Reference Document for Waste Incineration,” 2010.
[27] “Fluidiserade bäddar.” [Online]. Available:
http://www1.mtov.lth.se/vamp18/material/energi/fluidbadd.html. [Accessed: 10-Jan-2020]. [28] J. Storesund, “Handbok för livslängdsarbete med energianläggningar,” 2015.
[29] J. Werther, M. Saenger, E. U. Hartge, T. Ogada, and Z. Siagi, “Combustion of agricultural residues,” Progress in Energy and Combustion Science, vol. 26, no. 1. Elsevier Science Ltd, pp. 1–27, 2000.
[30] A. Bhasin, “Recovery of Phosphorus from Incineration of Sewage Sludge,” Stockholm, 2017. [31] C. Yin, L. A. Rosendahl, and S. K. Kær, “Grate-firing of biomass for heat and power production,”
Progress in Energy and Combustion Science, vol. 34, no. 6. pp. 725–754, Dec-2008.
[32] SLU, “Förbränning_rosterpanna.” [Online]. Available:
http://woodash.slu.se/swe/page.cfm?id=burners_grate. [Accessed: 08-Jan-2020].
[33] C. Yin and S. Li, “Advancing grate-firing for greater environmental impacts and efficiency for decentralized biomass/wastes combustion,” in Energy Procedia, 2017, vol. 120, pp. 373–379. [34] C. Engfeldt, “Aska från energiproduktion-producerad och använd mängd aska i Sverige 2006
Svenska EnergiAskor,” 2007.
[35] “Rökgaser — Jernkontorets energihandbok.” [Online]. Available: https://www.energihandbok.se/rokgaser. [Accessed: 15-Nov-2019].
[36] V. Lindström, “Undersökning och riskbedömning av lågtemperaturkorrosion i ett kraftvärmeverk,” 2016.
[37] E. Vainio, “Fate of Fuel-Bound Nitrogen and Sulfur in Biomass-Fired Industrial Boilers Processkemiska centret Process Chemistry Centre Fate of Fuel-Bound Nitrogen and Sulfur in Biomass-Fired Industrial Boilers Emil Vainio Doctoral Thesis Laboratory of Inorganic Chemi,” ÅBO AKADEMI, 2014.
35
[38] Regeringskansliet, Förordning (2013:253) om förbränning av avfall. Sverige, 2013.
[39] Regeringskansliet, “Förordning (2004:1205) om handel med utsläppsrätter,” 2020. [Online]. Available: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-20041205-om-handel-med_sfs-2004-1205. [Accessed: 20-Apr-2020].
[40] Naturvårdverket, “Utsläppshandel: Tillstånd och övervakningsplan,” 2020. [Online]. Available:
http://www.utslappshandel.se/sv/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Utslappshandel---vagledningar/Tillstand-och-overvakningsplan/. [Accessed: 20-Apr-2020].
[41] Naturvårdverket, “Vägledning om utsläppshandel,” 2019. [Online]. Available:
https://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Utslappshandel---vagledningar/. [Accessed: 20-Apr-2020].
[42] Regeringskansliet, Lag (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid
energiproduktion. Sverige:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1990613-om-miljoavgift-pa-utslapp-av_sfs-1990-613, 2018. [43] Regeringskansliet, Lag (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns. Sverige, 2019.
[44] A. Drott, H. Eriksson, and S. Anderson, “Regler och rekommendationer för skogsbränsleuttag och kompensationsåtgärder,” 2019.
[45] Jordbruksverket, “Användning av aska som gödselmedel på åkermark Aska som gödselmedel,” 2017.
[46] A. Nordin, A. Strandberg, S. Elbashir, L. E. Åmand, N. Skoglund, and A. Pettersson, “Co-combustion of municipal sewage sludge and biomass in a grate fired boiler for phosphorus recovery in bottom ash,” Energies, vol. 13, no. 7, 2020.
[47] H. B. Wittgren, “Fosfor från avloppsslam i en cirkulär ekonomi,” 2017.
[48] EasyMining, “Applications – EasyMining.” [Online]. Available: http://easymining.se/applications/#incineration. [Accessed: 16-Sep-2019].
[49] L. Hermann, “OUTOTEC MODULAR ENERGY AND PHOSPHORUS RECOVERY PROCESSES INCINERATION OR GASIFICATION OF PHOSPHORUS RICH WASTE FLOWS.”
[50] T. Hedborg, “Investeringskalkyl,” in Industriell EkonomiGK, 2011. [51] Umeå_Kommun, “Befolkningsprognos,” 2019.
[52] D. Nilsson and S. Bernesson, “Rapport Halm som bränsle - Del 1 : Tillgångar och skördetidpunkter,” Rep. 011, p. 94, 2009.
[53] K. Landfors and R. Hollsten, “ENERGIGRÄS-en kunskapssammanställning,” 2011. [54] “Bioenergigårdar i ett nytt landskap,” 2011.
[55] K. Xiong, S., Lötjönen, T., Knuuttila, Energiproduktion från rörflen: Handbok för el- och
värmeproduktion. SLU Biomassateknologi och kemi, Umeå, Sverige., 2008.
[56] J. Burvall, F. : Björn, and H. Fakta, “Rörflen som bränsleråvara,” 1997.
[57] Askungen Vital AB, “Vad kostar det?” [Online]. Available: http://www.askungenvital.se/kostar.html. [Accessed: 28-Apr-2020].
[58] S. Paulrud, H. Rosenqvist, and C. W. Roslund, “Energigrödor och slam i lokalt kretslopp- ” Boråsmodellen ” Energigrödor och slam i lokalt kretslopp- ” Boråsmodellen ”,” Borås, 2016.
36
[59] Recycling, “Fosforåtervinning redo för fullskala,” 2019. [Online]. Available: https://www.recyclingnet.se/article/view/687408/fosforatervinning_redo_for_fullskala. [Accessed: 24-Apr-2020].
[60] A. Grimm, N. Skoglund, G. Eriksson, and C. Boman, “Effekter av fosfortillsats vid förbränning av biomassa,” Stockholm, 2010.
[61] I. L. Näzelius, D. Boström, A. Rebbling, C. Boman, and M. Öhman, “Fuel indices for estimation of slagging of phosphorus-poor biomass in fixed bed combustion,” Energy and Fuels, vol. 31, no. 1, pp. 904–915, 2017.
[62] T. Erhardsson, S. De Geyter, M. Öhman, and U. Universitet, “Bäddagglomereringsrisk vid förbränning av odlade bränslen ( hampa , rörflen och halm ) i kommersiella bäddmaterial,” 2006.
[63] N. Skoglund, A. Grimm, M. Öhman, and D. Boström, “Combustion of biosolids in a bubbling fluidized bed, part 1: Main ash-forming elements and ash distribution with a focus on phosphorus,” Energy and Fuels, vol. 28, no. 2, pp. 1183–1190, 2014.
[64] A. Olegård, “Utredning av verkningsgrad på Varberg Energis bioeldade värmeverk,” Karlstad, 2015.
[65] “ERBJUDANDE LEVERANSAVTAL RÖRFLEN TILL ODLARE I BORÅSTRAKTEN.” [66] EPA, “Biomass Combined Heat and Power Catalog of Technologies,” 2007.
[67] J. Wickström, “Bodens framtidssatsning - Energiföretagen,” 2020. [Online]. Available: https://www.energiforetagen.se/pressrum/nyheter/2020/februari/bodens-framtidssatsning/. [Accessed: 12-May-2020].
[68] Issuu, “Nordiska Projekt 5/14,” 2014. [Online]. Available: https://issuu.com/b2bnyheter.se/docs/e-tidning_np_nr5_2014. [Accessed: 12-May-2020]. [69] Å. Ericsson, “Lejonpannan - Tekniska verken,” 2019. [Online]. Available:
https://www.tekniskaverken.se/om-oss/anlaggningar/kraftvarmeverk/lejonpannan/. [Accessed: 12-May-2020].
[70] Åretsbygge, “Lejonpannan,” 2016. [Online]. Available:
http://aretsbygge.nu/nominerade/lejonpannan-i-linkoping/. [Accessed: 12-May-2020]. [71] Lidköping_Energi, “Ny panna med tillhörande turbin,” in Styrelsemöte 2019-09-09, 2019. [72] SCB, “Inflation i Sverige 1831–2019,” 2020. [Online]. Available:
https://www.scb.se/hitta-
statistik/statistik-efter-amne/priser-och- konsumtion/konsumentprisindex/konsumentprisindex-kpi/pong/tabell-och-diagram/konsumentprisindex-kpi/inflation-i-sverige/. [Accessed: 29-Mar-2020].
[73] J. Koornneef, M. Junginger, and A. Andre´faaij, “Development of fluidized bed combustion-An overview of trends, performance and cost,” Prog. Energy Combust. Sci., vol. 33, pp. 19–55, 2007.
[74] V. Hatami, “Ersättning av hetvattenpannan HVP3,” 2006.
[75] A. Tsybina and C. Wuensch, “Analysis of Sewage Sludge Thermal Treatment Methods in the Context of Circular Economy,” Detritus, vol. 2, no. 1, p. 3, 2018.
[76] S. A. Shatir Syed-Hassan, Y. Wang, S. Hu, S. Su, and J. Xiang, “Thermochemical processing of sewage sludge to energy and fuel: Fundamentals, challenges and considerations,” 2017.
37
[77] L. Li, Q. Ren, X. Wang, S. Li, and Q. Lu, “TG-MS analysis of thermal behavior and gaseous emissions during co-combustion of straw with municipal sewage sludge,” J. Therm. Anal.
Calorim., vol. 118, no. 1, pp. 449–460, 2014.
[78] J. Oloffson, “Seminarium Praktisk Förbränningsteknik Fluidbäddpannor.,” 2011. [Online]. Available: https://docplayer.se/17102251-Seminarium-praktisk-forbranningsteknik-fluidbaddpannor-sodertalje-2011-09-14-jan-olofsson.html. [Accessed: 23-Apr-2020].
[79] D. Boström et al., “Ash Transformation Chemistry during Combustion of Biomass,” Energy Fuels, vol. 26, 2012.
[80] L. Sten, “FORMELSAMLING - Koncentrationsmätning,” 2008.
[81] Trafikverket, “Riksintresset Umeå flygplats – precisering av riksintresse,” 2015.
[82] I. Forsgren, S. Sjöström, E. Pietroni, S. Fahlgren, D. Grellmann, and P. Helmersson, “Översiktsplan Umeå Kommun - Fördjupning för Umeå,” Umeå, 2018.
[83] S. Kang, C. Cho, K.-H. Kim, and E. Jeon, “Fossil Carbon Fraction and Measuring Cycle for Sewage Sludge Waste Incineration,” Sustainability, vol. 10, no. 8, p. 2790, Aug. 2018.
[84] EUROPEISKA_KOMMISSIONEN, “Vägledning Frågor om biomassa i EU:s utsläppshandelssystem,” 2012.
38